sou 2025 97

SOU 2025:97

Innehåll

2.2Övergripande om sambanden mellan de frågor

	som utredningen behandlar ..................................................		422
3	Krishantering för försäkringsföretag ...........................		425
3.1	Krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag .................		426
3.2	Krisförebyggande arbete.......................................................		428
3.3	Krishanterande arbete...........................................................		431
	3.3.1	Resolutionsprocessen............................................	431
3.4	Horisontella bestämmelser...................................................		440
3.5	Allmänna utgångspunkter ....................................................		443
	3.5.1	En ny lag om resolution av försäkringsföretag....	443
	3.5.2	Ändringar i sektorslagstiftningen.........................	444
3.6	Ansvariga myndigheter.........................................................		444
	3.6.1	Resolutionsmyndigheten ......................................	444
	3.6.2	Finansdepartementet (Regeringskansliet) ...........	446
	3.6.3	Finansinspektionen ...............................................	447
3.7	Tillämpningsområde .............................................................		448
4	Resolutionsändamålen och förutsättningar
	för resolution...........................................................		453
4.1	Resolutionsändamålen ..........................................................		453
4.2	Förutsättningar för resolution .............................................		460

4.2.1Underrättelser och information som kan

	leda till resolution ..................................................	460
4.2.2	Fastställande av fallissemang.................................	463
4.2.3	Beslut om resolution av försäkringsföretag .........	468

4.2.4Förfarande för företag som inte omfattas

av resolutionsåtgärder ...........................................

472

4.2.5Beslut om resolution av moderföretag

	och holdingföretag.................................................	473
4.2.6	Riksgäldskontorets beslut.....................................	476

4.2.7Riksgäldskontorets underrättelseskyldighet, skyldighet att offentliggöra

resolutionsåtgärder och registrering ....................

479

Innehåll

SOU 2025:97

5	Allmänna principer i resolution .................................	483
5.1	Proportionalitet ....................................................................	483
5.2	Val av resolutionsåtgärder....................................................	485
5.3	Relationen mellan resolutionsändamålen............................	487

5.4Att undvika värdeförstörelse och minimera

resolutionskostnader ............................................................	489
5.5 Att behålla prioritetsordningen ...........................................	490

5.6Ingen ägare eller borgenär ska få ett sämre ekonomiskt

	utfall än i konkurs eller likvidation......................................		493
5.7	Statsstödsreglerna.................................................................		495
5.8	Särskild hänsyn vid resolution av en grupp.........................		496
5.9	Ny styrelse och verkställande direktör ...............................		497
5.10	Styrelsens och verkställande direktörens skyldighet
	att bistå resolutionsmyndigheten ........................................		499
5.11	Arbetstagares rättigheter och skyldigheter i resolution .....		500
5.12	Informations- och samrådsskyldighet i resolution ............		502
5.13	Arbetstagarrepresentanter i styrelsen vid resolution .........		503
5.14	Undantag från bestämmelser i EU-direktiv som rör
	bolagsrätt...............................................................................		504
6	Förebyggande återhämtningsplaner............................		509
6.1	Bakgrund och syfte...............................................................		509
6.2	Planer för förebyggande återhämtning ...............................		511
	6.2.1	Upprättande av en plan.........................................	511
	6.2.2	En del av företagsstyrningssystemet....................	514
	6.2.3	Uppdatering av en plan.........................................	516
	6.2.4	Innehåll i en plan ...................................................	518
	6.2.5	Granskning av en plan ..........................................	521

6.2.6Väsentliga brister i eller hinder för

	genomförande av en plan ......................................	525
6.2.7	Åtgärder enligt en plan .........................................	529

SOU 2025:97		Innehåll
6.3 Plan för förebyggande gruppåterhämtning .........................		530
6.3.1	Upprättande av en plan .........................................	530
6.3.2	Innehåll i en plan ...................................................	535
6.3.3	Överenskommelse inom tillsynskollegiet............	538
6.3.4	Eget beslut av Finansinspektionen .......................	541
6.3.5	Hänskjutande för tvistlösning ..............................	545

6.3.6Om ett företag inte beaktas i tillräcklig grad

i en plan för förebyggande gruppåterhämtning ... 547

6.3.7Om det inte finns någon plan för

		förebyggande gruppåterhämtning ........................	550
	6.3.8	Planer som utarbetats av företag i tredjeland.......	552
	6.3.9	Beslut av en utländsk myndighet..........................	553
6.4	Förenklade skyldigheter .......................................................		554
7	Resolutionsplaner....................................................		559
7.1	Bakgrund och syfte ...............................................................		559
7.2	Resolutionsplaner .................................................................		560
	7.2.1	Upprättande av en resolutionsplan.......................	560
	7.2.2	Översyn av en resolutionsplan .............................	563
	7.2.3	Förfarande för att upprätta en resolutionsplan ...	565

7.2.4Bedömning av möjligheten till resolution

	av ett försäkringsföretag........................................	568
7.2.5	Innehåll i en resolutionsplan.................................	572

7.2.6Väsentliga hinder för möjligheten

till resolution..........................................................	577
7.3 Gruppresolutionsplan...........................................................	582

7.3.1Upprättande och översyn av

en gruppresolutionsplan........................................

582

7.3.2Överenskommelse om upprättande

	av gruppresolutionsplan ........................................	585
7.3.3	Om en överenskommelse inte kan nås.................	588
7.3.4	Ny bedömning av en gruppresolutionsplan.........	591

7.3.5Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för

	tvistlösning.............................................................	592
7.3.6	Beslut om gruppresolutionsplan...........................	594
7.3.7	Om det inte finns någon gruppresolutionsplan ..	598

Innehåll

SOU 2025:97

7.3.8Beaktande av resolutionsstrategier som gäller

		i tredje land ............................................................	600
	7.3.9	Uppgifter från ett moderföretag ..........................	601
	7.3.10	Bedömning av möjligheten till resolution
		av en grupp ............................................................	603
	7.3.11	Innehåll i en gruppresolutionsplan ......................	607
	7.3.12	Hinder för möjligheten till resolution .................	609
	7.3.13	Om en överenskommelse inte kan nås ................	614
	7.3.14	Hänskjutande till Europeiska försäkrings-
		och tjänstepensionsmyndigheten för
		tvistlösning ............................................................	617
	7.3.15	Gemensamma beslut och beslut som fattas av
		resolutionsmyndigheter i ett annat land inom
		EES.........................................................................	618
7.4	Förenklade skyldigheter.......................................................		619
8	Värdering ................................................................		623
8.1	Bakgrund och syfte...............................................................		623

8.2Värdering inför beslut om resolution

	eller resolutionsåtgärd ..........................................................		624
	8.2.1	Principiella utgångspunkter för värderingen .......	624
	8.2.2	En första och en andra värdering .........................	628
	8.2.3	En slutlig värdering ...............................................	631
	8.2.4	En preliminär värdering ........................................	634
	8.2.5	Skillnaden i utfall mellan en preliminär
		och en slutlig värdering .........................................	635
8.3	Värdering när resolutionsåtgärder har vidtagits .................		637
9	Resolution av gränsöverskridande grupper ....................		641
9.1	Allmänna principer vid beslutsfattande ..............................		641
9.2	Resolutionskollegier.............................................................		644
9.3	Europeiskt resolutionskollegium ........................................		651
9.4	Överenskommelser med andra myndigheter......................		654
9.5	Resolution av gränsöverskridande grupper.........................		655

SOU 2025:97		Innehåll
9.5.1	Resolution av ett dotterföretag ............................	655
9.5.2	Resolution av ett moderföretag ............................	661
9.5.3	Gruppresolutionsordning .....................................	664

9.6Beslut av en resolutionsmyndighet i ett annat

	land inom EES.......................................................................	672
10	Kontroll och styrning................................................	677
10.1	Inledning................................................................................	677
10.2	Kontrolltagandet...................................................................	678
10.3	Särskild förvaltning ...............................................................	681
	10.3.1 Förordnande av särskild förvaltare .......................	681
	10.3.2 Uppgifter, mandat och befogenheter ...................	683
	10.3.3 Kompetenskrav och jäv .........................................	686
11	Rådrum och kontinuitet ...........................................	689
11.1	Inledning................................................................................	689
11.2	Hinder mot exekutiva åtgärder ............................................	691
11.3	Vilandeförklaring av rättsprocesser .....................................	692
11.4	Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar.........................	693
11.5	Förändringar av vissa avtalsvillkor .......................................	700
11.6	Befogenhet att tillfälligt förbjuda fullgörelse
	av vissa förpliktelser ..............................................................	701
11.7	Befogenhet att tillfälligt förbjuda en borgenär
	att ta i anspråk säkerheter .....................................................	706
11.8	Befogenhet att tillfälligt förbjuda utövandet
	av vissa avtalsrättigheter .......................................................	710
11.9	Avtalsenligt erkännande av befogenheter vad gäller
	tillfälligt upphävande i samband med resolution.................	716
11.10	Kontinuitet ............................................................................	720
11.11	Kompletterande befogenheter .............................................	724

Innehåll

SOU 2025:97

11.12	Befogenhet att tillfälligt upphäva återköpsrätt ...................	730
11.13	Befogenhet avseende egendom m.m. i ett tredjeland .........	732
12	Uppgiftsskyldighet, samarbete
	och informationsutbyte .............................................	737
12.1	Uppgiftsskyldighet och samarbete
	med Riksgäldskontoret ........................................................	737
12.2	Information som behövs för att förbereda eller fatta
	beslut om resolutionsåtgärder .............................................	740
13	Sekretess och informationsutbyte ..............................	743
13.1	Krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag
	och krav på sekretess ............................................................	743
13.2	Utgångspunkter för genomförande i svensk rätt ...............	744
13.3	Sekretess till skydd för allmänna intressen .........................	746
13.4	Sekretess till skydd för enskilda intressen ..........................	751
13.5	Undantag från sekretess.......................................................	761

13.6Sekretess för andra än de som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen och offentlighets- och

	sekretessförordningen..........................................................		762
13.7	Internt informationsutbyte..................................................		765
13.8	Externt informationsutbyte .................................................		767
	13.8.1	Informationsutbyte med myndigheter
		inom EES ...............................................................	767
	13.8.2 Informationsutbyte med enskilda inom EES ......		771
	13.8.3	Informationsutbyte med myndighet
		i tredjeland .............................................................	774
13.9	Överträdelse av tystnadsplikt ..............................................		777

SOU 2025:97Innehåll

14	Resolutionsverktygen ...............................................		779
14.1	Allmänna principer för resolutionsverktygen .....................		779
	14.1.1	De fem resolutionsverktygen ...............................	779
	14.1.2	Att behålla prioritetsordningen
		och skydda försäkringstagare................................	781
	14.1.3 Riksgäldskontorets rätt till ersättning..................		783

14.1.4Avveckling av tillgångar och förpliktelser

som lämnas utanför resolution .............................	785
14.1.5 Återvinning av rättshandlingar .............................	787

14.1.6Om rätten att ge Riksgäldskontoret ytterligare resolutionsverktyg eller anpassa befintliga

verktyg....................................................................	789
14.2 Verktyget för solvent avveckling .........................................	794

14.2.1Definition av verktyget och

tillämpningsområde ...............................................

795

14.2.2Krav på kapital och att omfattas av allmänna

regler för försäkringstillsyn...................................

796

14.2.3Behålla nyckelkompetens samt övervaka och granska försäkringsföretagets finansiella

utveckling...............................................................	799
14.2.4 Avslut av avvecklingsprocessen ............................	802
14.3 Principer vid tillämpningen av avskiljandeverktyget,
försäljningsverktyget och broföretagsverktyget .................	803

14.3.1Allmänt om rätten att föra över tillgångar, skulder och äganderättsinstrument och

om rätten till ersättning ........................................

804

14.3.2Förvärvarens rättsliga ställning

efter överföringen..................................................	808
14.3.3 Krav vid försäljning ...............................................	809

14.3.4Undantag från kravet på utbjudande

till försäljning.........................................................

812

14.3.5Undantag från kravet på att offentliggöra

ett erbjudande om försäljning...............................	812
14.4 Försäljningsverktyget ...........................................................	814

14.4.1Definition av försäljningsverktyget

och vad som får föras över ....................................	814
14.4.2 Villkoren för överföringen....................................	816

Innehåll

SOU 2025:97

14.4.3Rätt att återföra tillgångar, förpliktelser

och äganderättsinstrument ...................................

818

14.4.4Tillstånd att bedriva den verksamhet

som förvärvas.........................................................

819

14.4.5Förvärvarens rättsliga ställning efter

	en överföring .........................................................	822
14.4.6 Prövning av ägares lämplighet ..............................		822
14.5 Broföretagsverktyget............................................................		827
14.5.1	Definition av broföretagsverktyget .....................	828
14.5.2	Definition av broföretaget....................................	830
14.5.3	Tillämpningsområde .............................................	832

14.5.4Rätt att återföra tillgångar, förpliktelser

	och äganderättsinstrument ...................................	833
14.5.5	Broföretagets rättsliga ställning ...........................	835
14.5.6 Verksamheten i ett broföretag .............................		836
14.5.7 Styrning och kontroll av ett broföretag...............		837
14.5.8 Upphörande av verksamheten i ett broföretag ...		841
14.6 Avskiljandeverktyget............................................................		843
14.6.1	Definition av avskiljandeverktyget ......................	843
14.6.2	Tillämpningsområde .............................................	845
14.6.3 Definition av ett tillgångsförvaltningsbolag ........		847
14.6.4 Vad får föras över? ................................................		848
14.6.5 Rätt att återföra tillgångar eller förpliktelser.......		849

14.6.6Ersättningen för överförda tillgångar och

	förpliktelser ...........................................................	851
14.6.7	Styrningen av tillgångsförvaltningsbolaget .........	852
14.7 Skuldnedskrivningsverktyget...............................................		854
14.7.1	Definition av skuldnedskrivningsverktyget ........	855
14.7.2	Verktygets tillämpningsområde ...........................	856

14.7.3Omfattningen av nedskrivning

och konvertering ...................................................

859

14.7.4Skulder som inte får skrivas ned

eller konverteras ....................................................

861

14.7.5Rätt att undanta skulder under särskilda

	omständigheter......................................................	869
14.7.6	Åtgärder mot ägare ...............................................	871
14.7.7	Konverteringskursen.............................................	875

SOU 2025:97

Innehåll

14.7.8Ordningsföljden vid nedskrivning

och konvertering....................................................

877

14.7.9Principer vid nedskrivning och särskilda

		villkor vid konvertering .........................................	880
	14.7.10	Nedskrivning eller konvertering av skulder
		som hänför sig till derivat......................................	883
	14.7.11	Genomförande av beslut om nedskrivning
		och konvertering....................................................	886
	14.7.12	Ägarprövning .........................................................	889
	14.7.13	Förberedande åtgärder ..........................................	891
15	Skyddsåtgärder .......................................................		895
15.1	Bestämmelser om skydd för motparter ...............................		895
	15.1.1	Tillämpningsområde..............................................	895

15.1.2Skydd för arrangemang om strukturerad

		finansiering och andra separata portföljer............	898
	15.1.3 Skydd för arrangemang om säkerheter ................		900
	15.1.4 Skydd för arrangemang om
		säkerhetsöverlåtelser, kvittning, nettning
		och återförsäkring..................................................	903
	15.1.5	Skyddsregler för avvecklingssystem .....................	907
	15.1.6	Undantag från skyddsreglerna..............................	909
15.2	Skyddsregler för ägare och borgenärer ................................		911
16	Konkurs, likvidation och avslutande av resolution .......		915
16.1	Konkurs och likvidation .......................................................		915
16.2	Företagsrekonstruktion........................................................		918
16.3	Återvinning av rättshandlingar.............................................		919
16.4	Avslutande av resolution ......................................................		922
17	Förbindelser med tredjeland .....................................		925
17.1	Unionens överenskommelser...............................................		925
17.2	Myndigheternas icke bindande samarbetsavtal
	med tredjeland.......................................................................		926

Innehåll

SOU 2025:97

17.3	Bilaterala avtal med tredjeland .............................................		928
17.4	Processen för erkännande av resolutionsförfaranden
	i tredjeland ............................................................................		929
17.5	Verkställighet av erkända resolutionsförfaranden..............		931
17.6	Skäl att inte erkänna eller verkställa
	ett resolutionsförfarande......................................................		934
17.7	Åtgärder mot ett svenskt moderföretag .............................		935
17.8	Åtgärder mot en filial i Sverige till företag i tredjeland ......		937
18	Finansieringsarrangemang ........................................		941
18.1	Bakgrund ...............................................................................		941
	18.1.1	Ett insolvensgarantisystem
		för trafikförsäkringar ............................................	941
	18.1.2	Finansieringsarrangemang på bankområdet
		respektive resolution av centrala motparter ........	943
18.2	Ett finansieringsarrangemang i statlig regi..........................		946
18.3	Utformningen av bidragen till
	finansieringsarrangemanget .................................................		949
18.4	Finansieringsarrangemang och avgifter...............................		952
18.5	Säkerställande av utbetalningar............................................		956
18.6	Åtgärder som får täckas av finansieringsarrangemanget ....		957
19	Ingripanden ............................................................		967
19.1	Straffrättsliga bestämmelser.................................................		967
19.2	Ingripanden mot företag ......................................................		968
19.3	Ingripanden mot företrädare ...............................................		976
19.4	Omständigheter som ska beaktas vid ett ingripande..........		982
19.5	Offentliggörande ..................................................................		984
19.6	Underrättelser till Europeiska försäkrings-
	och tjänstepensionsmyndigheten ........................................		987

SOU 2025:97Innehåll

20	Prövning i domstol...................................................		989
20.1	Förhandsprövning i domstol................................................		989
20.2	Verkställighet och överklagande av beslut ..........................		992
	20.2.1	Verkställighet av beslut .........................................	992
	20.2.2	Överklagande av beslut .........................................	994
	20.2.3	Klagorätt ................................................................	998
	20.2.4	Krav på handläggningen ........................................	999
	20.2.5	Riksgäldskontorets ekonomiska bedömning.....	1000
	20.2.6	Inhibition av beslut..............................................	1001
	20.2.7 Upphävande av beslut och ersättning
		för förlust .............................................................	1003

21	Ändringar i andra direktiv .......................................	1007
21.1	Undantag från vissa bestämmelser i säkerhetsdirektivet	.. 1007
21.2	Ändringar i krishanteringsdirektivet för kreditinstitut
	och värdepappersföretag.....................................................	1010
VOLYM III
DEL I Ändringar i Solvens II-regelverket
22	Ändringar i Solvens II-regelverket............................	1021
22.1	Bakgrund .............................................................................	1021
23	Tillstånd...............................................................	1025
23.1	Bakgrund .............................................................................	1025
23.2	Villkor för auktorisation.....................................................	1025
23.3	Innehåll i verksamhetsplan .................................................	1026
23.4	Samråd med myndigheter i andra medlemsstater .............	1027
23.5	Avslag på auktorisationsansökan .......................................	1030
23.6	Tillstånd för förvärv............................................................	1032

Innehåll	SOU 2025:97
24	Proportionalitet......................................................	1035
24.1	Utökat undantag från Solvens II-direktivets
	tillämpningsområde .............................................................	1035
24.2	Proportionalitet ...................................................................	1038
	24.2.1 Små och icke-komplexa försäkringsföretag........	1038
	24.2.2 Anpassade regler för andra försäkringsföretag
	än små och icke-komplexa ...................................	1042
24.3	Proportionalitet på gruppnivå.............................................	1044
	24.3.1 Små och icke-komplexa grupper .........................	1044
	24.3.2 Proportionalitetsåtgärder för en grupp
	som inte är en liten och icke-komplex grupp .....	1046
25	Tillsyn över gränsöverskridande verksamhet ..............	1049
25.1	Bakgrund ..............................................................................	1049
25.2	Uppgifter vid gränsöverskridande verksamhet..................	1050
25.3	Ändringar av slaget av risker eller åtaganden.....................	1051
25.4	Underrättelse vid försämrade finansiella förhållanden
	eller andra framväxande risker ............................................	1053
25.5	Betydande gränsöverskridande verksamhet.......................	1056
25.6	Förstärkt tillsynssamarbete och informationsutbyte
	vid betydande gränsöverskridande verksamhet .................	1059
	25.6.1 Förstärkt tillsynssamarbete vid betydande
	gränsöverskridande verksamhet ..........................	1060
	25.6.2 Förstärkt informationsutbyte vid betydande
	gränsöverskridande verksamhet ..........................	1062
	25.6.3 Gemensamt platsbesök vid risk att solvens-
	och minimikapitalkravet inte uppfylls ................	1066
	25.6.4 Finansinspektionen får hänskjuta ärenden
	till Eiopa under vissa omständigheter .................	1068
25.7	Samarbetsplattformar ..........................................................	1071
25.8	Tidsram och språk för begäran om information................	1078

SOU 2025:97Innehåll

26	Kvantitativa regler .................................................		1083
26.1	Bakgrund .............................................................................		1083
26.2	Beräkning av försäkringstekniska avsättningar .................		1083
	26.2.1 Extrapolering av riskfria räntesatser...................		1083
	26.2.2	Tillämpning av matchningsjustering
		vid grupplivavtal...................................................	1091
	26.2.3 Volatilitetsjustering av den riskfria
		räntestrukturen ....................................................	1092
	26.2.4	Beräkning av riskmarginalen ...............................	1101
	26.2.5 Värdering av finansiella optioner och garantier ....		1103

26.2.6Tillämpning av befintliga övergångsbestämmelser vid beräkning

av försäkringstekniska avsättningar....................	1106
26.3 Investeringar........................................................................	1109

26.3.1Investeringsstrategi med beaktande av makroekonomisk utveckling och

		hållbarhetsrisker ..................................................	1109
	26.3.2 Ändrade hänvisningar i Solvens II-direktivet ....		1115
26.4	Kapitalbas ............................................................................		1115
	26.4.1 Behandling av vissa ägarintressen i kapitalbasen ...		1115
	26.4.2	Klassificering av kapitalbasposter .......................	1117
26.5	Solvenskapitalkrav...............................................................		1119
	26.5.1 Ändringar i Solvens II-översynen.......................		1119
	26.5.2 Ändringar av kapitalkravet för aktierisk ............		1120
	26.5.3	Förenklingar av standardformeln .......................	1125
	26.5.4 Infasning av kapitalkrav för ränterisk.................		1128

26.5.5Beaktande av volatilitetsjustering i en intern

modell...................................................................

1131

26.5.6Utfasning av undergruppen för

		durationsbaserad aktiekursrisk ...........................	1133
27	Företagsstyrning ....................................................		1135
27.1	Styrelse och centrala funktioner ........................................		1135
	27.1.1	Lämplighetskrav ..................................................	1135
	27.1.2	Oberoende mellan centrala funktioner ..............	1138

Innehåll

SOU 2025:97

27.1.3Anmälan av förändringar av styrelse

		och centrala funktioner........................................	1141
27.2	Styrdokument ......................................................................		1143
27.3	Översyn av företagsstyrningssystemet ..............................		1147
27.4	Riskhantering.......................................................................		1148
	27.4.1 Hantering av operativ risk i riskhanteringen......		1148
	27.4.2 Riskhantering vid användning av volatilitets-
		eller matchningsjustering.....................................	1149
	27.4.3	Hållbarhet i riskhanteringen................................	1151
	27.4.4	Likviditetsriskhantering.......................................	1160
27.5	Egen risk- och solvensbedömning......................................		1166
	27.5.1 Beaktande av makroekonomisk utveckling ........		1166

27.5.2Proportionalitetsåtgärder i den egna

risk- och solvensbedömningen ............................

1175

27.5.3Särskilda beaktanden av vissa kvantitativa regler i den egna risk- och

		solvensbedömningen............................................	1178
	27.5.4	Analyser av klimatförändringsscenarier .............	1182
28	Rapportering och offentliggörande ...........................		1187
28.1	Bakgrund ..............................................................................		1187
28.2	Periodisk tillsynsrapportering ............................................		1188
	28.2.1	Grundläggande bestämmelser
		om rapportering ...................................................	1188
	28.2.2	Regelbunden tillsynsrapport ...............................	1191
	28.2.3 Undantag från periodisk tillsynsrapportering
		för försäkringsföretag ..........................................	1193
	28.2.4 Bedömningskriterier och särskilt undantag
		för captivebolag ....................................................	1199
	28.2.5	Tidsfrister för tillsynsrapportering .....................	1203
28.3	Rapportering av standardformeln vid användning
	av en intern modell ..............................................................		1205
28.4	Solvens- och verksamhetsrapport.......................................		1206
	28.4.1 Innehåll i solvens- och verksamhetsrapporten...		1206
	28.4.2 Undantag från krav på offentliggörande ............		1218

SOU 2025:97Innehåll

	28.4.3	Tidsfrister för offentliggörande..........................	1222
	28.4.4 Revisionskrav på delar av innehållet
		i av lägesrapporten om solvens- och
		verksamhetsrapporten .........................................	1223
	28.4.5 Årlig information till Eiopa ................................		1226
28.5	Skyldighet för revisorer att rapportera vissa uppgifter
	till tillsynsmyndigheten ......................................................		1227
29	Tillsyn och ingripanden ..........................................		1229
29.1	Bakgrund .............................................................................		1229
29.2	Tillsynens omfattning och granskningsprocess ................		1230
29.3	Kapitaltillägg vid tillämpning av vissa
	övergångsbestämmelser ......................................................		1232
29.4	Förebyggande tillsynsåtgärder vid försämring
	av ett försäkringsföretags finansiella situation ..................		1235
29.5	Förlängd tidsfrist för återställande
	av solvenskapitalkravet .......................................................		1241
29.6	Bristande efterlevnad av minikapitalkravet .......................		1243
29.7	Tillsynsmyndigheternas befogenheter vid försämring
	av ett försäkringsföretags finansiella ställning ..................		1249
29.8	Tillsyn vid återkallelse av tillstånd .....................................		1252
29.9	Tillsyn av likviditetsrisker ..................................................		1253
	29.9.1 Särskild övervakning av likviditetsrisker ............		1253
	29.9.2	Åtgärder vid likviditetsbrist
		och betydande likviditetsrisker ...........................	1257

29.9.3Tillfälliga åtgärder vid betydande likviditetsrisker som kan orsaka ett överhängande hot mot konsumentskydd

eller finansiell stabilitet .......................................	1261
29.9.4 Tillfälliga åtgärder vid betydande
likviditetsrisker under exceptionella
omständigheter som påverkar hela eller en
betydande del av försäkringsmarknaden ............	1269

Innehåll	SOU 2025:97
29.10	Tillfälliga åtgärder för att upprätthålla företagens finansiella
	ställning vid exceptionella sektorsomfattande chocker.....	1272
29.11	Vissa frågor om sekretess och informationsdelning..........	1278
	29.11.1 Offentliggörande av resultat av stresstester .......	1278
	29.11.2 Informationsutbyte mellan myndigheter ...........	1280
30	Grupptillsyn ..........................................................	1283
30.1	Tillsyn över grupper ............................................................	1283
30.2	Definitioner .........................................................................	1286
30.3	Tillämpningsområdet ..........................................................	1292
30.4	Solvens på gruppnivå ...........................................................	1296
30.5	Riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp ....	1307
30.6	Företagsstyrningssystem inom en grupp ...........................	1311
30.7	Hantering av likviditetsrisker på gruppnivå och andra
	makrotillsynsverktyg...........................................................	1316
30.8	Samarbete med andra tillsynsmyndigheter ........................	1318
30.9	Regelbunden rapportering ..................................................	1320
30.10	Rapport om solvens och finansiell ställning ......................	1321
30.11	Särskilt revisionskrav...........................................................	1322
30.12	Regelbunden tillsynsrapport...............................................	1325
30.13	Lämplighetskrav för vissa typer av holdingföretag ...........	1329
30.14	Ingripanden mot försäkringsholdingföretag
	eller blandade finansiella holdingföretag ............................	1330
30.15	Om tillsynen inte är likvärdig .............................................	1334
DEL II Övriga frågor
31	Sanktionsavgifter ...................................................	1339
31.1	Bakgrund ..............................................................................	1339
31.2	Sanktionsavgifter .................................................................	1340

SOU 2025:97Innehåll

31.3	Ingripanden mot företrädare..............................................		1346
31.4	Ingripanden mot ägare........................................................		1352
32	Förlagslån.............................................................		1355
32.1	Bakgrund .............................................................................		1355
32.2	Försäkringsföretag ..............................................................		1356
32.3	Tjänstepensionsföretag.......................................................		1368
33	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .............		1371
33.1	Ikraftträdande .....................................................................		1371
33.2	Övergångsbestämmelser.....................................................		1372
34	Riksgäldskontoret och resolutionsdelegationen .........		1375
34.1	Konsekvenser för Riksgäldskontoret av att bli
	resolutionsmyndighet för försäkringsföretag ...................		1375
	34.1.1 Om behovet av separerade beslutsvägar.............		1376
34.2	Beslutsorgan för resolutionsfrågor
	inom Riksgäldskontoret .....................................................		1378
	34.2.1	Bakgrunden till resolutionsdelegationen ...........	1378
	34.2.2 Utredningens uppdrag och utgångspunkter ......		1379
	34.2.3	Om resolutionsdelegationen...............................	1380

34.2.4Ett särskilt beslutsorgan för resolutionsfrågor.. 1383

34.2.5Samma beslutsorgan för Riksgäldskontorets

samtliga uppgifter ................................................

1384

34.2.6Resolutionsdelegationen bör behållas

		men vissa förändringar genomföras....................	1387
	34.2.7	Internationell jämförelse .....................................	1391
35	Konsekvensanalys..................................................		1399
35.1	Konsekvenser av införandet av nya regler
	om krishantering av försäkringsföretag.............................		1399
	35.1.1	Samhällsnyttan med krishanteringsregler
		för försäkringsföretag..........................................	1399
	35.1.2 Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas ................		1400

InnehållSOU 2025:97

	35.1.3	Konsekvenser för försäkringstagare ...................	1400
	35.1.4	Konsekvenser för försäkringsföretagen..............	1401
	35.1.5	Försäkringsmarknaden ........................................	1403
	35.1.6	Myndigheter .........................................................	1403
35.2	Konsekvenser av förslagen med anledning av ändringar
	i Solvens II-direktivet..........................................................		1406
35.3	Konsekvenser för försäkringsföretagen .............................		1409
35.4	Konsekvenser för försäkringsmarknaden ..........................		1416
35.5	Konsekvenser för försäkringstagarna.................................		1416
35.6	Konsekvenser för kapitalmarknaden ..................................		1418
35.7	Konsekvenser för Finansinspektionen...............................		1418
35.8	Konsekvenser för Riksbanken ............................................		1421
35.9	Konsekvenser för domstolar...............................................		1421
35.10	Samhällsekonomiska konsekvenser....................................		1422
VOLYM IV
36	Författningskommentar ..........................................		1423
36.1	Förslaget till lag om resolution av försäkringsföretag.......		1423
36.2	Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen
	(2010:2043) ..........................................................................		1590
36.3	Förslaget till lag om ändring
	i förmånsrättslagen (1970:979) ...........................................		1770
36.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560)
	om årsredovisning i försäkringsföretag..............................		1774
36.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:293)
	om utländska försäkringsgivares och
	tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ...................		1775
36.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297)
	om bank- och finansieringsrörelse .....................................		1784

SOU 2025:97		Innehåll
36.7	Förslaget till lag om ändring
	i aktiebolagslagen (2005:551) .............................................	1788
36.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528)
	om värdepappersmarknaden...............................................	1790
36.9	Förslaget till lag om ändring i offentlighets-
	och sekretesslagen (2009:400)............................................	1796
36.10	Förslaget till lag om ändring lagen (2015:1016)
	om resolution ......................................................................	1799
36.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672)
	om ekonomiska föreningar.................................................	1806
36.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:742)
	om tjänstepensionsföretag .................................................	1807
36.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:739) med
	kompletterande bestämmelser till EU:s förordning
	om återhämtning och resolution av centrala motparter ... 1813
36.14	Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:964)
	om företagsrekonstruktion ................................................	1814
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2024:77 .........................................		1815
Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv
	(EU) 2025/1................................................................	1825
Bilaga 3 Europaparlamentets och rådets direktiv
	(EU) 2025/2................................................................	1925

Sammanfattning

Inledning

Utredningens uppdrag är i huvudsak tudelat; krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag och ändringsdirektivet till Solvens II-direk- tivet ska genomföras i svensk rätt. Till det förstnämnda genomfö- randet knyts även ett uppdrag att analysera det särskilda beslutsorga- net resolutionsdelegationen vid Riksgäldskontoret och föreslå en annan effektiv och ändamålsenlig beslutsordning för de frågor som beslutsorganet ansvarar för inom myndigheten samt analysera vilka konsekvenser som följer för Riksgäldskontoret av att myndigheten blir ansvarig resolutionsmyndighet för försäkringsföretag. Dessutom, skilt från övriga uppdrag, ska utredningen göra en översyn av den svenska regleringen av vissa frågor inom försäkrings- och tjänste- pensionsområdet. De två frågor det gäller är sanktionsavgifter och möjligheterna att ta upp förlagslån för att stärka kapitalbasen.

Genomförande av krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag

Inledning

Enligt utredningsdirektiven ska genomförandet anpassas till natio- nella förhållanden så långt som det är möjligt enligt krishanterings- direktivet för försäkringsföretag. Där sägs också att det även är vik- tigt att i det arbetet slå vakt om den svenska försäkringsmarknadens associationsformer, där ömsesidiga försäkringsbolag spelar en viktig roll, men även se till att den administrativa bördan minimeras och att föreslaget regelverk är så effektivt som möjligt.

Innehållet i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag kan delas upp i en förebyggandefas, en återhämtningsfas och en reso-

Sammanfattning

SOU 2025:97

lutionsfas. I den förebyggande fasen ska ett försäkringsföretag upp- rätta en plan för förebyggande återhämtning som förberedelse för åtgärder om det utsätts för påfrestningar. Till förebyggandefasen hör även upprättande av resolutionsplaner. Återhämtningsfasen in- träder när planen för förebyggande återhämtning aktiveras.

En resolutionsplan ska beskriva hur ett försäkringsföretag ska han- teras i en fortsatt kris. I första hand gäller detta de åtgärder som en resolutionsmyndighet kan komma att vidta mot företaget efter ett beslut om resolution. Resolutionsfasen inleds med ett sådant beslut. Under den fasen ska resolutionsmyndigheten vidta resolutions- åtgärder (krishanterande arbete).

Krisförebyggande arbete

Förebyggande återhämtningsplaner

De krav på krisförebyggande åtgärder som införs avser både försäk- ringsföretagen och ansvariga myndigheter. När det gäller försäkrings- företagen består det förebyggande arbetet i första hand av upprät- tande av en plan för förebyggande återhämtning. Finansinspektionen, den svenska tillsynsmyndigheten, ska bestämma vilka företag som ska upprätta en sådan plan. Minst 60 procent av den svenska mark- naden för livförsäkring och motsvarande del av den svenska mark- naden för skadeförsäkring ska omfattas av krav på planering för före- byggande återhämtning.

Arbetet med en plan för förebyggande återhämtning – framtagande, upprättande, översyn och uppdatering – ska utgöra en del av ett före- tags företagssyrningssystem. En plan ska bland annat innehålla en beskrivning av företaget och den verksamhet som bedrivs och ett antal korrigerande åtgärder som kan bli aktuella att vidta om ett visst scenario inträffar. Planen ska godkännas av företagets styrelse och därefter ges in till Finansinspektionen för granskning.

Finansinspektionen ska bland annat granska om ett genom- förande av de korrigerande åtgärder som föreslås i planen kan för- väntas att inom rimlig tid upprätthålla eller återställa försäkrings- företagets lönsamhet och finansiella ställning. Inspektionen ska även granska om planen och de korrigerande åtgärderna kan förväntas bli genomförda snabbt och effektivt i situationer av finansiell stress. Denna granskning ska ske i samråd med Riksgäldskontoret, den

SOU 2025:97

Sammanfattning

svenska resolutionsmyndigheten. Om Finansinspektionen bedömer att det finns väsentliga brister i en plan för förebyggande återhämt- ning eller hinder för genomförande av en sådan plan gäller ett särskilt förfarande för att komma till rätta med bristerna eller hindren.

En plan för förebyggande återhämtning är inte bindande för de enskilda företagen. Det finns således utrymme för företagen att vidta en annan åtgärd än den som anges i en plan vid ett visst scenario. Det är även möjligt att vidta en åtgärd som anges i en plan även om ett scenario i en plan inte har inträffat. Utgångspunkten bör dock vara att de åtgärder som anges i en plan är de mest lämpliga att vidta vid ett visst scenario och det krävs goda skäl för att inte vidta en åtgärd enligt en plan.

För företag som ingår i en grupp gäller i stället krav på planering för förebyggande gruppåterhämtning. I grunden gäller detsamma för planering för förebyggande gruppåterhämtning som för planering för förebyggande återhämtning av ett enskilt försäkringsföretag. Finans- inspektionen ska således, när inspektionen är grupptillsynsmyndig- het, också i dessa fall besluta om vilka grupper som ska omfattas av krav om att upprätta en plan för förebyggande gruppåterhämtning. En sådan plan ska omfatta gruppen och ange de korrigerande åtgärder som kan bli nödvändiga att genomföra på nivån för moderföretaget och för de enskilda dotterföretagen för att återställa försäkringsföre- tagens finansiella ställning, om det skett en betydande försämring av denna. Även en plan för förebyggande gruppåterhämtning ska granskas. Detta ska ske inom tillsynskollegiet och, om möjligt, leda till en överenskommelse mellan berörda tillsynsmyndigheter om granskningen och eventuella åtgärder om det föreligger väsentliga brister i eller hinder för genomförande av en plan för förebyggande gruppåterhämtning.

Resolutionsplaner

Den andra delen av det krisförebyggande arbetet består av framta- gande av resolutionsplaner. Till skillnad från en plan för förebyggande återhämtning ska en sådan plan upprättas av resolutionsmyndigheten, i Sverige Riksgäldskontoret. På motsvarande sätt som för planering för förebyggande återhämtning ska en viss del av den svenska mark- naden omfattas av krav på resolutionsplanering. När det gäller reso-

Sammanfattning

SOU 2025:97

lutionsplanering ska minst 40 procent av den svenska marknaden för livförsäkring och minst 40 procent av den svenska marknaden för skadeförsäkring omfattas. Riksgäldskontoret ska först besluta om att en plan ska upprättas för ett visst försäkringsföretag. Därefter ska myndigheten ta fram ett utkast till resolutionsplan och i samband med det, göra en bedömning av möjligheten till resolution. En resolutions- plan ska bland annat innehålla en beskrivning av de olika resolutions- strategierna med beaktande av de olika möjliga scenarierna samt de tillämpliga tidsramarna. Om det föreligger väsentliga hinder för möj- ligheten till resolution gäller, liksom för en plan för förebyggande återhämtning, ett särskilt förfarande för att komma till rätta med hindren.

Utgångspunkten är att en resolutionsmyndighet ska vidta de åtgärder som anges i en resolutionsplan om ett försäkringsföretag uppfyller villkoren för resolution. En resolutionsplan är likväl, på motsvarande sätt som en plan för förebyggande återhämtning, inte bindande. Om målen med ett resolutionsförfarande uppnås effek- tivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i en plan, bör sådana andra åtgärderna vidtas.

Om ett företag ingår i en grupp ska Riksgäldskontoret i stället upprätta en gruppresolutionsplan. En sådan plan ska gälla hela grup- pen och ange bland annat de resolutionsåtgärder som en resolutions- myndighet får vidta mot ett företag i gruppen om åtgärder kommer att krävas för att säkerställa att kritiska funktioner upprätthålls.

I huvudsak gäller samma för förfarandet med upprättande av en resolutionsplan som med planen för förebyggande återhämtning, med skillnaden att detta ska ske inom ett resolutionskollegium och, om möjligt, leda till ett gemensamt beslut, dvs. en överenskommelse om upprättande av en plan.

Krishanterande arbete

Resolutionsändamålen och förutsättningar för resolution

Ändamålen med resolution är att skydda försäkringstagares, för- månstagares och fordringsägares kollektiva intressen, upprätthålla finansiell stabilitet, särskilt genom att förebygga spridningseffekter och genom att upprätthålla marknadsdisciplin, säkerställa att kritiska funktioner upprätthålls samt skydda offentliga medel.

SOU 2025:97

Sammanfattning

Finansinspektionen efter samråd med Riksgäldskontoret, eller i vissa fall Riksgäldskontoret, efter samråd med Finansinspektionen, ska pröva om ett försäkringsföretag kommer att fallera eller sanno- likt kommer att fallera.

Det ska anses att ett försäkringsföretag fallerar om företaget bryter mot eller sannolikt kommer att bryta mot minimikapitalkravet enligt försäkringsrörelselagen och det saknas rimliga utsikter till att efter- levnaden återställs, företaget åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som medför att tillståndet ska återkallas, värdet på företagets till- gångar underskrider värdet på dess skulder, företaget kan inte betala sina skulder eller andra åtaganden i takt med att de förfaller till betal- ning, eller företaget behöver statligt stöd. Ett försäkringsföretag ska anses sannolikt fallera om Finansinspektionen på objektiva grunder finner att det inom den närmaste framtiden kommer att befinna sig i en av de nyss beskrivna situationerna.

Om Finansinspektionen finner att försäkringsföretaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera, ska inspektionen omgående under- rätta Riksgäldskontoret, som ska vidta resolutionsåtgärder gentemot ett försäkringsföretag om Finansinspektionen har fastställt att det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget och resolution är nödvändigt av hänsyn till allmänintresset.

Resolution ska anses vara i det allmännas intresse om åtgärden är nödvändig för att uppnå ett eller flera av de nyss nämnda ända- målen, åtgärden står i proportion till ändamålen och en avveckling av försäkringsföretaget genom konkurs eller likvidation inte skulle uppnå ändamålen i lika hög grad.

När Riksgäldskontoret vidtar en resolutionsåtgärd och fram till dess att den resolutionsåtgärden har avslutats får tillsynsmyndigheten inte vidta åtgärder med avseende på företaget i resolution, såvida inte resolutionsmyndigheten samtycker till sådana åtgärder.

Allmänna tillämpningsprinciper för resolution

Riksgäldskontoret ska, när myndigheten använder resolutionsverktyg och utövar resolutionsbefogenheter, vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att resolutionsåtgärderna vidtas i enlighet med i huvudsak följande principer:

Sammanfattning

SOU 2025:97

1.Prioritetsordningen ska upprätthållas genom att aktieägarna i företaget i resolution ska bära de första förlusterna och borge- närerna ska bära förluster efter aktieägarna i enlighet med deras fordringars prioritetsordning enligt ett normalt insolvensförfarande, såvida det inte uttryckligen föreskrivs något annat i direktivet.

2.Styrelsen och den verkställande ledningen i företaget i resolution ska ersättas, utom när det anses nödvändigt att behålla hela eller delar av det organet eller den verkställande ledningen för att uppnå resolutionsändamålen.

3.Styrelsen och den verkställande ledningen för företaget i resolu- tion ska ge allt bistånd som krävs för att uppnå resolutionsända- målen.

4.Om inte annat föreskrivs i direktivet ska borgenärer i samma för- månsklass behandlas likvärdigt.

5.Ingen aktieägare eller borgenär ska åsamkas större förluster än vad som skulle ha varit fallet om försäkrings- eller återförsäkrings- företaget hade avvecklats enligt ett normalt insolvensförfarande.

Riksgäldskontoret ska, när myndigheten tillämpar resolutionsverktyg och utövar resolutionsbefogenheter (se nedan), ta hänsyn till reso- lutionsändamålen och välja de verktyg och befogenheter som bäst uppfyller de ändamål som är relevanta beroende på omständigheterna i varje enskilt fall.

Om försäkrings- eller återförsäkringsföretaget ingår i en grupp ska resolutionsmyndigheterna tillämpa resolutionsverktyg och ut- öva resolutionsbefogenheter på ett sätt som minimerar inverkan på andra gruppenheter och på gruppen som helhet, men även minimerar de negativa effekterna på försäkringstagarna, realekonomin och den finansiella stabiliteten i unionen och i medlemsstaterna.

Värdering

Riksgäldskontoret ska säkerställa att alla resolutionsåtgärder vidtas på grundval av en rättvis, försiktig och realistisk värdering av före- tagets tillgångar och förpliktelser. Innan Riksgäldskontoret prövar en fråga om resolution ska den säkerställa att en första värdering görs för att fastställa om villkoren för resolution är uppfyllda. Efter

SOU 2025:97

Sammanfattning

ett beslut att försätta ett försäkringsföretag i resolution ska Riksgälds- kontoret säkerställa en andra värdering som ska fungera som underlag bland annat för beslutet om vilken resolutionsåtgärd som är lämplig att vidta. Värderingarna klassificeras som preliminära respektive slut- liga enligt olika villkor. Om riksgäldskontoret vidtar resolutions- åtgärder på grundval av en preliminär värdering ska den säkerställa att en slutgiltig värdering görs så snart som möjligt.

I syfte att bedöma om det ekonomiska utfallet för aktieägare, för- säkringstagare, förmånstagare och andra borgenärer skulle ha blivit bättre om företaget i stället för att försättas i resolution hade försatts i konkurs eller i likvidation, ska Riksgäldskontoret så snart som möj- ligt efter det att resolutionsåtgärder har vidtagits, uppdra åt en person som har en oberoende ställning i förhållande till myndigheter och det företag som ska värderas, att göra en tredje värdering som fast- ställer vilket ekonomiskt utfall nämnda ägare och borgenärer skulle ha fått om företaget i stället hade försatts i konkurs eller i likvidation vid den tidpunkt då beslutet att försätta företaget i resolution fattades. Detta resultat ska jämföras med det ekonomiska utfall som ägarna och borgenärerna faktiskt har fått vid resolutionen av företaget och skillnaden fastställas.

Resolutionsverktygen

Genom de nya krishanteringsreglerna kommer Riksgäldskontoret få tillgång till flera resolutionsverktyg för att kunna hantera olika typer av kriser i försäkringsföretag och under olika omständigheter. Verktygen kan kombineras på det sätt som behövs för att bäst nå resolutionsändamålen.

Vid tillämpningen av resolutionsverktygen är Riksgäldskontoret bundet av ett antal grundläggande principer. Den mest centrala är att de förluster som försäkringsföretaget ådragit sig i första hand ska bäras av innehavare av kapitalinstrument och oprioriterade borgenärer, innan försäkringstagare och andra prioriterade borgenärer påverkas. Det innebär att innan ett resolutionsverktyg får tillämpas på ett sätt som medför att försäkringstagare drabbas av förluster eller får sina fordringar konverterade till aktier, måste Riksgäldskontoret först utöva sin befogenhet att skriva ned eller konvertera kapitalinstrument

Sammanfattning

SOU 2025:97

och kvalificerade skulder med lägre prioritet. På så sätt säkerställs att förluster fördelas i enlighet med prioritetsordningen.

Verktygen liknar i stor utsträckning de som Riksgäldskontoret redan har tillgång till för att hantera banker i kris. Ett är dock nytt, verktyget för solvent avveckling, som är särskilt utformat för att till- lämpas på försäkringsföretag. Detta verktyg gör det möjligt för Riks- gäldskontoret att låta ett försäkringsföretag i resolution fullgöra sina försäkringsåtaganden i takt med att avtalen löper ut. På så sätt kan försäkringsavtal som är avgörande för individers eller företags eko- nomiska trygghet och stabilitet fortsätta att gälla. Redan i dag kan ett försäkringsföretag frivilligt avveckla sin verksamhet genom att grad- vis låta försäkringsavtalen löpa ut. En sådan avveckling förutsätter dock att företaget är solvent vid beslutstillfället. Genom resolution ges möjlighet att genomföra en liknande avveckling även om företaget är insolvent när det fallerar, genom att kombinera verktyget för sol- vent avveckling med skuldnedskrivningsskrivningsverktyget och på så sätt återställa solvensen.

Om försäkringsverksamheten bedöms vara fortsatt bärkraftig efter att förlusterna har absorberats, kan Riksgäldskontoret använda för- säljningsverktyget för att sälja hela företaget eller delar av försäkrings- beståndet. Att överlåta verksamheten till en extern aktör kan vara det mest effektiva sättet att säkerställa att samhällsviktig försäkrings- verksamhet kan drivas vidare. Användande av försäljningsverktyget förutsätter dock att det finns en lämplig köpare tillgänglig vid tid- punkten för resolutionen. Om en sådan saknas kan broföretagsverktyget användas i stället. Det innebär att företaget eller dess inkråm förs över till ett särskilt bildat broföretag som drivs vidare under Riksgälds- kontorets kontroll i väntan på att en försäljning kan genomföras.

Om Riksgäldskontoret beslutar att endast vissa tillgångar och skulder ska föras över till ett livskraftigt företag – antingen en privat aktör eller ett broföretag – ska de delar av företaget som inte förs över normalt avvecklas genom konkurs eller likvidation.

I vissa fall kan det dock finnas särskilda skäl att inte omedelbart sälja vissa tillgångar genom ett vanligt insolvensförfarande, till exempel för att undvika värdeförstöring. I sådana situationer kan Riksgälds- kontoret i stället överföra dessa tillgångar till ett tillgångsförvaltnings- bolag med stöd av avskiljandeverktyget. Ett tillgångsförvaltningsbolag är ett företag som kontrolleras av Riksgäldskontoret och som har

SOU 2025:97

Sammanfattning

bildats särskilt för att förvalta svårhanterliga tillgångar tills de kan säljas på ett ordnat och värdebevarande sätt.

Skuldnedskrivningsverktyget ger Riksgäldskontoret befogenhet att fördela företagets förluster på ägare och borgenärer och kapitalisera upp företaget genom att konvertera skulder till aktier.

Huvudprincipen är att alla företagets skulder som har uppkommit före resolutionsbeslutet kan skrivas ned eller konverteras. Försäk- ringsfordringar får skriva ned, men först efter att Riksgäldskontoret noggrant övervägt konsekvenserna av en eventuell nedskrivning av försäkringsfordringar.

Vissa skulder är dock undantagna, till exempel säkerställda skulder och sådana som är kopplade till tjänster som är avgörande för före- tagets löpande verksamhet. Riksgäldskontoret får också besluta att undanta skulder under vissa särskilda omständigheter, bland annat om det motiveras av operationella hinder eller om det bedöms som nödvändigt för att undvika systemrisker.

Krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag ger medlemsstater möjlighet att ytterligare begränsa skuldnedskrivningsverktygets tillämpningsområde till att inte omfatta försäkringsfordringar som, i enlighet försäkringsrörelselagstiftningen, ska vara täckta av skuld- täckningstillgångar, det vill säga fordringar med särskild förmånsrätt. Försäkringstekniska avsättningar – det vill säga försäkringsfordringar

–utgör uppskattningsvis 95 procent av skulderna i svenska försäk- ringsföretag. Ett generellt undantag för dessa skulle därmed kraftigt begränsa skuldnedskrivningsverktygets effekt, och i praktiken göra det svårt att använda verktyget för att absorbera förluster i företaget. I stället skulle sannolikheten för att finansieringsarrangemanget (se nedan) skulle behöva användas för att täcka förluster öka. En sådan standardmässig användning av externa medel skulle dock stå i strid med en av de bärande idéerna för resolution; att förluster i första hand ska bäras av företagets ägare och borgenärer enligt prioritetsord- ningen. Utredningen bedömer därför att ett undantag från skuld- nedskrivning och konvertering för fordringar som omfattas av sär- skild förmånsrätt inte bör införas i svensk rätt.

Krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag öppnar dessutom för att införa ytterligare resolutionsverktyg eller anpassa befintliga sådana, så att de blir tillämpliga även på särskilda associationsformer såsom ömsesidiga försäkringsbolag. Den svenska försäkringsmark- naden har en relativt hög andel ömsesidiga försäkringsbolag, inom

Sammanfattning

SOU 2025:97

både liv- och skadeförsäkringsområdet. Dessa företag drivs utan vinstsyfte och i försäkringstagarnas intresse. Försäkringstagarna är delägare i företaget, men delägarskapet är inte kopplat till överlåt- bara äganderättsinstrument.

Denna struktur innebär att ett ömsesidigt försäkringsbolag saknar en mekanism för att emittera äganderättsinstrument, vilket gör det omöjligt att kapitalisera företaget enligt grundprincipen i resolution

–det vill säga genom skuldkonvertering till ägarkapital. Detta utgör en väsentlig begränsning för tillämpningen av resolution på denna associationsform och måste särskilt beaktas vid utformning av kris- hanteringsreglerna.

För att möjliggöra en effektiv hantering av fallissemang i ömse- sidiga försäkringsbolag föreslår utredningen att Riksgäldskontoret ges befogenhet att, i samband med resolution, besluta om att om- bilda ett ömsesidigt försäkringsbolag till ett försäkringsaktiebolag. Efter en sådan ombildning kan de ordinarie resolutionsverktygen tillämpas på det sätt som gäller för försäkringsaktiebolag.

Utredningen bedömer att en ombildning bör kunna genomföras relativt snabbt inom ramen för resolutionsförfarandet, särskilt efter- som vissa förberedelser kan vidtas redan i normaltid. Väl i resolu- tion har Riksgäldskontoret omfattande befogenheter att styra och kontrollera företaget, vilket bör underlätta en effektiv ombildning utan inflytande från den tidigare ägarstrukturen.

Utredningen har även övervägt möjligheten att anpassa befintliga resolutionsverktyg för att bättre passa andra associationsformer än aktiebolag. Inga sådana anpassningar har dock ansetts möjliga utan att det skulle innebära en oönskad särbehandling av ömsesidiga för- säkringsbolag.

Kontroll och styrning vid resolution (resolutionsbefogenheter)

Det finns många skäl till att Riksgäldskontoret ska kunna utöva kontroll över ett försäkringsföretag i resolution. Om den möjlig- heten skulle saknas kan företagets befintliga ägare driva företaget vidare på ett samhällsekonomiskt icke önskvärt sätt eller vidta åt- gärder som gynnar dem på borgenärernas bekostnad. Det måste därför vara möjligt för Riksgäldskontoret att inom ramen för kon- trolltagandet förhindra att företaget vidtar åtgärder som motverkar

SOU 2025:97

Sammanfattning

syftet med resolutionen. Utgångspunkten bör därför vara att Riks- gäldskontoret ges de befogenheter som myndigheten kan behöva för att kunna vidta erforderliga resolutionsåtgärder och på det sättet uppnå resolutionsändamålen. Det framgår tydligt av krishanterings- direktivet för försäkringsföretag att resolutionsmyndigheten ska ges möjlighet att ta kontroll över företaget i resolution.

Att utöva kontroll över ett företag innebär att ensam ha beslu- tanderätt över företaget. Kontrollbegreppet i relation till en juridisk person relaterar vanligtvis till företagets beslutsorgan, exempelvis bolagsstämman och styrelsen. Som en del i kontrolltagandet bör därför såväl aktieägarna, delägarna i ömsesidiga försäkringsbolag och medlemmarna i försäkringsföreningar som styrelsen och verk- ställande direktören kunna avskärmas från inflytande över ett före- tag i resolution. Utredningen gör bedömningen att det inte finns behov av kompletterande befogenheter för Riksgäldskontoret till följd av associationsformen för företaget i resolution. En möjlighet som ges i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag.

Rådrum och kontinuitet vid resolution (resolutionsbefogenheter)

På försäkringsområdet ska resolution göra det möjligt för Riksgälds- kontoret att säkerställa att försäkringsskyddet för försäkringstagare, förmånstagare och skadelidande parter upprätthålls, i tillämpliga fall genom att överföra försäkringsföretagets bärkraftiga verksam- het och portföljer (försäkringsbestånd) till något annat livskraftigt företag samt fördela förlusterna på ett rättvist och förutsägbart sätt. Ändamålet med åtgärden är att bidra till att undvika att parterna drabbas av onödiga förluster eller försätts i sociala svårigheter, att dämpa de negativa effekterna på realekonomin, att minimera de negativa effekterna för finansmarknaderna och även kostnaderna för staten.

I de flesta fall är det rationellt för ett företags borgenärer att dra tillbaka sin finansiering och säga upp sina avtal med ett företag när de riskerar att drabbas av förluster. Om ett företags förpliktelser fullgörs enligt en princip om att den borgenär som först framställer ett yrkande får först betalt, kan det resultera i en ojämlik behandling av företagets borgenärer. Dessutom kan det leda till att prioritetsord- ningen sätts ur spel. I en konkurs förhindras detta genom att gälde-

Sammanfattning

SOU 2025:97

nären förlorar rådigheten över sina tillgångar och en konkursförvaltare får i uppdrag att avveckla verksamheten för borgenärskollektivets räkning, samtidigt som egendom som tillhör konkursboet i princip inte får utmätas. Under en företagsrekonstruktion är gäldenärens möjligheter att betala skulder reglerade och företaget skyddas mot att avtal sägs upp. Som regel är utmätning eller annan verkställighet enligt utsökningsbalken inte tillåten under en företagsrekonstruktion.

Att stoppa betalningar i ett företag som bedriver finansiell verk- samhet är förenat med stora problem. Frysning av tillgångar och betalningsstopp kan få allvarliga konsekvenser, eftersom skulder i exempelvis banker används som betalningsmedel av hushåll, företag och andra finansiella aktörer. De finansiella kopplingarna, det vill säga att långivarna i stor utsträckning är andra finansiella företag, gör också att ett betalningsstopp i ett företag snabbt kan leda till likviditetsproblem för andra företag. Ett betalningsstopp kan vidare vara förödande för förtroendet för företaget, vilket kan förvärra lik- viditetsproblemen. Det är alltså mer komplicerat att innehålla betal- ningar i finansiella företag generellt sett, än i andra former av företag.

I jämförelse kan sägas att det på försäkringsområdet finns en inne- boende tröghet i systemet som har sin huvudsakliga grund i att åta- gandena till försäkringstagarna i stort sett utgör hela skulden i ett för- säkringsföretag. Visserligen kan problem i försäkringsföretaget leda till att försäkringstagare tappar förtroendet och byter försäkrings- företag. Försäkringsavtalen reglerar emellertid hur snabbt försäk- ringen kan sägas upp. Skadeförsäkringsavtal är normalt ettåriga, med begränsade möjligheter att sägas upp före försäkringstidens utgång. När det gäller individuella livförsäkringar med sparmoment finns det fortfarande vissa begränsningar för återköp och flytt, särskilt vad gäller traditionella livförsäkringar. Om än med viss fördröjning, kan emellertid försäkringstagares agerande leda till likviditetsmässiga utmaningar för försäkringsföretag. Men omfattningen på den här typen av påfrestningar bör generellt vara mindre för försäkrings- företagen än för banker och andra kreditinstitut.

Mot denna bakgrund kan det vara nödvändigt med en möjlighet att stoppa vissa betalningar för att motverka en oordnad avveckling och den ojämlika behandlingen av borgenärer som kan följa av det. För att kunna behålla prioritetsordningen och samtidigt kunna hålla i gång den verksamhet som företaget i resolution bedriver, eller som ska föras över från det, behöver Riksgäldskontoret inledningsvis och

SOU 2025:97

Sammanfattning

tillfälligt kunna förhindra att motparter säger upp sina avtal om exem- pelvis leverans av it-tjänster och andra stödfunktioner. Åtgärder i detta syfte behöver också kunna anpassas på lämpligt sätt till vilka avtal som bör fullgöras och vilka avtal där fullgörandet tillfälligt kan skjutas upp.

Skyddsåtgärder

Resolution innebär potentiellt vittgående ingrepp i ägares och borge- närers rättigheter, varför skyddsåtgärder är motiverade för att se till att det aldrig ska bli ett sämre utfall för ägare och borgenärer än det hade blivit vid ett insolvensförfarande. Som tidigare nämnts ska en tredje värdering göras för detta ändamål, efter att resolutionsverk- tygen har använts. Om den värderingen visar att ägare och borge- närer har fått ett sämre utfall än vad de skulle ha fått i ett normalt insolvensförfarande ska de ersättas från finansieringsarrangemanget med mellanskillnaden. Det införs även andra skyddsregler av mer tek- nisk natur som rör till exempel olika typer av finansiella avtal.

Finansieringsarrangemang

Utredningen föreslår att ett finansieringsarrangemang i statlig regi för försäkringsföretag i resolution ska upprättas. Finansieringsarrange- manget ska vara efterhandsfinansierat och administrerat av Riksgälds- kontoret.

I samband med resolution får Riksgäldskontoret besluta att

1.ersätta ägare eller borgenärer som till följd av resolution har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation,

2.skjuta till medel till ett broföretag eller ett tillgångsförvaltnings- bolag,

3.utfärda garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett före- tag i resolution eller dess dotterföretag, eller ett tillgångsförvalt- ningsbolag,

4.förvärva tillgångar från ett företag i resolution vid tillämpning av broföretagsverktyget och avskiljandeverktyget, och

Sammanfattning

SOU 2025:97

5.lämna medel som kompensation till ett företag i resolution i syfte att gottgöra den förlust som skulle ha burits av de borgenärer som Riksgäldskontoret beslutar att undanta från nedskrivning eller konvertering vid tillämpning av skuldnedskrivningsverk- tyget och verktyget för solvent avveckling.

Dessa åtgärder får även beslutas i förhållande till köpare vid tillämp- ning av försäljningsverktyget.

För att i efterhand täcka kostnader som får finansieras av finansier- ingsarrangemanget och Riksgäldskontorets administrationskostna- der, med avdrag för de ersättningar som har erhållits från företagen i resolution vid tillämpning av resolutionsverktygen, ska försäkrings- företag och tredjelandsfilialer som har tillstånd att bedriva försäkrings- verksamhet i Sverige betala avgifter. Avgifterna ska tas ut av Riks- gäldskontoret.

Finansieringsarrangemanget ska utgöras av ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för förvaltade avgiftsmedel och av olika former av kompensation som Riksgäldskontoret får avseende åtgärder som har vidtagits enligt den nya lagen om resolution av försäkringsföretag. Arrangemanget ska vara uppdelat i en del för livförsäkring och en annan del för skadeförsäkring.

Avgifternas storlek ska baseras på totala försäkringstekniska av- sättningar brutto för livförsäkring respektive bruttovärdet av totala inbetalda premier för skadeförsäkring.

Riksgäldskontoret ska bestämma hur stort belopp varje försäk- ringsföretag ska betala i avgift. Avgiften ska betalas inom en månad från dagen för beslutet, eller den längre tid som Riksgäldskontoret beslutar. Hänsyn till försäkringsföretagens finansiella ställning ska tas vid bestämmandet av betalningstidpunkten, så att den inte hotas som en följd av avgiftsbeslutet.

För att säkerställa att finansieringsarrangemanget har tillräcklig finansiell kapacitet i ett krisläge behöver tillräckliga låneramar eta- bleras. Låneramarna ska knytas till arrangemanget för att säkerställa att staten kan täcka finansieringsbehoven fram till dess att avgifterna har betalats in.

SOU 2025:97

Sammanfattning

Resolution av gränsöverskridande grupper

Ett försäkringsföretag som omfattas av krav på resolutionsplanering kan ingå i en grupp med andra företag, till exempel ett svenskt för- säkringsföretag som är moderföretag till ett annat svenskt försäkrings- företag. Ett svenskt försäkringsföretag kan även ingå i en s.k. gräns- överskridande grupp, till exempel om ett svenskt försäkringsföretag är moderföretag till en EES-försäkringsgivare, det vill säga ett utländskt försäkringsföretag.

Om ett företag inom en grupp fallerar kan även andra företag i gruppen påverkas och det kan finnas ett behov av att vidta åtgärder mot mer än ett företag. I dessa fall bör gruppen beaktas som en hel- het och resolutionsarrangemangen ska avse hela gruppen. Om före- tagen har hemvist i olika medlemsstater ställs höga krav på informa- tionsutbyte och samarbete mellan olika resolutionsmyndigheter. Detta gäller för både det krisförebyggande arbetet och vidtagande av resolutionsåtgärder.

För att underlätta samarbetet mellan resolutionsmyndigheter i olika länder inom EES ska det inrättas särskilda resolutionskollegier. Även andra myndigheter ska ingå i ett resolutionskollegium, till exempel vissa tillsynsmyndigheter. Ett resolutionskollegium ska inrättas för varje grupp som omfattas av krav på resolutionsplanering. Inom ett resolutionskollegium ska det bland annat tas fram en grupp- resolutionsplan. Ett resolutionskollegium är inte i sig ett beslutsfat- tande organ utan enbart ett verktyg för att underlätta de nationella myndigheternas beslutsfattande. Det är fortsatt de nationella myn- digheterna som beslutar om såväl krisförberedande åtgärder som resolutionsåtgärder även om det för grupper i första hand ska ske genom överenskommelser mellan berörda resolutionsmyndigheter.

Övrigt

Konsekvenser för Riksgäldskontoret av att bli resolutionsmyndighet för försäkringsföretag

Krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag har stora likheter med det som gäller för banker. Men Riksgäldskontoret behöver anpassa tillämpningen av det nya regelverket utifrån de särskilda förutsättningar som gäller för försäkringsverksamhet. För att på ett

Sammanfattning

SOU 2025:97

effektivt sätt kunna göra detta behöver myndigheten bygga upp kompetens om det nya regelverket, den svenska försäkringsmark- naden och enskilda försäkringsföretags verksamhet.

EU-rätten ställer vissa krav på att det ska finnas ett operationellt oberoende mellan resolutionsfunktionen och övriga funktioner inom en myndighet. Detta för att undvika intressekonflikter, i synnerhet sådana som kan uppstå om en myndighet har ansvar för både tillsyns- och resolutionsfrågor. Inom Riksgäldskontoret finns redan en av- delning – Finansiell stabilitet – med ansvar för resolutionsfrågor. Det nya resolutionsuppdraget för försäkringsföretag bör naturligt kunna organiseras inom denna avdelning. Avdelningen har separata besluts- vägar från myndighetens övriga verksamhet. Någon ytterligare orga- nisatorisk åtskillnad bedöms inte behövas.

Resolutionsdelegationen på Riksgäldskontoret

Frågor som prövas inom ramen för Riksgäldskontorets uppgifter inom finansiell stabilitet och konsumentskydd fattas av resolutions- delegationen. Resolutionsdelegationen är ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten som inrättades 2016, i samband med att Riks- gäldskontoret blev resolutionsmyndighet för kreditinstitut och värdepappersföretag. Ledamöterna utses av regeringen och ska, enligt Riksgäldskontorets instruktion, bestå av myndighetschefen, som är ordförande, och högst sex andra ledamöter. Ledamöterna har i huvudsak varit jurister med höga positioner inom rättsväsendet eller ekonomer med erfarenhet från ledande positioner inom den svenska banksektorn eller inom svensk offentlig förvaltning.

I utredningens uppdrag har ingått att analysera för- och nack- delar med den nuvarande beslutsordningen samt att föreslå en annan effektiv och ändamålsenlig struktur. Som underlag för detta har utredningen genomfört intervjuer med flera personer med god insyn i resolutionsdelegationen och även studerat hur ansvar och beslutsprocesser i resolutionsfrågor är organiserade i några andra europeiska länder.

En utgångspunkt har varit att beslut i resolutionsfrågor även fort- sättningsvis bör fattas av ett kollegialt beslutsorgan med externa ledamöter. Detta är motiverat av legitimitetsskäl och för att säker- ställa en bred förankring av de beslut som Riksgäldskontoret kan

SOU 2025:97

Sammanfattning

behöva fatta i en kris – beslut som kan vara mycket ingripande och få betydande konsekvenser för enskilda aktörer och det finansiella systemet i stort. Utredningen har därför avgränsat sin analys till två huvudalternativ: att behålla resolutionsdelegationen, med eller utan justeringar av dess form och funktion, eller att överföra ansvaret för resolutionsfrågor till Riksgäldskontorets styrelse.

Utredningen ser flera fördelar med den nuvarande ordningen. För det första möjliggör ett särskilt beslutsorgan för resolutions- frågor att ledamöter med den specifika kompetens som uppdraget kräver kan rekryteras. En rättssäker och ändamålsenlig tillämpning av resolutionsregelverket förutsätter både hög juridisk kompetens och god förståelse för de finansiella aktörerna och marknadernas funktionssätt.

För det andra skapar ett mindre och mer specialiserat beslutsorgan bättre förutsättningar för snabb samordning i en kris. Det under- lättar också en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad genom träning och deltagande i krisövningar.

Mot detta kan invändas att det generellt är en bra ordning att en styrelse, som ansvarar för verksamhetens övergripande inriktning inom en myndighet, också har befogenhet att fatta beslut i sakfrågor av principiell eller strategisk betydelse inom hela verksamheten. Det finns också, ur ett administrativt perspektiv vissa effektivitetsvinster med att samla beslutsfattandet till ett enda högsta organ.

Utredningens bedömning är dock att fördelarna med att ha ett särskilt beslutsorgan bestående av en mindre grupp med särskild kompetens för resolutionsuppdraget väger tyngre än de fördelar som en enhetlig styrelse med ansvar för hela verksamheten skulle kunna erbjuda. Den nuvarande ordningen har dessutom i allt väsent- ligt fungerat väl, vilket talar mot genomgripande förändringar. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att resolutionsdelegationen behålls som ett separat beslutsorgan inom Riksgäldskontoret. Där- emot ser utredningen skäl att genomföra följande förändringar utan att ändra på den övergripande beslutsstrukturen.

1.Ansvaret för insättningsgarantin och investerarskyddet bör ligga på styrelsen. Insättningsgarantifrågor är främst administrativa och tekniskt inriktade, med tydliga lagregler och fokus på operativ beredskap. De kräver inte samma strategiska och juridiska över- väganden som resolutionsbeslut.

Sammanfattning

SOU 2025:97

2.Resolutionsdelegationen bör vara fullt bemannad, det vill säga bestå av sju ledamöter. Då är delegationen beslutsför även om två ledamöter är frånvarande. En sådan bemanning skapar också förutsättningar att tillgodose den bredd av kompetens som krävs för delegationens uppdrag – inklusive de nya frågor som rör för- säkringssektorn.

3.Jävsreglerna bör tillämpas på ett sätt som inte i onödan försvårar rekryteringen av ledamöter från finanssektorn.

Genomförande av ändringsdirektivet till Solvens II-direktivet

Inledning

Inledningsvis bör nämnas att kommissionen hade följande mål för översynen av Solvens II-direktivet.

•Att ge försäkringsgivare incitament att bidra till en långsiktig och hållbar finansiering av ekonomin.

•Att förbättra riskkänsligheten och förmågan att hantera variatio- ner i volatiliteten i solvensen i försäkringsföretagen.

•Att förbättra proportionaliteten i regelverket för att minska kost- naderna för små försäkringsföretag med mindre komplex verk- samhet.

•Att bidra till en bättre, mer enhetlig och samordnad tillsyn av för- säkringsföretag inom EU och stärka skyddet för försäkringstagare och förmånstagare.

•Att utöka skyddet för att hantera den potentiella uppbyggnaden av systemrisker i försäkringssektorn på ett bättre sätt.

Det kan konstateras att alla nationella bestämmelser som nu föreslås för att genomför det slutliga ändringsdirektivet till Solvens II-direk- tivet kan inordnas i dessa fem kategorier.

SOU 2025:97

Sammanfattning

Proportionalitet

Sedan tidigare finns en möjlighet för försäkringsföretag att undantas från tillämpningsområdet för Solvens II-direktivet baserat på stor- lek. Nu föreslås en kraftig höjning av de tröskelvärden som används för att undanta vissa kategorier av försäkringsföretag. De företag som undantas regleras i stället genom en mindre omfattande reglering på nationell nivå.

Genom en grundläggande, principiell bestämmelse i dagens regel- verk finns även en proportionalitet i tillämpningen av gällande regler för försäkringsföretag som inte är undantagna på grund av storlek. Proportionalitet utgår från arten, omfattningen och komplexiteten

iverksamheten hos varje företag som omfattas av Solvens II-regel- verket. Denna proportionalitet beror således på tillämpningen av den grundläggande principen om proportionalitet, inte på företagens stor- lek, utan på de riskerna i det enskilda försäkringsföretagets verksamhet.

Nu föreslås en ny proportionalitetsklass benämnd små och icke- komplexa försäkringsföretag. För denna kategori införs en rad pro- portionalitetsåtgärder. Dessa åtgärder rör rapportering, offentlig- görande av information, företagsstyrning, översyn av styrdokument, beräkning av försäkringstekniska avsättningar, egen risk- och solvens- bedömning samt planer för likviditetsriskhantering. Kriterierna för att klassas som litet och icke-komplext är såväl kvantitativa som kva- litativa och utgörs bland annat av kriterier där storleken av olika risk- moduler i beräkningen av kapitalkravet sätts i relation till försäkrings- tekniska avsättningar och investeringar. Ett försäkringsföretag som uppfyller kriterierna för att klassas som litet och icke-komplext och vill tillämpa proportionalitetsåtgärderna ska anmäla detta till Finans- inspektionen och får, om myndigheten inte har några invändningar, därmed tillämpa dessa proportionalitetsåtgärder.

Det föreslås nu även möjlighet för försäkringsföretag som inte klassificeras som ett litet och icke-komplext att tillämpa vissa pro- portionalitetsåtgärder. Detta sker genom ansökan och tillstånd från Finansinspektionen för respektive proportionalitetsåtgärd.

Sammanfattning

SOU 2025:97

Tillsyn över gränsöverskridande verksamhet

I gällande försäkringsrörelsereglering finns närmare bestämmelser om försäkringsföretags etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster. Nu föreslås bland annat begreppet betydande gränsöver- skridande verksamhet, vilket påverkar Finansinspektionens tillsyn. Detta gäller både Finansinspektionens tillsyn över ett försäkrings- företags som bedriver gränsöverskridande verksamhet i ett annat land inom EES, det vill säga när Finansinspektionen är hemlands- myndighet, och inspektionens tillsyn över en EES-försäkringsgivares gränsöverskridande verksamhet i Sverige, det vill säga när inspek- tionen är värdlandsmyndighet.

Betydande gränsöverskridande verksamhet definieras antingen kvantitativt eller genom att tillsynsmyndigheten i värdlandet anser att den gränsöverskridande verksamheten är relevant på försäkrings- marknaden i det landet. Värdlandsmyndigheten ska, när den anser att en gränsöverskridande verksamhet är betydande på grund av relevans, anmäla detta till hemlandsmyndigheten. Betydande gränsöverskridande verksamhet kan inte bedrivas av små och icke-komplexa företag.

Betydande gränsöverskridande verksamhet föreslås nu omfattas av förstärkt tillsynssamarbete och informationsutbyte mellan hem- lands- och värdmyndigheten. Det förstärkta tillsynssamarbetet ska åtminstone omfatta företagsstyrning, uppdragsavtal och distributions- partner, affärsstrategi och skadereglering samt konsumentskydd. Det ska stå i proportion till de risker som den gränsöverskridande verk- samheten medför. Förstärkt informationsutbyte innebär bland annat att hemlandsmyndigheten ska informera värdmyndigheten om poten- tiella problem med efterlevnaden av tillämpliga bestämmelser i lag och andra författningar i ett försäkringsföretag som bedriver bety- dande gränsöverskridande verksamhet i en annan medlemsstat. Detta rör såväl problem i företagets verksamhet i värdlandet, som verksam- heten i hemlandet som påverkar eller sannolikt kan påverka verksam- heten i värdlandet.

Med kraven på förstärkt tillsynsamarbete och informationsutbyte vid betydande gränsöverskridande verksamhet följer även en möjlighet till gemensamma platsundersökningar hos ett försäkringsföretag som bedriver gränsöverskridande verksamhet.

SOU 2025:97

Sammanfattning

Kraven på förstärkt tillsynssamarbete och informationsutbyte ska även tillämpas av de tillsynsmyndigheter som deltar på de så kallade samarbetsplattformar som kan upprättas under vissa förutsättningar.

Med bland annat kraven på förstärkt tillsynssamarbete ökar också möjligheterna för såväl hemlands- som värdlandmyndigheten att begära hjälp från Europeiska försäkrings- och tjänstepensions- myndigheten (Eiopa) då myndigheterna inte kan enas i tillsyns- samarbetet.

Nya kvantitativa krav

Ändringarna av de kvantitativa kraven rör främst beräkning av för- säkringstekniska avsättningar och solvenskapitalkravet.

Vad gäller beräkningen av försäkringstekniska avsättningar ändras extrapoleringen av de riskfria räntesatser som används vid beräkningen av bästa skattningen. Dessa ändringar föreslås nu införas på lägre nivå än lag. Eftersom en ändrad extrapoleringmetod kan leda till stora för- ändringar av de försäkringstekniska avsättningarna föreslås nu en successiv infasning av en ny extrapoleringsmetod under en övergångs- period, vilken kräver tillstånd från Finansinspektionen att tillämpa.

Som en del i att hantera variationer i volatilitet i solvensen i för- säkringsföretagen föreslås även möjlighet att tillämpa en volatilitets- justerad eller företagsspecifik volatilitetsjusterad riskfri räntesats vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna. Dessa åtgärder kräver tillstånd från Finansinspektionen. Förutsättningarna för till- stånd samt beräkningen av volatilitetsjusteringarna ska framgå på lägre nivå än lag. Tillämpningen av en volatilitetsjustering medför även särskilda krav på företagsstyrning och offentliggörande.

Som en del i att hantera makroekonomiska- och hållbarhetsrisker i gällande regelverk föreslås nu införande av krav på en investerings- strategi. Ett försäkringsföretag ska i sin investeringsstrategi åtmin- stone beakta förväntad makroekonomisk utveckling på finansmark- naderna och effekter av hållbarhetsrisker på enskilda investeringar och effekter av företagets investeringar på hållbarhetsfaktorer. Finans- inspektionen ges även möjlighet att ställa ytterligare krav med makro- ekonomisk anknytning både vid utformningen av investeringsstra- tegin och vid genomförande av enskilda investeringsbeslut.

Sammanfattning

SOU 2025:97

I beräkningen av solvenskapitalkravet föreslås en särskild beräk- ning av kapitalkravet för långsiktiga aktieinvesteringar, vilken syftar till att försäkringsföretagen ska bidra till långsiktig finansiering.

Samtidigt fasas undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk i kapitalkravsberäkningen ut.

Vidare görs även ändringar av gällande lagstiftning för att öka proportionaliteten i kapitalkravsberäkningen, bland annat genom att försäkringsföretagen ges möjlighet att beräkna kapitalkravet för icke-betydande risker enligt en förenklad metod.

Företagsstyrning

De bestämmelser som nu föreslås införas på detta område speglar till stor del de övergripande syftena med översynen av Solvens II- direktivet, framför allt relaterat till makroekonomiska aspekter och hållbarhet samt proportionalitet. Vidare föreslås även vissa ändringar i bestämmelserna om styrdokument, centrala funktioner och styrel- sens samlade kompetens.

I riskhanteringssystemet föreslås särskilda krav på att ett försäk- ringsföretag ska ha strategier, riktlinjer, processer och system för att identifiera mäta, hantera och övervaka hållbarhetsrisker på kort, medellång och lång sikt. Företaget ska även upprätta och följa en plan, inklusive kvantifierbara mål, för att övervaka och beakta de finansiella risker som på kort, medellång och lång sikt uppstår till följd av hållbarhetsfaktorer. Detta krav gäller även för grupper som omfattas av fullständig grupptillsyn. Ett försäkringsföretag som ingår i en grupp som omfattas av fullständig grupptillsyn, ska dock inte behöva upprätta en plan för hållbarhetsfaktorers påverkan på finan- siella risker om en sådan plan finns på gruppnivå och täcker före- tagets risker.

Inom ramen för riskhanteringssystemet ska ett försäkringsföretag även utarbeta och uppdatera en uppsättning likviditetsriskindikatorer för att identifiera, övervaka och hantera potentiell likviditetsstress. Företaget ska också upprätta och uppdatera en plan för likviditets- riskhantering som ska lämnas in till Finansinspektionen.

Det föreslås nu införas nya krav på innehållet i den egna risk- och solvensbedömningen relaterade dels till makroekonomiska aspekter, dels till analyser av klimatförändringsscenarier. Vidare omfattas även

SOU 2025:97

Sammanfattning

den egna risk- och solvensbedömningen av en högre grad av proportio- nalitet genom att de makroekonomiska analyserna ska stå i propor- tion till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i försäk- ringsföretagets verksamhet. Ett företag som är litet och icke-komplext eller har fått Finansinspektionens godkännande att använda denna proportionalitetsåtgärd, är inte skyldigt att utföra vissa analyser ur makrotillsynssynpunkt på Finansinspektionens begäran.

Rapportering och offentliggörande

I kraven på rapportering och offentliggörande föreslås vissa nya krav, samtidigt som andra krav flyttas från Solvens II-förordningen till direktivet.

De krav som tidigare framgått av Solvens II-förordningen på en regelbunden tillsynsrapport införs i Solvens II-direktivet. Det innebär att det i försäkringsrörelselagen föreslås införas krav på att ett för- säkringsföretag ska lämna en regelbunden tillsynsrapport till Finans- inspektionen vart tredje år. Rapporten ska innehålla uppgifter om företagets verksamhet och resultat, företagsstyrningssystem, risk- profil, värdering för solvensändamål och kapitalförvaltning under rapporteringsperioden. Tidsfristen för att lämna denna rapport till Finansinspektionen ska framgå på lägre nivå än lag.

Även krav på solvens- och verksamhetsrapporten har tidigare i

hög grad framgått av Solvens II-förordningen men förs nu in i direk- tivet. Samtidigt delas rapporten upp i två separata delar; den ena med information riktad till försäkrings- och förmånstagare, den andra med information riktad till yrkesverksamma på den finansiella marknaden.

Den del av solvens- och verksamhetsrapporten som är riktad mot försäkrings- och förmånstagare ska innehålla korta beskrivningar av företagets verksamhet och resultat samt solvenssituation och risk- profil, medan den del av solvens- och verksamhetsrapporten som är riktad mot yrkesverksamma på den finansiella marknaden ska ha ett innehåll som liknar dagens solvens- och verksamhetsrapport, men med ett utökat fokus på klimatförändrings- och hållbarhetsrisker. Detaljerade krav på innehållet i rapporten samt tidsfrister för när den ska offentliggöras och lämnas till Finansinspektionen, ska framgå av föreskrift på lägre nivå än lag.

Sammanfattning

SOU 2025:97

En solvens- och verksamhetsrapport ska innehålla en balansräk- ning som ska vara föremål för revision. Ett litet och icke-komplext företag eller ett captivebolag för försäkring eller återförsäkring om- fattas dock inte av kravet på revision.

Det har tidigare saknats en bestämmelse om periodisk rappor- tering på kvartals- och årsbasis i försäkringsrörelselagen, vilket nu föreslås införas. Utifrån denna ges Finansinspektionen möjlighet att meddela undantag från skyldigheten att rapportera uppgifter som ska lämnas varje kvartal samt att rapportera uppgifter om tillgångar som ska lämnas post för post och uppgifter som ska lämnas regelbundet.

Tillsyn och ingripanden

Genom nu föreslagna, ändrade bestämmelser förstärks Finansinspek- tionens befogenheter att vidta åtgärder vid försämring av solvens- situationen i ett försäkringsföretag redan innan företaget bryter mot eller riskerar att bryta solvenskapitalkravet. Genom dessa bestäm- melser vidgas också de befogenheter som Finansinspektionen har att förelägga ett företag att vidta åtgärder då företaget bryter eller riskerar att bryta mot antingen solvenskapitalkravet eller minimi- kapitalkravet. De nya befogenheterna ger Finansinspektionen möj- lighet att vidta olika åtgärder beroende på företag och omständigheter. Nu föreslås även så kallade makrotillsynsverktyg, vilka dels rör företagens likviditetsriskhantering, dels Finansinspektionens tillsyn av likviditetsrisker. Makrotillsynsverktygen ger också Finansinspek- tionen en rad befogenheter att ingripa då ett försäkringsföretag har likviditetsbrist eller betydande likviditetsrisker som kan orsaka ett överhängande hot mot skyddet av försäkringstagare eller det finan- siella systemets stabilitet. Dessa befogenheter ska gälla vid exceptio- nella omständigheter som leder till likviditetsrisker för hela eller en betydande del av försäkringsmarknaden och vid exceptionella sektors- omfattande chocker. Finansinspektionen får då bland annat begränsa eller tillfälligt stoppa vinstutdelning till aktieägare, begränsa eller avbryta aktieåterköp och återbetalning eller inlösen av kapitalbas- poster, och begränsa eller tillfälligt stoppa bonusar eller annan rörlig ersättning samt i vissa särskilda fall tillfälligt upphäva livförsäkrings- tagares återköpsrätt. Det bör dock särskilt betonas att det är fråga

SOU 2025:97

Sammanfattning

om tillfälliga ingripanden som Finansinspektionen endast kan till- lämpa under extrema omständigheter.

Grupptillsyn

Enligt Solvens II-regelverket ska tillsyn inte bara utövas över de en- skilda företagen. Om ett företag ingår i en grupp ska tillsyn utövas också över gruppen som helhet. Grupptillsynen variera utifrån vilka företag som ingår i respektive grupp. Den mest omfattande grupptill- synen innebär krav på gruppsolvens, rapportering av riskkoncentra- tioner och betydande transaktioner inom en grupp, företagsstyrning för gruppen samt tillgång till information och offentliggöranden.

Genom ändringsdirektivet görs det vissa ändringar i Solvens II- direktivets bestämmelser om grupptillsyn. I flera fall rör det sig om ändringar och förtydliganden för att uppnå en mer enhetlig tillsyn inom hela EES. På motsvarande sätt som för enskilda företag införs bestämmelser om proportionalitetsåtgärder och om lättnader för små och icke-komplexa grupper. Därutöver utvidgas tillämpningsområdet för grupptillsyn till att omfatta också företag som i praktiken är och uppträder som grupp, trots att det saknas kapitalkopplingar mellan företagen, så kallade horisontella grupper. Detta kräver dock en sär- skild prövning av Finansinspektionen. Flera lagändringar föreslås i försäkringsrörelselagen för att ändringarna i Solvens II-direktivet ska få genomslag i svensk rätt.

Översyn av den svenska regleringen av vissa frågor inom försäkrings- och tjänstepensionsområdet

Sanktionsavgifter

När det gäller sanktionsavgifter för försäkringsföretag, specialföretag och tjänstepensionsföretag föreslås en ändrad modell för att be- stämma en sanktionsavgift mot ett företag. Ändringarna rör i första hand den högsta möjliga sanktionsavgiften, det vill säga den avgift som ska dömas ut som ett alternativ till att återkalla ett rörelsetill- stånd. Den föreslagna modellen överensstämmer med vad som gäller enligt flera andra regelverk på finansmarknadsområdet.

Sammanfattning

SOU 2025:97

En sanktionsavgift för ett försäkringsföretag, specialföretag eller ett tjänstepensionsföretag ska fastställas till högst det högsta av

1.10 procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskapsår,

2.två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöver- trädelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.ett belopp motsvarande 5 000 000 euro.

Det föreslås även införas en ny möjlighet att ingripa mot en fysisk eller juridisk person som anskaffar eller avyttrar ett kvalificerat ägande i ett försäkrings- eller ett tjänstepensionsföretag utan att underrätta Finansinspektionen. Ett sådant ingripande ska ske genom en sank- tionsavgift.

Enligt de nu gällande regelverken har Finansinspektionen begrän- sade möjligheter att ingripa mot företrädare för försäkringsföretag, specialföretag och tjänstepensionsföretag, dvs. styrelseledamöter och verkställande direktör. Detta avviker från vad som gäller enligt flera andra regelverk på finansmarknadsområdet, till exempel kreditinstitut. För att uppnå ett mer ändamålsenligt regelverk för ingripanden före- slås att Finansinspektionen ges utökade möjligheter att ingripa mot företrädare för försäkringsföretag, specialföretag och tjänstepensions- företag. Detta ska bland annat gälla om företaget har fått tillstånd att bedriva verksamhet på felaktiga grunder, inte uppfyller de grundläg- gande kraven för verksamheten eller försvårar tillsynen genom att till Finansinspektionen lämna felaktiga eller inga uppgifter alls. Ett ingripande mot en företrädare ska kunna ske genom ett förbud om att under viss tid inneha en motsvarande ställning eller en sanktions- avgift.

Möjligheter att ta upp förlagslån för att stärka kapitalbasen

Inledning

Ett förlagslån är en efterställd skuld. Det innebär att långivaren har rätt till betalning av såväl kapital som ränta först efter det att andra oprioriterade fordringsägare har fått betalt, vid exempelvis en kon- kurs. Vid förlagslån upprättas förlagsbevis som är ett räntebärande

SOU 2025:97

Sammanfattning

skuldebrev. En viktig skillnad mellan förlagslån och till exempel före- tagsobligationer, är att kreditrisken är högre för långivaren i ett för- lagslån. Anledningen är att om företaget går i konkurs, har inneha- varna av förlagslånen rätt till betalning från företagets konkursbo efter obligationsinnehavarna. Givetvis gäller detta även i förhållande till försäkringstagarna, som också har särskild förmånsrätt i skuld- täckningstillgångarna.

Försäkringsföretag

Inledning

Om upplåning generellt är tillåten på försäkringsområdet är en rörelserättslig fråga som inte regleras av Solvens II-direktivet eller andra EU-direktiv. Varje medlemsstat styr över dessa regler. Vad som måste beaktas i sammanhanget är dock förbudet mot försäk- ringsfrämmande verksamhet. Det som däremot tydligt framgår av Solvens II-direktivet och Solvens II-förordningen är om och i så fall hur ett befintligt förlagslån får räknas med i kapitalbasen.

En grundläggande förutsättning för att få ta upp förlagslån är att förlagslånet i sig till art och volym är tillåtet enligt bestämmelsen om upplåning i försäkringsrörelselagen. En sådan bestämmelse finns i

4 kap. 6 § i den lagen. Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån (upplåning) bara om det görs för att effektivisera kapitalförvalt- ningen eller om det i övrigt är motiverat av försäkringsrörelsen (första stycket). Det krävs dessutom att den samlade upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till rörelsens omfattning och kapi- talbasens storlek (andra stycket). Från kravet om ringa betydelse är det möjligt att ansöka om undantag hos Finansinspektionen. För att i ett enskilt fall få undantag krävs särskilda skäl (tredje stycket).

Reglerna infördes i försäkringsrörelselagen den 1 januari 2000. Ett skäl för införandet var att hindra branschglidning mellan olika typer av finansföretag (se även förbudet mot försäkringsfrämmande verksamhet i den lagen). En annan orsak är att lån är skulder. En om- fattande upplåning till art eller volym riskerar att långsiktigt under- minera försäkringstagarnas skyddsintressen.

Sammanfattning

SOU 2025:97

Det finns behov av att utöka möjligheten att uppta förlagslån

Utredningen föreslår att det från upplåningsbegränsningen i försäk- ringsrörelselagen ska införas ett undantag för lån som är efterställda andra borgenärers fordringar (förlagslån) och att sådana lån får tas upp motsvarande högst 8 procent av primärkapitalet i kapitalbasen.

Som skäl för förslaget anför utredningen i huvudsak följande. Det kan konstateras att utformningen av upplåningsbegränsningen och den praxis som är knuten till nu aktuell bestämmelse i försäkrings- rörelselagen innebär att försäkringsföretagen visserligen får ta upp lån för att räkna in i kapitalbasen, men att det endast kan ske när det finns en faktisk och konkret risk för att kapitalbasen kommer att bli otillräcklig. Detta får till följd att det i praktiken lämnas små möjlig- heter att ta upp förlagslån överstigande upplåning som anses vara av ”ringa betydelse”, men även inom ramen för det begreppet, eftersom det även i dessa, sistnämnda situationer krävs att ändamålskriterierna i nu aktuell bestämmelses första stycke är uppfyllda.

Lånebegränsningen i försäkringsrörelselagen är en rörelserättslig reglering som beslutas av varje enskild medlemsstat. Den har inte sitt ursprung i det, näst intill fullharmoniserade Solvens II-direktivet. Begränsningen har i stället sin ursprungliga grund dels i förbudet mot försäkringsfrämmande verksamhet som säkerställer att svenska för- säkringsbolag inte bedriver tillståndspliktig verksamhet som kan jämställas med bank- eller finansieringsverksamhet, dels, och numera framför allt, i uppfattningen att en omfattande upplåning riskerar att långsiktigt underminera försäkringstagarnas skyddsintressen. Akt- samhet handlar om att hitta en lagom nivå för risktagande. Dessa skäl för en lånebegränsning är gällande även i dag.

Det kan å andra sidan sägas finnas ett relativt stort behov av låne- finansiering, åtminstone för vissa svenska försäkringsföretag. Detta gäller särskilt nystartade företag, omstrukturerade företag, företag som ingår stora affärer i sin kapitalförvaltning, företag nära en kon- kurs och företag under avveckling. Försäkringsföretag som befinner sig i dessa situationer kan behöva ta upp lån för att säkerställa fort- satt drift eller för att effektivisera kapitalförvaltningen.

Även stora och finansiellt stabila försäkringsföretag kan ha behov av att ta upp lån och då framför allt förlagslån i syfte att stärka kapi- talbasen och skapa en extra buffert, vilket ger ett bättre skydd för försäkringstagarna. Genom att använda förlagslån i stället för eget

SOU 2025:97

Sammanfattning

kapital i viss utsträckning kan försäkringsföretaget uppnå en lägre finansieringskostnad, vilket i förlängningen kan komma försäkrings- tagarna till del genom lägre premier. En särskild fördel med förlags- lån är att de, till skillnad från traditionella lån, är efterställda andra skulder och därmed inte medför samma krav på omedelbar återbetal- ning vid finansiella svårigheter. Förlagslån inom vissa, strikta gränser kan därigenom stärka företagets finansiella motståndskraft utan att i samma utsträckning som annan upplåning öka riskerna. Den EU- rättsliga regleringen ger även uttryck för ställningstagandet att de förlagslån som får räknas in i kapitalbasen är en finansieringskälla som inte äventyrar ett företags stabilitet eller försäkringstagarnas skyddsintressen.

Det bör även framhållas att en möjlighet för försäkringsföretagen att ta upp förlagslån inte bara är motiverat ur ett nationellt behov av flexibilitet i kapitalförvaltningen, utan även ur ett konkurrensneu- tralt perspektiv inom EU. I dagsläget befinner sig svenska företag i ett sämre utgångsläge jämfört med sina europeiska motsvarigheter, där förlagslån i genomsnitt utgör cirka 8 procent av kapitalbasen. Att tillåta förlagslån i kapitalbasen i större utsträckning än i dag skulle därmed bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor inom den inre marknaden.

Det är givetvis viktigt att lån för dessa ändamål kan tas upp innan det är helt nödvändigt, det vill säga vid svag solvens. Generellt är det lätt att förstå att svag kapitalstyrka och ett starkt behov av kapi- taltillskott i absolut närtid ger dåliga förutsättningar för att få teckna lån till goda villkor. Svenska försäkringsföretag bör således ges möj- lighet att stärka kapitalbasen genom förlagslån även om företaget inte befinner sig i ett ansträngt finansiellt läge. Försäkringsföretag har behov av att kunna planera och säkerställa en sund finansiering av försäkringsrörelsen löpande över tid.

I sammanhanget bör dock även beaktas att kapitalbasen är den buffert som ska kunna användas vid hastigt uppkomna solvenspro- blem. Här är det försäkringstagarnas skyddsintresse som gör att lån, varken i stora volymer eller i komplicerade instrument, inte bör ingå i förvaltningen i någon större omfattning. Om så var fallet skulle en alltför liten del av kapitalbasen fylla sitt syfte att i en problemsitua- tion snabbt kunna omvandlas till kontanta medel och användas för betalning, eller att onödig risk tas med företagets medel.

Sammanfattning

SOU 2025:97

Mot bakgrund av vad som anförts ovan finns det anledning att

–som ett undantag från upplånebegränsningen i försäkringsrörelse- lagen – införa en bestämmelse om att försäkringsföretag ska få ta upp förlagslån i större utsträckning än enligt den nuvarande tillämpningen av dessa bestämmelser. Bestämmelsen bör innehålla en begränsning innebärande att förlagslån endast får tas upp motsvarande högst 8 pro- cent av primärkapitalet i kapitalbasen. En nivå som speglar EU-genom- snittet för efterställda instrument i kapitalbasen. Denna undantags- nivå är således delvis vald av konkurrensneutralitetsskäl. Den är dock givetvis även vald för att skydda försäkringstagarna; en tillräckligt stor del av kapitalbasen ska kunna fylla sitt syfte i en problemsitu- ation. Upplåningen får inte vara så omfattande att den riskerar att långsiktigt underminera försäkringstagarnas skyddsintressen; något som uppnås med vald nivå.

Tjänstepensionsföretag

Inledning

I artikel 19.3 i andra tjänstepensionsdirektivet anges att tjänstepen- sionsinstitut ska förbjudas att ta upp lån eller ställa säkerheter för tredje parts vägnar. Tjänstepensionsinstitut får dock, för en begränsad period, ta upp vissa lån som endast syftar till att tillgodose likviditets- behov. När ett lån väl har tagits upp beskriver artikel 16.3 om och hur lånet för räknas med i kapitalbasen.

I 4 kap. 7 § lagen om tjänstepensionsföretag stadgas att ett tjänste- pensionsföretag får ta upp eller ta över lån (upplåning) bara om det görs för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov eller för att uppfylla kraven på en tillräcklig kapitalbas i 7 kap. (första stycket). Paragrafens andra och tredje stycke motsvarar helt 4 kap. 6 § i försäkringsrörelse- lagen (se ovan).

Ingen anledning att ändra gällande upplånebegränsning

Utredningen gör bedömningen att det inte finns anledning att ändra gällande bestämmelser om upplånebegränsning för tjänstepensions- företag.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om resolution av försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 kap. Inledande bestämmelser och definitioner

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för återhämtning och resolution av verksamhet som bedrivs av

1.försäkrings- och återförsäkringsföretag som är etablerade i unio- nen och som omfattas av det tillämpningsområde som anges i arti- kel 2 i Sovens II-direktivet,

2.moderförsäkrings- och moderåterförsäkringsföretag som är eta- blerade i unionen,

3.försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföre- tag som är etablerade i unionen,

4.moderförsäkringsholdingbolag i en medlemsstat och blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat,

5.moderförsäkringsholdingföretag inom unionen och blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen, och

6.filialer till försäkrings- och återförsäkringsföretag som är etable- rade i ett tredjeland och som uppfyller villkoren i artiklarna 75–80 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag.

2017/1129, i den ursprungliga lydelsen.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Lagen innehåller också regler och förfaranden för leverantörer av väsentliga tjänster när det berörda försäkrings- eller återförsäkrings- företaget försätts i resolution.

2 § Med resolution avses enlig denna lag en tillämpning av resolu- tionsverktyg för att uppnå ett eller flera av de resolutionsändamål som avses i 4 §.

Ansvarig myndighet

3 § Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskon- toret (resolutionsmyndigheten).

Resolutionsändamålen

4 § Ändamålen med resolution (resolutionsändamålen) är att

1.skydda försäkringstagares, förmånstagares och fordringsägares kollektiva intressen,

2.upprätthålla finansiell stabilitet,

3.säkerställa att kritiska funktioner upprätthålls, och

4.skydda offentliga medel.

Allmänna tillämpningsprinciper

5 § Resolutionsåtgärderna ska tillämpas på ett sätt som medför att företagets

1.aktieägare bär förluster först, och

2.försäkringstagare och andra borgenärer bär, om inte annat an- ges i denna lag, förluster efter ägarna i den inbördes ordning som hade gällt om företaget hade varit försatt i konkurs eller i likvidation.

6 § Det ekonomiska utfallet för ägare, försäkringstagare och andra borgenärer ska inte bli sämre vid resolution än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation.

SOU 2025:97

Författningsförslag

Proportionalitet

7 § Ett beslut enligt denna lag eller föreskrifter som meddelas i an- slutning till lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.

Tillämpningen av denna lag och av föreskrifter som meddelas i an- slutning till lagen ska stå i proportion till arten av företagets verk- samhet, dess aktieägarstruktur, juridiska form, riskprofil, storlek, juri- diska ställning och graden av sammankoppling med andra företag eller med det finansiella systemet i allmänhet samt till omfattningen av och komplexiteten hos företagets verksamhet.

Definitioner

8 § I denna lag avses med

krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om in- rättande av en ram för återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och för- ordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprungliga lydelsen,

Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydel- sen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksam- het i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2994,

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för åter- hämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparla- mentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU

Författningsförslag

SOU 2025:97

samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, och

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinsti- tut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

9 § I denna lag betyder

aktieägare: en innehavare av äganderättsinstrument,

avtal om finansiell äganderättsöverföring: avtal om finansiell ägande- rättsöverföring enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG,

avveckling: avveckling av tillgångarna i en enhet som avses i arti- kel 1.1 a–e,

bankdag: en dag förutom lördag, söndag eller dag som är allmän helgdag i den berörda medlemsstaten,

betydande gränsöverskridande verksamhet: betydande gränsöver- skridande verksamhet enligt definitionen i artikel 152aa.1 i Solvens II- direktivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i

1kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella kon- glomerat,

blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i en medlemsstat och som inte självt är ett dotterföretag till ett försäkrings- eller återförsäkrings- företag, försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som är auktoriserat eller etablerat i samma medlemsstat,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen: ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat som inte är ett dotterföretag till ett företag som är auktoriserat i någon medlemsstat eller till ett annat försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat,

central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions- register,

derivat: ett derivat enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

SOU 2025:97

Författningsförslag

dotterföretag: ett dotterföretag enligt 1 kap. 12 § försäkringsrörelse- lagen (2010:2043),

dotterföretag inom unionen: ett försäkrings- eller återförsäkrings- företag som har sitt huvudkontor i en medlemsstat och som är ett dotterföretag till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag från tredjeland eller ett moderföretag i tredjeland,

drabbad borgenär: en borgenär vars fordran hänför sig till en skuld som skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra äganderätts- instrument genom utövandet av nedskrivnings- och konverterings- befogenheten i samband med tillämpning av nedskrivnings- eller kon- verteringsverktyget,

EES-försäkringsgivare: en EES-försäkringsgivare enligt 1 kap. 12 § försäkringsrörelselagen,

europeiskt resolutionskollegium: ett kollegium som inrättats i en- lighet med artikel 71,

extraordinärt offentligt finansiellt stöd: statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, eller något annat offent- ligt finansiellt stöd på överstatlig nivå som skulle utgöra statligt stöd om det gavs på nationell nivå, vilket ges för att bevara eller återställa bärkraften, likviditeten eller solvensen hos en enhet som avses i arti- kel 1.1 a–e, eller hos en grupp vilken en sådan enhet tillhör,

filial: en filial enligt definitionen i artikel 13.11 i Solvens II-direk- tivet,

finansiella avtal: finansiella avtal enligt definitionen i artikel 2.1.100 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt konglomerat: ett finansiellt konglomerat enligt defini- tionen i artikel 2.14 i direktiv 2002/87/EG,

finansieringsarrangemang: ett sådant arrangemang som avses i

24 kap. eller motsvarande arrangemang i ett annat land inom EES, företag i resolution: någon av de enheter som avses i artikel 1.1 a–e

och för vilka en resolutionsåtgärd vidtas,

försäkringsfordran: en försäkringsfordran enligt definitionen i arti- kel 268.1 g i Solvens II-direktivet,

försäkringsföretag: ett företag som har tillstånd att bedriva försäk- ringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen,

försäkringsgivare från tredjeland: en försäkringsgivare från tredje- land enligt 1 kap. 12 § försäkringsrörelselagen,

försäkringsgarantisystem: ett system som är officiellt erkänt av en medlemsstat och som finansieras genom bidrag från försäkrings- eller

Författningsförslag

SOU 2025:97

återförsäkringsföretag eller försäkringstagare och som garanterar be- talning av godtagbara försäkringsfordringar, helt eller delvis, till be- rättigade försäkringstagare, försäkrade parter och förmånstagare, eller som säkerställer att försäkringarna upprätthålls, om ett försäkrings- företag inte kan eller sannolikt inte kommer att kunna uppfylla sina skyldigheter och åtaganden enligt sina försäkringsavtal,

försäkringsholdingföretag: ett försäkringsholdingföretag enligt 1 kap.

16 d § försäkringsrörelselagen,

försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett försäkrings- holdingföretag med blandad verksamhet enligt 1 kap. 16 e § försäk- ringsrörelselagen,

grupp: en grupp enligt definitionen i artikel 212.1 c i Solvens II- direktivet,

gruppresolution:

–vidtagande av resolutionsåtgärder på moderföretagsnivå eller på nivån för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag som är föremål för grupptillsyn, eller

–den samordnade tillämpningen av resolutionsverktyg och reso- lutionsmyndigheternas utövande av sina befogenheter med avseende på företag i gruppen,

grupptillsynsmyndighet: en grupptillsynsmyndighet enligt 1 kap.

12 § försäkringsrörelselagen,

gränsöverskridande grupp: en grupp med företag etablerade i fler än en medlemsstat,

kapitalbas: kapitalbas enligt vad som föreskrivs i artikel 87 i Solvens II-direktivet,

konverteringskurs: den faktor som fastställer det antal aktier eller andra äganderättsinstrument som en skuld i en särskild skuldklass ska konverteras till, med hänvisning antingen till ett enda skuldinstru- ment i skuldklassen i fråga eller till ett särskilt värde per enhet av en fordran,

kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i tillsynsförordningen,

krisförebyggande åtgärd: ett utövande av befogenheter att instruera ett företag att åtgärda brister eller hinder för möjligheten till åter- hämtning enligt artikel 6.5 i krishanteringsdirektivet för försäkrings- företag, utövande av befogenheter att åtgärda eller avlägsna hinder för möjligheten till resolution enligt artikel 15 eller 16 i krishanterings- direktivet för försäkringsföretag, tillämpning av alla eventuella åtgär-

SOU 2025:97

Författningsförslag

der enligt artiklarna 137, 138.3, 138.5, 139.3 och 140 i Solvens II-direk- tivet samt tillämpning av en förebyggande åtgärd enligt artikel 141 i Solvens II-direktivet,

kritiska funktioner: aktiviteter, tjänster eller transaktioner som ut- förs av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag för tredje parts räkning och som inte kan ersättas inom en rimlig tidsfrist eller till en rimlig kostnad, i fall där försäkrings- eller återförsäkringsföretagets oförmåga att utföra dessa aktiviteter, tjänster eller transaktioner sanno- likt skulle leda till betydande konsekvenser för det finansiella syste- met eller realekonomin i en eller flera medlemsstater, inbegripet särskilt de konsekvenser som följer av effekterna på den sociala välfärden för ett stort antal försäkringstagare, förmånstagare eller skadelidande par- ter, eller som följer av systemstörningar eller en förlust av allmänt förtroende för försäkringstjänster,

kvalificerade skulder: skulder och kapitalinstrument som inte räk- nas som nivå 1-instrument, nivå 2-instrument eller nivå 3-instrument i en enhet enligt artikel 1.1 a–e, och som inte är undantagna från tillämpningsområdet för nedskrivnings- eller konverteringsverktyget i enlighet med artikel 35.5–35.8,

kvittningsavtal: ett avtal i enlighet med vilket två eller flera ömse- sidiga fordringar eller skyldigheter som företaget i resolution och en motpart har kan kvittas mot varandra,

kärnaffärsområden: affärsområden och kringtjänster som utgör mate- riella källor till inkomst eller vinst eller har ett materiellt franchise- värde för ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag eller för en grupp som ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag tillhör,

leverantör av väsentliga tjänster: en enhet som tillhandahåller varor eller tjänster, såsom it-tjänster, försörjningstjänster och uthyrning, förvaltning och underhåll av lokaler, som behövs för att fortlöpande upprätthålla ett försäkrings- eller återförsäkringsföretags verksamhet, eller som behövs för att säkerställa ett upprätthållande av försäkrings- skyddet, och som ingår i samma grupp som det företaget,

litet och icke-komplext företag: ett litet och icke-komplext företag enligt 1 kap. 12 § försäkringsrörelselagen,

livförsäkringsföretag: ett försäkringsföretag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkringsrörelse. Andra försäkrings- företag är skadeförsäkringsföretag,

Författningsförslag

SOU 2025:97

moderföretag: ett moderföretag enligt 1 kap. 12 § försäkrings- rörelselagen,

moderföretag med det yttersta ägarintresset: detsamma som enligt 1 kap. 12 § försäkringsrörelselagen,

moderförsäkringsholdingföretag i en medlemsstat: ett försäkrings- holdingföretag som är etablerat i en medlemsstat och som inte är ett dotterföretag till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, försäk- ringsholdingbolag eller blandat finansiellt holdingföretag som är aukto- riserat eller etablerat i samma medlemsstat,

moderförsäkringsholdingföretag inom unionen: ett moderförsäk- ringsholdingföretag i en medlemsstat som inte är ett dotterföretag till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag, ett annat försäkrings- holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är auktoriserat eller etablerat i någon medlemsstat,

mottagande enhet: en enhet till vilken aktier, andra äganderätts- instrument, skuldinstrument, tillgångar, rättigheter eller skulder eller en kombination av dessa poster överförs från ett företag i resolution, nettningsavtal: ett avtal i enlighet med vilket ett antal fordringar eller skyldigheter kan omvandlas till en enda nettofordran, inklusive nettningsavtal om slutavräkning där fullgörandet av parternas skyl- digheter påskyndas när en utlösande händelse inträffar (oavsett hur och var denna definieras) så att de ska fullgöras omedelbart eller av- slutas, och i båda fallen omvandlas till eller ersättas av en enda netto- fordran, inbegripet slutavräkningsklausuler enligt definitionen i arti- kel 2.1 n i) i direktiv 2002/47/EG och nettning enligt definitionen i

artikel 2 k i direktiv 98/26/EG,

nivå 1-instrument: primärkapitalposter som uppfyller villkoren i artikel 94.1 i Solvens II-direktivet,

nivå 2-instrument: primärkapitalposter och tilläggskapitalposter som uppfyller villkoren i artikel 94.2 i Solvens II-direktivet,

nivå 3-instrument: primärkapitalposter och tilläggskapitalposter som uppfyller villkoren i artikel 94.3 i Solvens II-direktivet,

reglerad marknad: detsamma som enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

relevant myndighet i tredjeland: en myndighet i tredjeland med an- svar för funktioner som är jämförbara med de funktioner som utförs av resolutionsmyndigheter eller tillsynsmyndigheter enligt detta direktiv, resolutionsförfaranden i tredjeland: en åtgärd enligt rätten i ett tredje- land som syftar till att hantera ett fallissemang i ett försäkrings- eller

SOU 2025:97

Författningsförslag

återförsäkringsföretag från tredjeland eller ett moderföretag i tredje- land som är jämförbar, i termer av mål och förväntade resultat, med resolutionsåtgärder enligt detta direktiv,

resolutionskollegium: ett kollegium som inrättats i enlighet med artikel 70,

resolutionsmyndighet på gruppnivå: resolutionsmyndigheten i den medlemsstat i vilken grupptillsynsmyndigheten är belägen,

resolutionsverktyg: ett sådant verktyg som avses i 9 kap. 1 § eller motsvarande verktyg i ett annat land inom EES,

skuld med säkerhet: en skuld där borgenärens rätt till betalning eller annan form av fullgörande är säkrad genom inteckning, pantsättning eller panträtt i egendom, eller avtal om säkerheter inklusive skuldför- pliktelser till följd av återköpstransaktioner eller andra avtal om säker- heter för överförande av äganderätt,

skuldinstrument: obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser, instrument som skapar eller bekräftar en skuld samt instrument som ger rätt att förvärva skuldinstrument,

tillgångs- och skuldförvaltningsenhet: en juridisk person som upp- fyller kraven i artikel 30.2,

tillämpliga kapitalinstrument: nivå 1-instrument, nivå 2-instrument eller nivå 3-instrument,

tredjelandsfilial som har tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet i Sverige: en sådan försäkringsgivare från tredjeland som har tillstånd enligt 4 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige att bedriva försäkrings- rörelse i Sverige,

unionens regler om statligt stöd: den ram som fastställs genom artik- larna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget samt förordningar och alla unionsakter, inbegripet riktlinjer, meddelanden och tillkännagivan- den, som utfärdats eller antagits med stöd av artikel 108.4 eller 109 i EUF-fördraget,

unionsfilial till ett företag i tredjeland: en filial till ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag från tredjeland som är belägen i en med- lemsstat,

uppsägningsrätt: rätten att säga upp ett avtal, rätten att påskynda, slutavräkna, kvitta eller netta skyldigheter eller liknande bestämmel- ser som upphäver, modifierar eller utsläcker en avtalsparts skyldighet eller en bestämmelse som hindrar en skyldighet enligt avtalet från att uppkomma som annars skulle uppkomma,

Författningsförslag

SOU 2025:97

utsett nationellt makrotillsynsorgan: den myndighet som har an- förtrotts genomförandet av den politik för makrotillsyn som avses i rekommendation B.1 i rekommendationen från Europeiska system- risknämnden av den 22 december 2011 om de nationella myndig- heternas mandat för makrotillsyn (ESRB/2011/3),

värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.2 i tillsynsförordningen,

återförsäkringsföretag: ett återförsäkringsföretag enligt definitio- nen i artikel 13.4 i Solvens II-direktivet,

återförsäkringsbolag: ett återförsäkringsbolag enligt 1 kap. 10 § för- säkringsrörelselagen, och

äganderättsinstrument: aktier, andra instrument som ger ägande- rätt, instrument som kan konverteras till eller ge rätt att förvärva aktier eller andra äganderättsinstrument, samt instrument som utgör intressen i aktier eller andra äganderättsinstrument.

Resolutionskollegier

10 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå, inrätta ett resolutionskollegium för varje enskild grupp som omfattas av krav på resolutionsplanering.

Riksgäldskontoret ska, om myndigheten är resolutionsmyndig- het på gruppnivå, vara ordförande i ett resolutionskollegium.

11 § Riksgäldskontoret behöver inte inrätta ett resolutionskolle- gium för en grupp om andra grupper eller kollegier utför sådana funk- tioner och uppgifter som avses i artikel 70.1 i krishanteringsdirek- tivet för försäkringsföretag och uppfyller alla villkor och förfaranden, inbegripet de om medlemskap och deltagande i resolutionskollegier som fastställs i artikel 70 och 72 i krishanteringsdirektivet för för- säkringsföretag. I sådana fall ska det som anges om resolutionskol- legier avse de andra grupperna eller kollegierna.

Europeiska resolutionskollegier

12 § Om en försäkringsgivare från tredjeland eller ett moderföre- tag i tredjeland har dotterföretag som är etablerade i två eller flera länder inom EES, eller har två eller flera unionsfilialer till ett tredje-

SOU 2025:97

Författningsförslag

landsföretag vilka betraktas som betydande av två eller flera länder inom EES, får Riksgäldskontoret tillsammans med resolutionsmyn- digheter i länderna inom EES där dotterföretagen är etablerade eller där unionsfilialerna till ett tredjelandsföretag är belägna inrätta ett europeiskt resolutionskollegium för företagen.

13 § Riksgäldskontoret ska vara ordförande i ett europeiskt reso- lutionskollegium om det i gruppen bara finns ett moderföretag som har sitt huvudkontor inom EES och det moderföretaget har sitt huvudkontor i Sverige och innehar alla dotterföretag inom EES till en försäkringsgivare från tredjeland eller ett moderföretag i tredjeland.

Om det i gruppen inte i något land inom EES finns ett sådant moderföretag som avses i första stycket, ska Riksgäldskontoret vara ordförande om dotterföretaget som har det högsta värdet av totala tillgångar i balansräkningen har sitt huvudkontor i Sverige.

2 kap. Resolutionsplaner

Upprättande av en resolutionsplan

1 § Riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för ett för- säkringsföretag om

1.det vid en jämförelse med andra försäkringsföretag, är mer sanno- likt att resolutionsåtgärder skulle ligga i allmänhetens intresse om företaget fallerar, eller

2.företaget utför en kritisk funktion.

2 § Vid ett beslut enligt 1 § ska Riksgäldskontoret beakta försäk- ringsföretagets

1.storlek,

2.affärsmodell,

3.riskprofil,

4.sammankoppling med andra företag, och

5.utbytbarhet

Om försäkringsföretaget bedriver gränsöverskridande verksamhet ska Riksgäldskontoret i synnerhet beakta den verksamheten.

Riksgäldskontoret beakta behovet av att använda resolutionsåtgär- der för att uppnå resolutionsändamålen.

Författningsförslag

SOU 2025:97

3 § En resolutionsplan ska inte upprättas för ett försäkringsföretag som ingår i en grupp som omfattas av resolutionsplanering.

En resolutionsplan ska bara upprättas för ett litet och icke-kom- plext företag om företaget utgör en särskild risk på nationell eller regional nivå.

4 § Riksgäldskontoret ska se till att minst 40 procent av den svenska marknaden för livförsäkring och livåterförsäkring samt minst 40 pro- cent av den svenska marknaden för skadeförsäkring och skadeåter- försäkring ska omfattas av krav på resolutionsplanering.

Marknadsandelen för livförsäkring ska baseras på försäkrings- tekniska avsättningar brutto. För skadeförsäkring ska marknadsandelen baseras på bruttovärdet av de tecknade premierna.

Vid beräkningen av marknadstäckningsgraden får dotterföretag i en grupp beaktas om de omfattas av gruppresolutionsplanen.

5 § Riksgäldskontoret får inte besluta om en resolutionsplan om det föreligger väsentliga hinder för möjligheten till resolution.

6 § En resolutionsplan ska ses över minst vartannat år. En resolutionsplan ska alltid ses över

1.efter varje väsentlig förändring av försäkringsföretagets juridiska eller organisatoriska struktur eller av företagets affärsverksamhet eller finansiella ställning, om förändringen skulle kunna ha en väsentlig inverkan på planens effektivitet eller på annat sätt skulle nödvändig- göra en revidering av planen,

2.när en väsentlig förändring av försäkringsföretagets finansiella ställning som skulle kunna ha en väsentlig inverkan på planens effek- tivitet eller på annat sätt nödvändiggör en revidering av planen, blir förutsebar.

Vid behov ska resolutionsplanen uppdateras.

Ett försäkringsföretag ska utan dröjsmål underrätta Riksgäldskon- toret om varje händelse som kan kräva en uppdatering av resolutions- planen. Även Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Riks- gäldskontoret om en sådan händelse.

SOU 2025:97

Författningsförslag

7 § Riksgäldskontoret ska ge Finansinspektionen tillfälle att yttra sig innan Riksgäldskontoret beslutar om en resolutionsplan.

Om ett försäkringsföretag bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet, ska Riksgäldskontoret överlämna ett utkast till resolu- tionsplan till den behöriga myndigheten och resolutionsmyndig- heten i det land där den gränsöverskridande verksamheten bedrivs. Riksgäldskontoret ska bemöta synpunkter som den behöriga myn- digheten och resolutionsmyndigheten i det andra landet lämnar.

8 § Riksgäldskontoret ska överlämna en resolutionsplan och upp- dateringar av planen till Finansinspektionen och berörda behöriga myndigheter.

Riksgäldskontoret ska informera ett försäkringsföretag om sam- manfattningen av huvudinslagen i en resolutionsplan.

9 § Om en EES-försäkringsgivare bedriver betydande gränsöver- skridande verksamhet i Sverige, får Riksgäldskontoret och Finans- inspektionen granska om åtgärder i ett utkast till resolutionsplan skulle kunna inverka negativt på försäkringstagarna, realekonomin eller den finansiella stabiliteten i Sverige. Synpunkter ska lämnas till resolu- tionsmyndigheten i EES-försäkringsgivarens hemland.

Vid oenigheter med resolutionsmyndigheten i EES-försäkrings- givarens hemland, får Riksgäldskontoret eller Finansinspektionen begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, i enlighet med 31.2 c i förordning (EU) nr 1094/2010, bistår med icke-bindande medling.

10 § Riksgäldskontoret ska beakta och följa de resolutionsplaner som upprättats.

Riksgäldskontoret får avvika från en upprättad plan om myndig- heten anser att resolutionsändamålen uppnås mer effektivt med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen.

Bedömning av möjligheten till resolution

11 § I samband med att Riksgäldskontoret upprättar eller uppdate- rar en resolutionsplan för ett försäkringsföretag, ska myndigheten bedöma möjligheten till resolution av företaget.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Resolution av ett försäkringsföretag ska anses möjlig om det är rimligt och trovärdigt att

1.företaget kan avvecklas genom konkurs eller likvidation, eller

2.Riksgäldskontoret kan försätta företaget i resolution genom att tillämpa resolutionsverktyg och utöva resolutionsbefogenheter på företaget.

En bedömning får inte förutsätta tillgång till statligt stöd utöver,

iförekommande och tillämpliga fall, användning av försäkrings- garantisystem eller finansieringsarrangemang.

12 § Om Riksgäldskontoret bedömer att resolutionsåtgärder kan vara nödvändiga med hänsyn till allmänintresset, eftersom en avveck- ling genom konkurs eller likvidation inte skulle uppfylla resolutions- ändamålen i samma utsträckning som en eller flera resolutionsåtgär- der, ska myndigheten:

1.välja den eller de resolutionsåtgärder som är lämpliga för att uppnå resolutionsändamålen utifrån försäkringsföretagets struktur och affärsmodell,

2.bedöma om det är möjligt att vidta den eller de resolutions- åtgärder som valts på ett ändamålsenligt sätt inom en lämplig tidsram och identifiera eventuella hinder för genomförande av resolutions- åtgärder, och

3.bedöma trovärdigheten av den eller de resolutionsåtgärder som valts, med beaktande av resolutionens sannolika påverkan på de finan- siella systemen eller realekonomierna i Sverige eller EES och skyddet av försäkringstagares, förmånstagares och fordringsägares kollektiva intressen, i syfte att säkerställa att de kritiska funktioner som utförs av försäkringsföretaget kan utföras utan avbrott.

Innehåll i en resolutionsplan

13 § En resolutionsplan ska ange de resolutionsåtgärder som Riks- gäldskontoret avser att vidta om försäkringsföretaget uppfyller för- utsättningarna för resolution. En resolutionsplan får inte förutsätta att statligt stöd lämnas.

En resolutionsplan ska innehålla:

1. En sammanfattning av huvudinslagen i planen.

SOU 2025:97

Författningsförslag

2.En sammanfattning av de väsentliga förändringar för försäkrings- företaget som inträffat sedan den senaste resolutionsrelaterade infor- mationen lämnades in.

3.En beskrivning av hur kritiska funktioner och kärnaffärsområ- den, i den utsträckning som krävs, skulle kunna avskiljas juridiskt och ekonomiskt från övriga funktioner för att säkerställa fortsatt verk- samhet efter försäkringsföretagets fallissemang.

4.En sammanställning av de tillgångar som kan förväntas godtas som säkerheter.

5.En uppskattning av tidsramen för att genomföra varje väsentlig del av planen.

6.En detaljerad beskrivning av Riksgäldskontorets bedömning av möjligheten till resolution, inbegripet en bedömning av hur genom- förbar och trovärdig en avveckling enligt normala insolvensförfaran- den är.

7.En beskrivning av de åtgärder som krävts för att undanröja eller hantera väsentliga hinder för möjligheten till resolution.

8.En förklaring av hur resolutionsalternativen skulle kunna finan- sieras utan antagande om statligt stöd utöver, i förekommande fall, användningen av finansieringsarrangemang.

9.En detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategierna med beaktande av de olika möjliga scenarierna samt de tillämpliga tids- ramarna.

10.En beskrivning av kritiska ömsesidiga beroenden.

11.En analys av resolutionsplanens effekter på försäkringsföre- tagets anställda, inbegripet en bedömning av därmed förknippade kost- nader, och en beskrivning av planerade förfaranden för samråd med personalen under resolutionsprocessen, i tillämpliga fall med beaktande av nationella system för dialog mellan arbetsmarknadens parter.

12.En plan för kommunikation med media och allmänheten.

13.En beskrivning av försäkringsföretagets grundläggande verk- samhet och system för att upprätthålla företagets operativa verksamhet.

Om försäkringsföretaget har yttrat sig över resolutionsplanen ska yttrandet återges i resolutionsplanen.

14 § I resolutionsplanen ska det anges alternativ till att använda resolutionsverktyg och utöva resolutionsbefogenheter.

Vid bestämmande av alternativen för användning av resolutions- verktyg och utövande av resolutionsbefogenheter ska relevanta reso-

Författningsförslag

SOU 2025:97

lutionsscenarier beaktas, inbegripet ett scenario där försäkringsföre- tagets fallissemang är en isolerad händelse och ett scenario där det inträffar vid en tidpunkt med mer omfattande finansiell instabilitet eller systemomfattande händelser.

Hinder för möjligheten till resolution

15 § Om Riksgäldskontoret vid upprättande av en resolutionsplan bedömer att det finns väsentliga hinder för möjligheten till resolu- tion av ett försäkringsföretag, ska Riksgäldskontoret underrätta för- säkringsföretaget och Finansinspektionen om hindren.

Riksgäldskontoret ska samtidigt som myndigheten underrättar försäkringsföretaget om hindren, förelägga företaget att inom fyra månader föreslå åtgärder för att undanröja eller hantera hindren och en tidsplan för genomförande av sådana åtgärder. I tidsplanen ska hänsyn tas till orsakerna till hindren.

16 § Om Riksgäldskontoret anser att de åtgärder som ett försäkrings- företag föreslår inte effektivt undanröjer eller hanterar hindren för möjligheten till resolution, ska myndigheten förelägga företaget att vidta någon eller några av de åtgärder som anges i 17 §. Ett försäk- ringsföretag ska inom en månad föreslå en plan för att genomföra åt- gärderna.

Innan Riksgäldskontoret beslutar om ett föreläggande om att vidta åtgärder, ska myndigheten särskilt beakta den potentiella effekten av sådana åtgärder på lönsamheten och stabiliteten för försäkringsföre- tagets löpande verksamhet och för den inre marknaden. Riksgälds- kontoret ska ge Finansinspektionen tillfälle att yttra sig innan ett beslut.

17 § I enlighet med 16 § får Riksgäldskontoret förelägga ett för- säkringsföretag om att vidta följande åtgärder:

1.Att se över gruppinterna finansieringsarrangemang eller om- pröva avsaknaden av sådana, eller upprätta serviceavtal, antingen grupp- interna avtal eller avtal med tredje part.

2.Att begränsa företagets maximala enskilda och sammanlagda exponeringar.

3.Att införa särskilda eller regelbundna kompletterande informa- tionskrav som är relevanta för resolutionsändamål.

SOU 2025:97

Författningsförslag

4.Att avyttra specifika tillgångar eller omstrukturera skulder.

5.Att begränsa eller upphöra med en specifik befintlig eller före- slagen verksamhet.

6.Att begränsa eller förhindra utveckling av nya eller befintliga affärsområden eller försäljning av nya eller befintliga produkter.

7.Att ändra återförsäkringsstrategin.

8.Att ändra den juridiska eller operativa strukturen för företaget eller varje företag i gruppen som direkt eller indirekt står under före- tagets kontroll så att komplexiteten minskas för att säkerställa att kri- tiska funktioner juridiskt och operativt kan avskiljas från övriga funk- tioner genom tillämpning av resolutionsverktygen.

9.Att ett försäkringsföretag eller ett moderföretag ska inrätta ett moderförsäkringsholdingföretag i en medlemsstat eller ett moder- försäkringsholdingföretag inom unionen.

10.Om försäkringsföretaget är dotterföretag till ett försäkrings- holdingföretag med blandad verksamhet, att försäkringsholdingföretaget med blandad verksamhet inrättar ett separat försäkringsholdingföre- tag för att kontrollera försäkringsföretaget, om ett inrättande av ett sådant försäkringsholdingföretag är nödvändigt för att underlätta reso- lutionen av försäkringsföretaget och för att undvika att tillämpningen av resolutionsverktygen och utövandet av resolutionsbefogenheterna får negativa konsekvenser för den icke-finansiella delen av gruppen.

18 § När Riksgäldskontoret bestämmer vilken eller vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta, ska myndigheten ange på vilket sätt det som företaget har föreslagit inte skulle kunna undanröja eller hantera hindren för möjligheten till resolution och att de åtgärder som bestäms är proportionerliga. Riksgäldskontoret ska även beakta åtgärdernas inverkan på försäkringsföretagets verksamhet, stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin.

Förenklade skyldigheter

19 § Riksgäldskontoret får besluta om undantag från kraven i

–1 § om när en första plan ska upprättas,

–6 § om när en plan ska uppdateras,

Författningsförslag

SOU 2025:97

–11 och 12 §§ om detaljnivån vid bedömningen av om det före- ligger hinder för möjligheten till resolution, och

–13 och 14 §§ om innehållet i en plan.

20 § Vid en prövning enligt 19 § ska Riksgäldskontoret beakta

1.vilken typ av verksamhet som försäkringsföretaget bedriver,

2.försäkringsföretagets ägarstruktur,

3.försäkringsföretagets associationsrättsliga form,

4.försäkringsföretagets riskprofil,

5.försäkringsföretagets storlek och juridiska ställning,

6.försäkringsföretagets grad av sammankoppling med andra regle- rade företag eller med det finansiella systemet i allmänhet, och

7.omfattning och komplexitet i den verksamhet som försäkrings- företaget bedriver.

Riksgäldskontoret ska även beakta om ett försäkringsföretags fallissemang och därpå följande avveckling genom konkurs eller lik- vidation sannolikt skulle få en betydande negativ inverkan på finans- marknaderna, på andra försäkringsföretag, på försäkringstagare, på finansieringsvillkor eller på ekonomin i stort.

Bemyndigande

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om vad Riksgäldskonto- ret ska beakta vid en bedömning av möjligheten till resolution av ett försäkringsföretag enligt 11 och 12 §§.

3 kap. Resolutionsplaner för företag som ingår i en grupp

Upprättande av en gruppresolutionsplan

1 § Riksgäldskontoret får, när myndigheten är resolutionsmyndig- het på gruppnivå, upprätta en gruppresolutionsplan för en grupp.

Riksgäldskontoret ska vid bedömningen av om en gruppresolu- tionsplan ska upprättas, i tillämpliga delar, beakta de omständigheter som anges i 2 kap. 1–4 §§.

SOU 2025:97

Författningsförslag

2 § En gruppresolutionsplan ska ses över minst vartannat år. En gruppresolutionsplan ska alltid ses över

1.efter varje förändring inom gruppen eller hos de enskilda före- tagen i gruppen av den juridiska eller organisatoriska strukturen, av affärsverksamheten eller av den finansiella ställningen, som kan ha en väsentlig inverkan på eller nödvändiggöra en ändring av planen, eller

2.när en väsentlig förändring av gruppens eller de enskilda före- tagen i gruppens finansiella ställning som skulle kunna ha en väsent- lig inverkan på planens effektivitet eller på annat sätt nödvändiggöra en revidering av planen, blir förutsebar.

Vid behov ska gruppresolutionsplanen uppdateras. Moderföretaget med det yttersta ägarintresset i en grupp ska utan

dröjsmål underrätta Riksgäldskontoret om varje händelse som kan kräva en uppdatering av gruppresolutionsplanen. Även Finansinspek- tionen ska utan dröjsmål underrätta Riksgäldskontoret om en sådan händelse.

3 § Riksgäldskontoret ska, om möjligt, inom fyra månader från och med att myndigheten har överlämnat eller mottagit uppgifter som ett företag har lämnat in till resolutionsmyndigheten på gruppnivå, försöka komma överens med berörda resolutionsmyndigheter om en gruppresolutionsplan.

Riksgäldskontoret får begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, i enlighet med 31.2 c i förordning (EU) nr 1094/2010, bistår med icke-bindande medling för att nå en överens- kommelse.

4 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyndig- het på gruppnivå, ge Finansinspektionen och berörda behöriga myn- digheter i ett sådant tillsynskollegium som avses i artikel 248.3 i Solvens II-direktivet tillfälle att lämna synpunkter innan en överens- kommelse om en gruppresolutionsplan.

Riksgäldskontoret får, när myndigheten är resolutionsmyndighet på gruppnivå, inhämta synpunkter från en resolutionsmyndighet i tredjeland där gruppen har etablerat ett dotterförsäkrings- eller dotter- återförsäkringsföretag, ett försäkringsholdingbolag eller en betydande filial enligt artikel 248.8 i Solvens II-direktivet.

Författningsförslag

SOU 2025:97

5 § Riksgäldskontoret får inte ingå en överenskommelse om en gruppresolutionsplan om det föreligger väsentliga hinder för möjlig- heten till resolution.

6 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå, fatta ett beslut i enlighet med en överenskom- melse enligt 3 § första stycket.

7 § Om en överenskommelse enligt 3 § första stycket inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen ska Riksgäldskontoret, när myndigheten är resolutionsmyndighet på gruppnivå, besluta om grupp- resolutionsplanen.

Riksgäldskontoret ska beakta synpunkter och reservationer som de andra myndigheterna har uttryckt. En gruppresolutionsplan ska överlämnas till de berörda resolutionsmyndigheterna. Moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen ska informeras om samman- fattningen av huvudinslagen i en resolutionsplan.

8 § Om en överenskommelse enligt 3 § första stycket inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen och en resolutions- myndighet i ett annat land inom EES som är resolutionsmyndighet på gruppnivå inte har beslutat om en gruppresolutionsplan, ska Riks- gäldskontoret upprätta en resolutionsplan för ett dotterföretag i gruppen som är försäkringsföretag.

Riksgäldskontoret ska beakta synpunkter och reservationer som de andra myndigheterna har uttryckt. En resolutionsplan ska över- lämnas till de berörda resolutionsmyndigheterna.

För en sådan plan som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 2 kap.

9 § Om Riksgäldskontoret och berörda resolutionsmyndigheter inte har kommit överens om en gruppresolutionsplan inom den tid som anges i 3 § första stycket får Riksgäldskontoret och andra reso- lutionsmyndigheter komma överens om en gruppresolutionsplan för företag i gruppen som de ansvarar för.

Riksgäldskontoret får bara ingå en överenskommelse enligt första stycket om den inte har haft något att invända mot ett sådant beslut som avses i 8 § som har fattats av en annan resolutionsmyndighet än Riksgäldskontoret.

SOU 2025:97

Författningsförslag

10 § Om det har träffats en överenskommelse om att upprätta en gruppresolutionsplan för hela eller delar av en grupp och en resolu- tionsmyndighet i ett annat land inom EES uppger att en oenighet om gruppresolutionsplanen inkräktar på det landets finanspolitiska ansvar, ska Riksgäldskontoret, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå, göra en ny bedömning av gruppresolutions- planen.

Om det, när Riksgäldskontoret inte är resolutionsmyndighet på gruppnivå, har träffats en överenskommelse om en gruppresolutions- plan för hela eller delar av en grupp och Riksgäldskontoret anser att en oenighet om gruppresolutionsplanen inkräktar på Sveriges finans- politiska ansvar, ska myndigheten underrätta resolutionsmyndigheten på gruppnivå om det.

11 § Riksgäldskontoret får i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010 hänskjuta ett ärende om upprättande av en grupp- resolutionsplan till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyn- digheten för tvistlösning.

Ett ärende får inte hänskjutas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter

1.den tid som anges i 3 § första stycket har löpt ut, eller

2.en överenskommelse har träffats.

12 § Om ett ärende har hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ska Riksgäldskontoret avvakta med ett beslut enligt 7 eller 8 § och invänta det beslut som Europeiska för- säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta en- ligt 19.3 i förordning (EU) nr 1094/2010.

Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har fattat ett sådant beslut som avses i första stycket, ska Riksgälds- kontoret, när myndigheten är resolutionsmyndighet på gruppnivå, fatta ett beslut i enlighet med Europeiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndighetens beslut.

Om ett ärende har hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och myndigheten inte fattar ett sådant beslut som avses i första stycket inom den tid som anges i artikel 17.7

ikrishanteringsdirektivet för försäkringsföretag, ska Riksgäldskon- toret fatta ett beslut enligt 7 eller 8 §.

Författningsförslag

SOU 2025:97

13 § Ett beslut av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES gäller i Sverige om det har fattats efter en sådan överenskom- melse som avses i artiklarna 11.4 eller 17.6 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag. Detsamma gäller för sådana beslut som avses i artikel 17.2 och 17.4 i krishanteringsdirektivet för försäkrings- företag som har fattats av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES på grund av att myndigheterna i resolutionskollegiet inte har kommit överens inom den angivna tiden.

Besluten är bindande för de berörda företagen och Riksgäldskon- toret och ska ligga till grund för Riksgäldskontorets uppgifter enligt denna lag.

14 § När Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet på gruppnivå, ska Riksgäldskontoret lämna över gruppresolutionsplanen och even- tuella ändringar till Finansinspektionen och berörda behöriga myn- digheter i ett sådant tillsynskollegium som avses i artikel 248.3 i Solvens II-direktivet.

Om en grupp också är eller ingår i ett finansiellt konglomerat ska gruppresolutionsplanen och eventuella ändringar överlämnas till den relevanta resolutionsmyndighet som utsetts i enlighet med artikel 3 i krishanteringsdirektivet och till den behöriga myndighet som defi- nieras i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen.

15 § Riksgäldskontoret ska beakta och följa de gruppresolutions- planer som upprättats.

Riksgäldskontoret får avvika från en upprättad gruppresolutions- plan om myndigheten anser att resolutionsändamålen uppnås mer effektivt med hjälp av andra åtgärder än de som anges i planen.

Om det inte finns någon gruppresolutionsplan

16 § Om det inte finns någon gruppresolutionsplan, får Riksgälds- kontoret upprätta en resolutionsplan för

1.ett dotterföretag som är försäkringsföretag,

2.ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag med huvudkontor inom EES om minst ett av dotterföretagen är ett försäkringsföretag, eller

SOU 2025:97

Författningsförslag

3.ett moderförsäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat om minst ett av dotterföre- tagen är ett försäkringsföretag.

17 § För en sådan plan som avses i 16 § gäller kraven i 2 kap. i tillämpliga delar.

Beaktande av resolutionsstrategier som gäller i tredje land

18 § När Riksgäldskontoret upprättar en resolutionsplan för ett försäkringsföretag som är dotterföretag till en försäkringsgivare från tredjeland eller ett moderföretag med huvudkontor utanför EES, får myndigheten beakta en resolutionsstrategi som gäller i tredjeland för gruppen.

Om Riksgäldskontoret bedömer att resolutionsstrategin är tro- värdig och rimlig får myndigheten i sin resolutionsplan på lämpligt sätt återspegla resolutionsstrategin och dess eventuella konsekven- ser för försäkringsföretaget. Detta får dock inte äventyra uppnåen- det av resolutionsändamålen.

Uppgifter från ett moderföretag med det yttersta ägarintresset i en grupp

19 § När Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet på gruppnivå, ska myndigheten överlämna uppgifter från ett moderföretag med det yttersta ägarintresset i en grupp till

–Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,

–resolutionsmyndigheter som är medlemmar i resolutionskol- legiet, och

–Finansinspektionen berörda behöriga myndigheter i ett tillsyns- kollegium enligt artikel 248.3 i Solvens II-direktivet.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Bedömning av möjligheten till resolution av en grupp

20 § I samband med att Riksgäldskontoret upprättar eller uppdate- rar en gruppresolutionsplan ska myndigheten bedöma möjligheten till resolution av gruppen. Bedömningen ska göras tillsammans med de berörda resolutionsmyndigheterna.

Resolution av en grupp ska anses möjlig om det är rimligt och trovärdigt att

1.företagen i gruppen kan avvecklas genom konkurs eller likvi- dation eller motsvarande normala insolvensförfaranden i ett annat land inom EES än Sverige där ett företag har sitt huvudkontor, eller

2.Riksgäldskontoret eller en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES än Sverige kan försätta gruppen i resolution genom att tillämpa resolutionsverktyg och utöva resolutionsbefogenheter mot de enskilda företagen.

En bedömning får inte förutsätta tillgång till statligt stöd utöver,

iförekommande och tillämpliga fall, användning av försäkrings- garantisystem eller finansieringsarrangemang.

21 § Om Riksgäldskontoret och de berörda resolutionsmyndig- heterna bedömer att resolutionsåtgärder kan vara nödvändiga med hänsyn till allmänintresset, eftersom en avveckling genom konkurs eller likvidation eller motsvarande normala insolvensförfaranden i ett annat land inom EES än Sverige inte skulle uppfylla resolutions- ändamålen i samma utsträckning som en eller flera resolutionsåtgär- der, ska Riksgäldskontoret:

1.välja den eller de resolutionsåtgärder som är lämpliga för att uppnå resolutionsändamålen utifrån gruppens struktur och affärs- modell,

SOU 2025:97

Författningsförslag

Innehåll i en gruppresolutionsplan

22 § En gruppresolutionsplan ska

1.ange de resolutionsåtgärder som en resolutionsmyndighet får vidta mot ett företag i gruppen om åtgärder kommer att krävas för att säkerställa att kritiska funktioner upprätthålls,

2.undersöka i vilken utsträckning det skulle vara möjligt att till- lämpa resolutionsverktygen och utöva resolutionsbefogenheter på ett samordnat sätt och identifiera potentiella hinder för en samord- nad resolution,

3.identifiera åtgärder som är nödvändiga för att underlätta grupp- resolution, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja särskilda funktioner eller affärsområden med beaktande av ömsesidiga bero- enden inom gruppen,

4.identifiera tillgängliga finansieringskällor för att finansiera grupp- resolutionsåtgärderna och, om försäkringsgarantisystem eller ett finan- sieringsarrangemang skulle behöva användas, ange principer för att dela upp ansvaret för den finansieringen mellan finansieringskällor i olika länder inom EES, men inte förutsätta något statligt stöd,

5.innehålla de uppgifter som anges i 2 kap. 13 och 14 §§.

Om det i en grupp finns företag från tredjeland, ska gruppreso- lutionsplanen identifiera lämpliga arrangemang för samarbete och samordning med de relevanta myndigheterna i dessa tredjeländer och följderna av detta för resolution inom EES.

Hinder för möjligheten till resolution

23 § Om Riksgäldskontoret och de berörda resolutionsmyndig- heterna vid upprättandet av en gruppresolutionsplan har bedömt att det finns väsentliga hinder för möjligheten till resolution av gruppen, ska Riksgäldskontoret, när myndigheten är resolutionsmyndighet på gruppnivå, tillsammans med Finansinspektionen och Europeiska för- säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten utarbeta en rapport om hinder för möjligheten till resolution.

En rapport om hinder för möjligheten till resolution ska innehålla

1.en analys av de väsentliga hindren för en ändamålsenlig tillämp- ning av resolutionsverktyg och ett ändamålsenligt utövande av reso- lutionsbefogenheter med avseende på gruppen.

Författningsförslag

SOU 2025:97

2.förslag till proportionella och riktade åtgärder som är nödvän- diga eller lämpliga för att avlägsna hindren, med beaktande av effek- terna som åtgärderna kan ha på gruppens affärsmodell.

24 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå, överlämna en rapport om hinder för möjligheten till resolution till

–moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen,

–dotterföretag i gruppen som Riksgäldskontoret är resolutions- myndighet för, och

–berörda resolutionsmyndigheter.

En rapport om hinder för möjligheten till resolution som över- lämnats till Riksgäldskontoret ska överlämnas till dotterföretag i gruppen som myndigheten är resolutionsmyndighet för.

25 § Riksgäldskontoret ska samtidigt som myndigheten överläm- nar en rapport till moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen, förelägga moderföretaget att inom fyra månader inkomma med synpunkter och föreslå åtgärder för att undanröja eller hantera hindren.

Riksgäldskontoret ska underrätta de berörda resolutionsmyndig- heterna om de åtgärder som föreslås av moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen.

26 § Riksgäldskontoret ska, om möjligt, inom fyra månader från och med att moderföretaget med det yttersta ägarintresset i en grupp inkommer med synpunkter eller föreslår åtgärder eller den tid som avses i 25 § första stycket löper ut, beroende på vad som inträffar först, försöka komma överens med berörda resolutionsmyndigheter om

1.vilka väsentliga hinder som föreligger för möjligheten till reso- lution,

2.en bedömning av de åtgärder som moderföretaget med det yttersta ägarintresset har föreslagit, och

3.de åtgärder som kan krävas för att undanröja eller hantera hindren. Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyndig-

het på gruppnivå, ge Finansinspektionen och berörda behöriga myn- digheter ska ges tillfälle att yttra sig innan en överenskommelse.

SOU 2025:97

Författningsförslag

I samband med en överenskommelse ska Riksgäldskontoret be- akta de effekter som åtgärder kan ha i länder inom EES där gruppen är verksam.

Riksgäldskontoret får begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med 31.2 c i förordning (EU) nr 1094/2010 bistår med icke-bindande medling för att nå en överens- kommelse.

27 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå, förelägga moderföretaget med det yttersta ägar- intresset i gruppen att vidta de åtgärder som följer av en överenskom- melse enligt 26 § första stycket 3.

28 § Om en överenskommelse enligt 26 § första stycket inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen ska Riksgäldskon- toret, när myndigheten är resolutionsmyndighet på gruppnivå, be- sluta om de åtgärder som moderföretaget med det yttersta ägarintres- set i gruppen ska vidta för att undanröja eller hantera hindren mot resolution.

Riksgäldskontoret ska beakta synpunkter och reservationer som andra myndigheter har uttryckt. Riksgäldskontoret ska överlämna ett beslut om åtgärder till

–moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen,

–berörda resolutionsmyndigheter,

–Finansinspektionen, och

–berörda behöriga myndigheter.

29 § Om en överenskommelse enligt 26 § första stycket inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen ska Riksgäldskon- toret, när Riksgäldskontoret inte är resolutionsmyndighet på grupp- nivå, för dotterföretag som är försäkringsföretag, besluta om

1.vilka väsentliga hinder som föreligger för möjligheten till reso- lution,

2.en bedömning av de åtgärder som moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen har föreslagit, och

3.de åtgärder som dotterföretag ska vidta för att undanröja eller hantera hindren mot resolution.

Riksgäldskontoret ska beakta synpunkter och reservationer som andra myndigheter har uttryckt.

Författningsförslag

SOU 2025:97

30 § Riksgäldskontoret får i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010 hänskjuta ett ärende om hinder för möjligheten till resolution till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyn- digheten för tvistlösning.

Ett ärende får inte hänskjutas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter

1.den tid som anges i 26 § första stycket har löpt ut, eller

2.en överenskommelse har träffats.

31 § Om ett ärende har hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigeten ska Riksgäldskontoret avvakta med ett beslut enligt 28 eller 29 § och invänta det beslut som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt 19.3 i förordning (EU) nr 1094/2010.

Om ett ärende har hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och myndigheten inte fattar ett sådant beslut som avses i första stycket inom den en tid som anges i arti- kel 17.7 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag, ska Riks- gäldskontoret fatta ett beslut enligt 28 eller 29 §.

32 § Ett beslut av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES gäller i Sverige om det har fattats efter en sådan överenskom- melse som avses i artikel 16.4 i krishanteringsdirektivet för försäk- ringsföretag. Detsamma gäller för sådana beslut som avses i arti- kel 17.2 och 17.3 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag som har fattats av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES på grund av att myndigheterna i resolutionskollegiet inte har kommit överens inom den angivna tiden.

Besluten är bindande för de berörda företagen och Riksgäldskon- toret och ska ligga till grund för Riksgäldskontorets uppgifter enligt denna lag.

SOU 2025:97

Författningsförslag

Förenklade skyldigheter

33 § Riksgäldskontoret får besluta om undantag från kraven i

–1 § om när en första plan ska upprättas,

–2 § om när en plan ska uppdateras,

–20 och 21 §§ om detaljnivån vid bedömningen av om det före- ligger hinder för möjligheten till resolution, och

–22 § om innehållet i en plan.

34 § Vid prövningen enligt 33 § ska Riksgäldskontoret, för den en- skilda gruppen, beakta

1.vilken typ av verksamhet som försäkringsföretag, EES-försäk- ringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland bedriver,

2.försäkringsföretags, EES-försäkringsgivare eller försäkrings- givare från tredjelands ägarstruktur,

3.försäkringsföretags, EES-försäkringsgivares eller försäkrings- givare från tredjelands associationsrättsliga form,

4.försäkringsföretags, EES-försäkringsgivares eller försäkrings- givare från tredjelands riskprofil,

5.försäkringsföretags, EES-försäkringsgivares eller försäkrings- givare från tredjelands storlek och juridiska ställning,

6.försäkringsföretags, EES-försäkringsgivares eller försäkrings- givare från tredjelands grad av sammankoppling med andra reglerade företag eller med det finansiella systemet i allmänhet, och

7.omfattning och komplexitet i den verksamhet bedrivs av före- tagen i gruppen.

Riksgäldskontoret ska även beakta om ett försäkringsföretags, EES- försäkringsgivares eller försäkringsgivare från tredjelands fallisse- mang och därpå följande avveckling genom konkurs eller likvidation eller motsvarande normala insolvensförfaranden sannolikt skulle få en betydande negativ inverkan på finansmarknaderna, på andra för- säkringsföretag, EEE-försäkringsgivare eller försäkringsföretag från tredjeland, på försäkringstagare, på finansieringsvillkor eller på eko- nomin i stort.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Bemyndigande

35 § Regeringen får meddela föreskrifter om vad Riksgäldskonto- ret ska beakta vid en bedömning av möjligheten till resolution av en grupp enligt 20 och 21 §§.

4 kap. Värdering

Värdering inför beslut om resolution

1 § Riksgäldskontoret ska säkerställa att alla beslut om resolution eller annan resolutionsåtgärd vidtas på grundval av en rättvis, försik- tig och realistisk värdering av företagets tillgångar och förpliktelser.

2 § Innan Riksgäldskontoret försätter ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 i resolution, ska myndigheten säkerställa att en första värdering görs för att fastställa om villkoren för resolution enligt 5 kap. 4 eller 6 § är uppfyllda.

Värdering efter beslut om resolution

3 § Efter ett beslut om resolution för ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5, ska Riksgälds- kontoret säkerställa att en andra värdering görs, som ska ligga till grund för myndighetens beslut om

1.vilken eller vilka resolutionsåtgärder som är lämplig att vidta,

2.omfattningen av indragning eller utspädning av äganderätts- instrument,

3.omfattningen av nedskrivningen eller konverteringen av skul- der utan säkerhet, inklusive skuldinstrument,

4.vilka tillgångar och förpliktelser eller äganderättsinstrument som får överföras till ett broföretag och värdet av ersättning som får betalas ut till företaget i resolution eller till innehavarna av ägande- rättsinstrument, om broföretagsverktyget tillämpas,

5.vilka tillgångar och förpliktelser eller ägandeinstrument som får överföras till en förvärvande tredje part och bedömning av vad som utgör affärsmässiga villkor vid tillämpningen av bestämmelserna som reglerar verktyget för försäljning av verksamheten.

SOU 2025:97

Författningsförslag

Värderingen ska även säkerställa att eventuella förluster hos ett företag fullt ut erkänns vid den tidpunkt då resolutionsverktygen tillämpas.

4 § En andra värdering ska vara förenlig med 5 kap. 2 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043). Värderingen får om det är lämpligt justeras för att återspegla att antagandet att företaget fortsätter sin verksamhet inte uppfylls och även beakta de särskilda omständigheterna i sam- band med tillämpningen av resolutionsverktyg.

Slutlig och preliminär värdering

5 § En värdering enligt 2 eller 3 § ska utföras av en person som har en oberoende ställning i förhållande till myndigheter och det företag som ska värderas. Den ska baseras på försiktiga antaganden och inte bygga på antaganden om statligt stöd från den tidpunkt då resolu- tionsåtgärder vidtas.

6 § En värdering enligt 2 eller 3 § ska innehålla en indelning av bor- genärerna, med angivande av respektive fordrans prioritet enligt för- månsrättslagen (1970:979). Värderingen ska också innehålla en upp- skattning av det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer, om företaget försätts i konkurs eller i likvidation.

7 § Tillsammans med värderingen enligt 2 eller 3 § ska följande in- formation lämnas, såsom den framgår av företagets information i enlighet med Solvens II-direktivet:

1.en uppdaterad finansiell rapportering och ekonomisk värdering av företaget,

2.en rapport om enhetens finansiella ställning och vid behov, en utvärdering av enhetens försäkringstekniska avsättningar, utförd av en oberoende aktuariefunktion, och

3.all ytterligare information om marknaden och det redovisade värdet på tillgångar, försäkringstekniska avsättningar och andra skulder.

8 § När de krav som framgår av 5–7 §§ har uppfyllts är värderingen slutlig.

Författningsförslag

SOU 2025:97

9 § Om det inte är möjligt att uppfylla kraven i 5–7 §§, ska en pre- liminär värdering genomföras av Riksgäldskontoret.

En preliminär värdering ska innehålla en buffert för ytterligare förluster och en lämplig motivering till denna buffert.

10 § Om Riksgäldskontoret vidtar resolutionsåtgärder på grundval av en preliminär värdering ska myndigheten säkerställa att en slutlig värdering görs så snart som möjligt.

11 § Om den slutliga värderingens uppskattning av nettotillgångs- värdet för ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap.

1§ första stycket 2–5, är högre än den preliminära värderingens upp- skattning av det värdet, får Riksgäldskontoret

1.öka värdet på fordringar från drabbade borgenärer som har skrivits ned eller omstrukturerats, och

2.begära att ett broföretag gör ytterligare en ersättningsbetalning med avseende på tillgångar och förpliktelser till företaget i resolution eller, i tillämpliga fall, till ägarna till äganderättsinstrumenten.

12 § Riksgäldskontoret ska säkerställa att den slutliga värderingen som avses i 10 § ska

1.möjliggöra ett fullständigt erkännande av eventuella förluster för försäkringsföretaget eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5, i dess bokföring, och

2.fungera som underlag för ett beslut om att återföra borgenärers fordringar eller öka värdet av den ersättning som betalas i enlighet med 11 §.

Värdering när resolutionsåtgärder vidtagits

13 § I syfte att bedöma om det ekonomiska utfallet för aktieägare, försäkringstagare, förmånstagare och andra borgenärer skulle ha bli- vit bättre om företaget i stället för att försättas i resolution hade försatts i konkurs eller i likvidation, ska Riksgäldskontoret så snart som möjligt efter det att resolutionsåtgärder har vidtagits, uppdra åt en person som har en oberoende ställning i förhållande till myndig- heter och det företag som ska värderas, att göra en värdering som fastställer

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.vilket ekonomiskt utfall aktieägare, försäkringstagare, förmåns- tagare och andra borgenärer skulle ha fått om företaget i stället hade försatts i konkurs eller gått i likvidation vid den tidpunkt då beslutet att försätta företaget i resolution fattades,

2.vilket ekonomiskt utfall aktieägare, försäkringstagare, förmåns- tagare och andra borgenärer faktiskt har fått vid resolutionen av före- taget, och

3.vilken skillnaden är mellan det ekonomiska utfallet enligt 1 och 2.

14 § Vid värderingen enligt 13 § ska den oberoende värderaren

1.utgå från att försäkringsföretaget eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 i resolution, i stället hade försatts i kon- kurs eller gått i likvidation, vid den tidpunkt då beslutet att försätta försäkringsföretaget eller företaget i resolution fattades,

2.beakta en kommersiellt rimlig uppskattning av ersättningskost- naderna för redan återköpta försäkringar för lämpliga grupper av för- säkringstagare, vid den tidpunkt då beslutet att försätta försäkrings- företaget eller företaget i resolution fattades, och

3.inte beakta statligt stöd till försäkringsföretaget eller företaget

iresolution.

5 kap. Inledande av resolution

Fastställande av fallissemang

1 § Finansinspektionen, efter samråd med Riksgäldskontoret, eller Riksgäldskontoret efter samråd med Finansinspektionen ska pröva om ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 fallerar eller sannolikt kommer att fallera.

Finansinspektionen ska, på begäran av Riksgäldskontoret, utan dröjsmål lämna all den relevanta informationen som Riksgäldskon- toret behöver för att kunna utföra sin prövning.

Om Finansinspektionen eller Riksgäldskontoret finner att försäk- ringsföretaget eller företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera, ska den myndighet som har utfört prövningen omgående underrätta alla relevanta myndigheter.

Författningsförslag

SOU 2025:97

2 § Ett försäkringsföretag ska anses fallera om Finansinspektionen eller Riksgäldskontoret på objektiva grunder finner att

1.försäkringsföretaget bryter mot eller kommer sannolikt att bryta mot minimikapitalkravet i 8 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och det saknas rimliga utsikter till att efterlevnaden återställs,

2.försäkringsföretaget åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som medför att tillståndet ska återkallas,

3.värdet på försäkringsföretagets tillgångar understiger värdet på dess skulder,

4.försäkringsföretaget inte kan betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning, eller

5.försäkringsföretaget behöver extraordinärt statligt stöd.

Ett försäkringsföretag ska anses sannolikt fallera om Finansinspek- tionen eller Riksgäldskontoret på objektiva grunder finner att det inom den närmaste framtiden kommer att befinna sig i en situation som avses i första stycket 1–4.

Beslut om resolution

3 § Riksgäldskontoret ska efter fastställande av fallissemang enligt 1 § pröva om försäkringsföretaget eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 ska försättas i resolution enligt 4–7 §§.

Om Riksgäldskontoret finner att det inte finns alternativa åtgär- der som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i försäkringsföretaget eller företaget, ska Riksgäldskontoret omgå- ende underrätta Finansinspektionen och andra relevanta myndigheter.

Även utan en sådan underrättelse som avses i första stycket får Riksgäldskontoret besluta om resolution av ett holdingföretag enligt 6 § om resolutionsförutsättningarna konstateras vara uppfyllda för ett av dotterförsäkringsföretagen till holdingföretaget.

SOU 2025:97

Författningsförslag

Förutsättningar för resolution

Försäkringsföretag

4 § Riksgäldskontoret ska försätta ett försäkringsföretag i resolu- tion om

1.Finansinspektionen eller Riksgäldskontoret har fastställt att för- säkringsföretaget fallerar eller att det är sannolikt att företaget kom- mer att fallera,

2.det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget, och

3.resolution är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse. Resolutionen ska anses vara i det allmännas intresse, om

1.åtgärden är nödvändig för att uppnå ett eller flera av ändamålen

i1 kap. 4 §,

2.åtgärden står i proportion till ändamålen, och

3.en avveckling av försäkringsföretaget genom konkurs eller lik- vidation inte skulle uppnå ändamålen i samma utsträckning.

Prövning av villkoren i första stycket 2 ska föregås av samråd med Finansinspektionen.

Moderförsäkringsföretag och holdingföretag

5 § Riksgäldskontoret får försätta ett moderförsäkringsföretag och ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 3–5 i reso- lution om företaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 4 §, i tillämpliga delar.

6 § Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i

1kap. 1 § första stycket 3–5 i resolution, även om företaget inte upp- fyller förutsättningarna som anges i 4 §, om

1.ett av dotterförsäkringsföretagen till holdingföretaget uppfyller förutsättningarna som anges i 4 §,

2.dotterförsäkringsföretagets fallissemang hotar ett annat försäk- ringsföretag i gruppen eller gruppen som helhet eller insolvensrätten kräver att gruppen behandlas som en helhet, och

3.resolutionsåtgärder mot holdingföretaget är nödvändiga för resolution av dotterförsäkringsföretagen eller för resolution av hela gruppen.

Författningsförslag

SOU 2025:97

7 § Riksgäldskontoret får inte försätta ett försäkringsholdingföre- tag med blandad verksamhet i resolution med stöd av 5 eller 6 §, om dotterförsäkringsföretaget innehas direkt eller indirekt av ett mellan- liggande försäkringsholdingföretag. I sådana fall får i stället försäk- ringsholdingföretaget försättas i resolution.

Resolution och åtgärder i samband med resolutionsförfarande i tredjeland

8 § Riksgäldskontoret får försätta ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 och som är moder- företag till ett försäkringsföretag i tredjeland i resolution, om

1.relevant myndighet i det land där dotterförsäkringsföretaget har sitt huvudkontor har beslutat att det försäkringsföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution enligt lagstiftningen i det landet, och

2.det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 4 § andra stycket.

9 § Om ett försäkringsföretag från tredjeland, som bedriver verk- samhet från en filial i Sverige, inte omfattas av ett resolutionsför- farande i tredjeland eller om Riksgäldskontoret inte har erkänt reso- lutionsförfarandet enligt 23 kap. 2 §, får Riksgäldskontoret vidta åtgärder mot filialen enligt 6 kap. 8, 11, 13 och 14 §§ lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verk- samhet i Sverige, om det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 4 § andra stycket och om

1.filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla villkoren för filialtillståndet och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle återställa filialens efterlevnad av villkoren eller förhindra att den fallerar,

2.försäkringsföretaget från tredje land saknar vilja eller förmåga, eller sannolikt kommer att sakna förmåga, att på förfallodagen full- göra sina förpliktelser mot borgenärer inom EES, och det är utrett att resolutions- eller annat insolvensförfarande mot försäkringsföre- taget inte har inletts eller kommer att inledas inom rimlig tid i det land där det har sitt huvudkontor, eller

3.relevant myndighet i det land där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor har inlett ett resolutionsförfarande mot försäkrings-

SOU 2025:97

Författningsförslag

företaget eller underrättat Riksgäldskontoret att den avser att inleda ett sådant förfarande.

Riksgäldskontoret ska underrätta den relevanta myndigheten i det land där försäkringsföretaget har sitt huvudkontor om åtgärder som har vidtagits med stöd av denna paragraf.

Offentliggörande och registrering

10 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut att försätta ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 i resolution.

11 § Om ett försäkringsföretag eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 försätts i resolution, ska Riksgäldskontoret genast anmäla beslutet till Bolagsverket för registrering. Detsamma gäller för Riksgäldskontorets beslut att avsluta resolutionen. Riksgälds- kontoret ska även för registrering underrätta Bolagsverket när allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett beslut att försätta försäkrings- företaget eller företaget i resolution.

Bemyndigande

12 § Regeringen får meddela föreskrifter om när och var ett beslut om resolution enligt 10 § ska offentliggöras och vad offentliggöran- det ska innehålla.

6 kap. Resolution av gränsöverskridande grupper

Resolution av ett dotterföretag i en gränsöverskridande grupp

Om Riksgäldskontoret inte är resolutionsmyndighet på gruppnivå

1 § Riksgäldskontoret ska utan dröjsmål underrätta resolutionsmyn- digheten på gruppnivå, grupptillsynsmyndigheten och de andra med- lemmarna i resolutionskollegiet om Riksgäldskontoret

1.har fastställt att ett försäkringsföretag som är dotterföretag i en gränsöverskridande grupp fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

Författningsförslag

SOU 2025:97

2.har fått information från Finansinspektionen om att ett beslut har fattats om att ett försäkringsföretag som är dotterföretag i en gränsöverskridande grupp fallerar eller sannolikt kommer att fallera, eller

3.har fastställt att ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 som är dotterföretag i en gränsöverskridande grupp upp- fyller förutsättningarna för resolution.

En underrättelse ska innehålla information om

1.beslutet där det fastställs att försäkringsföretaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

2.beslutet om att ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 uppfyller förutsättningarna för resolution, och

3.resolutionsåtgärder eller insolvensåtgärder som Riksgäldskon- toret anser lämpliga att vidta mot ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5.

2 § Om resolutionsmyndigheten på gruppnivå bedömer att de åt- gärder som Riksgäldskontoret har lämnat en underrättelse om sanno- likt inte skulle leda till att förutsättningarna för resolution uppfylls för ett företag i gruppen i ett annat land inom EES än företaget som avses i underrättelsen, får Riksgäldskontoret vidta de åtgärder som anges i underrättelsen.

Om resolutionsmyndigheten på gruppnivå inte gör en bedöm- ning inom fem dagar efter att ha tagit emot en underrättelse, eller den längre tid som Riksgäldskontoret godkänt, får Riksgäldskonto- ret vidta de åtgärder som anges i underrättelsen.

Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet på gruppnivå

3 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå och har fått del av en sådan underrättelse som avses i artikel 73.1 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag från en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES än Sverige, bedöma

1.de sannolika effekterna av de åtgärder som anges i underrättel- sen för gruppen och för företag i gruppen i andra länder inom EES än företaget som avses i underrättelsen, och

2.huruvida de åtgärder som anges i underrättelsen sannolikt skulle leda till att förutsättningarna för resolution uppfylls för ett företag i

SOU 2025:97

Författningsförslag

gruppen i ett annat land inom EES än företaget som avses i under- rättelsen.

Riksgäldskontoret ska ge de andra medlemmarna i resolutions- kollegiet tillfälle att yttra sig.

4 § Om Riksgäldskontoret bedömer att de åtgärder som föreslås i en underrättelse skulle göra det sannolikt att förutsättningarna för resolution uppfylls för ett företag i gruppen i ett annat land inom EES än företaget som avses i underrättelsen, ska myndigheten ta fram ett förslag till gruppresolutionsordning.

Ett förslag till gruppresolutionsordning ska tas fram och över- lämnas till de andra medlemmarna i resolutionskollegiet inom fem dagar efter att Riksgäldskontoret har tagit emot en underrättelse eller den längre tid som har godkänts av resolutionsmyndigheten som läm- nade underrättelsen.

Resolution av ett moderföretag i en gränsöverskridande grupp

5 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyndig- het på gruppnivå, utan dröjsmål underrätta grupptillsynsmyndigheten och de andra medlemmarna i resolutionskollegiet om Riksgäldskon- toret beslutar om att ett moderföretag med det yttersta ägarintresset i en gränsöverskridande grupp som Riksgäldskontoret är resolutions- myndighet för uppfyller förutsättningarna för resolution.

En underrättelse ska innehålla information om

1.beslutet om att moderföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution, eller

2.resolutionsåtgärder eller insolvensåtgärder som Riksgäldskon- toret anser lämpliga att vidta mot moderföretaget.

6 § Resolutionsåtgärder eller insolvensåtgärder enligt 5 § får omfatta genomförande av en gruppresolutionsordning om

1.de resolutionsåtgärder eller insolvensåtgärder som föreslås i underrättelsen gör det sannolikt att förutsättningarna för resolution uppfylls för ett företag i gruppen i ett annat land inom EES än före- taget som avses i underrättelsen,

Författningsförslag

SOU 2025:97

2.resolutionsåtgärder eller insolvensåtgärder enbart mot moder- företaget inte är tillräckliga för att stabilisera situationen eller sanno- likt inte kommer att leda till ett optimalt resultat,

3.en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES än Sverige har fastställt att ett dotterföretag som den ansvarar för uppfyller för- utsättningarna för resolution, eller

4.resolutionsåtgärder eller insolvensåtgärder på gruppnivå kom- mer att gynna dotterföretag i gruppen på ett sätt som gör att en grupp- resolutionsordning lämplig.

7 § Om Riksgäldskontoret, när myndigheten är resolutionsmyndig- het på gruppnivå, föreslår andra åtgärder än en gruppresolutionsord- ning ska Riksgäldskontoret ge de andra medlemmarna i resolutions- kollegiet tillfälle att yttra sig innan beslut om sådana andra åtgärder.

Gruppresolutionsordning

8 § En gruppresolutionsordning ska

1.beskriva resolutionsåtgärder som berörda resolutionsmyndig- heter bör vidta mot moderföretaget med det yttersta ägarintresset i gruppen eller andra företag i gruppen för att uppnå resolutionsända- målen och följa de allmänna tillämpningsprinciperna för resolution,

2.ange hur resolutionsåtgärder bör samordnas, och

3.innehålla en finansieringsplan som tar hänsyn till gruppreso- lutionsplanen och de principer om ansvarsdelning som anges i grupp- resolutionsplanen.

9 § Riksgäldskontoret ska, om möjligt, komma överens med berörda resolutionsmyndigheter om en gruppresolutionsordning.

10 § Om Riksgäldskontoret har invändningar mot ett förslag till gruppresolutionsordning eller anser att myndigheten, för att skydda det kollektiva intresset för försäkringstagarna, realekonomin och den finansiella stabiliteten, behöver vidta särskilda resolutionsåtgärder

SOU 2025:97

Författningsförslag

eller andra åtgärder än de som föreslås i en gruppresolutionsordning mot ett sådan företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 ska myndigheten

1.utförligt ange skälen för sina invändningar eller för att avvika från förslaget till gruppresolutionsordning,

2.underrätta resolutionsmyndigheten på gruppnivå och berörda resolutionsmyndigheter om skälen, och

3.underrätta resolutionsmyndigheten på gruppnivå och berörda resolutionsmyndigheter om resolutionsåtgärder eller insolvensåtgär- der som Riksgäldskontoret har för avsikt att vidta.

Om gruppresolutionsordningen rör ett dotterföretag ska Riksgälds- kontoret beakta

– gruppresolutionsplanen,

– de potentiella effekterna av de resolutionsåtgärder eller andra åtgärder som myndigheten kommer att vidta för försäkringstagarna, realekonomin och den finansiella stabiliteten i de berörda länderna inom EES, och

– de potentiella effekterna av dessa resolutionsåtgärder eller andra åtgärder för andra delar av gruppen.

Om gruppresolutionsordningen rör ett moderföretag ska Riks- gäldskontoret beakta

– gruppresolutionsplanen,

– potentiella effekter av separata resolutionsåtgärder eller andra åtgärder som myndigheten kommer att vidta för finansiell stabilitet, offentliga finanser, försäkringsgarantisystem och finansieringsarrange- mang i de berörda länderna inom EES, och

– de potentiella effekterna av resolutionsåtgärderna eller de andra åtgärderna för andra delar av gruppen.

11 § Om de berörda resolutionsmyndigheterna inte har kommit överens om en gruppresolutionsordning och Riksgäldskontoret inte har några invändningar mot ett förslag till gruppresolutionsordning, får Riksgäldskontoret komma överens med andra resolutionsmyn- digheter som inte heller har haft invändningar om ett sådant förslag, om en gruppresolutionsordning som omfattar företag i gruppen som Riksgäldskontoret och de andra resolutionsmyndigheterna är resolu- tionsmyndigheter för.

Författningsförslag

SOU 2025:97

12 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är resolutionsmyn- dighet på gruppnivå, fatta ett beslut i enlighet med en överenskom- melse enligt 9 eller 11 §§.

13 § Ett beslut om en gruppresolutionsordning som har fattats av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES gäller i Sverige om det har fattats efter en sådan överenskommelse som avses i arti- kel 73.8 eller 73.10 eller 74.3 eller 74.5 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag. Detsamma gäller för sådana beslut om resolutions- åtgärder eller andra åtgärder som avses i artikel 73.9 eller 74.4 i kris- hanteringsdirektivet för försäkringsföretag.

Besluten är bindande för de berörda företagen och Riksgäldskon- toret och ska ligga till grund för Riksgäldskontorets uppgifter enligt denna lag.

14 § Riksgäldskontoret ska vidta resolutionsåtgärder och andra åt- gärder enligt detta kapitel så snart som möjligt.

Beslut av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES

15 § En överföring som har beslutats av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES än Sverige har verkan och ska genomföras i Sverige om överföringen avser aktier eller andra äganderättsinstru- ment, tillgångar, eller förpliktelser som finns i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på.

16 § Om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES än Sverige utövar nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter avse- ende instrument eller förpliktelser som svensk lag är tillämplig på eller skulder till borgenärer som är hemmahörande i Sverige, har be- slutet verkan och ska genomföras här.

17 § En talan som gäller ett sådant beslut av en resolutionsmyndig- het i ett annat land inom EES som avses i 15 eller 16 § får inte föras i Sverige.

100

SOU 2025:97

Författningsförslag

7 kap. Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

Riksgäldskontoret tar kontroll

1 § När Riksgäldskontoret har beslutat att ett företag ska försättas i resolution, övertar myndigheten ägarnas rätt att rösta för aktierna vid stämman. Myndigheten övertar även delägarnas rösträtt vid bo- lagsstämman i ett ömsesidigt försäkringsbolag och medlemmarnas rösträtt vid föreningsstämman i en försäkringsförening.

I syfte att uppnå resolutionsändamålen får Riksgäldskontoret ut- öva kontroll över företaget genom att ta över ägarnas, styrelsens och den verkställande direktörens rättigheter och befogenheter i den ut- sträckning som myndigheten anser nödvändigt.

Föreläggande att vidta resolutionsåtgärder

2 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget i resolution att vidta en eller flera resolutionsåtgärder.

Ledningen i ett företag i resolution

3 § Riksgäldskontoret ska utse en ny styrelse och verkställande direktör för ett företag i resolution. Detta gäller inte om det är nöd- vändigt för att uppnå resolutionsändamålen att en eller flera styrelse- ledamöter eller den verkställande direktören behåller sina uppdrag. Styrelsen och den verkställande direktören ska ge allt bistånd som krävs för att uppnå dessa ändamål.

8 kap. Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution

Hinder mot exekutiva åtgärder

1 § Under den tid resolution pågår får utmätning eller annan verk- ställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot företaget. Hand- räckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan närings- idkare m.fl. får inte ske.

Under den tid som resolution pågår, får inte heller beslut om kvar- stad eller betalningssäkring meddelas mot företaget.

101

Författningsförslag

SOU 2025:97

Vilandeförklaring av rättsprocesser

2 § När ett företag har försatts i resolution, får Riksgäldskontoret ansöka om att en domstol eller motsvarande organ vilandeförklarar en rättsprocess som företaget i resolution är part i.

Domstolen, eller det motsvarande organet, får vilandeförklara rätts- processen om det krävs för att uppnå resolutionsändamålen.

Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar

3 § En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkor i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en netto- fordran eller en nettoförpliktelse (nettning),

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i förhållande till motparten, eller

2.företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut enligt 10 kap. 2, 7 eller 8 §.

4 § Ett avtalsvillkor i strid med 3 § är ogiltigt.

102

SOU 2025:97

Författningsförslag

5 § Ett förbud enligt 3 § gäller även för en motpart till

1.ett dotterföretag till ett försäkringsföretag eller ett sådant före- tag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5, om ett företag inom gruppen svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser, eller

2.ett annat företag inom gruppen, om motpartens rätt grundar sig på ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd som riktar sig mot något annat företag inom gruppen eller på en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut.

6 § Om Riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande i tredje land i enlighet med 23 kap. 2 §, ska ett sådant förfarande be- traktas som ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd vid tillämpning av 3–5 §§.

7 § Bestämmelserna i 3–6 §§ ska anses vara internationellt tvingande regler i den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämp- lig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), i den ursprungliga lydelsen.

9 kap. Resolutionsåtgärder

Vad som är resolutionsåtgärder

1 § När ett företag har försatts i resolution, får Riksgäldskontoret använda sig av följande resolutionsåtgärder:

1.Vidta åtgärder som anges i 7 kap. 2 §, 10 kap. 1, 2, 7, 8, 11 och 12 §§, 11 kap. 2–4 §§, 13 kap. 1 och 3 §§, 14 kap. 8 och 9 §§, 16 kap. 7 och 9 §§, 17 kap. 8 och 10 §§, 18 kap. 7 och 9 §§, 19 kap. 1 och 4 §§, 20 kap. 15 och 18 §§ samt 25 kap. 1 §.

2.Tillämpa följande resolutionsverktyg:

a)verktyget för solvent avveckling enligt 14 kap.,

b)försäljningsverktyget enligt 16 kap.,

c)broföretagsverktyget enligt 17 kap.,

d)avskiljandeverktyget enligt 18 kap., eller

e)skuldnedskrivningsverktyget enligt 20 kap.

3.Tillsätta en särskild förvaltare enligt 12 kap. 1 §. Riksgäldskontoret får tillämpa resolutionsverktygen var för sig

eller i kombination, med undantag för avskiljandeverktyget, som en- dast får tillämpas i kombination med ett annat resolutionsverktyg.

103

Författningsförslag

SOU 2025:97

Tillämpningsprinciper

2 § Riksgäldskontoret ska vidta de resolutionsåtgärder som är nöd- vändiga med hänsyn till det allmänna intresset som bäst uppfyller resolutionsändamålen i det enskilda fallet.

När Riksgäldskontoret vidtar resolutionsåtgärder ska myndigheten sträva efter att minimera resolutionskostnaderna och undvika onödig värdeförstörelse.

Om resolutionsåtgärder leder till konflikt mellan två eller flera resolutionsändamål, ska Riksgäldskontoret, om inte annat framgår av denna lag, väga ändamålen mot varandra med beaktande av om- ständigheterna i det enskilda fallet.

3 § Om Riksgäldskontoret beslutar att tillämpa ett resolutions- verktyg som innebär att borgenärer påförs förluster eller får sina ford- ringar konverterade till kapitalinstrument ska myndigheten, innan eller i samband med resolutionsåtgärden, skriva ned eller konvertera kva- lificerade skulder och kapitalinstrument.

Försäkringsfodringar får konverteras till kapitalinstrument endast om Riksgäldskontoret bedömer att resolutionsändamålen inte kan uppnås med hjälp av andra resolutionsverktyg, eller att det leder till ett bättre skydd för försäkringstagarna jämfört med ett annat reso- lutionsverktyg.

Intäkter som uppkommer i samband med vidtagna resolutions- åtgärder ska, efter avräkning för Riksgäldskontorets kostnader, för egen eller för finansieringsarrangemangets räkning, tillfalla försäkrings- tagare och andra borgenärer som har fått sina fordringar nedskrivna utan att ha fått full ersättning.

4 § När resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolu- tionsmekanismer tillämpas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar som motsvarar

–artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1,

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnote-

104

SOU 2025:97

Författningsförslag

rade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direk- tiv (EU) 2025/1,

–artiklarna 49, 58.1, 68.1–68.3, 70.2 första stycket, 72–75 och 79–81 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1,

–avdelning II, kapitel -I–II och IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1.

Offentliggörande

5 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut om att vidta resolutionsåtgärder.

Om Riksgäldskontoret fattar beslut enligt 10 kap. 2, 7, 8, 11 eller

12 §, ska myndigheten även offentliggöra villkoren för åtgärden och den tidsperiod som åtgärden gäller.

Resolutionsåtgärder beträffande ett företag i en grupp

6 § Om ett försäkringsföretag ingår i en grupp, ska Riksgäldskon- toret utforma de resolutionsåtgärder som vidtas mot företaget på ett sätt som minimerar

1.inverkan på andra företag i gruppen och på gruppen som hel- het, och

2.de negativa effekterna på försäkringstagarna, realekonomin och den finansiella stabiliteten inom EES, särskilt i de länder där gruppen är verksam.

Anställda och deras representanter

7 § Riksgäldskontorets beslut om resolutionsåtgärder ska inte på- verka de anställdas rätt till arbetstagarrepresentanter i styrelsen en- ligt lagen om styrelserepresentation för privatanställda.

105

Författningsförslag

SOU 2025:97

8 § När Riksgäldskontoret vidtar en resolutionsåtgärd som berör de anställda, bör myndigheten informera och samråda med repre- sentanter för de anställda.

Det ekonomiska utfallet

9 § När försäljningsverktyget, broföretagsverktyget eller avskiljande- verktyget används för att överföra bara en del av tillgångarna och för- pliktelserna från ett företag i resolution, ska Riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet för aktieägare, försäkringstagare, förmånstagare och andra borgenärer vars fordringar inte har över- förts inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid tidpunkten då beslutet om resolution fattades.

10 § När skuldnedskrivningsverktyget används, ska Riksgäldskon- toret sträva efter att det ekonomiska utfallet för aktieägare, försäk- ringstagare, förmånstagare och andra borgenärer vars fordringar har skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra äganderätts- instrument inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid tidpunkten då beslutet om reso- lution fattades.

Egendom i tredjeland

11 § Om Riksgäldskontoret har beslutat att vidta en resolutions- åtgärd som avser tillgångar i tredjeland eller aktier eller andra ägande- rättsinstrument, rättigheter eller förpliktelser som styrs av lagstift- ningen i ett sådant land, ska myndigheten antingen

1.förvalta aktierna, de andra äganderättsinstrumenten, tillgångarna eller rättigheterna och uppfylla skyldigheterna för mottagarens räk- ning, till dess beslutet får verkan, eller

2.upphäva sitt beslut om det visar sig högst osannolikt att åtgär- den kommer att få avsedd verkan.

Om ett beslut upphävs enligt första stycket 2, ska transaktioner eller andra åtgärder som vidtagits för att verkställa det upphävda be- slutet återgå eller återställas.

106

SOU 2025:97

Författningsförslag

12 § För att underlätta åtgärder enligt 11 §, ska ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 i avtal genom vilken aktieägare, borgenärer eller parter i det avtal som ger upphov till skulden, ta in villkor som innebär att parterna godkänner att skulden kan komma att omfattas av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter och att de är bundna av alla minskningar av kapitalbeloppet eller det ut- stående beloppet, konverteringar eller upphävanden som är en följd av Riksgäldskontorets utövande av sådana befogenheter.

Riksgäldskontoret får kräva att ett företag som omfattas av be- stämmelserna i första stycket, ska lämna ett rättsligt utlåtande till myndigheten som bekräftar rättslig verkställbarhet och verkan för sådana avtalsbestämmelser som avses i första stycket.

Bemyndigande

13 § Regeringen får meddela föreskrifter om när och var ett beslut om resolutionsåtgärder enligt 5 § ska offentliggöras och vad offent- liggörandet ska innehålla.

10 kap. Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att företa vissa rättshandlingar

Ändring av löptider och räntevillkor

1 § I fråga om kvalificerade skulder och relevanta kapitalinstrument som tillkommit innan ett företag har försatts i resolution, får Riks- gäldskontoret besluta att ändra

1.löptid för skulden,

2.den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.dagen då räntan förfaller till betalning.

Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser

2 § Riksgäldskontoret får besluta att ett företag som är försatt i resolution tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransför- pliktelse som följer av ett avtal med företaget.

107

Författningsförslag

SOU 2025:97

Riksgäldskontoret ska, när myndigheten utövar en befogenhet enligt första stycket, beakta effekten av beslutet.

Om Riksgäldskontoret fattar ett beslut enligt första stycket, be- höver inte heller motparten fullgöra sin betalnings- eller leverans- förpliktelse enligt avtalet.

3 § Ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 2 § första stycket gäller från offentliggörandet av beslutet enligt 9 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offent- liggörandet.

4 § Om en betalnings- eller leverantörsförpliktelse skulle ha full- gjorts under den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 3 §, ska förpliktelsen fullgöras så snart tiden har gått ut.

5 § Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse

1.överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finan- siella instrument som har lagts in i ett anmält avvecklingssystem, eller

2.betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot cen- trala motparter, auktoriserade inom EES eller godkända från tredje- land.

6 § Om ett företag i resolution fullgör en betalnings- eller leve- ransförpliktelse i strid med ett beslut enligt 2 § första stycket, ska betalningen eller leveransen ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till beslutet eller att det förekom omstän- digheter som gav motparten skälig anledning att anta att Riksgälds- kontoret hade fattat ett sådant beslut.

Förbud mot att ta i anspråk säkerheter

7 § Riksgäldskontoret får besluta att en borgenär till ett företag i resolution inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i till- gångar som tillhör företaget.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 9 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

108

SOU 2025:97

Författningsförslag

8 § Om Riksgäldskontoret har beslutat att försätta något annat företag inom samma grupp som företaget enligt 7 § i resolution eller att vidta en sådan åtgärd som anges i 9 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 mot ett sådant företag, ska Riksgäldskontoret fatta ett särskilt beslut om förbud mot att ta i anspråk säkerheter med avseende på det före- taget. Innehållet i beslutet ska motsvara innehållet i det beslut som fattas enligt 7 §.

9 § Ett beslut enligt 7 eller 8 § får inte avse en marginalsäkerhet eller annan panträtt som har ställts ut i samband med deltagande i ett anmält avvecklingssystem eller som innehas av en central motpart.

10 § Om en borgenär tar i anspråk en säkerhet i strid med ett be- slut enligt 7 eller 8 §, ska rättshandlingen ändå gälla, om Riksgälds- kontoret inte visar att borgenären kände till beslutet eller att det före- kom omständigheter som gav borgenären skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.

Förbud mot att utöva vissa rättshandlingar

11 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution inte får

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en netto- fordran eller en nettoförpliktelse, eller

6.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Första stycket gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten, eller

2.företaget inte kan fullgöra dessa förpliktelser enligt 2, 7 eller 8 §.

109

Författningsförslag

SOU 2025:97

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 9 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

12 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotter- företag till ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som an- ges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1.företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser, och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i reso- lution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid beslut enligt första stycket gäller 11 § andra stycket 1 och tredje stycket.

13 § När Riksgäldskontoret har beslutat om en överföring enligt 16 kap. 2 §, 17 kap. 1 § eller 18 kap. 1 §, får myndigheten fatta ett be- slut enligt 12 § endast om

1.samtliga dotterföretagets tillgångar och förpliktelser som är hän- förliga till avtalet har överförts till mottagaren, eller

2.myndigheten ser till att avtalsförpliktelserna säkerställs på annat

sätt.

14 § Ett beslut enligt 11 eller 12 § får inte avse avtal som

1.är hänförliga till ett anmält avvecklingssystem, eller

2.företaget i resolution har ingått med centrala motparter.

15 § En motpart till ett företag i resolution eller ett dotterföretag till ett företag i resolution får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket före utgången av den tid som Riksgäldskontoret be- slutar om enligt 11 § tredje stycket, om myndigheten underrättar mot- parten om

1.att de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet inte ska överföras till en mottagare, eller

2.att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas ned eller konverteras enligt skuldnedskrivningsverktyget.

16 § Om de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet har överförts till en mottagare, får motparten efter utgången av den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 11 § tredje stycket vidta

110

SOU 2025:97

Författningsförslag

en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket endast om mottagaren vid eller efter mottagandet inte fullgör väsentliga avtalsförpliktelser.

17 § Om en motpart till ett företag i resolution vidtar en åtgärd i strid med ett beslut enligt 11 eller 12 §, ska åtgärden ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.

Avtalsenligt erkännande av befogenheter vad gäller tillfälligt upphävande i samband med resolution

18 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 ska i finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in vill- kor som innebär att parterna erkänner att avtalet kan komma att bli föremål för Riksgäldskontorets utövande av sina befogenheter att tillfälligt upphäva eller begränsa rättigheter och förpliktelser enligt 2, 7 och 11 §§ och erkänner att de är bundna av kraven i 8 kap. 3 §, om avtalet

1.medför en ny skyldighet eller en väsentlig ändring av en be- fintlig skyldighet,

2.föreskriver uppsägningsrätt eller rätt att ta i anspråk en säker- het som har ställts ut, som 2, 7 och 11 §§ samt 8 kap. 3 § skulle vara tillämplig på om det finansiella avtalet reglerades av svensk rätt.

19 § Ett moderföretag med det yttersta ägarintresset i en grupp ska säkerställa att ett dotterföretag i tredjeland, som är ett företag som avses i artikel 1.1 a–e i krishanteringsdirektivet för försäkringsföre- tag, i finansiella avtal som avses i 18 §, tar in villkor som innebär att avtalet kan komma att bli föremål för Riksgäldskontorets utövande av befogenheter att tillfälligt upphäva eller begränsa rättigheter och förpliktelser enligt 2, 7 och 11 §§ samt 8 kap. 3 §.

20 § Att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5, i finansiella avtal som avses i 18 §, inte tar in villkor som innebär att parterna erkänner att avtalet kan komma att bli föremål för Riksgälds- kontorets utövande av sina befogenheter att tillfälligt upphäva eller begränsa rättigheter och förpliktelser enligt 2, 7 och 11 §§ samt 8 kap. 3 §, hindrar inte Riksgäldskontoret från att tillämpa befogenheterna.

111

Författningsförslag

SOU 2025:97

Förbud mot återköp

21 § Riksgäldskontoret får besluta att tillfälligt begränsa eller upp- häva försäkringstagares återköpsrätt enligt 11 kap. 5 § försäkrings- avtalslagen (2005:104) avseende livförsäkringsavtal som har ingåtts av försäkringsföretaget i resolution, förutsatt att de väsentliga skyl- digheterna enligt avtalen fullgörs, även fortsatt.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 9 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

11 kap. Kompletterande befogenheter

1 § När Riksgäldskontoret beslutar om resolution eller vidtar en resolutionsåtgärd, får myndigheten vidta åtgärder som anges i 2–4 §§, om det är nödvändigt för att säkerställa verkställigheten av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd eller för att uppnå ett eller flera resolutionsändamål.

2 § Riksgäldskontoret får besluta att en innehavare av aktier i ett företag i resolution eller av andra äganderättsinstrument som har getts ut av företaget inte får förvärva ytterligare sådana aktier eller ägande- rättsinstrument.

3 § Riksgäldskontoret får begära att

1.en börs ska avslå en begäran om upptagande till handel på en reglerad marknad av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag i resolution eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska vara upptaget till handel enligt 15 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2.en börs med tillstånd enligt 13 kap. 12 § andra stycket i lagen om värdepappersmarknaden eller ett värdepappersinstitut med till- stånd enligt 2 kap. 1 § 8 eller 9 samma lag ska avslå en ansökan om att ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag i resolu- tion ska handlas på en handelsplattform eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska handlas på en handelsplattform enligt 11 kap. 11 a § samma lag.

3.Finansinspektionen utför en prövning enligt 22 kap. 2 a § lagen om värdepappersmarknaden.

112

SOU 2025:97

Författningsförslag

Riksgäldskontoret får även begära att en behörig myndighet i ett annat land inom EES fattar motsvarande beslut.

4 § Riksgäldskontoret får besluta att ett avtal som ett företag i reso- lution är part i ska sägas upp med omedelbar verkan eller att villkoren i avtalet ska ändras.

12 kap. Särskild förvaltare

1 § Riksgäldskontoret får utse en särskild förvaltare i ett företag som är försatt i resolution. När en särskild förvaltare har utsetts, ska Riksgäldskontoret anmäla detta för registrering hos Bolagsverket.

2 § Den särskilda förvaltaren ska inom sitt uppdrag vidta alla de åtgärder som främjar de relevanta resolutionsändamålen och genom- föra resolutionsåtgärder i enlighet med de instruktioner som Riks- gäldskontoret har gett.

Om styrelsen eller den verkställande direktören i ett företag som är försatt i resolution fattar ett beslut eller vidtar en åtgärd utan sam- tycke från förvaltaren, inverkar detta inte på rättshandlingens giltighet.

3 § Den särskilda förvaltaren ska ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig för uppdraget.

Förvaltaren får inte stå i sådant förhållande till någon ägare, borge- när eller någon annan som kan rubba förtroendet för förvaltarens opartiskhet vid utförandet av uppdraget. Det får inte heller i övrigt finnas någon omständighet som medför att förtroendet kan rubbas.

Förvaltaren ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om om- ständigheter som kan medföra jäv.

Om förvaltaren begär att få bli entledigad och visar skäl till det, ska Riksgäldskontoret entlediga förvaltaren.

4 § Den särskilda förvaltaren ska upprätta och till Riksgäldskon- toret lämna in en skriftlig rapport i samband med att förvaltarskapet inleds och avslutas. Riksgäldskontoret får ange när förvaltaren ska lämna in skriftliga rapporter under pågående uppdrag.

113

Författningsförslag

SOU 2025:97

5 § Den särskilda förvaltaren får utses för en period av högst ett år. Riksgäldskontoret får förlänga uppdraget, om det finns skäl för det.

Riksgäldskontoret får, med omedelbar verkan, skilja förvaltaren från sitt uppdrag.

13 kap. Åtgärder mot ägare

1 § Om ett företag i resolution är ett aktiebolag, ska Riksgälds- kontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en reso- lutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av för- luster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital ska minskas i proportion till bolagets förluster enligt en värdering enligt 4 kap.

2 § Om företaget i resolution har ett positivt värde, ska Riksgälds- kontoret besluta att innehavare av skuldförbindelser eller relevanta kapitalinstrument som företaget har ingått ska byta sina fordringar mot aktier (konvertering). Konverteringen ska ske till en omräknings- kurs som väsentligt minskar ägarnas andel i företaget.

3 § Riksgäldskontoret ska i samband med beslut om att minska aktiekapitalet enligt 1 § besluta att

1.dra in befintliga aktier, eller

2.överföra befintliga aktier till en borgenär som har fått sin ford- ran helt eller delvis nedskriven.

14 kap. Verktyget för solvent avveckling

Definition och tillämpningsområde

1 § Med verktyget för solvent avveckling avses

1.en begränsning av verksamheten i ett försäkringsföretag till för- valtning av den befintliga portföljen av försäkringsåtaganden till dess att alla åtaganden är fullgjorda och det som återstår av företaget av- vecklas enligt normala insolvensförfaranden, och

2.ett förbud för företaget att ingå nya försäkrings- och återför- säkringsavtal.

114

SOU 2025:97

Författningsförslag

2 § Riksgäldskontoret får använda verktyget för solvent avveckling för att avsluta ett försäkringsföretags verksamhet och förbjuda före- taget i resolution att bedriva ny verksamhet.

Verkan av återkallelse av tillstånd

3 § Ett försäkringsföretag, för vilket tillståndet är återkallat, som försätts i resolution genom verktyget för solvent avveckling, ska uppfylla minimikapitalkravet enligt 8 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), i samband med tillämpning av det verktyget.

4 § Om Finansinspektionen har återkallat tillståndet för ett för- säkringsföretag på vilket verktyget för solvent avveckling tillämpas, ska företaget fortsatt omfattas av bestämmelserna om tillsyn i 17 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), fram till dess att företagets verk- samhet avslutas enligt 9 §.

Beslut vid kapitalbrist

5 § Om verktyget för solvent avveckling används och nettotill- gångsvärdet för försäkringsföretaget i resolution har blivit negativt ska Riksgäldskontoret bedöma om företaget ska avvecklas enligt ett normalt insolvensförfarande eller om ett annat resolutionsverktyg ska användas.

Om minimikapitalkravet enligt 8 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) inte uppfylls, ska Riksgäldskontoret, efter samråd med Finansinspektionen, bedöma om företaget ska avvecklas enligt ett nor- malt insolvensförfarande eller om ett annat resolutionsverktyg ska användas

Kompetens under avvecklingsprocessen

6 § Riksgäldskontoret ska säkerställa att ett försäkringsföretag i resolution genom verktyget solvent avveckling kan behålla den kom- petens som behövs under avvecklingsprocessen.

115

Författningsförslag

SOU 2025:97

Granskning

7 § Riksgäldskontoret ska, i nära samarbete med Finansinspektio- nen, för ett försäkringsföretag i resolution genom solvent avveckling

1.övervaka kassaflödet, kostnaderna och utgifterna samt återför- säkringsarrangemang,

2.utvärdera planerade förändringar i tillgångarnas sammansättning,

och

3.åtminstone kvartalsvis låta genomföra oberoende försäkrings- tekniska granskningar av försäkringstekniska avsättningar och reserver.

Begränsning eller förbud mot ersättning

8 § Riksgäldskontoret får, vid tillämpningen av verktyget för solvent avveckling, begränsa eller förbjuda all ersättning i form av

1.aktier eller aktieutdelning och annan ersättning som är relate- rad till aktier eller andra äganderättsinstrument, och

2.utbetalningar av rörlig ersättning och diskretionära pensions- förmåner.

Avveckling av verksamheten

9 § Riksgäldskontoret ska avveckla verksamheten i ett företag i reso- lution genom solvent avveckling, när

1.alla tillgångar i företaget har avvecklats och dess förpliktelser har fullgjorts, eller

2.om alla eller i princip alla tillgångar eller förpliktelser dessför- innan säljs till en förvärvande tredje part.

15 kap. Principer för tillämpningen av avskiljandeverktyget, försäljningsverktyget och broföretagsverktyget

Tillämpningsprinciper

1 § Riksgäldskontoret har rätt att tillämpa avskiljandeverktyget, för- säljningsverktyget och broföretagsverktyget utan att aktieägare, del- ägare eller medlemmar till företaget i resolution, eller annan tredje part

116

SOU 2025:97

Författningsförslag

än köpare eller broföretaget, ger sitt medgivande. Inga andra för- farandekrav än de som anges i denna lag ska iakttas.

2 § Ersättning som betalas av köparen eller broföretaget ska, efter avdrag för de kostnader som Riksgäldskontoret haft, för sin egen eller för finansieringsarrangemangets räkning i samband med resolutions- förfarandet, och eventuell kompensation till borgenärer som fått sina fordringar nedskrivna utan att ha fått full ersättning, tillfalla

1.ägarna av aktierna eller andra äganderättsinstrument som har emitterats av företaget i resolution, om äganderättsinstrumenten har överförts från innehavarna till köpare eller broföretaget, och

2.företaget i resolution, om tillgångar eller förpliktelser i före- taget i resolution har överförts till köparen eller broföretaget.

3 § Ersättning som betalas av ett tillgångsförvaltningsbolag för över- förda tillgångar och förpliktelser ska, efter avdrag för de kostnader som Riksgäldskontoret har haft för egen eller för finansieringsarran- gemangets räkning och eventuell kompensation till borgenärer som fått sina fordringar nedskrivna utan att ha fått full ersättning, tillfalla företaget i resolution. Denna ersättning kan vara i form av skuldför- bindelser som tillgångsförvaltningsbolaget utfärdar.

4 § Vid överföringar som görs med tillämpning av verktygen för avskiljande, försäljning och broföretag ska de skyddsåtgärder som framgår av 21 kap. tillämpas.

5 § För aktieägare, delägare, medlemmar eller borgenärer i före- taget i resolution, vars tillgångar och förpliktelser inte har överförts med tillämpning av verktygen för avskiljande, försäljning och bro- företag, har rätten upphört till de tillgångar och förpliktelser som har överförts. De kan inte heller ställa krav på styrelsen eller verkställande ledningen i broföretaget eller tillgångsförvaltningsbolaget.

6 § Medlemskap eller rätt att delta i betalnings-, clearing- och av- vecklingssystem, handelsplattformar eller reglerade marknader får överföras till köparen eller broföretaget vid tillämpning av i kapitlet aktuella resolutionsverktyg, om förvärvaren uppfyller kraven för med- lemskap eller deltagande i sådana system.

117

Författningsförslag

SOU 2025:97

Om förvärvaren inte har ett tillräckligt kreditbetyg, ska det dock inte utgöra hinder för överföring av medlemskap eller en rätt att delta i sådana system.

Riksgäldskontoret får besluta att förvärvaren får utöva rättigheter enligt andra stycket i högst 24 månader från det att rättigheten över- förts, även om förvärvaren inte uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande. På begäran av förvärvaren får Riksgäldskontoret förlänga tiden.

Villkor och försäljningsprocess vid tillämpning av försäljningsverktyget och broföretagsverktyget

7 § Om Riksgäldskontoret avser att tillämpa försäljningsverktyget eller att sälja ett broföretag eller dess tillgångar och förpliktelser, ska företaget i resolution, broföretaget eller de berörda tillgångarna och förpliktelserna eller aktierna och andra äganderättsinstrument bjudas ut till försäljning i enlighet med de krav som framgår av 8–10 §§. Grupper av tillgångar och förpliktelser får bjudas ut till försäljning separat.

8 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som har gjorts enligt 4 kap. beaktas.

9 § När försäljningsverktyget används, ska Riksgäldskontoret bjuda ut äganderättsinstrument som getts ut av företaget i resolution eller dess tillgångar eller förpliktelser till försäljning på marknaden.

Ett erbjudande om försäljning

1.ska vara öppet för insyn,

2.ska ge en rättvisande bild av företaget och dess tillgångar och för- pliktelser samt av äganderättsinstrument som har getts ut av företaget,

3.får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna potentiella köpare,

4.får inte ge upphov till intressekonflikter,

5.ska beakta behovet av att uppnå ett snabbt resolutionsförfa- rande, och

6.ska syfta till att få högsta möjliga pris vid försäljningen.

118

SOU 2025:97

Författningsförslag

10 § Riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget utan att iaktta kraven i 9 §, om ett förfarande enligt 9 § första stycket eller uppfyllande av krav enligt 9 § andra stycket, förhindrar eller försvårar att resolutionsändamålen uppnås.

16 kap. Försäljningsverktyget

Definition av försäljningsverktyget

1 § Med försäljningsverktyget avses en sådan överföring som anges i 2 §, från ett företag i resolution eller från någon annan än företaget, till en förvärvare som inte är ett broföretag enligt 17 kap. 2 § eller ett tillgångsförvaltningsbolag enligt 18 kap. 2 §.

Generellt om överföring

2 § Riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget för att

1.från företaget överföra tillgångar eller förpliktelser, eller

2.från någon annan än företaget överföra aktier och andra ägande- rättsinstrument som företaget har gett ut.

Överföring av återförsäkringsrättigheter

3 § Riksgäldskontoret får överföra återförsäkringsrättigheter som omfattar överförda försäkrings- eller återförsäkringsfordringar utan återförsäkringsföretagets medgivande, om myndigheten helt eller del- vis överför tillgångar och förpliktelser kopplade till dessa återförsäk- ringsrättigheter i företaget i resolution till ett annat företag.

Villkor

4 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som har gjorts enligt 4 kap. beaktas.

119

SOU 2025:97

Författningsförslag

Prövning av ägares lämplighet

10 § Om försäljningsverktyget används för att överföra aktier i sådan omfattning att förvärvet kräver tillstånd enligt 15 kap. 1 § för- säkringsrörelselagen (2010:2043), ska Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

11 § Om aktier överförs utan att Finansinspektionen har prövat frågan om tillstånd för förvärvet, ska rösträtten för aktierna utövas av Riksgäldskontoret.

Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksgäldskontoret och förvärvaren så snart som möjligt efter det att inspektionen har fattat beslut avseende tillstånd för förvärvet.

Om Finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till förvärvaren, ska förvärvaren utöva rösträtten för aktierna från det att han eller hon och Riksgäldskontoret har tagit emot ett sådant meddelande som avses i andra stycket.

12 § Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd till för- värvaren, får Riksgäldskontoret förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom en frist som fastställs av myndigheten.

Under denna frist får Finansinspektionen inte vidta några åtgärder enligt 18 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) mot förvärvaren.

17 kap. Broföretagsverktyget

Definitioner och tillämpningsområde

1 § Med broföretagsverktyget avses att Riksgäldskontoret till ett broföretag överför

1.från ett företag i resolution: tillgångar eller förpliktelser, eller

2.från någon annan än ett företag i resolution: aktier och andra äganderättsinstrument som företaget har gett ut.

2 § Med ett broföretag avses ett aktiebolag som

1.ägs helt eller delvis av staten, och

2.har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser från före- tag i resolution och aktier eller andra äganderättsinstrument som har getts ut av företag i resolution, i syfte att uppnå resolutionsända-

121

Författningsförslag

SOU 2025:97

målen och sälja företaget i resolution eller dess tillgångar eller för- pliktelser.

3 § När Riksgäldskontoret tillämpar broföretagsverktyget ska myn- digheten säkerställa att det totala värdet av de skulder som överförs till broföretaget inte överstiger det totala värdet av de tillgångar som har överförts från företaget i resolution.

4 § Efter tillämpning av broföretagsverktyget får Riksgäldskonto- ret överföra tillgångar och förpliktelser från broföretaget till en för- värvande tredje part.

Överföring av återförsäkringsrättigheter

5 § Riksgäldskontoret får överföra återförsäkringsrättigheter som omfattar överförda försäkrings- eller återförsäkringsfordringar utan återförsäkringsföretagets medgivande, om myndigheten helt eller del- vis överför tillgångar och skulder kopplade till dessa återförsäkrings- rättigheter i företaget i resolution till ett broföretag.

Återföring

6 § Riksgäldskontoret får, när omständigheterna motiverar det, föra tillbaka överförda tillgångar eller förpliktelser till företaget i resolu- tion eller den förra ägaren eller innehavaren, om

1.möjligheten att de specifika tillgångarna eller förpliktelserna kan komma att återföras anges uttryckligen i det instrument genom vilket överföringen gjordes, och

2.de specifika tillgångarna eller förpliktelserna inte omfattas av de klasser av tillgångar eller förpliktelser som anges i relevant instru- ment och inte heller uppfyller villkoren i instrumentet för överföring av dessa.

7 § En återföring får ske när som helst och ska uppfylla de villkor som anges i relevant instrument.

Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersättningen om en återföring sker.

122

SOU 2025:97

Författningsförslag

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka, om omständigheterna motiverar detta.

Broföretagets rättsliga ställning efter en överföring

8 § Vid en överföring övertar broföretaget de rättigheter och för- pliktelser som följer med det som överförts. Broföretaget ska gå in som part i stället för företaget i de avtal som överförs.

Samarbetsskyldighet

9 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget i resolution och för- värvaren att bistå varandra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.

Tillstånd

10 § Broföretaget ska ha tillstånd att bedriva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043).

11 § Finansinspektionen får ge ett broföretag tillstånd att bedriva försäkringsrörelse utan att broföretaget uppfyller de krav som gäller för att få bedriva sådan verksamhet. Finansinspektionen ska hand- lägga ett sådant ärende skyndsamt.

Ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som bestäms av Finansinspektionen. Perioden får inte överstiga 24 månader.

12 § Bestämmelserna i 11 § gäller endast om Riksgäldskontoret har

1.bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå resolutions- ändamålen, och

2.lämnat in en begäran till Finansinspektionen om att ett beslut enligt 11 § bör fattas.

123

Författningsförslag

SOU 2025:97

Riksgäldskontorets kontroll

13 § Riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid bolagsstämman i broföretaget.

Verksamhet i ett broföretag

14 § Ledningen i ett broföretag ska se till att verksamheten bedrivs i syfte att uppnå resolutionsändamålen.

15 § Ledningen i ett broföretag ska sträva efter att sälja företaget i resolution eller de tillgångar och förpliktelser som överförts till bro- företaget. En försäljning ska ske vid lämplig tidpunkt.

Styrning av ett broföretag

16 § Riksgäldskontoret får besluta att sälja tillgångar, förpliktelser eller äganderättsinstrument som överförts till ett broföretag.

17 § Riksgäldskontoret ska godkänna

1.broföretagets bolagsordning,

2.styrelsen i broföretaget,

3.ersättningen till styrelseledamöterna och ledamöternas ansvars- områden, och

4.broföretagets strategiska mål och riskstrategi.

Avveckling av ett broföretag

18 § Riksgäldskontoret ska avveckla verksamheten i ett broföre- tag, om

1.broföretaget slås samman med ett annat företag,

2.broföretaget inte längre uppfyller kraven i 2 §,

3.samtliga, eller i stort sett samtliga, broföretagets tillgångar eller förpliktelser säljs till en förvärvande tredje part, eller

4.broföretagets tillgångar avvecklas helt och dess förpliktelser full- görs fullt ut.

124

SOU 2025:97

Författningsförslag

19 § Inkomster som uppkommer i samband med avvecklingen av verksamheten ska, efter avdrag för de kostnader som Riksgäldskon- toret haft, för sin egen eller för finansieringsarrangemangets räkning i samband med resolutionsförfarandet, och eventuell kompensation till borgenärer som fått sina fordringar nedskrivna utan att ha fått full ersättning tillfalla aktieägarna i broföretaget.

18 kap. Avskiljandeverktyget

Definitioner och tillämpningsområde

1 § Med avskiljandeverktyget avses att Riksgäldskontoret till ett tillgångsförvaltningsbolag överför tillgångar eller förpliktelser från ett eller flera broföretag eller företag i resolution.

Avskiljandeverktyget får användas, om

1.förhållandena på marknaden för de tillgångar eller förpliktelser som överförs är sådana att en omedelbar avyttring av dem skulle få negativa effekter på någon finansiell marknad,

2.en överföring är nödvändig för att verktyget för solvent av- veckling ska kunna användas eller för att företaget i resolution eller ett broföretag ska kunna fungera väl, eller

3.överföringen är nödvändig för att intäkterna från avvecklingen av företaget ska bli så stora som möjligt.

Avskiljandeverktyget får endast användas i förening med ett annat resolutionsverktyg.

2 § Med ett tillgångsförvaltningsbolag avses ett aktiebolag som

1.ägs helt eller delvis av staten,

2.har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser från före- tag i resolution eller broföretag, och

3.avser att förvalta det som överförts i syfte att uppnå högsta möjliga värde vid en framtida försäljning eller avveckling.

3 § Efter tillämpning av broföretagsverktyget får tillgångsförvalt- ningsbolaget förvärva tillgångar och förpliktelser från broföretaget.

125

Författningsförslag

SOU 2025:97

Överföring av återförsäkringsrättigheter

4 § Riksgäldskontoret får överföra återförsäkringsrättigheter som omfattar överförda försäkrings- eller återförsäkringsfordringar utan återförsäkringsföretagets medgivande, om myndigheten helt eller del- vis överför tillgångar och förpliktelser kopplade till dessa återförsäk- ringsrättigheter i företaget i resolution till ett tillgångsförvaltnings- bolag.

Återföring

5 § Riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller för- pliktelser från tillgångsförvaltningsbolag till företaget i resolution eller till ett broföretag, om

1.möjligheten att de specifika tillgångarna eller förpliktelserna kan komma att återföras anges uttryckligen i relevant instrument, och

En återföring får ske när som helst och ska uppfylla de villkor som anges i relevant instrument.

6 § Den som har fått ersättning vid en överföring ska betala till- baka ersättningen om en återföring sker.

Den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar och förpliktelser som förs tillbaka.

Tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga ställning efter en överföring

7 § Vid en överföring övertar tillgångsförvaltningsbolaget de rättig- heter och förpliktelser som följer med det som överförts. Tillgångs- förvaltningsbolaget ska gå in som part i stället för företaget i reso- lution i de avtal som överförs.

126

SOU 2025:97

Författningsförslag

Samarbetsskyldighet

8 § Riksgäldskontoret får förelägga företaget i resolution och för- värvaren att bistå varandra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.

Villkor

9 § En överföring ska ske på affärsmässiga villkor. Vid bedömningen av vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt 4 kap. beaktas.

Riksgäldskontorets kontroll

10 § Riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid bolagsstämman i tillgångsförvaltningsbolaget.

Styrning av ett tillgångsförvaltningsbolag

11 § Riksgäldskontoret ska godkänna

1.tillgångsförvaltningsbolagets bolagsordning,

2.styrelsen i tillgångsförvaltningsbolaget,

3.ersättningen till styrelseledamöterna och ledamöternas ansvars- områden, och

4.tillgångsförvaltningsbolagets strategiska mål och riskstrategi.

19 kap. Kompletterande befogenheter vid överföring

1 § Om verksamhet har överförts enligt 16 kap. 2 §, 17 kap. 1 § eller 18 kap. 1 §, får Riksgäldskontoret besluta att företaget i resolu- tion ska tillhandahålla mottagaren de tjänster eller resurser som är nödvändiga för att mottagaren ska kunna driva den överförda verk- samheten effektivt.

Ett sådant beslut som avses i första stycket får också riktas mot företag som ingår i samma grupp som företaget i resolution.

127

Författningsförslag

SOU 2025:97

2 § Bestämmelserna i 1 § gäller även om det företag som ska till- handahålla tjänsterna eller resurserna har försatts i konkurs eller gått i likvidation.

3 § Om företaget innan det försattes i resolution ingått ett avtal om att det ska tillhandahållas tjänster eller resurser som avses i 1 §, ska tjänsterna eller resurserna tillhandahållas på samma villkor som gällde när företaget försattes i resolution.

Om det inte finns något sådant avtal, ska tjänsterna eller resur- serna tillhandahållas på skäliga villkor.

4 § Riksgäldskontoret får besluta att de varor och tjänster som en leverantör av väsentliga tjänster direkt eller indirekt tillhandahåller ett företag i resolution ska fortsätta att tillhandahållas av en sådan leverantör efter det att resolutionsåtgärder har vidtagits, om

1.tillgångarna för leverantören av väsentliga tjänster underskri- der dess skulder, eller det föreligger objektiva faktorer till stöd för fastställandet av att tillgångarna för leverantören inom den närmaste framtiden kommer att underskrida dess skulder, eller

2.leverantören av väsentliga tjänster inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden i takt med att de förfaller till betalning, eller det föreligger objektiva faktorer till stöd för fastställandet av att leveran- tören inom den närmaste framtiden kommer att befinna sig i en så- dan situation.

5 § Riksgäldskontoret får, efter ansökan av en resolutionsmyndig- het i ett annat land inom EES, förklara att ett beslut enligt nationell lagstiftning i det landet som genomför artikel 45 i krishanterings- direktivet för försäkringsföretag ska gälla i Sverige.

6 § Om tillgångarna finns i tredjeland eller aktier eller andra ägande- rättsinstrument, rättigheter eller skyldigheter som omfattas av lagstift- ningen i tredjeland överförs till en mottagare, får Riksgäldskontoret begära att mottagaren vidtar åtgärder för att se till att överföringen eller någon annan resolutionsåtgärd som har beslutats får verkan.

Riksgäldskontoret får förelägga den som inte vidtar de begärda åtgärderna att göra det.

Mottagaren har rätt till skälig ersättning för kostnader för arbete och utlägg som uppkommit i samband med vidtagna åtgärder.

128

SOU 2025:97

Författningsförslag

20 kap. Skuldnedskrivningsverktyget

Definition och tillämpningsområde

1 § Med skuldnedskrivningsverktyget avses

1.nedskrivning av det i resolution försatta företagets skulder, eller

2.konvertering av det i resolution försatta företagets skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument i det företaget eller dess moder- företag, ett broföretag eller ett tillgångsförvaltningsbolag.

2 § Riksgäldskontoret får använda skuldnedskrivningsverktyget för att

1.kapitalisera ett företag i resolution i tillräcklig utsträckning för att kunna tillämpa verktyget för solvent avveckling och för att bibe- hålla dess tillstånd,

2.konvertera skulder som överförs till ett broföretag till aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska skuldernas kapital- belopp i syfte att tillhandahålla kapital till broföretaget, eller

3.inom ramen för försäljningsverktyget eller avskiljandeverktyget konvertera skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska skuldernas kapitalbelopp.

3 § När Riksgäldskontoret tillämpar skuldnedskrivningsverktyget på försäkringsfordringar, får myndigheten ändra villkoren i de relate- rade försäkringsavtalen för att uppnå resolutionsändamålen på ett mer effektivt sätt. Innan Resolutionsmyndigheten beslutar om en sådan åtgärd ska försäkringstagarnas kollektiva intressen beaktas.

Ombildning av ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening

4 § När Riksgäldskontoret tillämpar skuldnedskrivningsverktyget får myndigheten besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening ska ombildas till ett aktiebolag.

Ombildningen ska genomföras genom att det ömsesidiga försäk- ringsbolagets eller försäkringsföreningens rörelse överlåts till ett för- säkringsaktiebolag.

129

Författningsförslag

SOU 2025:97

Utformningen av nedskrivning och konvertering

5 § Innan Riksgäldskontoret använder skuldnedskrivningsverktyget ska myndigheten, med beaktande av värderingen enligt 4 kap., fast- ställa det belopp med vilket kapitalinstrument, skuldinstrument och andra kvalificerade skulder ska skrivas ned eller konverteras för de ändamål som anges i 2 §.

Undantag från nedskrivning eller konvertering

6 § Riksgäldskontoret ska undanta följande skulder från nedskriv- ning och konvertering:

1.Skulder som är säkerställda, till den del skulden täcks av säkerhet.

2.Skulder till kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkrings- företag som inte ingår i samma grupp och som har en ursprunglig löptid på mindre än sju dagar.

3.Skulder med en kortare återstående löptid på mindre än sju dagar som hänför sig till antingen

a) system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem eller deras deltagare, eller

b) centrala motparter.

4.En skuld till anställda avseende intjänad lön, intjänade pen- sionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för rörlig del av ersättningen som inte är reglerad i kollektivavtal.

5.En skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att företaget i resolution har tillhandahållits varor eller tjänster som är nödvändiga för att upprätthålla dess verk- samhet, eller som behövs för att försäkringsskyddet ska upprätt- hållas.

6.En skuld till en skatte- eller socialförsäkringsmyndighet, för- utsatt att skulden har förmånsrätt.

7.Skulder till följd av obligatorisk ansvarsförsäkring i enlighet med motorfordonsförsäkringsdirektivet.

7 § Riksgäldskontoret får helt eller delvis undanta kvalificerade skul- der från nedskrivning eller konvertering, om

1.det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den nedskriv- ningsbara skulden inom rimlig tid,

130

SOU 2025:97

Författningsförslag

2.det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätt- hålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för före- tagets intjäning eller lönsamhet,

3.det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

4.det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att för- lusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas, eller

5.det är nödvändigt och proportionellt till insatserna för att säker- ställa att tredje part får ersättning för sina personskador och sak- skador som täcks av försäkringsavtal som rör skadeståndsansvar som är obligatoriska.

Åtgärder mot ägare av aktier och andra äganderättsinstrument

8 § När Riksgäldskontoret tillämpar skuldnedskrivningsverktyget ska myndigheten besluta att

1.dra in existerande aktier eller andra äganderättsinstrument eller överföra dem till borgenärer vars fordringar har skrivits ned helt eller delvis,

2.om företaget i resolution har ett positivt nettovärde, minska ägandet för existerande ägare genom att konvertera relevanta kapital- instrument eller skuldinstrument som emitterats av företaget i reso- lution eller andra kvalificerade skulder i företaget i resolution, till aktier eller andra äganderättsinstrument.

Konverteringen enligt första stycket 2 ska göras till en omräk- ningskurs som väsentligt minskar existerande aktieinnehav eller inne- hav av andra äganderättsinstrument.

9 § När Riksgäldskontoret överväger vilken av åtgärderna enligt

8§ som myndigheten ska vidta, ska myndigheten beakta värderingen av företaget enligt 4 kap. och behovet av att skriva ned eller kon- vertera primärkapitalposter (nivå 1-instrument), liksom behovet av att skriva ned eller konvertera relevanta kapitalinstrument enligt 13 §.

131

Författningsförslag

SOU 2025:97

Konverteringskurs

10 § Den konverteringskurs som används när skulder konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument, ska ge borgenärerna kom- pensation för den minskning av deras fordringar som konverteringen innebär. Om det är möjligt ska konverteringskursen bestämmas så att den motsvarar det fulla värdet av borgenärens fordran enligt vär- deringen och minst motsvarar det fulla värdet av det belopp som bor- genären skulle ha fått vid en konkurs eller likvidation.

11 § Om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen och prin- cipen om att ingen borgenär ska få ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att olika konverteringskurser ska gälla för borgenärer med olika prioritet en- ligt förmånsrättsordningen.

Om Riksgäldskontoret beslutar att olika konverteringskurser ska gälla, ska efterställda skulder ges en lägre konverteringskurs än övriga skulder.

Prioritetsordning vid nedskrivning och konvertering

12 § Efter det att Riksgäldskontoret har vidtagit någon av åtgär- derna i 8 §, ska myndigheten skriva ned eller konvertera relevanta kapitalinstrument i följande ordning:

1.övriga nivå 1-instrument,

2.nivå 2-instrument,

3.nivå 3-instrument,

4.resterande del av kvalificerade skulder i enlighet med förmåns- rättslagen (1970:979), i omvänd ordning.

Riksgäldskontoret får inte konvertera eller skriva ned en viss klass av skulder förrän klasser av skulder som är efterställda denna klass har skrivits ned eller konverterats.

13 § Riksgäldskontoret ska tillämpa skuldnedskrivningsverktyget enligt prioritetsordningen i 12 §, på ett sätt som ger följande resultat:

1.nivå 1-poster minskas först så långt möjligt i proportion till förlusterna och resolutionsmyndigheten vidtar en eller båda åtgär- derna enligt 8 § gentemot innehavarna av nivå 1-instrument.

132

SOU 2025:97

Författningsförslag

2.kapitalbeloppet för nivå 2-instrument skrivs ned eller konver- teras till nivå 1-instrument i den utsträckning som krävs för att upp- fylla resolutionsändamålen eller upp till relevanta kapitalinstrumen- tens kapacitet, beroende på vilket som är lägst.

3.kapitalbeloppet för nivå 3-instrument skrivs ned eller konver- teras till nivå 1-instrument i den utsträckning som krävs för att upp- fylla resolutionsändamålen eller upp till relevanta kapitalinstrumentens kapacitet, beroende på vilket som är lägst.

4.resterande del av kapitalbeloppet för kvalificerade skulder skrivs ned eller konverteras till nivå 1-instrument i enlighet med förmåns- rättsordningen, i den utsträckning som krävs för att uppnå resolu- tionsmålen.

14 § Om den slutliga värderingen enligt 4 kap. 8 § visar att det före- ligger ett mindre behov av nedskrivning eller konvertering än vad den preliminära värderingen enligt 4 kap. 9 § visade, får en uppvär- deringsmekanism tillämpas för att ersätta borgenärerna och därefter aktieägarna i den utsträckning som det är nödvändigt.

Principerna vid nedskrivning och särskilda villkor vid konvertering

15 § Om kapitalbeloppet för ett relevant kapitalinstrument eller en kvalificerad skuld skrivs ned ska följande gälla:

1.nedskrivningen till följd av tillämpningen av skuldnedskrivnings- verktyget ska vara permanent, utom i fall som avses i 14 §,

2.inga skulder till innehavaren av de relevanta instrumenten eller annan kvalificerad skuld ska kvarstå efter skuldnedskrivningen, med undantag för upplupna skulder och skulder till följd av skadestånd efter överklagande av lagenligheten av ett beslut att tillämpa skuld- nedskrivningsverktyget,

3.ingen ersättning ska betalas till innehavaren av de relevanta in- strumenten eller annan kvalificerad skuld, annat än i enlighet med 16 §.

16 § För att genomföra en konvertering av kapitalinstrument, skuld- instrument eller andra kvalificerade skulder i enlighet med 13 § 2 och 3, får Riksgäldskontoret kräva att ett försäkringsföretag eller ett före- tag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 emitterar nivå 1-instru- ment till innehavarna av instrumenten eller skulderna.

133

Författningsförslag

SOU 2025:97

Konvertering enligt första stycket får endast ske om följande vill- kor är uppfyllda:

1.nivå 1-instrumenten emitteras av försäkringsföretaget eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 eller av moder- företaget med Riksgäldskontorets samtycke,

2.nivå 1-instrumenten emitteras innan försäkringsföretaget eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2–5 emitterar aktier eller äganderättsinstrument i syfte att anskaffa kapital från staten eller ett offentligt organ,

3.nivå 1-instrumenten tilldelas och överförs utan dröjsmål efter konverteringen, och

4.den konverteringskurs som avgör antalet nivå 1-instrument som ska tillhandahållas för varje relevant instrument eller skuld överens- stämmer med 10 och 11 §§.

Resolutionsmyndigheten får kräva att företag som emitterar nivå 1- instrument enligt första stycket har förhandsgodkännande för emis- sionerna.

17 § Innan Riksgäldskontoret skriver ned eller konverterar en skuld som hänför sig till ett derivat, ska myndigheten avsluta derivatavtalet.

När ett avtal enligt första stycket avslutas, ska Riksgäldskontoret fastställa skuldens storlek. Om det finns ett nettningsavtal mellan företaget i resolution och motparten, ska Riksgäldskontoret tillämpa det för att fastställa skuldens nettobelopp.

18 § Riksgäldskontoret får förelägga ett företag i resolution eller dess moderföretag att ge ut nya aktier eller andra äganderättsinstrument.

Fastställande av Riksgäldskontorets beslut

19 § De beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 11–18 §§ är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och bor- genärer.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalökning ska antecknas i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller försäkringsregistret.

134

SOU 2025:97

Författningsförslag

Prövning av ägares lämplighet

20 § Om skuldnedskrivningsverktyget används för att konvertera skulder i sådan omfattning att det leder till ett förvärv som kräver tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

21 § Om ett sådant förvärv av aktier som avses i 20 § sker utan att Finansinspektionen har fattat beslut i ärendet om tillstånd för för- värvet, ska rösträtten för aktierna utövas av Riksgäldskontoret.

Finansinspektionen ska skriftligen meddela Riksgäldskontoret och förvärvaren så snart som möjligt efter det att inspektionen har fattat beslut i ärendet om tillstånd för förvärvet.

22 § Om Finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd till för- värvaren, får Riksgäldskontoret förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom en frist som fastställs av myndigheten.

Fram till utgången av den fristen får Finansinspektionen inte vidta några åtgärder enligt 18 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) mot förvärvaren.

23 § Om en konvertering av skulder leder till ett förvärv som krä- ver tillstånd för försäkringsrörelse, ska Finansinspektionen handlägga tillståndsärendet skyndsamt.

Kompletterande åtgärder

24 § För att genomföra en nedskrivning eller konvertering får Riks- gäldskontoret

1.kräva ändring av alla relevanta register, och

2.förelägga ett företag i resolution att ansöka om att uppta aktier, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument till handel på en reglerad marknad.

135

Författningsförslag

SOU 2025:97

För skuldinstrument som omedelbart före en nedskrivning har varit upptagna till handel på en reglerad marknad gäller inte kravet på upprättande av prospekt vid en ansökan om upptagande till handel.

Förberedande åtgärder

25 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten tar fram en resolu- tionsplan, granska att försäkringsföretaget har tillräckligt emissions- utrymme för aktier eller andra nivå 1-instrument, så att konverter- ingen av skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument kan genomföras på ett effektivt sätt.

26 § Om det behövs för att underlätta konvertering av skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument får Riksgäldskontoret före- lägga försäkringsföretaget att ändra bolagsordningen eller stadgarna.

21 kap. Skyddsåtgärder

Definitioner

1 § I detta kapitel avses med

1.arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller annat arran- gemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som omfattar

a) finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet säkerhet i en viss avskild underliggande säkerhetsmassa, eller

b) sådana finansiella instrument som används för att minimera ränte- och valutarisker i arrangemanget,

2.arrangemang om säkerheter: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som medför panträtt eller annan säkerhetsrätt i sådan egendom som överförs, oavsett om säker- hetsrätten

a) gäller i viss egendom, eller

b) avser en andel i den överförda förmögenhetsmassan eller be- stäms på annat liknande sätt,

3.arrangemang om säkerhetsöverlåtelser: avtal eller annat arrange- mang i enlighet med svensk eller utländsk rätt enligt vilket en ägande- rätt till, eller en rätt att förfoga över en finansiell tillgång överförs, för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av vissa för-

136

SOU 2025:97

Författningsförslag

pliktelser på villkor att äganderätten återgår om dessa förpliktelser fullgörs,

4.kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som innebär att två eller flera ömse- sidiga fodringar eller förpliktelser som ett företag i resolution och en motpart har kan kvittas mot varandra,

5.nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som innebär att ett antal fordringar eller förpliktelser kan omvandlas till en enda nettofordran eller netto- förpliktelse, inklusive slutavräkningsklausuler, och

6.partiell överföring: överföring av vissa, men inte alla, tillgångar eller förpliktelser i ett företag i resolution.

Tillämpningsområde

2 § Bestämmelserna i 3–6 §§ ska tillämpas när Riksgäldskontoret

1.beslutar om partiell överföring enligt 16 kap. 2 § (försäljnings- verktyget), 17 kap. 1 § (broföretagsverktyget) eller 18 kap. 1 § (av- skiljandeverktyget), eller

2.utövar de befogenheter som anges i 11 kap. 4 §.

Första stycket gäller även för partiella överföringar som sker från ett broföretag eller ett tillgångsförvaltningsbolag till en annan mot- tagare, om överföringen sker genom användningen av ett resolutions- verktyg. Det som anges om företag i resolution i 3–6 §§ ska då vara tillämpligt på broföretag eller tillgångsförvaltningsbolag.

Skydd för arrangemang om strukturerad finansiering och andra separata portföljer

3 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, ska samtliga tillgångar och förpliktelser som följer av ett arrangemang som avses i 1 § 1 eller andra separata portföljer överföras samtidigt.

Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 11 kap. 4 § beträffande ett finansiellt instrument som avses i 1 § 1 eller andra separata portföljer. Riksgäldskontoret får inte heller utöva de befogen- heter beträffande ett engagemang som avses i 1 § 1 eller andra sepa-

137

Författningsförslag

SOU 2025:97

rata portföljer om det får till följd att säkerheten för de finansiella instrumenten försämras.

Skydd för arrangemang om säkerheter

4 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 2 överföra

1.en tillgång som utgör säkerhet för en viss förpliktelse om inte den förpliktelsen och säkerhetsrätten också överförs,

2.en förpliktelse för vilken säkerhet har ställts om inte säkerhets- rätten också överförs, eller

3.en säkerhetsrätt om inte förpliktelsen för vilken säkerhets- rätten har ställts också överförs.

Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 11 kap. 4 § beträffande ett arrangemang som avses i 1 § 2, om det får till följd att säkerheten upphör.

Skydd för arrangemang om säkerhetsöverlåtelser, kvittning, nettning och återförsäkring

5 § När Riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte överföra tillgångar eller förpliktelser som följer av ett arrangemang som avses i 1 § 3, 4 eller 5 eller återförsäkringsarrangemang om det innebär att en motpart till företaget i resolution inte får

1.kvitta en fordran som företaget i resolution har på motparten, eller en förpliktelse som företaget i resolution ska fullgöra mot mot- parten, mot en fordran som motparten har på företaget i resolution, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget i resolution,

2.omvandla en fordran som motparten har på företaget i resolu- tion, eller en förpliktelse som företaget i resolution ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

3.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 11 kap. 4 § beträffande sådana arrangemang som avses i 1 § 3, 4 eller 5 eller

138

SOU 2025:97

Författningsförslag

återförsäkringsarrangemang, om det innebär att rättigheter eller för- pliktelser som följer av arrangemanget upphävs eller ändras.

Skydd för anmälda avvecklingssystem

6 § En sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket eller utövande av en sådan befogenhet som anges i 11 kap. 4 §, får endast ske om det inte påverkar användningen av ett anmält avvecklingssystem eller de regler som gäller för sådana system.

Undantag från skyddsreglerna

7 § Om det är nödvändigt för att bättre skydda försäkringstagarna genom att säkerställa att försäkringar som överförs fortsätter att upp- fylla relevanta rättsliga krav med avseende på obligatoriska lägsta täck- ningsnivåer, får Riksgäldskontoret trots 4 och 5 §§

1.överföra de avtalsportföljer som omfattas av ett arrangemang som anges i 1 § 2–5 samt arrangemang för återförsäkring, utan att sam- tidigt överföra andra tillgångar eller förpliktelser som omfattas av samma arrangemang, och

2.överföra, ändra eller säga upp dessa tillgångar, rättigheter och andra skulder utan att överföra avtalsportföljerna.

8 § Om det är nödvändigt för att bättre uppnå resolutionsända- målen i 1 kap. 4 § och i synnerhet för att säkerställa ett bättre skydd för försäkringstagarna, får Riksgäldskontoret trots 3 § överföra, ändra eller säga upp tillgångar och förpliktelser som omfattas av samma arrangemang om strukturerad finansiering och andra separata port- följer.

Ersättning vid sämre ekonomiskt utfall

9 § Om det vid en värdering enligt 4 kap. 12 § framgår att det eko- nomiska utfallet för någon aktieägare, försäkringstagare, förmåns- tagare eller andra borgenärer hade blivit sämre vid resolution än vad det hade blivit om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs

139

Författningsförslag

SOU 2025:97

eller likvidation, har en sådan ägare eller borgenär rätt till ersättning ur finansieringsarrangemanget för mellanskillnaden.

Om Riksgäldskontoret har använt skuldnedskrivningsverktyget tillsammans med något annat resolutionsverktyg, har aktieägare, för- säkringstagare, förmånstagare, fordringsägare och andra borgenärer endast rätt till ersättning till följd av myndighetens användning av skuldnedskrivningsverktyget.

22 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

Konkurs

1 § Inkommer en ansökan om konkurs till tingsrätten avseende ett företag som omfattas av denna lag, ska rätten underrätta Riksgälds- kontoret och Finansinspektionen om ansökan.

Om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot underrättelsen meddelar rätten att företaget är försatt eller ska försättas i resolution, ska konkursansökan avvisas.

2 § Bestämmelsen i 1 § gäller inte om Riksgäldskontoret ansöker om att ett företag ska försättas i konkurs.

Likvidation

3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfattas av denna lag finns i

–12 kap. 78 a § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

–25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och

–17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Avslutande av resolution

4 § När det inte längre finns behov av resolutionsåtgärder, ska Riks- gäldskontoret avsluta resolutionen.

Riksgäldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats ansöka om att företaget ska försättas i konkurs eller gå i likvidation. Detta gäller dock inte om syftet med resolutionsåtgär- derna är att företaget ska drivas vidare.

140

SOU 2025:97

Författningsförslag

En konkursansökan av Riksgäldskontoret enligt andra stycket ska vid prövningen behandlas som en ansökan av gäldenären enligt 2 kap. konkurslagen (1987:672).

Återvinning vid efterföljande konkurs

5 § Bestämmelserna om återvinning i 4 kap. konkurslagen (1987:672) ska inte tillämpas på tillgångar eller förpliktelser som genom en reso- lutionsåtgärd överförts från ett företag i resolution eller ett bro- företag till någon annan.

Ersättning för kostnader och utlägg

6 § Riksgäldskontoret har rätt till ersättning för skäliga kostnader och utlägg som har uppkommit i samband med beslut om att försätta företaget i resolution och i övrigt vidtagande av resolutionsåtgärder. Ersättningen ska betalas

1.i form av avdrag från ersättning som en motpart betalar till före- taget i resolution,

2.från företaget i resolution, såsom prioriterad borgenär, och

3.från inkomster som uppkommer när verksamheten i broföre- tag, tillgångsförvaltningsbolag eller försäkringsföretag i solvent av- veckling avslutas, såsom prioriterad borgenär.

23 kap. Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland

1 § Detta kapitel ska tillämpas på resolutionsförfaranden i ett tredje- land, om inte annat följer av ett gällande avtal mellan Europeiska unionen och det landet.

2 § Riksgäldskontoret får erkänna ett resolutionsförfarande i tredje- land för ett företag eller moderföretag i tredjeland som har ett dotter- företag eller en filial i Sverige.

Vid beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret beakta in- tressen i varje land inom EES där ett försäkringsföretag eller moder- företag i tredjeland verkar.

141

Författningsförslag

SOU 2025:97

3 § När Riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande som avses i 2 §, får myndigheten verkställa förfarandet genom att

1. vidta resolutionsåtgärder beträffande

a)tillgångar som ett försäkringsföretag eller ett moderföretag i tredjeland har i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på,

b)rättigheter eller förpliktelser som ett försäkringsföretag i tredje- land har bokfört i en filial i Sverige eller som svensk lag är tillämplig på eller om fordringar som hänför sig till sådana rättigheter eller förpliktelser som kan göras gällande i Sverige,

2. vidta eller förelägga någon annan att vidta åtgärder för att över- föra aktier eller äganderättsinstrument i ett dotterföretag i Sverige till försäkringsföretaget eller moderföretaget i tredjeland,

3. vidta en åtgärd enligt 10 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § gentemot en motpart till en enhet som avses i 2 § första stycket, om det är nöd- vändigt för att verkställa resolutionsförfarandet, och

4. förbjuda att rättshandlingar som anges i 10 kap. 11 § vidtas såvitt avser avtal som ingåtts av och avtalsrättigheter som tillkommer en enhet som avses i 2 § första stycket eller andra företag i gruppen, om rätten att vidta sådana rättshandlingar är en följd av att reso- lutionsåtgärder har vidtagits mot ett försäkringsföretag i tredjeland, sådana enheters moderföretag eller andra gruppföretag och väsent- liga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten fortfarande fullgörs.

4 § Riksgäldskontoret får vägra att erkänna eller att verkställa ett resolutionsförfarande i tredjeland, om

1.resolutionsförfarandet skulle ha negativ effekt på den finansiella stabiliteten i Sverige eller i ett annat land inom EES,

2.det är nödvändigt att vidta separata åtgärder mot en EES-filial enligt 5 kap. 9 § för att uppnå ett eller flera resolutionsändamål,

3.borgenärer inte skulle få samma behandling som borgenärer med liknande rättigheter i det tredjeland där resolutionsförfarandet beslutas,

4.erkännandet eller verkställigheten skulle få avsevärda budget- konsekvenser för Sverige, eller

5.effekterna av erkännandet eller verkställigheten skulle strida mot svensk rätt.

142

SOU 2025:97

Författningsförslag

24 kap. Finansiering av resolution

Åtgärder som får täckas av finansieringsarrangemanget

1 § I samband med resolution får Riksgäldskontoret besluta att

1.ersätta ägare eller borgenärer som till följd av resolutionen har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation,

2.skjuta till medel till ett broföretag eller ett tillgångsförvaltnings- bolag,

3.utfärda garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett företag i resolution eller dess dotterföretag, ett broföretag eller ett tillgångsförvaltningsbolag,

4.förvärva tillgångar från ett företag i resolution vid tillämpning av broföretagsverktyget och avskiljandeverktyget,

Åtgärderna i första stycket får även beslutas i förhållande till en köpare vid tillämpning av försäljningsverktyget.

Finansieringsarrangemang

2 § För att finansiera de åtgärder som anges i 1 § ska ett finansier- ingsarrangemang upprättas. Finansieringsarrangemanget ska utgöras av ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för förvaltade avgifts- medel och av andra tillgångar som anges i 3 § 2.

3 § Till finansieringsarrangemanget ska föras

1.avgifter enligt 4 §, och

2.tillgångar, återbetalningar, ersättning, ränta eller annan kompen- sation som Riksgäldskontoret får avseende åtgärder som har vidtagits enligt denna lag.

Avgifter

4 § För att i efterhand täcka Riksgäldskontorets kostnader för åt- gärder enligt 1 § och myndighetens administrationskostnader, med avdrag för de ersättningar som har erhållits från företagen i resolu-

143

Författningsförslag

SOU 2025:97

tion enligt 22 kap. 6 §, ska försäkringsföretag och tredjelandsfilialer som har tillstånd att bedriva försäkringsverksamhet i Sverige betala avgifter. Avgifterna ska tas ut av Riksgäldskontoret.

Avgiften för ett livförsäkringsföretag och tredjelandsfilialer som bedriver livförsäkringsrörelse får endast täcka kostnader som upp- kommer vid resolution av livförsäkringsföretag och filialer som be- driver livförsäkringsrörelse. Avgiften för ett skadeförsäkringsföre- tag och tredjelandsfilialer som bedriver skadeförsäkringsrörelse får endast täcka kostnader som uppkommer vid resolution av ett skade- försäkringsföretag och filialer som bedriver skadeförsäkringsrörelse.

Avgifternas storlek ska baseras på totala försäkringstekniska av- sättningar brutto för livförsäkringsföretaget eller tredjelandsfilialen som bedriver livförsäkringsrörelse respektive bruttovärdet av totala inbetalda premier för skadeförsäkringsföretaget eller tredjelandsfilia- len som bedriver skadeförsäkringsrörelse.

5 § Riksgäldskontoret ska bestämma hur stort belopp varje försäk- ringsföretag ska betala i avgift. Avgiften ska betalas inom en månad från dagen för beslutet, eller den längre tid som Riksgäldskontoret beslutar. Riksgäldskontoret ska bestämma tiden så att den finansiella ställningen för de försäkringsföretag och tredjelandsfilialer som be- talar avgiften inte hotas.

Säkerställande av utbetalningar

6 § Riksgäldskontoret får, med högst det belopp som riksdagen har beslutat i ett särskilt bemyndigande, ta upp lån för de åtgärder som anges i 1 § och för att täcka myndighetens administrationskostnader vid tillämpningen av resolutionsverktygen. Lånen ska betalas tillbaka efter hand som avgifter enligt 5 § betalas till Riksgäldskontoret.

Bemyndigande

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur avgiften ska beräknas enligt 4 § tredje stycket.

144

SOU 2025:97

Författningsförslag

25 kap. Uppgiftsskyldighet, samarbete och informationsutbyte

Uppgiftsskyldighet och samarbete med Riksgäldskontoret

1 § Ett försäkringsföretag ska samarbeta med Riksgäldskontoret och till myndigheten lämna de uppgifter som den behöver för att ut- föra uppgifter enligt denna lag. Detsamma gäller för ett annat företag som omfattas av denna lag.

Innan Riksgäldskontoret begär att ett företag ska lämna in uppgifter ska myndigheten kontrollera om uppgifterna finns tillgängliga hos Finansinspektionen. Finansinspektionen ska, även utan begäran från Riksgäldskontoret, kontrollera om uppgifter som Riksgäldskontoret behöver för att utföra uppgifter enligt denna lag finns tillgängliga hos myndigheten. Om uppgifter finns tillgängliga hos Finansinspektionen ska inspektionen överlämna uppgifterna till Riksgäldskontoret.

Information som behövs för att förbereda eller fatta beslut om resolutionsåtgärder

2 § För att kunna förbereda och fatta beslut om resolutionsåtgär- der får Riksgäldskontoret begära att

1.företaget i resolution eller någon annan tillhandahåller uppgif- ter, handlingar eller annat, och

2.den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken lämnar sådana upplysningar på tid och plats som myndigheten bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

Riksgäldskontoret får förelägga den som inte följer en begäran enligt första stycket att fullgöra sin skyldighet.

Tystnadsplikt

3 § Den som deltar eller har deltagit i verksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt deltagande fått veta om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, eko- nomiska eller personliga förhållanden eller planering och förbere- delse för eller hantering av fredstida krissituationer

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

145

Författningsförslag

SOU 2025:97

Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter

4 § Finansinspektionen ska på Riksgäldskontorets begäran lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin verksamhet enligt denna lag. Inom Riksgäldskontoret gäller motsvarande uppgiftsskyl- dighet för den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet en- ligt denna lag, gentemot den del av myndigheten som bedriver den verksamheten.

5 § Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med varandra, motsvarande myndigheter inom EES, medlemmar i ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet och Europeiska försäkrings och tjänstepen- sionsmyndigheten.

Riksgäldskontoret ska lämna regeringen de uppgifter som behövs för regeringens verksamhet enligt denna lag.

Upplysningar till konkursförvaltare och likvidator

6 § Om ett företag som har varit föremål för resolution försätts i konkurs, ska Riksgäldskontoret på begäran av konkursförvaltaren för företaget lämna de upplysningar som konkursförvaltaren behöver för att upprätta konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 § konkurs- lagen (1987:672) och berättelsen enligt 7 kap. 15 § samma lag.

Om ett företag som har varit föremål för resolution går i likvida- tion, ska Riksgäldskontoret på begäran av likvidatorn för företaget lämna de upplysningar som likvidatorn behöver för att genomföra likvidationen.

Bemyndigande

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka uppgifter som ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 1 §, och

2.att vissa uppgifter som enligt 1 § ska lämnas till Riksgälds- kontoret också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen.

146

SOU 2025:97

Författningsförslag

26 kap. Överklagande, verkställighet och vite

Överklagande

1 § Riksgäldskontorets och Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § En värdering som utförs enligt 4 kap. får endast överklagas i samband med överklagande av det beslut om åtgärd för vilken värder- ingen ligger till grund.

Beslut som ska gälla omedelbart

3 § Följande beslut av Riksgäldskontorets gäller omedelbart

–beslut om resolution enligt 5 kap. 4–7 §§ eller

–beslut om sådana resolutionsåtgärder som anges i 9 kap. 1 § första stycket.

Riksgäldskontoret och Finansinspektionen får bestämma att föl- jande beslut ska gälla omedelbart

–beslut om krisförebyggande åtgärder enligt denna lag, eller

–beslut om föreläggande, förbud eller beslut om återkallelse som har meddelats med stöd av lagen.

Skyndsamhet

4 § Mål som gäller resolution enligt 5 kap. 4–7 §§ eller resolutions- åtgärder som anges i 9 kap. 1 § första stycket ska handläggas skynd- samt.

Inhibition

5 § Endast om det är förenligt med det allmännas intresse, får den domstol som ska pröva ett överklagat beslut om resolution enligt 5 kap. 4–7 §§ eller om resolutionsåtgärder som anges i 9 kap. 1 § första stycket, besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla.

147

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring

i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)2 dels att 1 kap. 16 b § ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 1 kap. 16 a och 18 kap. 24 §, ska betecknas 1 kap.

16 b och 19 kap. 64 §,

dels att 1 kap. 12, 16 b, 19, 19 b och 19 d §§, 2 kap. 16 §, 3 kap. 21 och 22 b §§, 4 kap. 5 §, 5 kap. 9, 14 och 18 §§, 7 kap. 10 och 13 §§, 8 kap. 11, 12 och 22 §§, 10 kap. 1, 2, 5, 7, 8, 11, 12 och 26 §§, 16 kap. 2, 3, 8 c och 9 §§. 17 kap. 3, 3 a, 3 b, 18, 24, 25 och 30 §§, 18 kap. 1, 2 a, 3, 3 a, 4, 8, 10, 16, 17, 17 b, 18 och 18 a §§, 19 kap. 1, 2, 4, 6, 11, 16, 17, 18, 19, 20, 22, 23 a, 30, 32, 33, 35–37, 40–42, 43, 54–56, 63, 72–74 och 104 §§, 20 kap. 16, 17, 18 och 20–23 §§ och 21 kap. 1 och 5 §§ och rubrikerna närmast före 19 kap. 22 § och 20 kap. 16 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 1 kap. 16 a § ska sättas närmast före nya 1 kap. 16 b §,

dels att rubriken närmast före 14 kap. 16 § ska lyda ”Särskilda be- stämmelser om överlåtelse av livförsäkringsbestånd vid likvidation, konkurs eller resolution”,

dels att det ska införas tre nya kapitel, 2 a, 10 a och 19 a kap., 155 nya paragrafer, 1 kap. 2 a, 12 a, 16 a, 16 c–16 f och 22 a §§, 2 kap. 18 a §, 3 kap. 22 c och 22 d §§, 4 kap. 6 a §, 5 kap. 6 a och 14 a §, 6 kap. 10 a och 10 b §§, 8 kap. 8 a–8 c och 12 a §§, 10 kap. 2 a, 5 a, 5 b, 7 a–7 g, 11 a–11 c §§, 12 kap. 78 a §, 14 kap. 18 §, 15 kap. 18 a §, 16 kap. 2 a–2 d, 3 a–3 c §§, 17 kap. 3 c–3 m, 5 b, 6 a–6 h, 9 a, 16 a, 16 b, 16 c, 16 d, 17 b, 17 c och 28 a §§, 18 kap. 1 c, 1 d, 3 b–3 g, 15 a, 17 c, 18 b–18 e §§, 19 kap. 1 a–1 e, 2 a–2 c, 3 b–3 g, 11 a, 11 b, 12 a–12 h, 20 a, 22 a–22 e, 28 a–28 g, 37 a, 37 b, 42 a–42 h, 43 a–43 c, 56 a–56 c, 57 a–57 g §§ och 20 kap. 11 a, 12 a–12 c, 17 a, 17 b och 18 a–18 e §§, och närmast före

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upp- tagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2, och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om inrättande av en ram för återhämt- ning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprung- liga lydelsen.

2Senaste lydelse av

1 kap. 16 b § 2015:700

rubriken närmast före 1 kap. 16 a § 2015:700.

149

Författningsförslag

SOU 2025:97

1 kap. 16 a och 16 c §§, 8 kap. 12 a §, 10 kap. 7 f och 11 c §§, 17 kap. 3 c, 3 d, 3 f, 3 l, 3 m, 6 a, 6 c, 16 a–16 c och 28 a §§, 18 kap. 3 b, 3 e, 3 f och 15 a §§, 19 kap. 3 b, 3 g, 12 a, 12 b, 20 a, 22 b, 28 a, 28 c, 28 d, 28 g, 43 b, 43 c och 57 a §§ och 20 kap. 12 b och 18 a §§ nya rubriker av följande lydelse,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 a §

I lagen (2026:000) om resolu- tion av försäkringsföretag finns bestämmelser om resolution av för- säkringsföretag.

12 §3

I denna lag betyder

1.behörig myndighet: en ut- ländsk myndighet som har behö- righet att utöva tillsyn över en ut- ländsk försäkringsgivare eller över ett försäkringsföretag,

2.blandat finansiellt holding- företag: ett sådant företag som av- ses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare eller över ett försäkringsföretag,

betydande gränsöverskridande verksamhet: betydande gränsöver- skridande verksamhet enligt defi- nitionen i artikel 152aa.1 i direk- tiv Solvens II-direktivet,

captivebolag för försäkring: ett försäkringsföretag som ägs endera av ett finansiellt företag annat än ett försäkrings- eller ett återför- säkringsföretag eller en grupp av försäkrings- eller återförsäkrings-

3Senaste lydelse 2021:461.

150

SOU 2025:97

Författningsförslag

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.EES-försäkringsgivare: en ut- ländsk försäkringsgivare vars hem- land hör till EES och som om- fattas av Solvens II-direktivet,

5.externt kreditvärderingsinsti- tut: ett kreditvärderingsinstitut som har fått tillstånd eller blivit certi- fierat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

företag enligt artikel 212.1 c i Solvens II-direktivet eller ett icke- finansiellt företag, och som syftar till att erbjuda försäkringsskydd uteslutande för risker i det företag eller de företag som captivebolaget tillhör eller i ett eller flera företag i den grupp som captivebolaget är en del av,

dotterföretag: ett dotterföretag som avses i artikel 22.1 och 22.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, kon- cernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1306, inbegripet dotterföre- tag till ett sådant företag eller ett företag som behöriga myndigheter ska betrakta som ett dotterföretag i enlighet med artikel 212.2, 214.5 eller 214.6 i Solvens II-direktivet,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-försäkringsgivare: en ut- ländsk försäkringsgivare vars hem- land hör till EES och som om- fattas av Solvens II-direktivet,

externt kreditvärderingsinstitut: ett kreditvärderingsinstitut som har fått tillstånd eller blivit certi- fierat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

151

SOU 2025:97

Författningsförslag

ett blandat finansiellt holding- företag eller ett försäkringsholding- företag och som har minst ett dotter- företag som är försäkringsföretag,

8.försäkringsgivare från tredje- land: en utländsk försäkrings- givare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hem- land hörde till EES,

9.grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 § ansvarar för grupptillsynen,

försäkringsgivare från tredje- land: en utländsk försäkrings- givare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hem- land hörde till EES,

grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 § ansvarar för grupptillsynen,

gränsöverskridande grupp: en grupp med företag etablerade i fler än en medlemsstat,

hållbarhetsfaktorer: hållbarhets- faktorer definieras enligt definitio- nen i artikel 2.24 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upp- lysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn,

hållbarhetsrisk: en miljörelate- rad, social eller styrningsrelaterad händelse eller omständighet som, om den skulle inträffa, skulle ha en faktisk eller potentiell negativ in- verkan på investeringens eller skul- dens värde,

litet och icke-komplext företag: ett försäkringsföretag som upp- fyller villkoren i 2 a kap. 2–5 §§ och som har klassificerats som ett sådant enligt 2 a kap. 10 §,

liten och icke-komplex grupp: en grupp som uppfyller villkoren i 19 kap. 3 c eller 3 d § och som har

153

SOU 2025:97

Författningsförslag

10.Solven II-direktivet: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 novem- ber 2009 om upptagande och ut- övande av försäkrings och återför- säkringsverksamhet (Solvens II),

ilydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177,

11.specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som, utan att vara ett försäkrings- företag eller en utländsk försäk- ringsgivare, övertar försäkrings- risker från ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som till fullo finansierar sin exponering för riskerna genom inkomster från emissioner av skuldebrev eller någon annan lik-

tag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om änd- ring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/ 96/EEG, 93/6/EEG och 93/ 22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864, eller ett tjänstepensionsinstitut i den mening som avses i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensions- institut, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864,

specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som, utan att vara ett försäkrings- företag eller en utländsk försäk- ringsgivare, övertar försäkrings- risker från ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som till fullo finansierar sin exponering för riskerna genom inkomster från emissioner av skuldebrev eller någon annan lik-

155

Författningsförslag

SOU 2025:97

nande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldig- heter enligt avtal om risköver- tagande,

12.tillsynskollegium: en perma- nent men flexibel struktur för samarbete, samordning och be- slutsfattande mellan Finansinspek- tionen och en eller flera behöriga myndigheter eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en grupp enligt 19 kap., och

13.tjänstepensionsföretag: ett företag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepen- sionsföretag.

nande form av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldig- heter enligt avtal om risköver- tagande,

tillsynskollegium: en perma- nent men flexibel struktur för samarbete, samordning och be- slutsfattande mellan Finansinspek- tionen och en eller flera behöriga myndigheter eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en grupp enligt 19 kap.,

tjänstepensionsföretag: ett före- tag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepen- sionsföretag, och

transaktion inom gruppen: en transaktion där ett försäkrings- företag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredje- land, ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag direkt eller indirekt förlitar sig på ett annat företag inom samma grupp, eller på en fysisk eller juri- disk person som har nära förbin- delser med företag inom denna grupp, för att fullgöra ett åtagande, oavsett om det är kontraktsbundet eller inte och oavsett om det inne- bär en betalning eller inte.

156

Författningsförslag

SOU 2025:97

	Företag med ägarintresse
	16 a §
	Ett företag med ägarintresse är
	ett företag som är
	1. ett moderföretag,
	2. ett annat företag som har ett
	ägarintresse i ett företag eller
	3. ett företag som är knutet till
	ett annat företag genom ett sådant
	förhållande som avses i artikel 22.7 i
	redovisningsdirektivet.
16 a §	16 b §4
Ett anknutet företag är ett företag som är
1. ett dotterföretag,
2. ett företag som annars är	2. ett annat företag som är
föremål för ägarintresse, eller	föremål för ägarintresse, eller
3. ett företag som har gemen-	3. ett företag som är knutet till
sam eller i huvudsak gemensam led-	ett annat företag genom ett sådant
ning enligt 16 b § med ett annat	förhållande som avses i artikel 22.7
företag.	i redovisningsdirektivet.

Olika typer av holdingföretag

16 c §

Med blandat finansiellt holding- företag avses ett sådant företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

16 d §

Med försäkringsholdingföretag avses ett företag som

1. är ett moderföretag,

2. inte är

– ett kreditinstitut,

4Senaste lydelse av tidigare 1 kap. 16 a § 2015:700.

158

SOU 2025:97

Författningsförslag

–ett utländskt kreditinstitut,

–ett försäkringsföretag,

–en EES-försäkringsgivare,

–ett värdepappersföretag,

–ett tjänstepensionsföretag,

–en pensionsstiftelse, eller

–ett utländskt tjänstepensions- institut,

3. inte är

–ett blandat finansiellt holding- företag, eller

–ett finansiellt holdingföretag

iden mening som avses i arti- kel 4.20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

4. har åtminstone ett dotter- företag som är försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare, och

5. har som huvudsaklig verk- samhet, oavsett vad företaget självt har uppgett som sitt ändamål, an- tingen

–att förvärva och ha ägar- intressen i försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare,

–att tillhandahålla anknutna tjänster till ett eller flera anknutna försäkringsföretags eller EES-för- säkringsgivares huvudsakliga verk- samhet, eller

–att bedriva en eller flera av de verksamheter som förtecknas i punkterna 2–12 och punkt 15 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU

159

Författningsförslag

SOU 2025:97

				16 f §
				Med holdingföretag till försäk-
				ringsgivare från			tredjeland		avses
				ett moderföretag som inte är ett
				försäkringsholdingföretag eller ett
				blandat finansiellt holdingföretag
				och vars huvudsakliga verksamhet
				består i att förvärva och ha ägar-
				intressen i dotterföretag, om dotter-
				företagen enbart eller huvudsak-
				ligen	är	försäkringsgivare			från
				tredjeland.
			19 §5
Ett försäkringsföretag får be-				Ett försäkringsföretag får be-
viljas undantag från 5–9, 16 och				viljas undantag från 5–9, 10 a, 16
19 kap. om				och 19 kap. om
1. företagets årliga			tecknade	1. företagets			årliga	tecknade
bruttopremieinkomster inte över-				bruttopremieinkomster inte över-
stiger ett belopp som motsvarar				stiger ett belopp som motsvarar
5 400 000 euro,				15 000 000 euro,
2. företagets totala försäkrings-				2. företagets totala försäkrings-
tekniska avsättningar brutto, in-				tekniska avsättningar brutto, in-
klusive belopp som kan åter-				klusive belopp som kan åter-
vinnas	enligt	återförsäkringsavtal		vinnas	enligt återförsäkringsavtal
och från specialföretag, inte över-				och från specialföretag, inte över-
stiger ett belopp som motsvarar				stiger ett belopp som motsvarar
26 600 000 euro,				50 000 000 euro,
3. företaget ingår i en grupp,				3. företaget ingår i en grupp,
om gruppens totala försäkrings-				om gruppens totala försäkrings-
tekniska avsättningar,			inklusive	tekniska		avsättningar,		inklusive
belopp	som	kan	återvinnas	belopp		som	kan	återvinnas
brutto	enligt	återförsäkringsavtal		brutto	enligt återförsäkringsavtal
och från specialföretag, inte över-				och från specialföretag, inte över-
stiger ett belopp som motsvarar				stiger ett belopp som motsvarar
26 600 000 euro,				50 000 000 euro,

4.företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller återför- säkringsrisker som täcker kredit- och borgensförbindelser,

5Senaste lydelse 2023:724.

162

SOU 2025:97

Författningsförslag

5.företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller återför- säkringsrisker som täcker ansvarsförbindelser, såvida de inte utgör underordnade risker,

6.företagets verksamhet inte omfattar mottagen återförsäkring a) med premier som överstiger ett belopp som motsvarar

600 000 euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna, eller

b)där försäkringstekniska avsättningar brutto, för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, inte överstiger ett belopp som motsvarar 2 700 000 euro eller tio procent av de försäkringstekniska avsättningarna, och

7. inte något av de belopp som anges i 1–3 och 6 har överskridits under de föregående tre på varandra följande åren och inte heller för- väntas göra detta inom de följande fem åren.

Undantag enligt första stycket får inte beviljas för ett försäkrings- företag som driver gränsöverskridande verksamhet eller verksamhet som sekundäretablering.

6Senaste lydelse 2023:111.

7Senaste lydelse 2021:1322.

163

FörfattningsförslagSOU 2025:97

driva försäkringsrörelse beviljas	driva försäkringsrörelse beviljas
undantag från 4 kap. 2 och 4 §§	undantag från 4 kap. 2 och 4 §§
och 5–10, 16 och 19 kap., om för-	och 5–10, 10 a, 16 och 19 kap., om
eningen	föreningen

1.vid tidpunkten för ansökan om tillstånd att driva försäkrings- rörelse är registrerad enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar,

2.inte meddelar annan tjänstepensionsförsäkring än sådan som avses i 1 kap. 4 § andra stycket 1 lagen (2019:742) om tjänstepen- sionsföretag, och

3.inte väsentligen ändrat inriktningen eller utökat omfattningen av sin verksamhet i förhållande till den verksamhet som drevs enligt lagen om understödsföreningar.

En försäkringsförening som beviljats undantag enligt första stycket anses vara en mindre förening om dess genomsnittligt beräknade försäkringsförmåner per medlem eller annan ersättningsberättigad understiger 50 procent av det prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken.

2 kap.

16 §8

Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om tillstånd samråda med behörig myndighet i ett annat land inom EES, om företaget

1.är eller kan förväntas bli dotterföretag till en försäkringsgivare, ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet,

2.är eller kan förväntas bli dotterföretag till moderföretaget till en försäkringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet, eller

3.kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en försäkringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet.

Om samråd ska ske med flera behöriga myndigheter, får varje berörd tillsynsmyndighet inom en månad från den dag då begäran

8Senaste lydelse 2013:456.

164

SOU 2025:97

Författningsförslag

mottogs, begära att få delta vid bedömningen av ansökan om till- stånd. Finansinspektionen ska, när myndigheten fattar sitt slutliga be- slut, beakta slutsatserna av den gemensamma bedömningen.

Anmälan till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten vid avslag

18 a §

Finansinspektionen ska vid av- slag på en ansökan enligt 4 § anmäla detta till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Anmälan ska inkludera det sökande företagets namn samt skälen för avslag.

2 a kap. Proportionalitet

Förutsättningar för att klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsföretag

1 § Ett försäkringsföretag får klassificeras som ett litet och icke- komplext försäkringsföretag om företaget under de två senaste räken- skapsåren direkt före en sådan klassificering uppfyller de för före- taget relevanta villkoren i 2–5 §§. Om företaget har blivit auktoriserat inom det senaste året före en klassificering, ska bedömningen av huruvida villkoren är uppfyllda baseras på verksamhetsplanen.

2 § Ett försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsverksamhet och ett företag som bedriver både liv- och skadeförsäkringsverk- samhet, vars försäkringstekniska avsättningar avseende livförsäkrings- verksamheten utgör minst 20 procent av de totala försäkringstekniska avsättningarna brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag och vars årliga teck-

165

Författningsförslag

SOU 2025:97

nade bruttopremieinkomster avseende skadeförsäkringsverksamheten utgör mindre än 40 procent av de totala årliga tecknade bruttopre- mieinkomsterna, får klassificeras som ett litet och icke-komplext för- säkringsföretag om

1.undergruppen ränterisk utgör högst 5 procent av de försäk- ringstekniska avsättningarna brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,

2.de årliga tecknade bruttopremieinkomsterna från försäkringar som utfärdas i andra medlemsstater än hemmedlemsstaten är lägre än något av följande tröskelvärden:

a) 20 000 000 euro,

b) 10 procent av dess totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,

3.Försäkringstekniska avsättningar från livförsäkringsverksamheten brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäk- ringsavtal och från specialföretag, inte överstiger 1 000 000 000 euro,

4.Det sammanlagda beloppet av följande punkter är högst 20 pro- cent av de totala investeringarna:

a) kapitalkravet för marknadsrisk,

b) den del av kapitalkravet för motpartsrisk som motsvarar ex- poneringar mot värdepapperiseringar, derivat, fordringar på förmed- lare och andra investeringstillgångar som inte täcks av undergruppen för spreadrisk,

c) de kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar som inte täcks av kapitalkraven för marknadsrisk och mot- partsrisk,

5.Den återförsäkring som har accepterats av försäkringsföretaget inte omfattar mer än 50 procent av företagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster, och

6.Solvenskapitalkravet är uppfyllt.

För captivebolag för försäkring gäller villkoren enligt första stycket med undantag för punkterna 2 och 5.

3 § Ett försäkringsföretag som bedriver skadeförsäkringsverksam- het och ett företag som bedriver både liv- och skadeförsäkrings- verksamhet, vars årliga tecknade bruttopremieinkomster avseende skadeförsäkringsverksamheten utgör minst 40 procent av företagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster och vars försäkrings- tekniska avsättningar avseende livförsäkringsverksamheten utgör mindre än 20 procent av företagets totala försäkringstekniska avsätt-

166

SOU 2025:97

Författningsförslag

ningar brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt åter- försäkringsavtal och från specialföretag, får klassificeras som ett litet och icke-komplext företag om

1.den genomsnittliga totalkostnadsprocenten för skadeförsäk- ringsverksamhet netto, efter avdrag för återförsäkring, för de senaste tre åren är mindre än 100 procent,

2.de årliga tecknade bruttopremieinkomsterna från försäkringar som utfärdas i andra medlemsstater än hemmedlemsstaten är lägre än något av följande tröskelvärden:

a) 20 000 000 euro,

b) 10 procent av dess totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,

3.De årliga tecknade bruttopremieinkomsterna från skadeför- säkringsverksamhet inte överstiger 100 000 000 euro,

4.Det sammanlagda beloppet av de årliga tecknade bruttoinkoms- terna i de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klas- serna 5–7, 11, 12, 14 och 15 inte utgör mer än 30 procent av de totala årliga tecknade premieinkomsterna för skadeförsäkringsverksamheten,

5.Det sammanlagda beloppet av följande punkter är högst 20 pro- cent av de totala investeringarna:

a) kapitalkravet för marknadsrisk,

c) de kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar som inte täcks av kapitalkraven för marknadsrisk och mot- partsrisk,

6.Den återförsäkring som har accepterats av försäkringsföretaget inte omfattar mer än 50 procent av företagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster, och

7.Solvenskapitalkravet är uppfyllt.

För captivebolag för försäkring gäller villkoren enligt första stycket med undantag för punkterna 2 och 6.

4 § Ett försäkringsföretag som bedriver både liv- och skadeförsäk- ringsverksamhet, vars försäkringstekniska avsättningar avseende liv- försäkringsverksamheten utgör minst 20 procent av de totala försäk- ringstekniska avsättningarna brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag och vars

167

Författningsförslag

SOU 2025:97

årliga tecknade bruttopremieinkomster avseende skadeförsäkrings- verksamheten utgör minst 40 procent av de totala årliga tecknade bruttopremieinkomsterna, får klassificeras som ett litet och icke- komplext försäkringsföretag om

1.undergruppen ränterisk utgör högst 5 procent av de försäkrings- tekniska avsättningarna brutto, utan avdrag för belopp som kan åter- vinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,

2.den genomsnittliga totalkostnadsprocenten för skadeförsäkrings- verksamhet netto, efter avdrag för återförsäkring, för de senaste tre åren är mindre än 100 procent,

3.försäkringstekniska avsättningar från livförsäkringsverksamheten brutto, utan avdrag för belopp som kan återvinnas enligt återförsäk- ringsavtal och från specialföretag, inte överstiger 1 000 000 000 euro,

4.de årliga tecknade bruttopremieinkomsterna från skadeförsäk- ringsverksamhet inte överstiger 100 000 000 euro,

5.de årliga tecknade bruttopremieinkomsterna från försäkringar som utfärdas i andra medlemsstater än hemmedlemsstaten är lägre än något av följande tröskelvärden:

a) 20 000 000 euro,

b) 10 procent av dess totala årliga tecknade bruttopremieinkomster,

6.det sammanlagda beloppet av de årliga tecknade bruttoinkoms- terna i de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klas- serna 5–7, 11, 12, 14 och 15 inte utgör mer än 30 procent av de totala årliga tecknade premieinkomsterna för skadeförsäkringsverksamheten,

7.det sammanlagda beloppet av följande punkter är högst 20 pro- cent av de totala investeringarna:

a) kapitalkravet för marknadsrisk,

b) den del av kapitalkravet för motpartsrisk som motsvarar exponer- ingar mot värdepapperiseringar, derivat, fordringar på förmedlare och andra investeringstillgångar som inte täcks av undergruppen för spreadrisk,

c) de kapitalkrav som är tillämpliga på investeringar i immateriella tillgångar som inte täcks av kapitalkraven för marknadsrisk och mot- partsrisk,

8.den återförsäkring som har accepterats av försäkringsföretaget inte omfattar mer än 50 procent av företagets totala årliga tecknade bruttopremieinkomster, och

9.solvenskapitalkravet är uppfyllt.

168

SOU 2025:97

Författningsförslag

För captivebolag för försäkring gäller villkoren enligt första stycket med undantag för punkterna 5 och 8.

5 § Om ett captivebolag för försäkring inte uppfyller villkoren i 2–4 §§, får bolaget ändå klassificeras som ett litet och icke-komplext för- säkringsföretag om

1.de försäkrade och förmånstagarna är juridiska personer i den grupp där captivebolaget ingår eller är fysiska personer som får om- fattas av den gruppens försäkringsavtal, förutsatt att den verksamhet som täcker dessa fysiska personer fortsätter att understiga 5 procent av de försäkringstekniska avsättningarna, och

2.de försäkringsförpliktelser och försäkringsavtal som ligger till grund för återförsäkringsförpliktelserna för captivebolaget inte avser en obligatorisk ansvarsförsäkring.

6 § Ett försäkringsföretag får inte klassificeras som ett litet och icke- komplext företag om

1.företaget använder en intern modell vid beräkningen av sol- venskapitalkravet,

2.företaget är moderföretag i ett finansiellt konglomerat eller i en grupp på vilken grupptillsyn tillämpas enligt artikel 213.2a eller 213.2b i Solvens II-direktivet, såvida inte gruppen klassificeras som en liten och icke-komplex grupp,

3.företaget är moderföretag till ett företag som avses i arti- kel 228.1a–e i Solvens II-direktivet, eller

4.företaget förvaltar sådana pensionsfonder som avses i arti- kel 2.3b iii och 2.3b iv i Solvens II-direktivet, om värdet av pensions- fondens tillgångar överstiger 1 000 000 000 euro.

Förfarandet för att klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsföretag

7 § Ett försäkringsföretag som uppfyller de för företaget relevanta villkoren i 2–5 §§, får anmäla till Finansinspektionen att företaget ämnar klassificeras som ett litet och icke-komplext försäkringsföretag.

169

Författningsförslag

SOU 2025:97

8 § En anmälan enligt 7 § ska innehålla:

1.Belägg för att alla villkor som är relevanta för försäkringsföre- taget är uppfyllda,

2.En försäkran om att företaget inte planerar några strategiska förändringar som skulle leda till att någon av de för företaget relevanta villkoren inte uppfylls under de närmaste tre åren, och

3.Uppgifter om vilka proportionalitetsåtgärder som företaget av- ser att använda, särskilt om det avser åtgärder beträffande bästa skatt- ningen och beräkningen av försäkringstekniska avsättningar enligt artikel 77.8 i Solvens II-direktivet.

9 § Finansinspektionen får inom två månader från mottagandet av en fullständig anmälan enligt 7 § motsätta sig att försäkringsföre- taget klassificeras som ett litet eller icke-komplext företag om

1.de för företaget relevanta villkoren i 2–5 §§ inte har uppfyllts,

2.solvenskapitalkravet inte har uppfyllts, vid en bedömning utan användning av övergångsbestämmelser eller övergångsåtgärder som avses i artiklarna 77a.2, 308c, 308d eller i relevanta fall, artikel 111.1 andra stycket i Solvens II-direktivet, eller

3.företaget har en andel av den svenska marknaden för liv- eller skadeförsäkring som överstiger 5 procent, beräknad i enlighet med artikel 35a.1 andra stycket i Solvens II-direktivet.

10 § Ett beslut av Finansinspektionen om att motsätta sig klassifi- cering av ett försäkringsföretag som ett litet och icke-komplext före- tag ska innehålla skälen till beslutet. Beslutet ska skriftligen med- delas det berörda företaget.

Om Finansinspektionen inte motsätter sig klassificeringen inom den i 9 § stadgade fristen, ska företaget anses vara klassificeras som ett litet och icke-komplext företag från och med utgången av den fristen.

Om Finansinspektionen före utgången av den i 9 § stadgade fris- ten fattar ett beslut om att de för företaget relevanta villkoren är uppfyllda, ska företaget anses vara klassificerat som ett litet och icke- komplext företag från dagen för ett sådant beslut.

11 § En klassificering som ett litet och icke-komplext försäkrings- företag ska upphöra att gälla från och med det påföljande räkenskaps- året, om de för företaget relevanta villkoren i 2–5 §§ inte uppfylls

170

SOU 2025:97

Författningsförslag

under två på varandra följande år, eller om något av villkoren i 9 § är tillämpliga.

Om något av villkoren i första stycket är uppfyllda ska försäk- ringsföretaget informera Finansinspektionen om detta utan dröjsmål.

Användningen av proportionalitetsåtgärder för ett litet och icke-komplext försäkringsföretag

12 § Ett försäkringsföretag som har klassificerats som ett litet och icke-komplext företag får använda alla proportionalitetsåtgärder som framgår av denna lag.

Inom ett år från det att företaget har klassificerats som ett litet och icke-komplext försäkringsföretag ska företaget rapportera till Finansinspektionen om vilka proportionalitetsåtgärder som används. Om företaget avser att ändra förteckningen över proportionalitets- åtgärder som ska användas, ska det omedelbart underrätta Finans- inspektionen om detta.

13 § Finansinspektionen får, om myndigheten hyser allvarliga far- hågor när det gäller riskprofilen för ett litet och icke-komplext före- tag, begära att företaget avstår från att använda en eller flera av pro- portionalitetsåtgärderna. En sådan begäran ska motiveras skriftligen med hänvisning till specifika farhågor om företagets riskprofil.

Allvarliga farhågor enligt första stycket ska anses föreligga om

1.solvenskapitalkravet inte är uppfyllt eller det finns risk att det inte uppfylls under de kommande tre månaderna, vid en bedömning utan användning av övergångsbestämmelser eller övergångsåtgärder som avses i artiklarna 77a.2, 308c, 308d eller i relevanta fall, artikel 111.1 andra stycket i Solvens II-direktivet,

2.företagets företagsstyrningssystem inte är ändamålsenligt, eller

3.väsentliga förändringar i företagets riskprofil kan leda till väsent- ligt bristande uppfyllelse av villkoren i 2–5 §§.

171

Författningsförslag

SOU 2025:97

Förfarande och användning av proportionalitetsåtgärder för ett företag som inte är ett litet och icke-komplext försäkringsföretag

14 § Ett försäkringsföretag som inte har klassificerats som ett litet och icke-komplext företag får, efter godkännande från Finansinspek- tionen, använda de proportionalitetsåtgärder som avses i 5 kap. 14 §, 10 kap. 5 b, 7 c, 11 b och 12 §§ samt 17 kap. 6 b §. Detta gäller även proportionalitetsåtgärder som föreskrivs i delegerade akter som har antagits enligt det direktivet och som är både uttryckligen tillämpliga på små och icke-komplexa företag enligt 12 § och på företag som inte har klassificerats som ett sådant företag, enligt nämnda artiklar i Solvens II-direktivet.

15 § Ett försäkringsföretag får ansöka hos Finansinspektionen om att få använda de proportionalitetsåtgärder som framgår av 14 §. Ansökan ska innehålla:

1.En förteckning över de proportionalitetsåtgärder som företa- get avser att använda och skälen till att de är motiverade med tanke på arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna

iföretagets verksamhet,

2.Övrig väsentlig information om företagets riskprofil,

3.En försäkran om att företaget inte planerar några strategiska förändringar som skulle inverka på företagets riskprofil under de när- mast kommande tre åren.

16 § Finansinspektionen ska inom två månader från mottagandet av en ansökan enligt 15 § pröva saken. Inspektionen får begära in ytterligare nödvändig information inför beslut. Vid en första sådan begäran ska tvåmånadersfristen upphöra att löpa från och med dagen för myndighetens begäran till dagen för företagets svar.

17 § Finansinspektionen ska informera det försäkringsföretag som har ansökt om godkännande av proportionalitetsåtgärder om inne- hållet i beslutet. Om inspektionen godkänner användningen av pro- portionalitetsåtgärder på vissa villkor, ska villkoren motiveras.

Ett beslut av Finansinspektionen om att motsätta sig användningen av en eller flera av de proportionalitetsåtgärder som försäkringsföre- taget har begärt, ska innehålla skälen till beslutet. Skälen ska ha an-

172

SOU 2025:97

Författningsförslag

knytning till företagets riskprofil. Beslutet ska skriftligen meddelas det berörda företaget.

18 § Om ett försäkringsföretag beslutar att sluta använda godkända proportionalitetsåtgärder enligt 16 §, ska företaget omedelbart under- rätta Finansinspektionen om det beslutet.

19 § Om försäkringsföretagets riskprofil förändras, kan Finans- inspektionen upphäva eller ändra beslutet om proportionalitetsåtgär- der. Ett sådant beslut ska innehålla skälen för avgörandet. Det ska skriftligen meddelas det berörda företaget.

3kap. 21 §9

Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhål- landen som har angetts i en underrättelse enligt 15 §, efter det att den gränsöverskridande verksamheten har inletts, ska 15–20 §§ tillämpas.

Om ett försäkringsföretag vid gränsöverskridande verksamhet ändrar verksamheten så att det väsentligt påverkar företagets risk- profil eller företagets försäkrings- verksamhet i ett eller flera länder inom EES ska försäkringsföretaget omedelbart underrätta Finans- inspektionen.

Vid en underrättelse enligt andra stycket ska Finansinspektionen utan dröjsmål informera de berörda be- höriga myndigheterna.

22 b §10

Finansinspektionen ska på be-	Finansinspektionen ska på be-
gäran av Europeiska försäkrings-	gäran av Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten	och tjänstepensionsmyndigheten
lämna de uppgifter som den myn-	eller en berörd behörig myndighet
digheten behöver för att en sam-	lämna de uppgifter som den myn-

9Senaste lydelse 2015:700.

10Senaste lydelse 2021:461.

173

Författningsförslag

SOU 2025:97

arbetsplattform ska fungera väl.	digheten behöver för att en sam-
	arbetsplattform ska fungera väl.
	22 c §
	När Finansinspektionen deltar
	i en samarbetsplattform, ska be-
	stämmelserna om förstärkt tillsyns-
	samarbete vid betydande gränsöver-
	skridande verksamhet enligt 17 kap.
	3 d–3 k §§ tillämpas. Relevant in-
	formation ska delas med Europeiska
	försäkrings- och tjänstepensions-
	myndigheten.
	22 d §
	Finansinspektionen ska på be-
	gäran av Europeiska försäkrings-
	och tjänstepensionsmyndigheten,
	inom ramen för en samarbetsplatt-
	form, genomföra en platsunder-
	sökning hos ett försäkringsföretag
	för vilket det finns allvarliga far-
	hågor för negativa effekter för för-
	säkringstagare i andra medlems-
	stater och tecken på allvarliga
	brister i försäkringsföretaget, utan
	att tillräckliga korrigerande till-
	synsåtgärder har vidtagits.
	Finansinspektionen ska bjuda
	in Europeiska försäkrings- och
	tjänstepensionsmyndigheten och be-
	rörda behöriga myndigheter till en
	sådan platsundersökning.
	Finansinspektionen ska tillämpa
	bestämmelserna om platsunder-
	sökning vid förstärkt tillsynssam-
	arbete och informationsutbyte en-
	ligt 17 kap. 3 j–3 k §§.

174

SOU 2025:97Författningsförslag

2. vilka krav som ska vara upp-	3. vilka krav som ska vara upp-
fyllda för att ett försäkringsföre-	fyllda för att ett försäkringsföre-
tag ska få tillstånd att använda	tag ska få tillstånd att använda
matchningsjustering enligt 7 §,	matchningsjustering enligt 7 §,
	4. vilka krav som ska vara upp-
	fyllda för att ett försäkringsföretag
	ska få tillstånd att använda en vola-
	tilitetsjustering eller en företagsspe-
	cifik volatilitetsjustering enligt 9 §,
3. hur en volatilitetsjustering	5. hur en volatilitetsjustering
enligt 9 § ska beräknas,	enligt 9 § ska beräknas,
4. villkoren för undantag en-	6. villkoren för undantag en-
ligt 10 § och beräkningen av en	ligt 10 § och beräkningen av en
tillfälligt justerad riskfri ränte-	tillfälligt justerad riskfri ränte-
struktur, och	struktur, och
5. villkoren för undantag en-	7. villkoren för undantag en-
ligt 12 § och beräkningen av det	ligt 12 § och beräkningen av det
tillfälliga avdraget.	tillfälliga avdraget.

6 kap.

10 a §

Ett försäkringsföretag ska i sin investeringsstrategi åtminstone be- akta

1.förväntad makroekonomisk utveckling och utvecklingen på finansmarknaderna, och

2.effekter av hållbarhetsrisker på enskilda investeringar och lång- siktiga effekter av företagets inve- steringar på hållbarhetsfaktorer.

Förväntad makroekonomisk ut- veckling och utvecklingen på finans- marknaderna ska ha samma be- tydelse som i 10 kap. 11 § andra stycket 4.

177

SOU 2025:97

Författningsförslag

7kap. 10 §15

Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillgängliga för utdel- ning till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade (över- skottsmedel) får klassificeras som nivå 1, om posterna uppfyller för- utsättningarna för en sådan klassificering enligt 7 och 8 §§.

En post i tilläggskapitalet får klassificeras som nivå 2 om den avser


1. kreditutrymme hos		bank	1. kreditutrymme hos				bank
och garantier som förvaras som			och garantier som förvaras som
säkerhet	för försäkringsgivares		säkerhet	för försäkringsgivares
borgenärer av en oberoende för-			borgenärer av en oberoende för-
valtare och är utfärdade av kredit-			valtare och är utfärdade av kredit-
institut som är auktoriserade en-			institut som är auktoriserade en-
ligt Europaparlamentets och rådets			ligt Europaparlamentets och rådets
direktiv	2006/48/EG av	den	direktiv	2013/36/EG		av	den
14 juni 2006 om rätten att starta			26 juni 2013 om behörighet att
och driva verksamhet i kredit-			utöva verksamhet i kreditinstitut
institut, och			och om tillsyn av kreditinstitut
			och värdepappersföretag, om änd-
			ring av direktiv 2002/87/EG och
			om upphävande		av	direktiv
			2006/48/EG och		2006/49/EG,

ilydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2024/2994, och

2.framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kom- mande tolv månaderna som kan ställas på delägare eller medlemmar

iömsesidiga försäkringsföretag.

13§16

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

	1. primärkapitalet enligt 3 §,
1. de krav som ska gälla för	2. de krav som ska gälla för
godkännande av poster som till-	godkännande av poster som till-
läggskapital och grunder för vär-	läggskapital och grunder för vär-

15Senaste lydelse 2015:700.

16Senaste lydelse 2015:700.

179

Författningsförslag

SOU 2025:97

dering av poster i tilläggskapi- talet enligt 5 §,

2.vilka egenskaper och krite- rier som ska beaktas vid indel- ning i nivåer enligt 7 §,

3.vilka egenskaper och krite- rier som ska beaktas vid klassifi- ceringen av kapitalbasposter en- ligt 9 §, och

4.vilka egenskaper och krite- rier som ska beaktas vid klassifi- cering av poster i tilläggskapi- talet enligt 10 § andra stycket.

dering av poster i tilläggskapi- talet enligt 5 §,

3.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid indel- ning i nivåer enligt 7 §,

4.vilka egenskaper och krite- rier som ska beaktas vid klassi- ficeringen av kapitalbasposter en- ligt 9 §, och

5.vilka egenskaper och krite- rier som ska beaktas vid klassifi- cering av poster i tilläggskapi- talet enligt 10 § andra stycket.

8 kap.

8 a §

Om Europeiska kommissionen har antagit en genomförandeakt med stöd av artikel 111.1 första stycket c i Solvens II-direktivet ska ett försäkringsföretag tillämpa in- fasningen av ränterisk upp till fem år efter ändringen har trätt i kraft.

8 b §

Finansinspektionen får i ett en- skilt fall besluta att ett försäkrings- företag får använda ett särskilt kapitalkrav för långsiktiga aktie- investeringar för en specificerad del av företags innehav i aktier, som en del i kapitalkravet för marknads- risk.

Ett försäkringsföretag som till- lämpar ett kapitalkrav för lång- siktiga aktieinvesteringar för en specificerad del av företagets inne- hav i aktier enligt första stycket får inte återgå till en beräkning av

180

SOU 2025:97

Författningsförslag

kapitalkravet än den för långsik- tiga aktieinvesteringar.

8 c §

Ett försäkringsföretag ska ome- delbart underrätta Finansinspek- tionen, om företaget inte uppfyller villkoren för användningen av det särskilda kapitalkravet för lång- siktiga aktieinvesteringar. Av under- rättelsen ska det framgå när vill- koren inte längre var uppfyllda.

11§17

Ett försäkringsföretag får göra	Ett försäkringsföretag får göra
förenklade beräkningar av kapital-	förenklade beräkningar av kapital-
kravet för en specifik risk om	kravet.
1. det är motiverat med hänsyn
till arten, omfattningen och kom-
plexiteten av de risker som före-
taget är utsatt för, och
2. det är oproportionerligt be-
tungande att göra beräkningar en-
ligt standardformeln.

12§18

Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspek- tionen, om företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk för detta under de närmaste tre månaderna.

Ett försäkringsföretag som	Ett försäkringsföretag som
tillämpar 5 kap. 10 eller 12 § ska	tillämpar 5 kap. 6 a ,5 kap. 10 §,
omedelbart underrätta Finans-	5 kap. 12 § eller 8 kap. 8 a § ska
inspektionen, om företaget inte	omedelbart underrätta Finans-
skulle uppfylla solvenskapitalkra-	inspektionen, om företaget inte
vet utan en tillämpning av dessa	skulle uppfylla solvenskapitalkra-
bestämmelser.	vet utan en tillämpning av dessa
	bestämmelser.

17Senaste lydelse 2015:700.

18Senaste lydelse 2015:700.

181

Författningsförslag

SOU 2025:97

Åtgärder vid bristande solvenskapitalkrav

12 a §

Ett försäkringsföretag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska, om det är lämpligt, vidta korrige- rande åtgärder i enlighet med före- tagets plan för förebyggande åter- hämtning.

22§19

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.hur det primära solvenskapitalkravet ska beräknas enligt 6 §,

2.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få tillstånd att använda företagsspecifika parametrar enligt 7 §,

3.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk utifrån en särskild metod enligt 8 §,

4.hur kapitalkravet för opera- tiv risk ska beräknas enligt 9 §, och

5.hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 10 §.

4.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få använda ett särskilt kapitalkrav för långsiktiga aktie- investeringar enligt 8 b § och hur detta kapitalkrav ska utformas,

5.hur kapitalkravet för opera- tiv risk ska beräknas enligt 9 §,

6.hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 10 §, och

7.förenklade beräkningar av kapitalkraven enligt 11 §.

19Senaste lydelse 2015:700.

182

SOU 2025:97

Författningsförslag

10kap.

1 §20

Ett försäkringsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Systemet ska ses över regel-	Systemet ska ses över regel-
bundet av företaget.	bundet av företaget. Översynen
	ska innefatta en bedömning av
	styrelsens sammansättning, styrning
	och effektivitet med beaktande av
	arten, omfattningen och komplexi-
	teten i riskerna i företagets verk-
	samhet.

2§21

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa styrdokument för

1.riskhantering,

2.internkontroll,

3.internrevision,

4.verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 §,

5. uppgiftslämnande till Finans-	5. uppgiftslämnande till Finans-
inspektionen och kvalitetskontroll	inspektionen och kvalitetskontroll
av uppgifterna, och	av uppgifterna,
6. ändring av företagets interna	6. ändring av företagets interna
modell, om en sådan modell an-	modell, om en sådan modell an-
vänds.	vänds, och
	7. mångfald i styrelsens sam-
	mansättning.

Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen. De ska utvärderas och ses över minst en gång per år.

2 a §

Ett försäkringsföretag som är litet och icke-komplext ska utvär- dera och se över sina styrdoku- ment minst vart femte år.

Finansinspektionen får i ett en- skilt fall besluta att ett litet och

20Senaste lydelse 2015:700.

21Senaste lydelse 2015:700.

183

Författningsförslag

SOU 2025:97

icke-komplext företag ska utvär- dera och se över sina styrdoku- ment oftare än vart femte år.

5§22

Ett försäkringsföretag ska säkerställa att den som ingår i styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det, eller är ersättare för någon av dem, eller den som ansvarar för eller utför arbete i en central funktion i företaget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4.

	Försäkringsföretaget ska säker-
	ställa att styrelsen sammantaget
	har de insikter och den erfarenhet
	som krävs för att kunna utföra sina
	uppgifter.
Försäkringsföretaget ska sna-	Försäkringsföretaget ska sna-
rast möjligt till Finansinspektio-	rast möjligt till Finansinspektio-
nen anmäla ändringar av vilka som	nen anmäla och uppge skälen för
ingår i dess ledning enligt första	ändringar av vilka som ingår i
stycket eller som ansvarar för en	dess ledning enligt första stycket
central funktion i företaget.	eller som ansvarar för en central
	funktion i företaget.
	Försäkringsföretaget ska under-
	rätta Finansinspektionen om någon
	av de personer som avses i första
	stycket inte längre uppfyller lämp-
	lighetskraven.

Försäkringsföretaget ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.

5 a §

Uppgifterna inom en central funktion ska utföras oberoende från andra centrala funktioner och på ett sätt som undviker intresse- konflikter.

22Senaste lydelse 2020:400.

184

SOU 2025:97

Författningsförslag

Ett försäkringsföretag ska säker- ställa att det är olika personer som ansvarar för de centrala funk- tionerna.

5 b §

Iett litet och icke-komplext företag, eller i ett företag som har fått Finansinspektionens godkän- nande enligt 2 a kap. 14 §, får den som ansvarar för en central funk- tion även ansvara för andra cen- trala funktioner, ingå i försäk- ringsföretagets styrelse eller vara verkställande direktör om

1. företaget på ett lämpligt sätt kan hantera de intressekonflikter som kan uppstå, och

2. om kombinationen av upp- gifter inte riskerar att påverka per- sonens förmåga att fullgöra sina uppdrag.

Första stycket gäller inte den som ska ansvara för internrevisions- funktionen.

7§23

Ett försäkringsföretags system för riskhantering ska avse såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, som risker som inte, eller endast delvis, beaktas vid beräkningen av detta.

Systemet ska omfatta

1.försäkringsrisker,

2.matchningsrisker,

3.investeringsrisker, särskilt avseende derivatinstrument och lik- nande åtaganden,

4.likviditets- och koncentrationsrisker,

23Senaste lydelse 2015:700.

185

SOU 2025:97

Författningsförslag

gruppnivå och täcker företagets risker.

8§24

Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 § eller volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 § ska

1.upprätta en likviditetsplan, och

2.regelbundet utvärdera sin användning av justeringar.

Om ett försäkringsföretag an- vänder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §, ska styrdokument för riskhantering innehålla riktlinjer för volatilitetsjusteringen.

Ett försäkringsföretag som an- vänder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 § eller volatilitetsjuster- ing enligt 5 kap. 9 § får upprätta en gemensam likviditetsplan och plan för likviditetsriskhantering.

11§25

Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvens- bedömning.

I den egna risk- och solvensbedömningen ska försäkringsföretaget göra en bedömning av

1.företagets totala solvensbehov med hänsyn till dess specifika riskprofil, risktolerans och affärsstrategi,

2. företagets fortlöpande efter-	2. företagets fortlöpande efter-
levnad av bestämmelserna om	levnad av bestämmelserna om
solvens- och minimikapitalkra-	solvens- och minimikapitalkra-
ven, eller ett kapitalkrav som ska	ven, eller ett kapitalkrav som ska
uppfyllas av ett företag som har	uppfyllas av ett företag som har
beviljats undantag enligt 1 kap.	beviljats undantag enligt 1 kap.
19 eller 19 b §, samt försäkrings-	19 eller 19 b §, samt försäkrings-
tekniska avsättningar, och	tekniska avsättningar,
3. hur betydande skillnaderna	3. hur betydande skillnaderna
är mellan företagets riskprofil och	är mellan företagets riskprofil och

24Senaste lydelse 2015:700.

25Senaste lydelse 2015:700.

189

Författningsförslag

SOU 2025:97

de antaganden om risker som har	de antaganden om risker som har
legat till grund för beräkningen	legat till grund för beräkningen
av solvenskapitalkravet eller ett	av solvenskapitalkravet eller ett
kapitalkrav som ska uppfyllas av	kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett företag som har beviljats undan-	ett företag som har beviljats undan-
tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.	tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §,
	4. den makroekonomiska situa-
	tionen, möjlig makroekonomisk ut-
	veckling och utveckling på finans-
	marknaderna, och
	5. företagets samlade förmåga
	att fullgöra sina betalningar av
	fodringar under stressade mark-
	nadsförhållanden.

För bedömningen enligt andra stycket 1 ska försäkringsföretaget ha processer som säkerställer att de risker som företaget är eller kan komma att bli exponerade för, på såväl kort som lång sikt, identi- fieras och värderas. Företaget ska kunna redovisa de metoder som

använts vid bedömningen.
Ett försäkringsföretag som an-	Analyserna av makroekono-
vänder matchningsjustering enligt	misk utveckling och utveckling på
5 kap. 7 §, volatilitetsjustering en-	finansmarknaderna enligt andra
ligt 5 kap. 9 §, en tillfälligt justerad	stycket 4 ska stå i proportion till
riskfri räntestruktur enligt 5 kap.	arten omfattningen och komplexi-
10 § eller ett tillfälligt avdrag vid	teten av riskernas i försäkrings-
beräkningen av de försäkringstek-	företagets verksamhet.
niska avsättningarna enligt 5 kap.
12 §, ska i den bedömning som
avses i andra stycket 2 göra en be-
dömning av efterlevnaden av be-
stämmelserna om solvens- och
minimikapitalkraven, såväl med
som utan användning av match-
ningsjustering, volatilitetsjustering,
justerad riskfri räntestruktur eller
tillfälligt avdrag vid beräkningen
av de försäkringstekniska avsätt-
ningarna.

190

Författningsförslag

SOU 2025:97

för detta i den egna risk- och solvens- bedömningen.

12§26

Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvens- bedömning minst en gång per år. Om en väsentlig förändring skett av de risker som försäkringsföretaget är utsatt för, ska en ny sådan bedömning genomföras snarast möjligt.

Ett försäkringsföretag får under vissa förutsättningar genomföra den egna risk- och solvensbedöm- ningen minst vartannat år.

Finansinspektionen får i ett en- skilt fall kräva att bedömningen enligt andra stycket sker årligen.

26§27

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vad ett system för riskhan- tering enligt 6 § ska innehålla när ett försäkringsföretag fått tillstånd att använda en partiell eller full- ständig intern modell,

2.innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som avses i 7 § fjärde stycket,

1.innehållet i styrdokumentet om mångfald i styrelsens samman- sättning enligt 2 § första stycket 7,

2.vad ett system för riskhan- tering enligt 6 § ska innehålla när ett försäkringsföretag fått tillstånd att använda en partiell eller full- ständig intern modell,

3.innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som avses i 7 § fjärde stycket,

4.innehållet i ett företags plan för likviditetsriskhantering enligt 7 b §,

5.innehållet i planen för över- vaka och beakta finansiella risker till följd av hållbarhetsfaktorer en- ligt 7 f §,

26Senaste lydelse 2015:700.

27Senaste lydelse 2015:700.

194

SOU 2025:97

Författningsförslag

3.innehållet i en sådan likvi- ditetsplan som avses i 8 § 1,

4.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjus- tering enligt 8 § 2,

5.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av försäkringsföretag när det gäller företagets känslighet för de an- taganden som ligger till grund för fastställandet av den relevanta risk- fria räntestrukturen enligt 9 §,

6.hur en sådan egen bedöm- ning som avses i 10 § ska genom- föras,

7.rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbedöm- ning enligt 13 §,

8.vad funktionen för risk- hantering enligt 15 § ska ansvara för när ett försäkringsföretag fått

6.innehållet i en sådan likvi- ditetsplan som avses i 8 § 1,

7.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjus- tering enligt 8 § 2,

8.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av försäkringsföretag när det gäller företagets känslighet för de an- taganden som ligger till grund för fastställandet av den relevanta risk- fria räntestrukturen enligt 9 §,

9.hur en sådan egen bedöm- ning som avses i 10 § ska genom- föras,

10.innehåll i analyser av makro- ekonomisk utveckling och utveck- ling på de finansiella markna- derna enligt 11 § andra stycket 4,

11.förutsättningar tillämpa undantaget i 11 a § andra stycket,

12.förhållanden som är oroande ur makrotillsynssynpunkt enligt 11 b §,

13.hur och hur ofta klimat- förändringsrisker ska beaktas i den egna risk- och solvensbedömningen enligt 11 d § andra stycket,

14.villkoren för att tillämpa undantaget enligt 12 § andra stycket,

15.rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbedöm- ning enligt 13 §,

16.vad funktionen för risk- hantering enligt 15 § ska ansvara för när ett försäkringsföretag fått

195

FörfattningsförslagSOU 2025:97

tillstånd att använda en partiell	tillstånd att använda en partiell
eller fullständig intern modell,	eller fullständig intern modell,
9. villkor för behörighet för	17. villkor för behörighet för
den som ska ansvara för eller ut-	den som ska ansvara för eller ut-
föra uppgifter i aktuariefunktio-	föra uppgifter i aktuariefunktio-
nen enligt 18 §,	nen enligt 18 §,
10. innehållet i försäkringstek-	18. innehållet i försäkringstek-
niska riktlinjer och beräknings-	niska riktlinjer och beräknings-
underlag som avses i 23 §, och	underlag som avses i 23 §, och
11. vilka uppgifter som rikt-	19. vilka uppgifter som rikt-
linjer för hantering av intresse-	linjer för hantering av intresse-
konflikter enligt 24 § ska omfatta.	konflikter enligt 24 § ska omfatta.

10 a kap. Plan för förebyggande återhämtning för försäkringsföretag

Upprättande en plan för förebyggande återhämtning

1 § Finansinspektionen får besluta att ett försäkringsföretag ska upprätta en plan för förebyggande återhämtning.

Vid ett beslut enligt första stycket ska Finansinspektionen beakta försäkringsföretagets storlek, affärsmodell, riskprofil, grad av sam- mankoppling och utbytbarhet, företagets betydelse för ekonomin i de medlemsstater där det verkar och dess gränsöverskridande verk- samhet, särskilt betydande gränsöverskridande verksamhet.

2 § Ett försäkringsföretag som omfattas av en resolutionsplan ska upprätta en plan för förebyggande återhämtning.

Ett litet och icke-komplext företag ska bara upprätta en plan för förebyggande återhämtning om ett sådant företag utgör en särskild risk på nationell eller regional nivå.

3 § Ett försäkringsföretag som ingår i en grupp som omfattas av krav om planering för förebyggande gruppåterhämtning ska bara i särskilda fall upprätta en plan för förebyggande återhämtning.

4 § Finansinspektionen ska se till att minst 60 procent av den svenska marknaden för livförsäkring och livåterförsäkring samt minst 60 pro- cent av den svenska marknaden för skadeförsäkring och skadeåter-

196

SOU 2025:97

Författningsförslag

försäkring ska omfattas av krav på planering för förebyggande åter- hämtning.

Marknadsandelen för livförsäkring ska baseras på försäkringstek- niska avsättningar brutto. För skadeförsäkring ska marknadsandelen baseras på bruttovärdet av de tecknade premierna.

Vid beräkningen av marknadstäckningsgraden får dotterförsäk- ringsföretag i en grupp beaktas om dessa dotterföretag ingår i en grupp där moderföretaget med det yttersta ägarintresset ska upprätta en plan för förebyggande gruppåterhämtning.

5 § En plan för förebyggande återhämtning ska godkännas av för- säkringsföretagets styrelse och lämnas in till Finansinspektionen.

6 § En plan för förebyggande återhämtning ska uppdateras minst vartannat år.

En plan för förebyggande återhämtning ska alltid uppdateras

1.efter en ändring av försäkringsföretagets juridiska eller organi- satoriska struktur, av företagets affärsverksamhet eller av dess finan- siella ställning om ändringen skulle kunna ha en väsentlig inverkan på eller nödvändiggöra en väsentlig ändring av planen för förebyggande återhämtning, eller

2.när det går att förutse en väsentlig förändring av försäkrings- företagets finansiella ställning, om förändringen skulle kunna ha en väsentlig inverkan på effektiviteten av planen för förebyggande åter- hämtning, eller på annat sätt nödvändiggöra en översyn av planen.

7 § En plan för förebyggande återhämtning ska utgöra en del av ett försäkringsföretags företagsstyrningssystem.

Ett försäkringsföretag ska ha lämpliga arrangemang för att över- vaka de kvalitativa och kvantitativa indikatorer som ska identifiera tidpunkter vid vilka korrigerande åtgärder bör övervägas eller vidtas.

Innehåll i en plan för förbyggande återhämtning

8 § En plan för förebyggande återhämtning ska ange korrigerande åtgärder som kan vidtas av försäkringsföretaget för att återställa dess finansiella ställning om det skett en betydande försämring av denna. En plan får inte förutsätta att statligt stöd lämnas.

197

Författningsförslag

SOU 2025:97

En plan för förebyggande återhämtning ska innehålla:

1.En sammanfattning av de viktigaste delarna av planen, inbegripet väsentliga ändringar av den senast inlämnade planen.

2.En beskrivning av försäkringsföretaget, och i förekommande fall, gruppen, inbegripet en sammanfattning av eventuella väsentliga förändringar sedan den senast inlämnade planen.

3.En beskrivning av hur planen för förebyggande återhämtning har utarbetats och hur den kommer att uppdateras och tillämpas.

4.Ett antal korrigerande åtgärder.

5.En kommunikationsstrategi.

En plan för förebyggande återhämtning ska också innehålla en ram med kvalitativa och kvantitativa indikatorer som ska identifiera de tidpunkter vid vilka korrigerande åtgärder bör övervägas eller vidtas.

9 § Om försäkringsföretaget någon gång under de senaste tio åren har lämnat in en åtgärdsplan i enlighet med 18 kap. 4 §, ska planen för förebyggande återhämtning innehålla den inlämnade åtgärdsplanen och en bedömning av de åtgärder som företaget har vidtagit för att åter uppfylla solvenskapitalkravet.

10 § Ett försäkringsföretag ska bedöma trovärdigheten i och möj- ligheten till att genomföra företagets plan för förebyggande åter- hämtning, särskilt den ram med indikatorer som avses i 8 § andra stycket och de korrigerande åtgärderna. Bedömningen ska göras ut- ifrån scenarier med allvarlig makroekonomisk och finansiell stress som är relevanta för företagets specifika förhållanden, inbegripet systemomfattande händelser, isolerade stresshändelser som sannolikt väsentligt påverkar företagets tillgångs- och skuldprofil samt kombina- tioner av sådana stresshändelser.

Granskning av en plan för förebyggande återhämtning

11 § Finansinspektionen ska, inom nio månader från det att en plan för förebyggande återhämtning har lämnats in, granska om

1.planen uppfyller kraven i 8 § om vad en plan ska innehålla,

2.ett genomförande av de korrigerande åtgärder som föreslås i planen kan förväntas att inom rimlig tid upprätthålla eller återställa försäkringsföretagets lönsamhet och finansiella ställning,

198

SOU 2025:97

Författningsförslag

3.planen och de korrigerande åtgärderna kan förväntas bli genom- förda snabbt och effektivt i situationer av finansiell stress, och

4.planen och de korrigerande åtgärderna kan förväntas i största möjliga utsträckning undvika betydande negativa effekter på det finan- siella systemet, inbegripet i scenarier som skulle leda till att andra försäkringsföretag genomför planer för förebyggande återhämtning under samma period.

12 § Finansinspektionen ska lämna över en plan för förebyggande återhämtning till Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret får granska en plan för förebyggande åter- hämtning i syfte att identifiera korrigerande åtgärder som skulle kunna inverka negativt på möjligheten till resolution av det berörda försäk- ringsföretaget. Eventuella synpunkter ska lämnas till Finansinspek- tionen inom den tid som avses i 11 §.

Om ett försäkringsföretag bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen efter begäran av en behörig myn- dighet i ett annat land inom EES, överlämna en plan för förebyg- gande återhämtning till den behöriga myndigheten för synpunkter. Finansinspektionen ska bemöta synpunkter som den behöriga myn- digheten har lämnat.

Väsentliga brister i eller hinder för genomförande av en plan för förebyggande återhämtning

13 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget om utfallet av en granskning av en plan för förebyggande återhämtning.

Om Finansinspektionen bedömer att det finns väsentliga brister i en plan för förebyggande återhämtning eller hinder för genom- förande av en sådan plan, ska inspektionen förelägga försäkrings- företaget att inom två månader lämna in en reviderad plan som visar hur bristerna eller hindren åtgärdas. Finansinspektionen får, efter begäran från försäkringsföretaget, förlänga tiden med en månad.

14 § Om bristerna eller hindren inte åtgärdas i en reviderad plan, får Finansinspektionen förelägga försäkringsföretaget att göra speci- fika ändringar av planen för förebyggande återhämtning.

199

Författningsförslag

SOU 2025:97

15 § Om ett försäkringsföretag inte lämnar in en reviderad plan eller om Finansinspektionen bedömer att en reviderad plan inte åt- gärdar bristerna eller hindren, och att dessa inte kan undanröjas genom specifika ändringar i planen, ska inspektionen förelägga företaget att inom rimlig tid ange vilka ändringar av affärsverksamheten som före- taget kan göra för att åtgärda bristerna eller hindren.

16 § Finansinspektionen får förelägga ett försäkringsföretag om att vidta åtgärder för att komma till rätta med bristerna eller hindren i en plan för förebyggande återhämtning om

1.företaget inte följer ett föreläggande enligt 15 § om att iden- tifiera de ändringar av affärsverksamheten som företaget kan göra för att åtgärda bristerna eller hindren, eller

2.inspektionen anser att bristerna eller hindren inte skulle åtgärdas genom de åtgärder som företaget har föreslagit.

Vid ett föreläggande enligt första stycket ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarliga bristerna eller hindren är och vilken effekt som åtgärderna skulle ha på försäkringsföretagets affärsverksamhet. Åtgärderna ska vara nödvändiga och proportionella.

Underrättelse om att ett företag har vidtagit eller avstått från att vidta en åtgärd som anges i en plan för förebyggande återhämtning

17 § Ett försäkringsföretag ska utan dröjsmål underrätta Finans- inspektionen om företaget

1.vidtar en korrigerande åtgärd i enlighet med företagets plan för förebyggande återhämtning, eller

2.avstår från att vidta en korrigerande åtgärd enligt företagets plan för förebyggande återhämtning, trots att en indikator i ramen med kvalitativa och kvantitativa indikatorer har identifierat att korri- gerande åtgärder bör övervägas eller vidtas.

Förenklade skyldigheter

18 § Finansinspektionen får besluta om undantag från kraven i

1.1 § om när en första plan ska upprättas,

2.6 § om när en plan ska uppdateras, och

3.8 och 9 §§ om innehållet i en plan.

200

SOU 2025:97

Författningsförslag

19 § Vid ett beslut om undantag enligt 18 § ska Finansinspektionen beakta

1.vilken typ av verksamhet som försäkringsföretaget bedriver,

2.försäkringsföretagets aktieägarstruktur,

3.försäkringsföretagets associationsrättsliga form,

4.försäkringsföretagets riskprofil,

5.försäkringsföretagets storlek och juridiska ställning,

6.försäkringsföretagets grad av sammankoppling med andra regle- rade företag eller med det finansiella systemet i allmänhet, och

7.verksamhetens omfattning och komplexitet. Finansinspektionen ska även beakta om ett försäkringsföretags

fallissemang och därpå följande avveckling genom konkurs eller lik- vidation sannolikt skulle få en betydande negativ inverkan på finans- marknaderna, på andra försäkringsföretag, på försäkringstagare, på finansieringsvillkor eller på ekonomin i stort.

Bemyndigande

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.arrangemang för övervakning av kvalitativa och kvantitativa indikatorer enligt 7 §, och

2.de kvalitativa och kvantitativa indikatorer som i en plan för före- byggande återhämtning ska identifiera tidpunkter vid vilka korrige- rande åtgärder bör övervägas eller vidtas enligt 8 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

78 a §

Om styrelsen i ett ömsesidigt försäkringsbolag tar emot eller upp- rättar förslag till stämmobeslut om likvidation enligt 73 §, ska styrel- sen underrätta Riksgäldskontoret och Finansinspektionen om för- slaget.

201

Solvens- och verksamhetsrap- porten ska innehålla två skilda delar med information riktad till 1. försäkrings- och förmånsta-

gare, respektive

2. yrkesverksamma på den finan- siella marknaden.

Ett försäkringsföretag får helt eller delvis lämna de uppgifter som är riktade mot yrkesverksamma på de finansiella marknaderna genom hänvisning till uppgifter som företaget offentliggjort för att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav, om dessa upp- gifter är likvärdiga till art och om- fattning.

SOU 2025:97

Författningsförslag

16kap.

2 §29

Solvens- och verksamhetsrap- porten ska innehålla en beskriv- ning av försäkringsföretagets

1. verksamhet och resultat,

2. företagsstyrningssystem,

3.riskprofil,

4.värderingsmetoder för sol- vensändamål, och

5.solvenssituation.

Ett försäkringsföretag som an- vänder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 § ska i rapporten beskriva denna och den portfölj av åtagan- den och motsvarande tillgångar på vilka justeringen används samt kvantifiera effekterna av en slopad matchningsjustering på företagets finansiella ställning. Ett försäkrings- företag som använder volatilitets- justering enligt 5 kap. 9 § ska i rapporten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering på företagets finansiella ställning.

Ett försäkringsföretag får helt eller delvis lämna de uppgifter som ska offentliggöras genom rapporten genom hänvisning till uppgifter som företaget offentliggjort för att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav, om dessa upp- gifter är likvärdiga till art och om- fattning.

29Senaste lydelse 2015:700. Ändringen innebär bland annat att andra stycket tas bort.

203

Författningsförslag

SOU 2025:97

2 a §

Den del av solvens- och verk- samhetsrapporten som är riktad mot försäkrings- och förmånstagare ska innehålla korta beskrivningar av företagets

1.verksamhet och resultat, samt

2.solvenssituation och riskpro- fil, inklusive hållbarhetsrisker.

2 b §

Den del av solvens- och verk- samhetsrapporten som är riktad mot yrkesverksamma på den finan- siella marknaden ska innehålla en beskrivning av

1.verksamhet och resultat,

2.företagsstyrningssystem,

3.riskprofil,

4.värderingsmetoder för sol- vensändamål,

5.solvenssituation, och

6.väsentlig exponering för kli- matförändringsrisker och planer för att möta finansiella risker till följd av hållbarhetsrisker.

Ett försäkringsföretag som till- lämpar en matchnings- eller vola- tilitetsjustering ska beakta detta i beskrivningen enligt första stycket 5.

2 c §

Solvens- och verksamhetsrap- port ska innehålla en balansräk- ning. Den ska vara föremål för revision.

Ett litet och icke-komplext före- tag eller ett captivebolag för för- säkring eller återförsäkring om-

204

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.företagets konkurrenter otillbörligt gynnas, eller

2.företaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda försäkrings- tagare eller annan som företaget har en motpartsrelation till.

Ett försäkringsföretag som har beviljats undantag ska ange detta och skälen för undantaget i rapporten.

3 a §

Ett captivebolag för försäkring- eller återförsäkring är inte skyldigt att offentliggöra uppgifter enligt 2 a §.

Ett captivebolag för försäk- ring- eller återförsäkring är endast skyldigt att offentliggöra uppgifter enligt 2 b § om de kvantitativa data som krävs enligt tekniska stan- darder.

3 b §

Ett återförsäkringsbolag är inte skyldigt att offentliggöra uppgifter enligt 2 a §.

3 c §

Ett litet och icke-komplext företag är endast skyldigt att offent- liggöra uppgifter enligt 2 b § om de kvantitativa data som krävs enligt tekniska standarder.

Ett litet och icke-komplext före- tag ska offentliggöra fullständiga uppgifter enligt 2 b § vart tredje år.

8 c §31

Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på livförsäkringsföretagets webbplats. Om försäkrings- företaget inte har en egen webbplats får informationen hållas till- gänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

31Senaste lydelse 2019:210.

206

207

SOU 2025:97

Författningsförslag

Informationen ska uppdateras varje år. Försäkringsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Försäkringsföretaget får lämna informationen i den solvens- och verksamhetsrapport som avses i 2 §.

Ett försäkringsföretag ska år- ligen offentliggöra de kvantifier- bara mål som ingår i planen för att övervaka och beakta de finansiella risker som på kort, medellång och lång sikt uppstår till följd av håll- barhetsfaktorer enligt 10 kap. 7 f §.

9§32

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om
1. innehållet i solvens- och	1. innehållet i solvens- och
verksamhetsrapporten enligt 2 §,	verksamhetsrapporten	enligt
	2–2 b §§,
	2. när solvens- och verksam-
	hetsrapporten enligt 2 § ska offent-
	liggöras och lämnas till Finans-
	inspektionen,
2. vilka uppgifter en ansökan	3. vilka uppgifter en ansökan
om undantag från kravet på	om undantag från kravet på
offentliggörande enligt 3 § ska	offentliggörande enligt 3 § ska
innehålla, och	innehålla,
	4. förutsättningar för undantag
	enligt 3 a §, och
3. innehållet i informations-	5. innehållet i informations-
och rapporteringssystem och styr-	och rapporteringssystem och styr-
dokument enligt 8 §.	dokument enligt 8 §.

32Senaste lydelse 2015:700.

– Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,

– Europeiska centralbanken, och

– myndigheter som ansvarar för tillsyn över kreditinstitut och värdepappersföretag.

Författningsförslag

SOU 2025:97

17 kap.

3 §33

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–behöriga myndigheter,

–Europeiska kommissionen,

– Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, och

– Europeiska centralbanken.

3 a §34

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den behöriga myndigheten i ett annat

land inom EES, om
1. inspektionen	konstaterar	1. inspektionen	konstaterar
försämringar av de	ekonomiska	försämringar av de	finansiella
förhållandena eller andra fram-		förhållandena eller andra fram-
växande risker i ett försäkrings-		växande risker, inklusive risker
företag som driver gränsöverskri-		för konsumentskyddet, i ett för-
dande verksamhet eller verksamhet		säkringsföretag som driver gräns-
från en sekundäretablering i det		överskridande verksamhet i det
landet, och		landet, och

2. riskerna kan ha en gränsöverskridande effekt.

3 b §35

Finansinspektionen får även Finansinspektionen får även hänskjuta frågor till Europeiska hänskjuta frågor till Europeiska

33Senaste lydelse 2021:461.

34Senaste lydelse 2021:461.

35Senaste lydelse 2021:461.

208

SOU 2025:97

Författningsförslag

en åtgärdsplan och överlämna pla- nen till inspektionen, och

2.vidta nödvändiga åtgärder för att inom sex månader från dagen då bristen konstaterades åter upp- fylla kraven för att tillämpa det särskilda kapitalkravet för lång- siktiga aktieinvesteringar.

Om bristerna inte har åtgär- dats inom sex månader från dagen då bristen konstaterades, ska före- taget föreläggas att omedelbart upp- höra med användningen av det särskilda kapitalkravet för lång- siktiga aktieinvesteringar.

Ett försäkringsföretag som har fått ett föreläggande att omedel- bart upphöra med användningen av det särskilda kapitalkravet för långsiktiga aktieinvesteringar, får inte använda ett sådant kapital- krav inom två och ett halvt år från föreläggandet.

18§36

På begäran av Finansinspek-	Ett försäkringsföretag	som
tionen ska ett försäkringsföretag	använder en intern modell ska
som använder en intern modell	lämna in en uppskattning av sol-
lämna in en beräkning av solvens-	venskapitalkravet beräknat	med
kapitalkravet med användning av	standardformeln vartannat år.

standardformeln.

Finansinspektionen får besluta att ett försäkringsföretag som an- vänder en intern modell ska lämna in en uppskattning av solvens- kapitalkravet beräknat med stan- dardformeln oftare än vartannat år.

36Senaste lydelse 2015:700.

221

Författningsförslag

SOU 2025:97

24§37

Finansinspektionen får efter granskning besluta om ett tillägg till solvenskapitalkravet (kapitaltillägg) för ett försäkringsföretag, om

1.företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt stan- dardformeln, och

a. ett beslut om användning av en intern modell enligt 23 § är olämpligt eller har visat sig sakna verkan, eller

b. en fullständig eller partiell intern modell håller på att utarbetas,

2.företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt en fullständig eller partiell intern modell, till följd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beaktats i tillräcklig utsträckning och före- taget inte inom skälig tid har anpassat modellen till sin riskprofil,

3. företaget använder match-	3. företaget använder match-
ningsjustering enligt 5 kap. 7 §,	ningsjustering enligt 5 kap. 7 §
volatilitetsjustering enligt 5 kap.	eller volatilitetsjustering	enligt
9 §, en tillfälligt justerad riskfri	5 kap. 9 § och företagets	risk-
räntestruktur enligt 5 kap. 10 §	profil avviker väsentligt från de
eller ett tillfälligt avdrag vid be-	antaganden som ligger till grund
räkningen av de försäkringstekniska	för justeringarna,

avsättningarna enligt 5 kap. 12 § och företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för justeringarna, eller

4. företaget använder en till- fälligt justerad riskfri räntestruk- tur enligt 5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsätt- ningarna enligt 5 kap. 12 § och företaget inte skulle uppfylla sol- venskapitalkravet utan dessa, och

a) företaget har inte lämnat in en infasningsplan enligt 18 kap. 6 § första stycket, eller

37Senaste lydelse 2015:700.

222

Ett kapitaltillägg som avses i

24 § 3 eller 4 ska vara propor- tionellt till de väsentliga risker som uppstår till följd av de av- vikelser som har föranlett kapital- tillägget.

Ett kapitaltillägg som avses i

24 § 5 ska vara proportionellt mot de risker som finns på grund av bristerna i företagsstyrnings- systemet.

223

SOU 2025:97Författningsförslag

	b) den årliga rapporten enligt
	18 kap. 6 § andra stycket, eller
4. företagets företagsstyrnings-	5. företagets företagsstyrnings-
system avviker väsentligt från kra-	system avviker väsentligt från kra-
ven i 10 kap. 1 §, samtidigt som	ven i 10 kap. 1 §, samtidigt som
avvikelserna medför att företaget	avvikelserna medför att företaget
inte kan garantera en korrekt	inte kan garantera en korrekt
identifiering, mätning, övervak-	identifiering, mätning, övervak-
ning, hantering och rapportering	ning, hantering och rapportering
av de risker som företaget expo-	av de risker som företaget expo-
neras för eller kan komma att bli	neras för eller kan komma att bli
exponerat för och det är osanno-	exponerat för och det är osanno-
likt att bristerna kan åtgärdas	likt att bristerna kan åtgärdas
inom skälig tid.	inom skälig tid.

25§38

Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 1 och 2 ska beräknas så att det säkerställer att försäkringsföretaget uppfyller skyddsnivån enligt 8 kap. 1 §.

Ett kapitaltillägg som avses i

24 § 3 ska vara proportionellt till de väsentliga risker som uppstår till följd av de avvikelser som har föranlett kapitaltillägget.

Ett kapitaltillägg som avses i

24 § 4 ska vara proportionellt mot de risker som finns på grund av bristerna i företagsstyrnings- systemet.

38Senaste lydelse 2015:700.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Makrotillsyn

28 a §

Finansinspektionen ska dela sina makrotillsynsbedömningar av före- tagens egna risk- och solvensbedöm- ningar med Riksbanken och Riks- gäldskontoret.

Finansinspektionen ska, för att identifiera förhållanden där för- säkringsföretag kan påverka den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen på finansmarknaderna samt identifiera förhållanden som är oroande ur makrotillsynssyn- punkt, samarbeta med Riksbanken och Riksgäldskontoret.

Finansinspektionen ska infor- mera ett försäkringsföretag om för- hållanden i företaget som Finans- inspektionen bedömer som oroande ur makrotillsynssynpunkt och grun- derna för denna bedömning.

30 §39

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i 29 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om
1. vilka upplysningar ett för-	1. vilka upplysningar ett för-
säkringsföretag ska lämna till	säkringsföretag ska	lämna till
Finansinspektionen enligt 5 § samt	Finansinspektionen	enligt 6 b §
när och hur de ska lämnas, och	samt när och hur de ska lämnas,
	och

2.när och hur en försäkringsförening ska upprätta och ge in en försäkringsteknisk utredning enligt 17 a §.

39Senaste lydelse 2020:660.

224

SOU 2025:97

Författningsförslag

18kap.

1 §40

Finansinspektionen ska ingripa	Finansinspektionen ska ingripa
om	mot ett försäkringsföretag om
1. ett försäkringsföretag har	1. företaget har åsidosatt sina
åsidosatt sina skyldigheter enligt	skyldigheter enligt denna lag,
denna lag, andra författningar	andra författningar som reglerar
som reglerar företagets verksam-	företagets verksamhet, företagets
het, företagets bolagsordning eller	bolagsordning eller stadgar eller
stadgar eller företagets försäk-	företagets	försäkringstekniska
ringstekniska riktlinjer, beräk-	riktlinjer,	beräkningsunderlag,
ningsunderlag, riktlinjer för han-	riktlinjer för hantering av in-
tering av intressekonflikter eller	tressekonflikter eller sådana styr-
sådana styrdokument som har sin	dokument som har sin grund i
grund i författningar som regle-	författningar som reglerar före-
rar företagets verksamhet,	tagets verksamhet,

2.bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget, riktlinjerna för hantering av intressekonflik- ter eller styrdokumenten inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet, eller

3.försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig risk- utjämning.

Finansinspektionen ska ingripa mot ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag om företaget har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som regle- rar företagets verksamhet.

Finansinspektionen ska ge be- rörda behöriga myndigheter och Europeiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndigheten tillfälle att yttra sig innan ett ingripande en- ligt andra stycket om en åtgärd påverkar företag med huvudkon- tor i ett annat land inom EES än Sverige.

40Senaste lydelse 2015:700.

225

SOU 2025:97

Författningsförslag

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

1 d §

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i styrelsen eller är verkställande direktör i ett försäkringsföretag eller ersättare för någon av dem, om företaget

1.har fått tillstånd att bedriva försäkringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otill- börligt sätt,

2.inte uppfyller de grundläg- gande kraven för försäkringsrörelse

i4 kap. 1–4, 5–7, 9–13 eller 17 a– 17 c eller i föreskrifter som har med- delats med stöd av 4 kap. 18 §,

3.låter bli att upprätta en sol- vensbalansräkning enligt 5 kap. 1 §,

4.låter bli att göra försäkrings- tekniska avsättningar enligt 5 kap. 3 §,

5.förvarar företagets tillgångar

istrid med 6 kap. 4 §,

6.inte för ett sådant register som avses i 6 kap. 11 §,

7.inte uppfyller kraven på kapitalbas enligt 7 kap. 1 §,

8.i strid med 8 kap. 12 § låter bli att underrätta Finansinspek- tionen om att företaget inte upp- fyller solvenkapitalkravet,

9.inte lämnar en sådan under- rättelse som avses i 8 kap. 16 §,

227

Ett ingripande enligt 1 a, 1 b, 1 c eller 1 d § får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelse- ledamot eller verkställande direk- tör, eller ersättare för någon av dem, i ett försäkringsföretag, ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, eller

SOU 2025:97

Författningsförslag

stycket 13 och 14 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

2 a §41

Ett ingripande enligt 1 a eller 1 b § får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i 1 a § första stycket och 1 b § första stycket i ett försäkringsföretag, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

3§42

Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hän- syn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

Finansinspektionen får avstå från ingripande om 1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,

2. försäkringsföretaget gör rät-	2. företaget gör rättelse eller
telse eller om den fysiska perso-	om den fysiska personen verkat
nen verkat för att företaget gör	för att företaget gör rättelse, eller
rättelse, eller

3.någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget eller den fysiska personen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

41Senaste lydelse 2024:1287.

42Senaste lydelse 2017:653.

229

FörfattningsförslagSOU 2025:97

3 a §43

I försvårande riktning ska det	I försvårande riktning ska det
beaktas om försäkringsföretaget	beaktas om företaget tidigare har
tidigare har begått en överträdelse	begått en överträdelse eller om
eller om den fysiska personen	den fysiska personen tidigare
tidigare orsakat en sådan över-	orsakat en sådan överträdelse.

trädelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om

1.företaget eller den fysiska personen i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens ut- redning, och

2.företaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

Tillfälliga åtgärder vid betydande likviditetsrisker som kan orsaka hot mot konsumentskydd eller finansiell stabilitet

3 b §

När ett försäkringsföretag står inför betydande likviditetsrisker som kan orsaka ett överhängande hot mot skyddet av försäkrings- tagare eller det finansiella syste- mets stabilitet, får Finansinspek- tionen efter granskning besluta om att tillfälligt

1. begränsa eller stoppa vinst- utdelning till aktieägare och andra efterställda borgenärer,

2. begränsa eller avbryta aktie- återköp och återbetalning eller inlösen av kapitalbasposter, och

3. begränsa eller stoppa bonusar eller annan rörlig ersättning.

43Senaste lydelse 2017:653.

230

Författningsförslag

SOU 2025:97

Finansinspektionen ska om- pröva ett beslut enligt första stycket minst var tredje månad.

3 g §

Finansinspektionens granskning av om ett försäkringsföretag har en särskilt sårbar riskprofil inför be- slut enligt 3 f § ska omfatta före- tagets framtida solvens och finan- siella ställning enligt 10 kap. 11 § första stycket 1 och 2.

Åtgärder enligt 3 f § ska stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten av de inne- boende riskerna i ett försäkrings- företagets verksamhet, särskilt när det gäller företag som klassificeras som små och icke-komplexa före- tag samt om företaget i dess risk- hanteringssystem har beslutade risk- toleransgränser och tröskelvärden.

4§44

Om ett försäkringsföretag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen förelägga företaget att

1.inom två månader från dagen då bristerna konstaterades upp- rätta en åtgärdsplan och överlämna planen till inspektionen för god- kännande, och

2.vidta nödvändiga åtgärder för att inom sex månader från dagen då bristen konstaterades åter uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen enligt första stycket 2 med tre månader.

Åtgärderna enligt första stycket 2 ska stå i proportion till graden och varaktigheten av försämringen av företagets finansiella ställning.

44Senaste lydelse 2015:700.

234

SOU 2025:97

Författningsförslag

6§45

Finansinspektionen ska före-	Finansinspektionen ska före-
lägga ett försäkringsföretag att	lägga ett försäkringsföretag att
vidta nödvändiga åtgärder för att	vidta nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att företaget kan upp-	säkerställa att företaget kan upp-
fylla solvenskapitalkravet utan	fylla solvenskapitalkravet utan
tillämpning av en tillfälligt juste-	tillämpning av en infasning av
rad riskfri räntestruktur enligt	riskfria räntor enligt 5 kap. 6 a §,
5 kap. 10 § eller ett tillfälligt av-	en tillfälligt justerad riskfri ränte-
drag enligt 5 kap. 12 § senast den	struktur enligt 5 kap. 10 § eller
1 januari 2032 och att inom två	ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap.
månader från dagen då bristen	12 § senast den 1 januari 2032
konstaterades överlämna en plan	och att inom två månader från
för infasning till inspektionen.	dagen då bristen konstaterades
	överlämna en plan för infasning
	till inspektionen.
	Finansinspektionen ska före-
	lägga ett försäkringsföretag att
	vidta nödvändiga åtgärder för att
	säkerställa att företaget kan upp-
	fylla solvenskapitalkravet utan
	tillämpning av en infasning av
	ränterisk enligt 8 kap. 8 a § senast
	fem år efter infasningen har trätt
	i kraft och att inom två månader
	från dagen då bristen konstate-
	rades överlämna en plan för in-
	fasning till inspektionen.

Företaget ska varje år lämna en lägesrapport till Finansinspektionen.

7§46

Finansinspektionen ska åter-	Finansinspektionen ska åter-
kalla ett tillstånd att använda en	kalla ett tillstånd att använda en
tillfälligt justerad riskfri ränte-	infasning av riskfria räntor enligt
struktur enligt 5 kap. 10 § eller	5 kap. 6 a §, en tillfälligt justerad

ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap.	riskfri räntestruktur enligt 5 kap.
12 §, om den lägesrapport som av-	10 § eller ett tillfälligt avdrag en-

45Senaste lydelse 2020:400.

46Senaste lydelse 2015:700.

235

Författningsförslag

SOU 2025:97

ses i 6 § andra stycket visar att före- taget inte kommer att kunna upp- fylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari 2032.

ligt 5 kap. 12 §, om den lägesrap- port som avses i 6 § andra stycket visar att företaget inte kommer att kunna uppfylla solvenskapital- kravet senast den 1 januari 2032.

8§47

Om ett försäkringsföretag inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, ska Finansinspektionen före- lägga företaget att inom en månad från dagen då bristen konstate- rades upprätta en finansiell saneringsplan och överlämna planen till inspektionen för godkännande.

Den finansiella saneringsplanen ska innehålla åtgärder som före- taget ska vidta för att inom tre månader från den dag då bristen konstaterades åter uppfylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.

Finansinspektionen får före- lägga företaget att vidta nödvän- diga åtgärder för att åter uppfylla minimikapitalkravet.

Åtgärderna enligt tredje stycket ska stå i proportion till graden och varaktigheten av försämringen av företagets finansiella ställning.

10§48

Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags förfogande- rätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1.företaget inte följer gällande bestämmelser om försäkringstek- niska avsättningar,

2.företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det föreligger särskilda omständigheter som ger anledning att befara att företagets finansiella ställning kommer att försämras ytterligare,

3. företaget inte uppfyller	3. företaget inte uppfyller
minimikapitalkravet eller ett kapi-	minimikapitalkravet och ett beslut

47Senaste lydelse 2015:700.

48Senaste lydelse 2020:660.

236

SOU 2025:97Författningsförslag

talkrav som ska uppfyllas av ett	om likvidation inte har fattats inom
företag som har beviljats undan-	två månader från mottagandet av
tag enligt 1 kap. 19, 19 b eller	en underrättelse enligt 8 kap. 16 §
19 d §, eller	eller ett kapitalkrav som ska upp-
	fyllas av ett företag som har be-
	viljats undantag enligt 1 kap. 19,
	19 b eller 19 d § inte uppfylls, eller

4.det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd bedöms vara nödvändigt för att skydda de intressen som försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar har.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten ska drivas efter ett sådant beslut som avses i första stycket.

Underrättelse till Riksgäldskontoret och andra berörda resolutionsmyndigheter

15 a §

När Finansinspektionen har anledning att ingripa mot ett för- säkringsföretag enligt 17 kap. 16 b § eller 18 kap. 2, 4, 5 eller 9–14 § och överträdelserna är av sådan art eller omfattning att det finns skäl att anta att företaget kan komma att omfattas av resolution enligt lagen (2026:000) om reso- lution av försäkringsföretag, ska Finansinspektionen underrätta Riksgäldskontoret och andra be- rörda resolutionsmyndigeter om detta.

Om ett försäkringsföretag har lämnat in åtgärdsplan enligt 4 § eller en finansiell saneringsplan enligt 8 § ska Finansinspektionen överlämna en plan tillsammans med ett eventuellt godkännande

237

Sanktionsavgiften för ett före- tag ska fastställas till högst det högsta av

1. 10 procent av företagets om- sättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på kon- cernnivå närmast föregående räken- skapsår,

2. två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp som per den

28 januari 2025 i svenska kronor motsvarade 5 000 000 euro.

Sanktionsavgiften får inte be- stämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Författningsförslag

SOU 2025:97

till Riksgäldskontoret och andra berörda resolutionsmyndigheter.

16§49

Om Finansinspektionen har	Om Finansinspektionen har
meddelat ett beslut om anmärk-	meddelat ett beslut om anmärk-
ning eller varning mot ett försäk-	ning eller varning mot ett företag,
ringsföretag, får inspektionen be-	får inspektionen besluta att före-
sluta att företaget ska betala en	taget ska betala en sanktions-
sanktionsavgift.	avgift.
Avgiften tillfaller staten.

17§50

Sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av försäkringsföretagets om- sättning närmast föregående räken- skapsår. Om överträdelsen har skett under försäkringsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

49Senaste lydelse 2017:653. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

50Senaste lydelse 2017:653.

238

1. ett belopp som per den

28 januari 2025 i kronor motsva- rade 5 000 000 euro, eller

2. två gånger den vinst som den fysiska personen har gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

17 c §

Sanktionsavgifter tillfaller staten.

SOU 2025:97

Författningsförslag

Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.

Om överträdelsen har skett under företagets första verksam- hetsår eller om uppgifter om om- sättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen upp- skattas.

Avgiften får inte vara så stor att ett försäkringsföretag därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.

17 b §51

En sanktionsavgift för en fysisk person ska som högst fastställas till det högsta av

1. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2. ett belopp som per den 25 juni

2015 i kronor motsvarade fem miljoner euro.

Avgiften tillfaller staten.

18§52

När sanktionsavgiftens storlek		När sanktionsavgiftens storlek
fastställs, ska särskild hänsyn tas		fastställs, ska särskild hänsyn tas
till sådana omständigheter som		till sådana omständigheter som
anges i 3 § första stycket och 3 a §		anges i 3 § första stycket och 3 a §
samt	till försäkringsföretagets eller	samt till företagets eller den fysiska
den	fysiska personens finansiella	personens finansiella ställning och,
ställning och, om det går att fast-		om det går att fastställa, den vinst
ställa, den vinst som gjorts till följd		som gjorts till följd av regelöver-
av regelöverträdelsen.		trädelsen.

51Senaste lydelse 2017:653. Ändringen innebär bland annat att andra stycket tas bort.

52Senaste lydelse 2017:653.

239

Författningsförslag

SOU 2025:97

	18 a §53
Frågor om ingripanden mot		Frågor om ingripanden mot
fysiska personer för överträdel-		fysiska personer för överträdel-
ser enligt 1 a eller 1 b § tas upp av		ser enligt 1 a, 1 b, 1 c eller 1 d §
Finansinspektionen genom sank-		tas upp av Finansinspektionen
tionsföreläggande.		genom sanktionsföreläggande.
Finansinspektionen ska	då
tillämpa bestämmelserna om sank-
tionsföreläggande i 15 kap.	9 a–

9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

18 b §

Ett sanktionsföreläggande inne- bär att den fysiska personen före- läggs att inom en viss tid god- känna ett ingripande enligt 2 a § som är bestämt till tid eller belopp.

När föreläggandet har god- känts, gäller det som ett domstols- avgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan verkan.

18 c §

Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1. den fysiska person som före- läggandet avser,

2. överträdelsen och de omstän- digheter som behövs för att känne- teckna den,

3. de bestämmelser som är till- lämpliga på överträdelsen, och

4. den sanktion som föreläggs personen.

53Senaste lydelse 2024:1287. Ändringen innebär bland annat att andra stycket tas bort.

240

SOU 2025:97

Författningsförslag

Föreläggandet ska också inne- hålla en upplysning om att ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns inom den tid som Finans- inspektionen anger.

18 d §

Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får Finansinspektionen an- söka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett över- klagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot före- taget för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

18 e §

Ett sanktionsföreläggande är utan verkan, om föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett så- dant fall får inte heller någon sanktion enligt 18 d § första stycket beslutas.

19kap.

1 §54

I en grupp ingår ett företag, dess	En grupp består av
dotterföretag och andra anknutna
företag samt de företag som dotter-
företaget har ett ägarintresse i.

54Senaste lydelse 2015:700. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

241

Författningsförslag

SOU 2025:97

I en grupp ingår även företag som förenas av starka och varak- tiga finansiella förbindelser på grund av avtal eller på annat sätt, under förutsättning att ett av före- tagen genom att samordna besluts- fattandet i företagen utövar ett be- stämmande inflytande över de övriga företagen. Det företag som utövar ett bestämmande inflytande ska betraktas som moderföretag och övriga företag som dotterföretag.

1.ett företag med ägarintresse, dess dotterföretag, företag i vilka företaget med ägarintresse eller dess dotterföretag har ett ägarintresse, företag som leds av företaget med ägarintresse eller dess dotterföretag tillsammans med ett eller flera före- tag som inte ingår i gruppen och företag som är knutna till var- andra genom ett sådant förhål- lande som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU och deras anknutna företag,

2.företag som förenas av starka och varaktiga finansiella förbin- delser om

a) ett av företagen genom cen- traliserad samordning utövar ett bestämmande inflytande över be- sluten, inklusive finansiella beslut,

ide andra företagen som ingår i gruppen, och

b) ett ingående och avbrytande av sådana förbindelser kräver ett förhandsgodkännande av grupp- tillsynsmyndigheten, eller

3.en kombination av 1 och 2. Det företag som enligt första

stycket 2 utövar centraliserad sam- ordning ska betraktas som moder- företag och de andra företagen ska betraktas som dotterföretag.

242

SOU 2025:97

Författningsförslag

4. omständigheter till stöd för samordnade och konsekventa stra- tegier, verksamheter eller processer mellan två eller flera företag, in- begripet i samband med försäk- ringsdistributionskanaler, försäk- ringsprodukter eller försäkrings- varumärken, kommunikation eller marknadsföring.

1 e§

Finansinspektionen ska infor- mera berörda behöriga myndig- heter om ett beslut enligt 1 a eller 1 b § första stycket och om skälen för det.

2§55

Särskild tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp (grupp- tillsyn) ska utövas enligt detta kapitel.

Grupptillsyn enligt 4, 5, 7–40,		Grupptillsyn enligt 4, 5, 7–40,
42–64 och 74–103 §§ ska utövas		42–64 och 74–103 §§ ska utövas
över		om en grupp omfattar
1. försäkringsföretag som är		1. försäkringsföretag med ägar-
moderföretag till eller har ägar-		intresse i åtminstone ett försäk-
intresse i åtminstone ett försäk-		ringsföretag, en EES-försäkrings-
ringsföretag, en EES-försäkrings-		givare eller en försäkringsgivare
givare eller en försäkringsgivare		från tredjeland, och
från tredjeland,
2. försäkringsföretag som	har
en gemensam eller i huvudsak
gemensam ledning med ett annat
försäkringsföretag, en EES-försäk-
ringsgivare eller en försäkrings-
givare från tredjeland, och
3. försäkringsföretag	vars	2. försäkringsföretag	vars
moderföretag är ett försäkrings-		moderföretag är ett försäkrings-
holdingföretag med huvudkon-		holdingföretag med huvudkon-

55Senaste lydelse 2015:700.

245

FörfattningsförslagSOU 2025:97

tor inom EES eller ett blandat	tor inom EES eller ett blandat
finansiellt holdingföretag med	finansiellt holdingföretag med
huvudkontor inom EES.	huvudkontor inom EES.

Grupptillsyn enligt 65–73 §§ ska utövas över försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsgivare från tredjeland, ett försäk- ringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES.

Grupptillsyn enligt 41 § ska utövas över försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag med blandad verk- samhet.

2 a §

Ett sådant försäkringsholding- företag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 2 ska säkerställa att 1. gruppens interna arrange- mang och ansvarsfördelning är tillräckliga för att efterleva kraven i detta kapitel och ändamålsenliga

när det gäller att

a) samordna alla dotterföretag till försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holding- företaget, inbegripet när så krävs genom en lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan företagen,

b) förebygga eller hantera in- tressekonflikter inom gruppen, och c) styrdokumenten på grupp-

nivå efterlevs i hela gruppen,

2. organisationsstrukturen för den grupp som försäkringsholding- företaget eller det blandade finan- siella holdingföretaget ingår i inte motverkar eller hindrar en ända- målsenlig tillsyn över gruppen och dess dotterföretag som är försäk-

246

Om ett sådant försäkringsföre- tag med ägarintresse, försäkrings- holdingföretag eller blandat finan- siellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket är dotterföretag till ett försäkringsföretag, en EES- försäkringsgivare eller ett försäk- ringsholdingföretag med huvud- kontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES ska be- stämmelserna om grupptillsyn i 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§ till- lämpas endast på nivån för det yttersta moderföretaget.

Författningsförslag

SOU 2025:97

inspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, om att få använda de proportionalitetsåtgär- der som framgår 2 a kap. 14 §, i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 2 a kap. 15–19 §§ om Finansinspektionens beslut i saken, förfarandet och an- vändningen av dessa proportiona- litetsåtgärder för ett försäkrings- företag som inte har klassificerats som ett litet och icke-komplext för- säkringsföretag, ska gälla i tillämp- liga delar på gruppnivå.

4§56

Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäk- ringsholdingföretag med huvud- kontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES som är moderföretag till ett sådant för- säkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, ska be- stämmelserna om grupptillsyn i 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§ till- lämpas enbart på nivån för detta yttersta moderföretag inom EES.

Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en EES- försäkringsgivare, ett försäkrings- holdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan- siellt holdingföretag med huvudkon- tor inom EES som är moderföretag

56Senaste lydelse 2015:700. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

254

För en grupp som omfattas av grupptillsyn enligt 2 § andra stycket ska det finnas en grupptillsyns- myndighet med ansvar för den tillsynen. Om det finns flera be- rörda myndigheter, ska grupp- tillsynsmyndigheten utses bland dem.

SOU 2025:97

Författningsförslag

till ett försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som i sin tur är moderföre- tag till ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 3, ska bestämmelserna om grupptillsyn i 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§ tillämpas enbart på nivån för detta yttersta moderföretag inom EES.

6§57

För försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1–3 ska det finnas en grupptillsynsmyn- dighet med ansvar för grupptill- synen. Om det finns flera be- rörda myndigheter, ska grupp- tillsynsmyndigheten utses bland dem.

11§58

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får inspek- tionen i ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid grupptillsynen om

1.företaget är beläget i ett land utanför EES och det finns rätts- liga hinder mot överföring av nödvändig information,

2.företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupp- tillsynen, eller

3.det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till syftet med grupptillsynen att låta företaget omfattas av den.

Vid bedömningen av om ett företag är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptill- synen enligt första stycket 2 ska Finansinspektionen säkerställa att

57Senaste lydelse 2015:700.

58Senaste lydelse 2015:700.

255

Författningsförslag

SOU 2025:97

1. företaget är litet sett till totala tillgångar och försäkrings- tekniska avsättningar i förhållande till andra företag i gruppen och gruppen som helhet,

2. ett beslut om att inte beakta företaget, inte har någon väsentlig inverkan på solvensen på grupp- nivå, och

3. de kvalitativa och kvantita- tiva riskerna, inbegripet risker som härrör från transaktioner inom gruppen, som företaget utgör eller kan utgöra för hela gruppen är oväsentliga.

När bestämmelsen i första stycket 2 är tillämplig på flera företag, får ett sådant beslut inte fattas, utom om företagen tillsammans är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptillsynen.

Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med stöd av första stycket 2 eller 3 att inte beakta ett försäkringsföretag eller en EES-för- säkringsgivare i en grupp ska inspektionen höra de behöriga myn- digheter som berörs av beslutet.

11 a §

Om ett beslut om att inte beakta ett eller flera företag enligt 11 § skulle leda till att grupptillsyn inte ska utövas över en grupp en- ligt 2 § andra eller tredje styckena, ska Finansinspektionen ge Euro- peiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndigheten och berörda behöriga myndigheter tillfälle att yttra sig.

Ett beslut enligt första stycket får fattas endast under exceptio- nella omständigheter. Finansinspek- tionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensions-

256

Författningsförslag

SOU 2025:97

12 h §

Finansinspektionen ska ge be- rörda behöriga myndigheter till- fälle att yttra sig innan inspek- tionen meddelar ett föreläggande enligt 12 c § eller ett beslut enligt 12 d §. Berörda behöriga myndig- heter ska underrättas om skälen för ett föreläggande eller ett beslut.

16 §59

Ett sådant försäkringsföretag	Inom en grupp ska det samman-
som avses i 2 § andra stycket 1, 2	taget finnas en gruppbaserad kapi-
eller 3 ska säkerställa att det inom	talbas som alltid är minst lika
gruppen sammantaget finns en	med
gruppbaserad kapitalbas som all-
tid är minst lika med

1.ett gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknat enligt 17–22 §§,

eller

2.det högre belopp som Finansinspektionen har beslutat med stöd av 29 §.

Vid gruppsolvensberäkningen ska tillgångarna och skulderna vär- deras enligt 5 kap. 2 §.

För en sådan grupp som avses i 2 § andra stycket 1 ska kraven om en gruppbaserad kapitalbas upp- fyllas av försäkringsföretaget med ägarintresse.

För en sådan grupp som avses i 2 § andra stycket 2 ska kraven om en gruppbaserad kapitalbas upp- fyllas av försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkrings- holdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan- siellt holdingföretag med huvud- kontor inom EES.

59Senaste lydelse 2015:700.

260

261

SOU 2025:97

Författningsförslag

17§60

För företag som ingår i en	För företag som ingår i en
grupp där det finns ett sådant	grupp med ett försäkringsföretag
försäkringsföretag som avses i 2 §	med ägarintresse enligt 2 § andra
andra stycket 1 eller 2 ska den	stycket 1 ska den gruppbaserade
gruppbaserade kapitalbasen och	kapitalbasen och det gruppbase-
det gruppbaserade solvenskapi-	rade solvenskapitalkravet beräk-
talkravet beräknas enligt konso-	nas enligt konsolideringsmeto-
lideringsmetoden (metod 1 enligt	den (metod 1).
artiklarna 230–232 i Solvens II-
direktivet).
Om det är lämpligt får Finans-	Finansinspektionen får, när
inspektionen, när inspektionen	inspektionen är grupptillsyns-
är grupptillsynsmyndighet, besluta	myndighet, besluta att den grupp-
att den gruppbaserade kapital-	baserade kapitalbasen och det
basen och det gruppbaserade	gruppbaserade solvenskapitalkra-
solvenskapitalkravet i stället ska	vet i stället ska beräknas enligt
beräknas enligt sammanläggnings-	sammanläggnings- och avräk-
och avräkningsmetoden (metod 2	ningsmetoden (metod 2). Finans-
enligt artikel 233 i Solvens II-direk-	inspektionen får, utan att det på-
tivet) eller enligt en kombination	verkar behandlingen av sådana
av de angivna metoderna.	företag som avses i artikel 228.1 i
	Solvens II-direktivet, besluta om
	att tillämpa metod 2 bara på
	1. försäkringsföretag,
	2. EES-försäkringsgivare,

3. försäkringsgivare från tredje- land,

4. försäkringsholdingföretag,

5. blandade finansiella holding- företag, eller

6. holdingföretag till försäkrings- givare från tredjeland.

Om det inte är lämpligt att bara använda metod 1, får Finans- inspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, besluta om att använda en kombination av

60Senaste lydelse 2015:700.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Innan Finansinspektionen fat- tar ett sådant beslut som avses i andra stycket, ska inspektionen samråda med berörda behöriga myndigheter och med den grupp som beslutet rör. När konsoli- deringsmetoden används ska be- stämmelserna i 7 kap. 2–11 §§ om kapitalbas gälla vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen.

metod 1 och 2 för att beräkna den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade solvenskapital- kravet.

Innan Finansinspektionen fat- tar ett sådant beslut som avses i andra eller tredje stycket, ska in- spektionen ge berörda behöriga myndigheter och den grupp som beslutet rör tillfälle att yttra sig.

18§61

Vid beräkningen av den grupp-	Vid beräkningen av den grupp-
baserade kapitalbasen och det	baserade kapitalbasen och det
gruppbaserade solvenskapitalkra-	gruppbaserade solvenskapitalkra-
vet ska ett anknutet företag be-	vet ska ett anknutet företag be-
aktas proportionellt efter det	aktas proportionellt efter det
innehav som ett sådant försäk-	innehav som ett företag med ägar-
ringsföretag som avses i 2 § andra	intresse har i det anknutna före-
stycket 1 eller 2 eller ett sådant	taget. Om särskilda skäl talar för
försäkringsholdingföretag eller blan-	det, får innehav och ägarintres-
dat finansiellt holdingföretag som	sen beaktas till en annan andel.
avses i 2 § andra stycket 3 har i
det anknutna företaget. Om sär-
skilda skäl talar för det, får inne-
hav och ägarintressen beaktas till
en annan andel.
	Om det anknutna företaget är
	ett sådant företag som avses i arti-
	kel 228.1 i Solvens II-direktivet
	ska med proportionell andel avses
	den andel av det tecknade bolags-
	kapitalet som direkt eller indirekt

61Senaste lydelse 2015:700.

262

SOU 2025:97

Författningsförslag

innehas av företaget med ägar- intresse i det anknutna företaget.

19§62

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspek- tionen besluta vilken proportionell andel enligt 18 § som ska beaktas i följande fall:

1.då det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av företagen i en grupp,

2. då en berörd behörig myn-	2. då Finansinspektionen eller
dighet har bedömt att ett direkt	en behörig myndighet har be-
eller indirekt innehav av röster	dömt att ett direkt eller indirekt
eller kapital i ett företag ska räk-	innehav av röster eller kapital i
nas som ägarintresse på grund av	ett företag ska räknas som ägar-
att ett betydande inflytande	intresse på grund av att ett be-
utövas över det företaget, eller	tydande inflytande utövas över
	det företaget,
3. då en berörd behörig myn-	3. då Finansinspektionen eller
dighet har bedömt att ett företag	en behörig myndighet har be-
är ett moderföretag på grund av	dömt att ett företag är ett moder-
att det utövar ett dominerande	företag på grund av att det utövar
inflytande över ett annat företag.	ett bestämmande inflytande över
	ett annat företag, eller
	4. då Finansinspektionen eller
	en behörig myndighet har bedömt
	att två eller flera försäkringsföretag
	eller EES-försäkringsgivare ska ut-
	göra en grupp på grund av att
	företagen anses stå under gemen-
	sam ledning.

Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut, ska inspektio- nen samråda med berörda behöriga myndigheter och den grupp som beslutet rör.

62Senaste lydelse 2015:700.

263

Författningsförslag

SOU 2025:97

20§63

Vid beräkningen av den grupp-	Vid beräkningen av den grupp-
baserade kapitalbasen ska avdrag	baserade kapitalbasen ska avdrag
göras så att inte dubbelräkning	göras så att inte dubbelräkning
sker av poster som ingår i kapital-	sker av poster som ingår i kapi-
basen i flera företag i gruppen.	talbasen i flera företag i gruppen.
Vid beräkningen ska avdrag också
göras för värden som skapats in-
ternt inom gruppen och som här-
rör från ömsesidig finansiering.
	Om Finansinspektionen eller
	en behörig myndighet bedömer att
	poster i anknutna företag inte kan
	göras tillgängliga för övriga före-
	tag i gruppen, ska avdrag göras för
	posterna.
	Vid beräkningen ska avdrag
	också göras för värden som skapats
	internt inom gruppen och som här-
	rör från ömsesidig finansiering.
	Konsolideringsmetoden
	(metod 1)
	20 a §
	Solvensen	på gruppnivå	ska
	enligt konsolideringsmetoden be-
	räknas med utgångspunkt i den
	sammanställda redovisningen.
	För ett försäkringsföretag med
	ägarintresse ska solvensen på grupp-
	nivå vara skillnaden mellan den
	gruppbaserade	kapitalbasen	och
	det gruppbaserade solvenskapital-
	kravet, beräknade utifrån sam-
	manställda data för gruppen med
	tillägg för bidrag från sådana an-

63Senaste lydelse 2015:700.

264

265

SOU 2025:97Författningsförslag

	knutna företag som avses i arti-
	kel 228.1 i Solvens II-direktivet.
	Bestämmelserna i 7 kap.
	2–11 §§ om kapitalbas ska gälla
	vid beräkningen av den gruppbase-
	rade kapitalbasen, beräknad utifrån
	sammanställda data för gruppen.
Minsta värde av det	Minsta värde av det
gruppbaserade	sammanställda
solvenskapitalkravet om	solvenskapitalkravet om
konsolideringsmetoden	konsolideringsmetoden
används	används

22§64

Det gruppbaserade solvens-		Det gruppbaserade solvens-
kapitalkravet ska, om konsolider-		kapitalkravet beräknat utifrån sam-
ingsmetoden används, uppgå till		manställda data (det sammanställda
minst summan av		solvenskapitalkravet på gruppnivå)
		ska, om konsolideringsmetoden
		används, uppgå till minst sum-
		man av
1. minimikapitalkravet enligt		1. minimikapitalkravet enligt
8 kap. 13–21 §§ för ett	sådant	8 kap. 13–21 §§ för försäkrings-
försäkringsföretag som	avses i	företaget med ägarintresse,
2 § andra stycket 1 eller 2, och
2. den proportionella andelen		2. den proportionella andelen
av minimikapitalkravet för an-		av minimikapitalkravet för an-
knutna försäkringsföretag och		knutna försäkringsföretag och
EES-försäkringsgivare.		EES-försäkringsgivare, och
		3. den proportionella andel av
		lokala kapitalkrav under vilka
		auktorisationen skulle återkallas
		för anknutna försäkringsgivare från
		tredjeland.
Det minsta värdet av det grupp-		Det minsta värdet av det sam-
baserade solvenskapitalkravet en-		manställda solvenskapitalkravet
ligt första stycket ska	täckas	på gruppnivå enligt första stycket

64Senaste lydelse 2015:700.

SOU 2025:97Författningsförslag

eller gemensamt av företag som är anknutna till ett försäkrings- holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag.

När Finansinspektionen är	När	Finansinspektionen är
grupptillsynsmyndighet, ska in-	grupptillsynsmyndighet, ska in-
spektionen också ta emot ansök-	spektionen också ta emot ansök-
ningar om tillstånd att använda	ningar om tillstånd att använda
en intern modell för beräkningen	en intern modell för beräkningen
av solvenskapitalkravet för de för-	av solvenskapitalkravet för de för-
säkringsföretag och EES- försäk-	säkringsföretag och EES- försäk-
ringsgivare som ingår i gruppen,	ringsgivare som ingår i gruppen,
om en sådan ansökan görs	om en sådan ansökan görs ge-
	mensamt av
1. gemensamt av ett sådant för-	1. ett	försäkringsföretag	med
säkringsföretag som avses i 2 §	ägarintresse och de andra försäk-
andra stycket 1 eller 2 och de övriga	ringsföretag och EES-försäkrings-
försäkringsföretag och EES-för-	givare som ingår i gruppen, eller
säkringsgivare som ingår i gruppen,
eller
2. gemensamt av sådana för-	2. ett	försäkringsföretag	och
säkringsföretag i en grupp som av-	EES-försäkringsgivare vars moder-
ses i 2 § andra stycket 3 och sådana	företag är ett försäkringsholding-
EES-försäkringsgivare som ingår	företag	med huvudkontor	inom
i gruppen.	EES eller ett blandat finansiellt
	holdingföretag med huvudkontor
	inom EES.

Sammanläggnings- och avräkningsmetoden (metod 2)

28 a §

Om ett försäkringsföretag med ägarintresse ska beräkna den grupp- baserade kapitalbasen och det grupp- baserade solvenskapitalkravet enligt sammanläggnings- och avräknings- metoden ska solvensen på grupp- nivå utgöra skillnaden mellan

269

SOU 2025:97

Författningsförslag

Långsiktiga aktieinvesteringar

28 g §

Om den gruppbaserade kapital- basen och det gruppbaserade sol- venskapitalkravet beräknas med metod 1 eller en kombination av metod 1 och 2, får ett försäkrings- företag med ägarintresse, ett försäk- ringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, efter till- stånd av Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyn- dighet, använda ett särskilt kapital- krav för långsiktiga aktieinve- steringar.

Bestämmelserna i 8 kap. 8 b och 8 c §§ ska gälla i tillämpliga delar på gruppnivå.

30§66

Iartikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns bestämmel- ser om

1. beaktande av anknutna försäkringsgivare från tredjeland, när solvensen på gruppnivå beräknas, och

2. kontroll av likvärdighet.

Finansinspektionen ska, när		Finansinspektionen ska, när
inspektionen	är grupptillsyns-	inspektionen är grupptillsyns-
myndighet och inga bestämmel-		myndighet och inga bestämmel-
ser om likvärdighet har antagits		ser om likvärdighet har antagits
av Europeiska kommissionen, på		av Europeiska kommissionen, på
eget initiativ eller på begäran av		eget initiativ eller på begäran av
ett sådant försäkringsföretag som		ett företag med ägarintresse kon-
avses i 2 § andra stycket 1 eller 2		trollera om krav på solvensord-
eller ett sådant försäkringsholding-		ning, solvenskapitalkrav och kapi-
företag eller	blandat finansiellt	talbasposter i det land där en
holdingföretag som avses i 2 § andra		anknuten	försäkringsgivare från
stycket 3 kontrollera om krav på		tredjeland	har sitt huvudkontor,

66Senaste lydelse 2015:700.

275

Författningsförslag

SOU 2025:97

solvensordning, solvenskapital- krav och kapitalbasposter i ett tredjeland där en anknuten för- säkringsgivare är belägen, är lik- värdiga med kraven i denna lag.

Innan inspektionen, efter kon- troll enligt första stycket, fattar ett beslut om likvärdighet ska den samråda med eventuella be- rörda behöriga tillsynsmyndigheter och med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likvärdighet, får Finans- inspektionen fatta ett beslut som avviker från det bara om det skett väsentliga förändringar i tillsyns- ordningen i det tredjelandet.

är likvärdiga med kraven i denna lag.

Innan inspektionen, efter kon- troll enligt första stycket, fattar ett beslut om likvärdighet ska den ge berörda behöriga myndig- heter och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten tillfälle att yttra sig. Om det tidi- gare har fattats ett beslut om lik- värdighet, får Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker från det bara om det skett väsentliga förändringar i tillsynsordningen i det tredjelandet.

32§67

Den gruppbaserade kapital-	Den gruppbaserade kapital-
bas och det gruppbaserade sol-	bas och det gruppbaserade sol-
venskapitalkrav som gäller enligt	venskapitalkrav som gäller enligt
detta kapitel ska beräknas minst	detta kapitel ska beräknas minst
en gång per år. Beräkningarna ska	en gång per år. Beräkningarna ska
utföras av ett sådant försäkrings-	utföras av försäkringsföretaget med
företag som avses i 2 § andra	ägarintresse, försäkringsholding-
stycket 1 eller 2 eller av ett sådant	företaget eller det blandade finan-
försäkringsholdingföretag eller blan-	siella holdingföretaget.
dat finansiellt holdingföretag som
avses i 2 § andra stycket 3.
33§68
Om det i toppen av en grupp	Det företag som avses i 32 §
finns ett sådant försäkringsföretag	ska rapportera resultatet av beräk-
som avses i 2 § andra stycket 1	ningarna och väsentliga uppgifter
eller 2 ska det företaget rapportera	som ligger till grund för beräk-

67Senaste lydelse 2015:700.

68Senaste lydelse 2015:700.

276

SOU 2025:97Författningsförslag

resultatet av beräkningarna enligt		ningarna till grupptillsynsmyn-
32 § och väsentliga uppgifter som		digheten.
ligger till grund för dem till grupp-
tillsynsmyndigheten. Om	det i
toppen av en grupp finns ett för-
säkringsholdingföretag med huvud-
kontor inom EES eller ett blandat
finansiellt holdingföretag	med

huvudkontor inom EES, ska i stället det moderföretaget ansvara för rap- porteringen.

Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyn- dighet, efter att ha hört berörda behöriga myndigheter och gruppen, bestämma att ett annat företag i gruppen ska ansvara för rapporter- ingen enligt första stycket.

35§69

Om en grupp inte uppfyller	Om en grupp inte uppfyller
det gruppbaserade solvenskapi-	det gruppbaserade solvenskapi-
talkravet enligt 16 § eller om det	talkravet enligt 16 § eller om det
finns risk för en sådan brist inom	finns risk för en sådan brist inom
tre månader, ska ett sådant för-	tre månader, ska det företag som
säkringsföretag som avses i 2 § andra	avses i 32 §, underrätta grupp-
stycket 1 eller 2 eller ett sådant	tillsynsmyndigheten omgående.
försäkringsholdingföretag eller blan-	Grupptillsynsmyndigheten ska in-
dat finansiellt holdingföretag som	formera berörda behöriga myndig-
avses i 2 § andra stycket 3 under-	heter. Gruppens situation ska ana-
rätta grupptillsynsmyndigheten	lyseras inom tillsynskollegiet.
omgående. Grupptillsynsmyndig-
heten ska informera berörda myn-

digheter. Gruppens situation ska analyseras inom tillsynskollegiet.

Bestämmelserna i 18 kap. 4–8 §§ om åtgärdsplan, förlängd tids- frist, underrättelse och finansiell saneringsplan ska gälla i tillämpliga delar vid en sådan brist som avses i första stycket.

69Senaste lydelse 2015:700.

277

Författningsförslag

SOU 2025:97

36§70

När ett försäkringsföretag är	När ett försäkringsföretag är
dotterföretag till ett försäkrings-	dotterföretag till ett försäkrings-
holdingföretag med huvudkon-	holdingföretag med huvudkon-
tor inom EES eller ett blandat	tor inom EES eller ett blandat
finansiellt holdingföretag med	finansiellt holdingföretag med
huvudkontor inom EES, ska be-	huvudkontor inom EES, ska be-
räkningen av gruppsolvens göras	räkningen av gruppsolvens göras
med hänsyn även till försäkrings-	med hänsyn även till försäkrings-
holdingföretaget eller det blan-	holdingföretaget eller det blan-
dade finansiella holdingföretaget.	dade finansiella holdingföretaget.
Beräkningen ska ske enligt 16 §	Beräkningen ska ske enligt 16 §
andra stycket samt 17–22 och	andra stycket samt 17–22 e och
29 §§.	28 a–29 §§.

Vid beräkningen enligt första stycket ska moderföretaget hante- ras som ett försäkringsföretag som omfattas av

1.bestämmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 1–11 §§, 9 kap. 1–18 §§, och

2.villkor enligt 7 kap. 2–11 §§, för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för att täcka detta krav.

37§71

Väsentliga riskkoncentratio-	Väsentliga riskkoncentratio-
ner och betydande transaktioner	ner och betydande transaktioner
av vissa slag inom en grupp ska	av vissa slag inom en grupp ska
minst en gång per år rapporteras	minst en gång per år rapporteras
till Finansinspektionen, när in-	till Finansinspektionen, när in-
spektionen är grupptillsynsmyn-	spektionen är grupptillsynsmyn-
dighet. Vilka dessa slag av risk-	dighet. Även transaktioner som
koncentrationer och transaktioner	har gjorts med fysiska personer som
är ska, tillsammans med lämpliga	har nära förbindelser med något före-
tröskelvärden, beslutas av Finans-	tag inom gruppen ska rapporteras.
inspektionen för varje enskild grupp.
Tröskelvärdena ska baseras på
solvenskapitalkrav eller försäkrings-
tekniska avsättningar eller båda
dessa värden och hänsyn ska tas

70Senaste lydelse 2015:700.

71Senaste lydelse 2015:700. Ändringen innebär bl.a. att andra–fjärde styckena tas bort.

278

Författningsförslag

SOU 2025:97

3. medräkningsbar kapitalbas,

4. kvantitativa eller kvalitativa riskbaserade kriterier som anses lämpliga, eller

5. en kombination av 1–4. Finansinspektionen ska innan

ett beslut ge berörda behöriga myn- digheter och gruppen tillfälle att yttra sig.

37 b §

Finansinspektionen får, när in- spektionen är grupptillsynsmyn- dighet, besluta att transaktioner som gjorts med andra företag i en grupp än försäkringsföretag, EES- försäkringsgivare, försäkringsgivare från tredjeland, försäkringsholding- företag och blandade finansiella holdingföretag ska rapporteras.

40§72

Finansinspektionen får, när			Finansinspektionen får, när
inspektionen	är	grupptillsyns-	inspektionen	är	grupptillsyns-
myndighet,	efter	samråd med	myndighet,	efter	samråd med
berörda behöriga		myndigheter	berörda behöriga		myndigheter
besluta att tillsyn över sådana			besluta att tillsyn över sådana
riskkoncentrationer och trans-			riskkoncentrationer och trans-
aktioner inom en grupp som			aktioner inom en grupp som
avses i 37 och 38 §§ inte ska ut-			avses i 37 och 38 §§ inte ska ut-
övas på nivån för ett sådant för-			övas på nivån för ett försäkrings-
säkringsföretag som avses i 2 §			företag med ägarintresse, ett för-
andra stycket 1 eller 2, eller på			säkringsholdingföretag med huvud-
nivån för det försäkringsholding-			kontor inom EES eller ett blandat
företag eller blandade finansiella			finansiellt holdingföretaget med
holdingföretag som avses i 2 § andra			huvudkontor inom EES som är
stycket 3 och som är ett anknutet			ett anknutet företag till en regle-
företag till en reglerad enhet eller			rad enhet eller självt är en regle-

72Senaste lydelse 2015:700.

280

Ett försäkringsföretag ska ha god kontroll över transaktioner med sitt moderföretag och dess an- knutna företag om moderföretaget är ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet.

Vid Finansinspektionens till- syn över kraven i första stycket ska 37–37 b §§ gälla i tillämpliga delar.

SOU 2025:97

Författningsförslag

självt är en reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holding- företag som omfattas av lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

rad enhet eller ett blandat finan- siellt holdingföretag som omfattas av lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo- merat.

41§73

När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett försäkrings- holdingföretag med blandad verk- samhet, ska försäkringsföretaget ha en god kontroll över transaktioner med försäkringsholdingföretaget med blandad verksamhet och dess andra anknutna företag.

Vid Finansinspektionens till- syn över kraven i första stycket ska 37 § gälla i tillämpliga delar.

42§74

Bestämmelserna i 10 kap. om företagsstyrning ska gälla i tillämp-

liga delar på gruppnivå.
Ettdera av ett sådant försäk-	Ett företagsstyrningssystem inom
ringsföretag som avses i 2 § andra	en grupp ska omfatta
stycket 1 eller 2 eller ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blan-
dat finansiellt holdingföretag som
avses i 2 § andra stycket 3 ska
ansvara för att kraven i 10 kap. på
företagsstyrning i tillämpliga delar
följs på gruppnivå. Om det är
lämpligt, får Finansinspektionen i
ett enskilt fall besluta att ett annat
företag i gruppen ska ansvara för
att kraven följs.

73Senaste lydelse 2015:700.

74Senaste lydelse 2015:700. Ändringarna innebär bl.a. att tredje och fjärde styckena tas bort.

281

Det ansvariga företaget enligt

42 a § ska genomföra en egen risk- och solvensbedömning som om- fattar hela gruppen. Bedömningen ska genomföras i enlighet med 10 kap. 11, 12 och 13 §§.

Författningsförslag

SOU 2025:97

ponerad för och det inbördes be- roendet mellan dessa.

42 g §

Systemen för internkontroll inom en grupp ska omfatta

1. rutiner avseende gruppsol- vens för att identifiera och mäta alla betydande risker gruppen är utsatt för och på lämpligt sätt an- passa kapitalbasen till riskerna, och

2. sunda rapporterings- och redo- visningsmetoder för att övervaka och hantera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer.

42 h §

Det ansvariga företaget enligt

42 a § ska upprätta och uppdatera en plan för att övervaka och be- akta hållbarhetsfaktorers påverkan på finansiella risker för en grupp.

43§75

En egen risk- och solvens- bedömning som omfattar hela gruppen ska genomföras i enlighet med 10 kap. 11–13 §§ av ett sådant

1.försäkringsföretag som avses

i2 § andra stycket 1 eller 2, eller

2.försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som avses i 2 § andra stycket 3.

75Senaste lydelse 2015:700.

286

SOU 2025:97

Författningsförslag

eller finansiell stabilitet, åtgärder vid betydande likviditetsrisker under exceptionella omständigheter som påverkar försäkringsmarkna- den och åtgärder för att upprätt- hålla företagens finansiella ställning vid exceptionella sektorsomfattande chocker ska gälla i tillämpliga delar för en grupp. Det som i de bestäm- melserna anges om Finansinspek- tionen ska bara gälla när inspek- tionen är grupptillsynsmyndighet.

54§76

Ett sådant försäkringsföretag	Det ansvariga företaget enligt
som avses i 2 § andra stycket 1	42 a § ska minst en gång per år
eller 2 eller ett sådant försäkrings-	offentliggöra en solvens- och verk-
holdingföretag eller blandat finan-	samhetsrapport på gruppnivå. Rap-
siellt holdingföretag som avses i	porten ska innehålla sådan infor-
2 § andra stycket 3 ska offentlig-	mation om gruppen som riktar sig
göra en solvens- och verksamhets-	till yrkesverksamma på den finan-
rapport på gruppnivå. Rapporten	siella marknaden.
ska offentliggöras minst en gång
per år.

Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämpliga delar.

Om ett försäkringsföretag med ägarintresse har fått tillstånd att använda en förenklad metod en- ligt 22 a §, ska en solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå innehålla en förteckning över de anknutna företag som omfattas av den förenklade metoden och deras storlek.

76Senaste lydelse 2015:700.

289

FörfattningsförslagSOU 2025:97

55 §77

Ett sådant försäkringsföretag	Det ansvariga företaget enligt
som avses i 2 § andra stycket 1	42 a § får, efter tillstånd från
eller 2 eller ett sådant försäkrings-	Finansinspektionen, om inspek-
holdingföretag eller blandat finan-	tionen är grupptillsynsmyndig-
siellt holdingföretag som avses i	het, offentliggöra en gemensam
2 § andra stycket 3 får, efter till-	solvens- och verksamhetsrapport
stånd från Finansinspektionen,	på gruppnivå och för de enskilda
om inspektionen är grupptill-	företagen i gruppen.
synsmyndighet, offentliggöra en
gemensam solvens- och verksam-
hetsrapport såväl på gruppnivå
som för de enskilda företagen i
gruppen.

Innan Finansinspektionen ger sitt tillstånd till en gemensam rap- port, ska den samråda med berörda behöriga myndigheter i tillsyns-

kollegiet.
56 §78
Den gemensamma rapporten	En gemensam solvens- och verk-
enligt 55 § ska innehålla uppgif-	samhetsrapport på gruppnivå och
ter om	för de enskilda företagen i gruppen
	ska innehålla uppgifter om
1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 §, och
2. varje enskilt dotterföretag	2. varje enskilt dotterföretag
inom gruppen som är ett försäk-	inom gruppen som är ett försäk-
ringsföretag eller en EES-försäk-	ringsföretag eller en EES-försäk-
ringsgivare och uppgifter om dess	ringsgivare och uppgifter om dess
verksamhet och solvens enligt	verksamhet och	solvens	enligt
16 kap. 2–8 §§.	16 kap. 2–8 §§,	inbegripet	båda
	delarna av företagens solvens och
	verksamhetsrapport.

Saknas sådana uppgifter som avses i första stycket 2 i rapporten, får Finansinspektionen förelägga dotterföretaget att offentliggöra dessa uppgifter, om

1. dotterföretaget är ett försäkringsföretag,

77Senaste lydelse 2015:700.

78Senaste lydelse 2015:700.

290

SOU 2025:97

Författningsförslag

dotterföretag som är försäkrings- företag får Finansinspektionen före- lägga dotterföretaget om att rappor- tera in ytterligare information.

Första stycket gäller bara om informationen är nödvändig och av väsentlig betydelse och Finans- inspektionen kräver att försäk- ringsföretag ska lämna sådan in- formation.

57 g §

Finansinspektionen ska infor- mera berörda behöriga myndig- heter i ett tillsynskollegium om inspektionen

1.konstaterar att försäkrings- företag som är dotterföretag i en grupp inte uppfyller kraven i 17 kap. 6 b §, eller

2.i enlighet med 57 § begär in ytterligare information från ett för- säkringsföretag som är dotterföretag.

Om en behörig myndighet läm- nar sådan information som avses i första stycket om en EES-försäk- ringsgivare som är dotterföretag i en grupp ska Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsyns- myndighet, lämna samma begäran till det ansvariga företaget enligt 42 a §.

63§79

Ett försäkringsholdingföre-	Ett	försäkringsholdingföre-
tag eller ett blandat finansiellt	tag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska säkerställa att	holdingföretag ska säkerställa att
de som avses ingå i styrelsen för	följande	personer uppfyller de

79Senaste lydelse 2020:400.

295

Efter att ha hört berörda be- höriga myndigheter och ett god- kännande från grupptillsynsmyn- digheten, får Finansinspektionen besluta att använda andra tillsyns- metoder än de som följer av 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§, om dessa metoder säkerställer att tillsynen över företagen i gruppen är tillräcklig.

Författningsförslag

SOU 2025:97

företaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4.

krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4:

	1. de som avses ingå i styrelsen
	för företaget eller vara verkställande
	direktör i det, eller vara ersättare
	för någon av dem, och
	2. de som, i tillämpliga fall,
	avses ansvara för en sådan central
	funktion som avses i 10 kap. 4 § i
	företaget.
Ett försäkringsholdingföre-	Ett försäkringsholdingföre-
tag eller ett blandat finansiellt	tag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska snarast möj-	holdingföretag ska snarast möj-
ligt till Finansinspektionen an-	ligt till Finansinspektionen an-
mäla ändringar av vilka som in-	mäla ändringar av vilka som in-
går i dess ledning enligt första	går i dess ledning eller ansvarar
stycket.	för centrala funktioner enligt första
	stycket.

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.

72§80

Efter att ha hört berörda be- höriga myndigheter får Finans- inspektionen besluta att använda andra tillsynsmetoder än de som följer av 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§, om dessa metoder säkerställer att tillsynen över före- tagen i gruppen är tillräcklig.

80Senaste lydelse 2015:700.

296

SOU 2025:97

Författningsförslag

De andra tillsynsmetoderna ska bidra till att

1.bevara försäkringsföretags och EES-försäkringsgivares kapitalallo- kering och sammansättning av deras kapitalbas och förhindra att det skapas väsentliga värden inom gruppen om ett sådant skapande av kapital inom gruppen finan- sieras med inkomster från skuld- instrument eller andra finansiella instrument som inte räknas som kapitalbasposter av moderföre- taget, och

2.bedöma och övervaka risker som härrör från företag både inom och utanför EES och begränsa ris- ken för spridning från dessa före- tag och från andra icke-reglerade företag till försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare inom grup- pen och till den undergrupp där moderföretaget med det yttersta ägarintresset är ett sådant företag som avses i 4 §, om en sådan under- grupp finns.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndig- heterna, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder används.

73§81

Finansinspektionen får med	Finansinspektionen får med
stöd av 72 § begära att en ägare	stöd av 72 § besluta om
som har ett bestämmande inflytande
över försäkringsföretaget inrättar
ett försäkringsholdingföretag eller
ett blandat finansiellt holding-
företag med huvudkontor inom

81Senaste lydelse 2015:700.

297

Författningsförslag

SOU 2025:97

74§82

Om det moderföretag som	Om det moderföretag som
finns i toppen av en grupp enligt	finns i toppen av en grupp enligt
4 § har huvudkontor i ett annat	4 § har huvudkontor i ett annat
land inom EES än Sverige, får	land inom EES än Sverige, får
Finansinspektionen besluta att	Finansinspektionen besluta att
bestämmelserna om grupptillsyn	bestämmelserna om grupptillsyn
ska tillämpas även på nivån för	ska tillämpas även på nivån för
ett sådant försäkringsföretag som	ett försäkringsföretag, försäkrings-
avses i 2 § andra stycket 1 eller 2	holdingföretag eller blandat finan-
eller på nivån för ett sådant försäk-	siellt holdingföretag som är det
ringsholdingföretag med huvudkon-	yttersta moderföretaget i Sverige.
tor i Sverige eller blandat finansiellt
holdingföretag med huvudkontor
i Sverige som avses i 2 § andra
stycket 3.

104§83

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om
1. hur den gruppbaserade kapi-	1. hur den gruppbaserade kapi-
talbasen och det gruppbaserade	talbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas enligt	kapitalkravet ska beräknas enligt
16–22 §§,	16–22 a, 28 a, 28 b och 28 g §§,

2.hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt 30 §,

3.innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av rappor- teringen enligt 33 §,

4.innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan en- ligt 35 § andra stycket,

5. vilka upplysningar ett före-	5. vilka upplysningar ett före-
tag ska lämna till Finansinspek-	tag ska lämna till Finansinspek-
tionen enligt 37 och 49 §§,	tionen enligt 37, 49 och 50 §§ och
	när,

6. företagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 §,

82Senaste lydelse 2015:700.

83Senaste lydelse 2018:1795.

300

SOU 2025:97

Författningsförslag

7.innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 43 §,

8.hur uppgifter enligt 46 § ska lämnas, och

9.hur den gruppbaserade kapi- talbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt 71 § tredje stycket.

7.innehållet i en plan för håll- barhetsfaktorers påverkan på finan- siella risker för en grupp enligt 42 h §,

8.innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 43 §,

9.hur uppgifter enligt 46 § ska lämnas,

10.när en solvens- och verk- samhetsrapport enligt 54 eller 55 § senast ska offentliggöras,

11.när en regelbunden tillsyns- rapport enligt 57 a eller 57 b § senast ska lämnas in, och

12.hur den gruppbaserade kapi- talbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt 71 § tredje stycket.

19 a kap. Plan för förebyggande återhämtning för företag som ingår i en grupp

Upprättande av en plan för förebyggande gruppåterhämtning

1 § Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyn- dighet, besluta att ett moderföretag med det yttersta ägarintresset i en grupp ska upprätta en plan för förebyggande gruppåterhämtning.

Vid ett beslut enligt första stycket ska Finansinspektionen, i tillämpliga delar, beakta sådana omständigheter som anges i 10 a kap. 1, 2 och 4 §§.

2 § Kraven i 10 a kap. 6, 8–10 §§ om en plan för förebyggande återhämtning gäller i tillämpliga delar för en plan för förebyggande gruppåterhämtning.

Finansinspektionen får, efter begäran av en behörig myndighet i ett annat land inom EES, kräva att ett moderföretag med det yttersta ägarintresset i en grupp lämnar in en reviderad plan för förebyggande gruppåterhämtning.

301

Författningsförslag

SOU 2025:97

3 § En plan för förebyggande gruppåterhämtning ska godkännas av moderföretagets styrelse eller motsvarande organ och ges in till Finansinspektionen om inspektionen är grupptillsynsmyndighet.

4 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspek- tionen överlämna en plan för förebyggande gruppåterhämtning till

1.Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,

2.berörda behöriga myndigheter i tillsynskollegiet,

3.resolutionsmyndigheten på gruppnivå,

4.dotterföretagens resolutionsmyndigheter.

Om gruppen är eller ingår i ett finansiellt konglomerat ska en plan för förebyggande gruppåterhämtning överlämnas till den relevanta resolutionsmyndighet som utsetts i enlighet med artikel 3 i krishan- teringsdirektivet och den behöriga myndighet som definieras i arti- kel 4.1.40 i tillsynsförordningen.

5 § Det moderföretag som avses i 1 § ska inrätta lämpliga arrange- mang för en regelbunden övervakning av de kvalitativa och kvanti- tativa indikatorer som ska identifiera de tidpunkter vid vilka korri- gerande åtgärder bör övervägas eller vidtas.

Innehåll i en plan för förebyggande gruppåterhämtning

6 § En plan för förebyggande gruppåterhämtning ska innehålla en plan för förebyggande återhämtning för den grupp som leds av det moderföretag som avses i 1 §.

En plan för förebyggande gruppåterhämtning ska ange de korrige- rande åtgärder som kan bli nödvändiga att genomföra på nivån för moderföretaget med det yttersta ägarintresset i en grupp och på nivån för dess enskilda dotterföretag för att återställa försäkringsföre- tagens eller EES-försäkringsgivarnas finansiella ställning om det har skett en betydande försämring av denna. De korrigerande åtgärderna ska bidra till att stabilisera gruppen eller ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som ingår i den och vidtas för att åtgärda eller avlägsna orsakerna till krissituationen och återställa den finan- siella ställningen för gruppen eller för de försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare som ingår i den. Korrigerande åtgärder för ett

302

SOU 2025:97

Författningsförslag

företag i gruppen ska ta hänsyn till den finansiella ställningen hos andra företag i gruppen.

En plan för förebyggande gruppåterhämtning ska också innehålla arrangemang för att säkerställa att de åtgärder som ska vidtas är pro- portionella, samordnade och konsekventa.

7 § I en plan för förebyggande gruppåterhämtning ska det anges om

1.det finns hinder för genomförande av korrigerande åtgärder inom gruppen, inbegripet på nivån för de enskilda företagen som planen omfattar, och

2.om det finns väsentliga praktiska eller juridiska hinder för att utan dröjsmål överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder eller tillgångar inom gruppen.

Granskning av en plan för förebyggande av gruppåterhämtning

8 § Finansinspektionen ska, när inspektionen är grupptillsyns- myndighet, efter samråd med berörda behöriga myndigheter i till- synskollegiet, granska om en plan för förebyggande gruppåterhämt- ning uppfyller kraven i 2, 6 och 7 §§.

För Finansinspektionens granskning gäller 10 a kap. 11 och 12 §§ i tillämpliga delar. Finansinspektionen ska även beakta potentiella effekter av de korrigerande åtgärderna för försäkringstagarna, real- ekonomin och den finansiella stabiliteten i alla medlemsstater där gruppen verkar.

9 § Finansinspektionen ska, om möjligt, inom fyra månader från och med att inspektionen har överlämnat eller mottagit en plan för förebyggande gruppåterhämtning, försöka komma överens med de berörda behöriga myndigheterna i tillsynskollegiet om

1.granskningen av en plan för förebyggande gruppåterhämtning,

2.huruvida ett försäkringsföretag som ingår i gruppen ska upp- rätta en plan för förebyggande återhämtning, och

3.åtgärder vid väsentliga brister i eller hinder för genomförande av en plan för förebyggande gruppåterhämtning.

Finansinspektionen får begära att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med 31.2 c i förordning (EU)

303

Författningsförslag

SOU 2025:97

nr 1094/2010 bistår myndigheterna med icke-bindande medling för att nå en överenskommelse.

För en sådan plan som avses i första stycket 2 gäller bestämmel- serna i 10 a kap.

10 § Om en överenskommelse enligt 9 § första stycket 1 eller 3 inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen ska Finans- inspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, besluta om

1.granskningen av en plan för förebyggande gruppåterhämtning,

och

2.de åtgärder som moderföretaget med det yttersta ägarintresset

igruppen ska vidta för att åtgärda väsentliga brister i eller undanröja väsentliga hinder för genomförande av en plan för förebyggande gruppåterhämtning.

Ett beslut enligt första stycket ska beakta synpunkter och reser- vationer som de berörda behöriga myndigheterna i tillsynskollegiet har uttryckt. Finansinspektionen ska överlämna beslutet till moder- företaget med det yttersta ägarintresset i gruppen och de berörda behöriga myndigheterna i tillsynskollegiet.

11 § Om en överenskommelse enligt 9 § första stycket 2 och 3 inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen och en grupp- tillsynsmyndighet i ett annat land inom EES inte har fattat ett sådant beslut som avses i 10 § första stycket, ska Finansinspektionen be- sluta om

1.huruvida ett dotterföretag i gruppen som är försäkringsföretag ska upprätta en plan för förebyggande återhämtning, och

2.de åtgärder som ett dotterföretag i gruppen som är försäkrings- företag ska vidta för att åtgärda väsentliga brister i eller undanröja väsentliga hinder för genomförande av en plan för förebyggande åter- hämtning.

Ett beslut enligt första stycket ska beakta synpunkter och reserva- tioner som de berörda behöriga myndigheterna i tillsynskollegiet har uttryckt.

För en sådan plan som avses i första stycket 1 gäller bestämmel- serna i 10 a kap.

304

SOU 2025:97

Författningsförslag

12 § Om en överenskommelse enligt 9 § första stycket inte har träffats inom den tid som anges i den paragrafen får Finansinspek- tionen och behöriga myndigheter i tillsynskollegiet komma överens om en plan för förebyggande gruppåterhämtning för företag i gruppen som står under deras tillsyn.

Finansinspektionen får bara ingå en överenskommelse enligt första stycket om den inte har haft något att invända mot ett sådant beslut som avses i 11 § som har fattats av en behörig myndighet i tillsyns- kollegiet.

13 § Finansinspektionen får i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010 hänskjuta ett ärende enligt 9 § första stycket till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvist- lösning.

Ett ärende får inte hänskjutas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter

1.den tid som anges i 9 § första stycket, eller

2.en överenskommelse har träffats.

14 § Om ett ärende har hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ska Finansinspektionen avvakta med ett beslut enligt 10 eller 11 § och invänta det beslut som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt 19.3 samma förordning.

Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har fattat ett sådant beslut som avses i första stycket, ska Finans- inspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, fatta ett beslut i enlighet med Europeiska försäkrings- och tjänstepensions- myndighetens beslut.

ikrishanteringsdirektivet för försäkringsföretag ska Finansinspek- tionen fatta ett beslut enligt 10 eller 11 §.

305

Författningsförslag

SOU 2025:97

Om en enhet inte beaktas i tillräcklig grad i en plan för förebyggande gruppåterhämtning

15 § Om Finansinspektionen anser att ett försäkringsföretag, ut- ifrån företagets betydelse i Sverige och de skyldigheter som jämför- bara försäkringsföretag i Sverige omfattas av, inte i tillräckligt hög grad beaktas i planen för förebyggande gruppåterhämtning, får inspek- tionen begära att grupptillsynsmyndigheten beslutar om att moder- företaget med det yttersta ägarintresset i gruppen ska lämna in en reviderad plan för förebyggande gruppåterhämtning.

En begäran enligt första stycket ska tydligt ange de brister och problem som Finansinspektionen anser finns i den upprättade planen för förebyggande gruppåterhämtning.

16 § Om en reviderad plan för förebyggande gruppåterhämtning har lämnats in till grupptillsynsmyndigheten och Finansinspektio- nen anser att planen inte åtgärdar de brister och problem som upp- märksammats, får inspektionen besluta att något av följande företag ska upprätta en plan för förebyggande återhämtning:

1.ett dotterföretag som är försäkringsföretag,

2.ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag med huvudkontor inom EES, eller

3.ett moderförsäkringsholdingbolag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag med huvudkontor inom EES.

Finansinspektionen ska underrätta grupptillsynsmyndigheten om ett beslut enligt första stycket.

17 § För en sådan plan som avses i 16 § gäller kraven i 10 a kap. i tillämpliga delar. Planen ska godkännas av företagets styrelse eller motsvarande organ och ges in till Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska överlämna en plan för förebyggande åter- hämtning till grupptillsynsmyndigheten.

Om det inte finns någon plan för förebyggande gruppåterhämtning

18 § Om det inte finns någon plan för förebyggande gruppåter- hämtning får Finansinspektionen besluta att en plan för förebyg- gande återhämtning ska upprättas av

306

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.ett dotterföretag som är försäkringsföretag,

2.ett försäkringsholdingbolag eller ett blandat finansiellt holding- företag med huvudkontor inom EES om minst ett av dotterföretagen är ett försäkringsföretag, och

3.ett moderförsäkringsholdingbolag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat om minst ett av dotterföre- tagen är ett försäkringsföretag.

19 § För en sådan plan som avses i 18 § gäller kraven i 10 a kap. i tillämpliga delar. Planen ska godkännas av företagets styrelse eller motsvarande organ och ges in till Finansinspektionen.

Beaktande av en plan för förebyggande av gruppåterhämtning som utarbetats av ett företag från tredjeland

20 § Ett dotterföretag med huvudkontor inom EES får vid upp- rättande av en plan för förebyggande återhämtning, beakta en plan för förebyggande gruppåterhämtning som utarbetats av ett försäk- rings- eller återförsäkringsföretag från tredjeland eller ett moder- företag från tredjeland som företaget är dotterföretag till.

Beslut

21 § Finansinspektionen ska, när inspektionen är grupptillsyns- myndighet, fatta ett beslut i enlighet med en överenskommelse en- ligt 9 § första stycket.

22 § Ett beslut av en utländsk grupptillsynsmyndighet gäller i Sverige om det har fattats efter en sådan överenskommelse som avses i artikel 8.2 eller 17.6 i krishanteringsdirektivet för försäkrings- företag. Detsamma gäller för sådana beslut som avses i artikel 17.2 och 17.3 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag som har fattats av en behörig myndighet i ett annat land inom EES på grund av att myndigheterna i tillsynskollegiet inte har kommit överens inom den angivna tiden.

Besluten är bindande för de berörda företagen och Finansinspek- tionen.

307

Författningsförslag

SOU 2025:97

Förenklade skyldigheter

23 § Finansinspektionen får besluta om undantag från kraven i

1.1 § om när en första plan ska upprättas,

2.2 § om när en plan ska uppdateras, och

3.2, 6 och 7 §§ om innehållet i en plan.

24 § Vid ett beslut om undantag enligt 23 § ska Finansinspek- tionen beakta

1.vilken typ av verksamhet som försäkringsföretagen eller för- säkringsgivarna bedriver,

2.försäkringsföretagets eller försäkringsgivarnas aktieägarstruktur,

3.försäkringsföretagets eller försäkringsgivarnas associationsrätts- liga form,

4.försäkringsföretagets eller försäkringsgivarnas riskprofil,

5.försäkringsföretagets eller försäkringsgivarnas storlek och juri- diska ställning,

6.försäkringsföretagets eller försäkringsgivarnas grad av samman- koppling med andra reglerade företag eller med det finansiella systemet

iallmänhet, och

7.verksamhetens omfattning och komplexitet. Finansinspektionen ska även beakta om ett försäkringsföretags

eller försäkringsgivares fallissemang och därpå följande avveckling genom konkurs eller likvidation sannolikt skulle få en betydande negativ inverkan på finansmarknaderna, på andra försäkringsföretag, på försäkringstagare, på finansieringsvillkor eller på ekonomin i stort.

Bemyndigande

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.arrangemang för övervakning av indikatorer enligt 5 §,

2.de kvalitativa och kvantitativa indikatorer som i en plan för före- byggande återhämtning identifierar tidpunkter vid vilka korrigerande

åtgärder bör övervägas eller vidtas enligt 2 § detta kapitel och 10 a kap. 8 §.

308

Sanktionsavgiften för ett spe- cialföretag ska fastställas till högst det högsta av

1. 10 procent av företagets om- sättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på kon- cernnivå närmast föregående räken- skapsår,

2. två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3. ett belopp som per den

28 januari 2025 i svenska kronor motsvarande 5 000 000 euro.

Sanktionsavgiften får inte be- stämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.

Författningsförslag

SOU 2025:97

Straffavgift

Sanktionsavgift84

16§85

Om Finansinspektionen har	Om Finansinspektionen har
meddelat ett beslut om anmärk-	meddelat ett beslut om anmärk-
ning eller varning mot ett spe-	ning eller varning mot ett spe-
cialföretag, får inspektionen be-	cialföretag, får inspektionen be-
sluta att företaget ska betala en	sluta att företaget ska betala en
straffavgift.	sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten.

17§86

Straffavgiften ska fastställas till lägst femtusen kronor och högst femtio miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av specialföretagets omsätt- ning närmast föregående räken- skapsår. Om överträdelsen har skett under specialföretagets första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen upp- skattas.

84Senaste lydelse 2015:700.

85Senaste lydelse 2015:700.

86Senaste lydelse 2015:700.

312

SOU 2025:97Författningsförslag

	godkänns inom den tid som Finans-
	inspektionen anger.
	18 d §
	Om ett sanktionsföreläggande
	inte har godkänts inom angiven
	tid, får Finansinspektionen an-
	söka hos domstol om att sanktion
	ska beslutas. En sådan ansökan
	ska göras hos den förvaltningsrätt
	som är behörig att pröva ett över-
	klagande av Finansinspektionens
	beslut om ingripande mot före-
	taget för samma överträdelse.
	Prövningstillstånd krävs vid
	överklagande till kammarrätten.
	18 e §
	Ett	sanktionsföreläggande är
	utan	verkan, om föreläggandet
	inte har delgetts den som det riktas
	mot inom två år från den tidpunkt
	då överträdelsen ägde rum. I ett
	sådant fall får inte heller någon
	sanktion enligt 18 d § första stycket
	beslutas.
Verkställighet av beslut	Verkställighet av beslut
om straffavgift och	om sanktionsavgift och
förseningsavgift	förseningsavgift88

20§89

Straffavgiften eller försenings-	Sanktionsavgiften	eller	för-
avgiften ska betalas till Finans-	seningsavgiften ska	betalas	till
inspektionen inom trettio dagar	Finansinspektionen inom trettio
efter det att beslutet om den har	dagar efter det att beslutet om
vunnit laga kraft eller inom den	den har vunnit laga	kraft eller

88Senaste lydelse 2015:700.

89Senaste lydelse 2015:700.

315

Författningsförslag

SOU 2025:97

längre tid som anges i beslutet.	inom den längre tid som anges i
	beslutet.

21§90

Finansinspektionens beslut att	Finansinspektionens beslut att
ta ut straffavgift eller förse-	ta ut sanktionsavgift eller förse-
ningsavgift får verkställas utan	ningsavgift får verkställas utan
föregående dom eller utslag, om	föregående dom eller utslag, om
avgiften inte har betalats inom	avgiften inte har betalats inom
den tid som anges i 20 §.	den tid som anges i 20 §.

22§91

Om straffavgiften eller för-	Om sanktionsavgiften eller för-
seningsavgiften inte betalas inom	seningsavgiften inte betalas inom
den tid som anges i 20 §, ska	den tid som anges i 20 §, ska
Finansinspektionen lämna den	Finansinspektionen lämna den
obetalda avgiften för indrivning.	obetalda avgiften för indrivning.
Bestämmelser om indrivning av	Bestämmelser om indrivning av
statliga fordringar finns i lagen	statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av stat-	(1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m.	liga fordringar m.m.

23§92

En beslutad straffavgift	eller	En beslutad	sanktionsavgift
förseningsavgift faller bort i den		eller förseningsavgift faller bort i
utsträckning verkställighet	inte	den utsträckning	verkställighet
har skett inom fem år från det att		inte har skett inom fem år från
beslutet fick laga kraft.		det att beslutet fick laga kraft.

21kap.

1 §93

Följande beslut av Finansinspektionen får inte överklagas:

1.beslut om sammankallande av styrelse eller stämma enligt 17 kap. 13 § första stycket,

90Senaste lydelse 2015:700.

91Senaste lydelse 2015:700.

92Senaste lydelse 2015:700.

93Senaste lydelse 2024:1287.

316

SOU 2025:97Författningsförslag

2. beslut om sanktionsföre-	2. beslut om sanktionsföre-
läggande enligt 18 kap. 18 a §,	läggande enligt 18 kap. 18 a § eller
	20 kap. 18 a §,

3.beslut om föreläggande att den som driver rörelsen ska lämna de upplysningar om rörelsen som inspektionen behöver för att be- döma om lagen är tillämplig på rörelsen enligt 18 kap. 25 § andra stycket,

4.beslut om begäran att den som är revisor i ett företag ska lämna sådana upplysningar om företagets rörelse enligt 18 kap. 25 § andra stycket, eller

5.beslut om förordnande av sakkunnig enligt

–11 kap. 1 § andra stycket 2 denna lag och 23 kap. 45 b § aktie- bolagslagen (2005:551),

–11 kap. 1 § andra stycket 3 denna lag och 24 kap. 47 § aktie- bolagslagen, eller

–11 kap. 1 § andra stycket 4 denna lag och 24 a kap. 24 § aktie- bolagslagen.

5§94

Om beslut i ett ärende om	Om beslut i ett ärende om
tillstånd enligt 2 kap. 4 § inte har	tillstånd enligt 2 kap. 4 § inte har
meddelats inom sex månader från	meddelats inom sex månader från
det att ansökan gavs in, eller i ett	det att ansökan gavs in eller efter
ärende enligt 3 kap. 2 § inom tre	gemensam bedömning enligt 2 kap.
månader eller i ett ärende enligt	16 § andra stycket, inom åtta måna-
3 kap. 7 eller 17 § inom en månad,	der eller i ett ärende enligt 3 kap.
får sökanden begära förklaring	2 § inom tre månader eller i ett
av domstol att ärendet onödigt	ärende enligt 3 kap. 7 eller 17 §
uppehålls.	inom en månad, får sökanden
	begära förklaring av domstol att
	ärendet onödigt uppehålls.

En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

Om rätten lämnar en förklaring ska ansökan anses ha avslagits av Finansinspektionen om beslut därefter inte har meddelats inom mot- svarande tidsfrister som anges i första stycket för respektive ärende.

94Senaste lydelse 2015:700.

317

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.Denna lag träder i kraft den 30 januari 2027.

2.Ett försäkringsföretag som den 29 januari 2026 tillämpade en volatilitetsjusterad riskfri räntesats enligt 5 kap. 9 § i dess äldre lydelse, får fortsätta att tillämpa en volatilitetsjusterad räntestruktur utan till- stånd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få fortsätta att använda en sådan volatili- tetsjustering.

3.Ett försäkringsföretag som den 29 januari 2027 tillämpade en särskild metod anpassad för pensionsförsäkringar för beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisk enligt 8 kap. 8 §, får fortsätta att tillämpa metoden endast för de tillgångar och skulder som Finansinspektionen har godkänt tillämpning av metoden för. Finansinspektionen får efter den 30 januari 2027 inte meddela tillstånd enligt 8 kap. 8 §.

4.Finansinspektionen får efter den 30 januari 2027 endast med- dela tillstånd enligt 5 kap. 10 § till ett försäkringsföretag som

– 18 månader före ett godkännande omfattades av undantag enligt 1 kap. 19 §, eller

–6 månader innan ett godkännande erhöll tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal enligt 14 kap. 5 § och det överlåtande företaget tillämpade en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap. 10 § för det överlåtna försäkringsbeståndet.

5. Finansinspektionen får efter den 30 januari 2027 endast med- dela tillstånd enligt 5 kap. 12 § till ett försäkringsföretag som

–18 månader före ett godkännande omfattades av undantag enligt

1kap. 19 §, eller

–6 månader innan ett godkännande erhöll tillstånd enligt 14 kap.

5§ att verkställa ett överlåtelseavtal och det mottagande försäkrings- företaget tillämpade en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt

5kap. 10 § för det överlåtna beståndet.

6. Vid en anmälan enligt 2 a kap. 9 § som tas emot av Finans- inspektionen inom sex månader från den 30 januari 2027, ska perioden i stället bestämmas till fyra månader.

7. Vid en ansökan enligt 2 a kap. 16 § som tas emot av Finansinspek- tionen före den 31 juli 2027, ska perioden i stället bestämmas till fyra månader.

8. Om ett försäkringsföretag senast den 28 januari 2025 tillämpade någon av de proportionalitetsåtgärder som motsvarar befintliga åtgär-

318

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.3Förslag till lag om ändring

i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs1 att 10, 12 och 18 §§ förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §2

Allmän förmånsrätt följer med

1.den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i konkurs och för beslut att ett dödsbos egendom ska avträdas till för- valtning av boutredningsman samt begravnings- och boupptecknings- kostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,

2.arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör eller tillsyns- person enligt lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion, tillsyns- man enligt konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter,

3.kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som anges under 2 vidtagits med rekonstruktörens, tillsynspersonens eller tillsyns- mannens godkännande eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas bästa,

4.fordringar som ingår i en fastställd rekonstruktionsplan och utgör ny finansiering enligt 4 kap. 7 § 8 lagen om företagsrekon- struktion, i den utsträckning och under den tid som anges i planen,

5.andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion,

6. ersättning till resolutions-	6. ersättning till resolutions-
myndigheten (Riksgäldskontoret)	myndigheten (Riksgäldskontoret)
enligt lagen (2015:1016) om reso-	enligt lagen (2015:1016) om reso-
lution, om fordringen avser tid	lution eller lagen (2026:000) om
inom sex månader innan konkurs-	resolution av försäkringsföretag, om

2Senaste lydelse 2022:1000.

320

SOU 2025:97Författningsförslag

ansökan gjordes eller därefter, och fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter, och

7.andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med resolutionsmyndighetens eller en särskild förvaltares samtycke träffat under en resolution enligt

– lagen om resolution, eller			– lagen om resolution,
			– lagen (2026:000) om resolu-
			tion av försäkringsföretag, eller
– Europaparlamentets och			– Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2021/23			rådets förordning (EU) 2021/23
av den 16 december 2020 om en			av den 16 december 2020 om en
ram för återhämtning och reso-			ram för återhämtning och resolu-
lution av centrala motparter och			tion av centrala motparter och
om ändring	av förordningarna		om ändring	av förordningarna
(EU) nr 1095/2010, (EU) nr			(EU) nr 1095/2010, (EU) nr
648/2012, (EU) nr		600/2014,	648/2012, (EU) nr		600/2014,
(EU) nr 806/2014 och (EU)			(EU) nr 806/2014 och (EU)
2015/2365	samt	direktiven	2015/2365	samt	direktiven
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/			2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/
36/EG, 2014/59/EU och (EU)			36/EG, 2014/59/EU och (EU)
2017/1132.			2017/1132.

Förmånsrätt enligt första stycket 1–3 och 6 gäller endast i den ut- sträckning beloppet med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

Förmånsrätt enligt första stycket 5 upphör att gälla

1.om en rekonstruktionsplan fastställs under en företagsrekon- struktion, eller

2.tre månader efter att företagsrekonstruktionen upphört utan att någon rekonstruktionsplan har fastställts, om inte en konkurs- ansökan som avser gäldenären har gjorts inom den tiden.

12 §3

Allmän förmånsrätt följer där-	Allmän förmånsrätt följer där-
efter med arbetstagares fordran	efter med arbetstagares fordran
på lön eller annan ersättning på	på lön eller annan ersättning på
grund av anställningen. Förmåns-	grund av anställningen. Förmåns-
rätten omfattar fordringar som	rätten omfattar fordringar som
belöper på tiden före konkurs-	belöper på tiden före konkurs-

3Senaste lydelse 2022:972.

321

Författningsförslag

SOU 2025:97

beslutet och inom en månad där-			beslutet och inom en månad där-
efter. Fordringarna får inte ha			efter. Fordringarna får inte ha
intjänats eller, om lönen eller			intjänats eller, om lönen eller
ersättningen ska bestämmas efter			ersättningen ska bestämmas efter
särskild beräkningsgrund,		inte	särskild beräkningsgrund, inte
ha förfallit till betalning tidigare			ha förfallit till betalning tidigare
än tre månader innan konkurs-			än tre månader innan konkurs-
ansökan kom in till tingsrätten.			ansökan kom in till tingsrätten.
Om arbetstagaren inte har kunnat			Om arbetstagaren inte har kunnat
nå arbetsgivaren med en upp-			nå arbetsgivaren med en upp-
maning enligt 2 kap. 9 § konkurs-			maning enligt 2 kap. 9 § konkurs-
lagen (1987:672), gäller i stället			lagen (1987:672), gäller i stället
den längre tid som bedöms skälig.			den längre tid som bedöms skälig.
Har konkursen föregåtts av ett			Har konkursen föregåtts av ett
förfarande enligt lagen (2015:1016)			förfarande enligt lagen (2015:1016)
om resolution	eller	lagen	om resolution, lagen (2026:000)
(2022:964) om	företagsrekon-		om resolution av försäkringsföre-
struktion och har konkursansö-			tag eller lagen (2022:964) om
kan gjorts inom ett år från det att			företagsrekonstruktion och har
företagsrekonstruktionen eller re-			konkursansökan gjorts inom ett
solutionen upphörde, ska vid till-			år från det att företagsrekon-
lämpning av tredje meningen,			struktionen	eller resolutionen
om det är förmånligare för arbets-			upphörde, ska vid tillämpning av
tagaren, anses som om konkurs-			tredje meningen, om det är för-
ansökan hade gjorts då ansökan			månligare för arbetstagaren, an-
om företagsrekonstruktion skedde			ses som om konkursansökan hade
eller beslutet om resolution fatta-			gjorts då ansökan om företags-
des. I sådant fall ska det bortses			rekonstruktion skedde eller be-
från tiden mellan ansökningarna			slutet om	resolution fattades.
respektive mellan beslutet och			I sådant fall ska det bortses från
ansökan.			tiden mellan ansökningarna re-
			spektive mellan beslutet och an-
			sökan.

Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställ- ningsskydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller driver egen rörelse omfattas av förmånsrätt endast om arbetstagaren kan visa att han eller hon har anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som

322

SOU 2025:97

Författningsförslag

arbetssökande. För uppsägningstid omfattar förmånsrätten endast lön eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Vid bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersätt- ning under uppsägningstid omfattas av förmånsrätt ska med sam- tidig inkomst i annan anställning jämställas aktivitetsstöd som läm- nas till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, i den utsträckning stödet avser samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit berättigad till stödet efter uppsägningen.

Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före konkursansökan, har varit föremål för tvist, omfattas den av för- månsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kol- lektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansö- kan har följt inom två månader från det att tvisten slutligt har avgjorts.

Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före kon- kursansökan omfattas av förmånsrätt för det som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret.

Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbets- tagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkurs- ansökan och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de förutsättningar som anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m.

Om konkursgäldenären är näringsidkare, ska en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökningen har ägt en väsentlig andel av företaget och som haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha för- månsrätt enligt denna paragraf för lön eller pension.

18 §4

Fordringar som inte är för-	Fordringar som inte är för-
enade med förmånsrätt har in-	enade med förmånsrätt har in-
bördes lika rätt. Fordringar som	bördes lika rätt. Fordringar som
är hänförliga till skuldinstrument	är hänförliga till skuldinstrument
som avses i 21 kap. 15 § 3 b lagen	som avses i 21 kap. 15 § 3 b lagen

4Senaste lydelse 2018:1956.

323

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs1 att 6 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredo- visning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

1 §2

Följande bestämmelser i 6 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) ska tillämpas:

1 § första–fjärde styckena om förvaltningsberättelsens innehåll, 2 § om förslag till dispositioner av vinst eller förlust m.m.,

2 a § om vissa upplysningar i förvaltningsberättelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området, och

10–14 §§ om hållbarhetsrapport.

Det som sägs i 6 kap. 1 § andra stycket 6–8 årsredovisningslagen om upplysningar om kvotvärde ska dock i stället avse nominellt belopp.

Försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska även tillämpa 6 kap. 1 a § årsredovis- ningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll.

Försäkringsaktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska även tillämpa 6 kap. 6–9 §§ års-

redovisningslagen om bolagsstyrningsrapport.
Det som sägs i första stycket		Det som sägs i första stycket
om 6 kap. 10–14 §§ årsredovis-		om 6 kap. 10–14 §§ årsredovis-
ningslagen gäller inte tjänste-		ningslagen gäller inte tjänste-
pensionsaktiebolag,	ömsesidiga	pensionsaktiebolag,	ömsesidiga
tjänstepensionsbolag och tjänste-		tjänstepensionsbolag och tjänste-
pensionsföreningar. Sådana cap-		pensionsföreningar. Sådana cap-
tivebolag för försäkring respek-		tivebolag för försäkring respek-
tive återförsäkring	som avses i	tive återförsäkring	som avses i

2Senaste lydelse 2024:349.

325

Författningsförslag

SOU 2025:97

artikel 13.2 eller 13.5 i Europa-	artikel 13.2 eller 13.5 och små och
parlamentets och rådets direktiv	icke-komplexa företag som avses i
2009/138/EG av den 25 november	artikel 13.10a i Europaparlamentets
2009 om upptagande och utövande	och rådets direktiv 2009/138/EG
av försäkrings- och återförsäk-	av den 25 november 2009 om upp-
ringsverksamhet (Solvens II) och	tagande och utövande av försäk-
som är företag av sådan storlek	rings- och återförsäkringsverk-
som avses i 6 kap. 10 § första	samhet	(Solvens II), i lydelsen
stycket årsredovisningslagen får	enligt	Europaparlamentets och
begränsa innehållet i hållbarhets-	rådets direktiv (EU) 2025/2, och
rapporten enligt 6 kap. 12 g §	som är företag av sådan storlek
samma lag.	som avses i 6 kap. 10 § första
	stycket årsredovisningslagen får
	begränsa innehållet i hållbarhets-
	rapporten enligt 6 kap. 12 g §
	samma lag.

Vid tillämpningen av 6 kap. 11 a § årsredovisningslagen ska för- säkringsföretag, som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag.

Denna lag träder i kraft den 30 januari 2027.

326

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige dels att 1 kap. 5 § och 3 kap. 2 a–2 c, 2 e och 3 §§ ska ha följande

lydelse,

dels att det ska införas 12 nya paragrafer, 1 kap. 13 a, 3 kap. 2 f–2 m, 3 a, 3 b och 7 a §§, och närmast före 1 kap. 13 a § och 3 kap. 2 f, 2 g och 7 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 5 §2

I denna lag avses med

1.EES-försäkringsgivare: utländsk försäkringsgivare vars hem- land hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och vars verksamhet inom EES står under finansiell tillsyn endast av den behöriga myndigheten i hemlandet,

2.försäkringsgivare från tredje land: annan utländsk försäkrings- givare än EES-försäkringsgivare som enligt sitt hemlands lag är en juridisk person,

3.utländskt tjänstepensionsinstitut: utländskt institut vars hemland hör till EES och som utan att vara försäkringsgivare enligt denna lag omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänste- pensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

4.hemland: det land där försäkringsgivaren eller det utländska tjänstepensionsinstitutet har sitt säte och, när det gäller försäkrings- givaren i en försäkringssammanslutning, det land där sammanslut- ningens ledning finns,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprungliga lydelsen, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverk- samhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2.

2Senaste lydelse 2019:751.

327

Finansinspektionen får under- rätta den behöriga myndigheten i hemlandet och Europeiska för- säkrings- och tjänstepensionsmyn- digheten om inspektionen har anledning att befara att det hos en EES-försäkringsgivare finns allvarliga brister i fråga om kon- sumentskydd.

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.har en total årlig tecknad bruttopremieinkomsten som över- stiger 15 miljoner euro, eller

2.av Finansinspektionen an- ses vara relevant i förhållande till den svenska försäkringsmarknaden.

En EES-försäkringsgivare som

isitt hemland klassificeras som litet och icke-komplext kan inte bedriva betydande gränsöverskri- dande verksamhet.

3kap.

2 a §3

Finansinspektionen får under- rätta den behöriga myndigheten i hemlandet om inspektionen har anledning att befara att det hos en EES-försäkringsgivare finns allvarliga brister i fråga om kon- sumentskydd.

2 b §4

Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en behörig myndighet inom EES till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 33, 155 och 158 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydel- sen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177

(Solvens II-direktivet).
Finansinspektionen får även	Finansinspektionen får även
hänskjuta frågor till Europeiska	hänskjuta frågor till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensions-	försäkrings- och tjänstepensions-
myndigheten och begära hjälp av	myndigheten och begära hjälp av

3Senaste lydelse 2021:460.

4Senaste lydelse 2021:460.

329

Finansinspektionen ska på be- gäran av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller en berörd behörig myndighet lämna de uppgifter som den myn- digheten behöver för att en sam- arbetsplattform ska fungera väl.

Anmälan av betydande gränsöverskridande verksamhet

2 f §

Om Finansinspektionen anser att en EES-försäkringsgivare be- driver betydande gränsöverskri- dande verksamhet i Sverige, ska

FörfattningsförslagSOU 2025:97

myndigheten i de fall som fram-	myndigheten i de fall som fram-
går av artikel 152a i Solvens II-	går av artikel 152a, 152aa, 152ab
direktivet.	och 152b i Solvens II-direktivet.

2 c §5

Finansinspektionen får tillsammans med berörda behöriga myn- digheter inrätta en sådan samarbetsplattform som avses i artikel 152b i Solvens II-direktivet för att förbättra informationsutbytet och stärka samarbetet mellan dem när en EES-försäkringsgivare driver verk- samhet i Sverige.

När Finansinspektionen deltar i en samarbetsplattform, ska be- stämmelserna om förstärkt till- synssamarbete vid betydande gräns- överskridande verksamhet enligt 3 kap. 2 g–2 k §§ tillämpas. Rele- vant information ska delas med Europeiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndigheten.

2 e §6

Finansinspektionen ska på be- gäran av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten lämna de uppgifter som den myn- digheten behöver för att en sam- arbetsplattform ska fungera väl.

5Senaste lydelse 2021:460.

6Senaste lydelse 2021:460.

330

Författningsförslag

SOU 2025:97

		2 m §
		Om ett utkast till resolutions-
		plan för en EES-försäkringsgivare
		som bedriver betydande gränsöver-
		skridande verksamhet i Sverige har
		överlämnats till Finansinspektio-
		nen och	Riksgäldskontoret,			får
		myndigheterna granska en sådan
		plan för att identifiera åtgärder i
		planen som skulle kunna inverka
		negativt på försäkringstagarna, real-
		ekonomin	eller	den	finansiella
		stabiliteten i Sverige och lämna
		rekommendationer till resolutions-
		myndighetgen i EES-försäkrings-
		givarens hemland.
		Om resolutionsmyndigheten i
		EES-försäkringsgivarens hemland
		inte beaktar de rekommendatio-
		ner som Finansinspektionen och
		Riksgäldskontoret har lämnat, får
		Finansinspektionen och Riksgälds-
		kontoret	hänskjuta		ärendet	till
		Europeiska försäkrings- och tjänste-
		pensionsmyndigheten för icke-bin-
		dande medling i enlighet med arti-
		kel 31.2 c i förordning (EU) nr
		1094/2010.
	3 §7
En EES-försäkringsgivare eller		Ett utländskt tjänstepensions-
ett utländskt	tjänstepensions-	institut som driver			verksamhet
institut som driver verksamhet		här i landet ska lämna Finans-
här i landet skall lämna Finans-		inspektionen de		uppgifter		om
inspektionen	de uppgifter om	verksamheten som behövs för till-
verksamheten som behövs för till-		synen.
synen.

7Senaste lydelse 2005:1123. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket utgår.

334

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 5 § och 6 a kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 5 §2

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvud- sakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, till- handahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7.finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

8.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag,

9.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,

10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verk- samhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring

2Senaste lydelse 2021:492.

337

Författningsförslag

SOU 2025:97

av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

12.kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

13.kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

14.kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmark- nadsförening,

15.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett före- tag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

16.medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

17.sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

18.startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i arti- kel 4.51 i tillsynsförordningen,

19.utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

20.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse,

21.utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett ut- ländskt kreditföretag,

22.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1

ikapitaltäckningsdirektivet,

23.blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

24.blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

25.EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

26.finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20

itillsynsförordningen,

338

SOU 2025:97

Författningsförslag

27.finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etable- rat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

28.holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag en- ligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

29.koncern:

a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,

b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktie- bolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moder- företag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kredit- instituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livs-

kraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,

31. krishanteringsdirektivet:		31. krishanteringsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets		Europaparlamentets	och		rådets
direktiv 2014/59/EU	av den	direktiv 2014/59/EU		av den
15 maj 2014 om inrättande av en		15 maj 2014 om inrättande av en
ram för återhämtning och reso-		ram för återhämtning och reso-
lution av kreditinstitut och värde-		lution av kreditinstitut och värde-
pappersföretag och om	ändring	pappersföretag och	om	ändring
av rådets direktiv 82/891/EEG och		av rådets direktiv 82/891/EEG och
Europaparlamentets och rådets		Europaparlamentets	och		rådets
direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG,		direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG,
2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/		2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/
36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU		36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU
och 2013/36/EU samt Europa-		och 2013/36/EU samt Europa-
parlamentets och rådets förord-		parlamentets och rådets förord-
ningar (EU) nr 1093/2010 och		ningar (EU) nr 1093/2010 och
(EU) nr 648/2012, i den ursprung-		(EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt
liga lydelsen,		Europaparlamentets	och		rådets
		direktiv (EU) 2025/1,

339

Författningsförslag

SOU 2025:97

32.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

33.moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding-

företag som är etablerat i något land inom EES,

34.samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

35.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

36.utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som

ihemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

37.återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kredit- institut i syfte att identifiera åt- gärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livs- kraft efter en betydande försäm- ring av den finansiella situationen.

36.utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som

ihemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

38.Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Sol- vens II), i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2,

39.krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag: Europaparla-

340

Moderföretagets styrelse ska godkänna planen. Den ska där- efter, vid den tidpunkt Finans- inspektionen bestämmer, ges in till inspektionen. För en gräns- överskridande koncern ska den i stället ges in till den samordnande tillsynsmyndigheten. Om Finans- inspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten, ska inspek- tionen överlämna planen till be- rörda behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter. Om kon- cernen som helhet är, eller om något kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut inom kon- cernen ingår i, ett finansiellt kon- glomerat, ska Finansinspektionen lämna över planen även till be- rörda resolutions- och tillsynsmyn- digheter för försäkringssektorn.

Författningsförslag

SOU 2025:97

43. finansiellt konglomerat: ett finansiellt konglomerat enligt defi- nitionen i artikel 2.14 i konglome- ratdirektivet.

6 a kap.

2 §3

Ett kreditinstitut som ingår i en koncern som står under grupp- baserad tillsyn ska omfattas av en koncernåterhämtningsplan som ska upprättas och uppdateras av moderföretaget inom EES. Ett sådant kreditinstitut ska upprätta en individuell återhämtningsplan om Finansinspektionen beslutar det. Om kreditinstitutet ingår i en gräns- överskridande koncern, ska ett sådant beslut fattas enligt 8 eller 9 §.

En koncernåterhämtningsplan ska identifiera åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta på nivån för moderföretaget inom EES och i ett enskilt dotterföretag som omfattas av den gruppbaserade till- synen.

3Senaste lydelse 2015:1029.

342

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.7Förslag till lag om ändring

i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs1 att 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

25 kap.

4 a §2

Om styrelsen i ett bolag som	Om styrelsen i ett bolag som
omfattas av lagen (2015:1016)	omfattas av lagen (2015:1016)
om resolution tar emot eller	eller lagen (2026:000) om reso-
upprättar ett förslag till stämmo-	lution av försäkringsföretag om
beslut om likvidation enligt 3	resolution tar emot eller upp-
eller 4 §, ska styrelsen underrätta	rättar ett förslag till stämmo-
Riksgäldskontoret och Finans-	beslut om likvidation enligt 3 eller
inspektionen om förslaget.	4 §, ska styrelsen underrätta Riks-
	gäldskontoret och Finansinspek-
	tionen om förslaget.

Om bolaget är försatt i resolution eller om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot en sådan under- rättelse meddelar styrelsen att bolaget ska försättas i resolution, får kallelse till en bolagsstämma där frågan om likvidation av bolaget ska

prövas inte utfärdas.
	10 a §3
Om ett ärende eller mål enligt		Om ett ärende eller mål enligt
11, 12, 17 eller 21	§ avser ett	11, 12, 17 eller 21 § avser ett
bolag som omfattas av lagen		bolag som omfattas av lagen
(2015:1016) om resolution, ska		(2015:1016) om resolution eller
Bolagsverket eller	domstolen	lagen (2026:000) om resolution
underrätta Riksgäldskontoret och		av försäkringsföretag, ska Bolags-
Finansinspektionen om att ären-		verket eller domstolen underrätta

2Senaste lydelse 2018:1398.

3Senaste lydelse 2018:1398.

344

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 4 a och 4 b §§, 8 kap. 3 § och 22 kap. 2 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 a §2

I denna lag betyder

direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparla- mentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verk- samhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338,

konglomeratdirektivet: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kre- ditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finan- siellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprungliga lydelsen och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den

15maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1.

2Senaste lydelse 2021:967.

346

SOU 2025:97

Författningsförslag

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och reso- lution av kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/ 36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europa- parlamentets och rådets förord- ningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen en- ligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/ 96/EEG, 93/6/EEG och 93/ 22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/ 12/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864,

krishanteringsdirektivet för för- säkringsföretag: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om in- rättande av en ram för återhämt- ning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG,

2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/ 59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU)

347

Författningsförslag

SOU 2025:97

2017/1129, i den ursprungliga lydelsen,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknads- missbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissio- nens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentlig- göras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,

Solvens II-direktivet: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 novem- ber 2009 om upptagande och ut- övande av försäkrings- och återför- säkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värde- pappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsyns- krav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,

öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insyns- kraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direk- tiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

348

SOU 2025:97

Författningsförslag

4 b §3

I denna lag betyder

anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat av- tal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värde- pappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt an- givna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande mark- nad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finan- siellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

finansiellt konglomerat: ett finan- siellt konglomerat enligt definitio- nen i artikel 2.14 i konglomerat- direktivet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplatt- form (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF- plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, eller

3Senaste lydelse 2024:115.

349

Författningsförslag

SOU 2025:97

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt

bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappers- bolag som anses vara ett litet och icke- sammanlänkat värdepappers- företag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader, MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som samman- för flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument

–inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredje- parters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sam- manför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och sälj- intressen i finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

resolutionsmyndighet för försäk- ringssektorn: resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.12 i krishanteringsdirektivet för försäk- ringsföretag,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1.Europeiska unionen,

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en sär- skild funktion i staten,

350

SOU 2025:97

Författningsförslag

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

5.en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhanda- hålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och

6.Europeiska investeringsbanken,

systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en orga- niserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system,

tillsynsmyndighet för försäk- ringssektorn: en tillsynsmyndighet enligt definitionen i artikel 13.10 i Solvens II-direktivet,

tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF- plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES,

utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hem- landet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd en- ligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bank- aktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holding- företag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsför- ordningen, och

värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinsti- tut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

351

Författningsförslag

SOU 2025:97

8 a kap.

3 §4

Ett värdepappersbolag som ingår i en koncern som står under gruppbaserad tillsyn ska omfattas av en koncernåterhämtningsplan som upprättas och uppdateras av moderföretaget inom EES. Ett sådant bolag ska upprätta en individuell återhämtningsplan om Finans- inspektionen beslutar det. För en gränsöverskridande koncern ska ett sådant beslut fattas enligt 9 eller 10 §.

Moderföretagets styrelse ska	Moderföretagets styrelse ska
godkänna planen. Den ska där-	godkänna planen. Den ska där-
efter, vid den tidpunkt Finans-	efter, vid den tidpunkt Finans-
inspektionen bestämmer, ges in	inspektionen bestämmer, ges in
till inspektionen. För en gräns-	till inspektionen. För en gräns-
överskridande koncern ska planen	överskridande koncern ska planen
i stället ges in till den samord-	i stället ges in till den samord-
nande tillsynsmyndigheten. Om	nande tillsynsmyndigheten. Om
Finansinspektionen är den sam-	Finansinspektionen är den sam-
ordnande tillsynsmyndigheten,	ordnande tillsynsmyndigheten,
ska inspektionen sända över pla-	ska inspektionen sända över pla-
nen till berörda behöriga myn-	nen till berörda behöriga myn-
digheter och resolutionsmyndig-	digheter och resolutionsmyndig-
heter.	heter. Om koncernen som helhet
	är, eller om något kreditinstitut,
	värdepappersbolag, utländskt kredit-
	institut eller utländskt värdepap-
	persföretag inom koncernen ingår
	i, ett finansiellt konglomerat, ska
	Finansinspektionen lämna över pla-
	nen även till berörda resolutions-
	och tillsynsmyndigheter för försäk-
	ringssektorn.

Om ett moderföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna paragraf, ska Finansinspektionen ingripa enligt 25 kap.

4Senaste lydelse 2015:1032.

352

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.9Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs1 att 30 kap. 8 b, 12 a, 12 b, 12 e och 12 f §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				30 kap.
				8 b §2
Sekretess		enligt	4 §	första	Sekretess		enligt	4 §	första
stycket hindrar inte att en upp-					stycket hindrar inte att en upp-
gift lämnas till en enskild som					gift lämnas till en enskild som
deltar i ett resolutionsförfarande					deltar i ett resolutionsförfarande
enligt lagen (2015:1016) om reso-					enligt lagen (2015:1016) om reso-
lution	eller	Europaparlamentets			lution, lagen (2026:000) om reso-
och	rådets	förordning		(EU)	lution	av försäkringsföretag eller
2021/23 av den 16 december 2020					Europaparlamentets			och	rådets
om en ram för återhämtning och					förordning (EU) 2021/23 av den
resolution av centrala motparter					16 december 2020 om en ram för
och om ändring av förordningarna					återhämtning och resolution av
(EU) nr 1095/2010, (EU) nr					centrala motparter och om änd-
648/2012, (EU) nr			600/2014,		ring av förordningarna (EU) nr
(EU) nr 806/2014 och (EU)					1095/2010,		(EU) nr 648/2012,
2015/2365		samt	direktiven		(EU) nr 600/2014, (EU) nr
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/					806/2014 och (EU) 2015/2365
36/EG, 2014/59/EU			och	(EU)	samt	direktiven 2002/47/EG,
2017/1132, om uppgiften behövs					2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/
för att planera eller utföra en re-					59/EU och (EU) 2017/1132, om
solutionsåtgärd.					uppgiften behövs för att planera
					eller utföra en resolutionsåtgärd.

Sekretess enligt 4 § första stycket hindrar inte heller att en upp- gift lämnas till en enskild som deltar i ett ärende enligt 4 kap. lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

2Senaste lydelse 2022:744.

354

SOU 2025:97

Författningsförslag

om återhämtning och resolution av centrala motparter, om uppgiften behövs för att planera eller utföra en stödåtgärd enligt den lagen.

12 a §3

Sekretess gäller, till dess ären-	Sekretess gäller, till dess ären-
det har slutförts, i ärende om re-	det har slutförts, i ärende om re-
solution enligt lagen (2015:1016)	solution enligt lagen (2015:1016)
om resolution eller Europaparla-	om resolution, lagen (2026:000)
mentets och rådets förordning	om resolution av försäkringsföre-
(EU) 2021/23	tag eller Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) 2021/23

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ären- det avser, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ären- det avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

12 b §4

Sekretess gäller, i annat fall än	Sekretess gäller, i annat fall än
som avses i 12 och 12 a §§, i ären-	som avses i 12 och 12 a §§, i ären-
den enligt lagen (2015:1016) om	den enligt lagen (2015:1016) om
resolution eller Europaparlamen-	resolution, lagen (2026:000) om
tets och rådets förordning (EU)	resolution av försäkringsföretag eller
2021/23	Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) 2021/23

1.för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ären- det avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

3Senaste lydelse 2022:744.

4Senaste lydelse 2022:744.

355

Författningsförslag

SOU 2025:97

2.för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

12 e §5
Sekretess enligt 12 a–12 c §§	Sekretess enligt 12 a–12 c §§
hindrar inte att en uppgift läm-	hindrar inte att en uppgift läm-
nas till en enskild som deltar i ett	nas till en enskild som deltar i ett
resolutionsförfarande enligt lagen	resolutionsförfarande enligt lagen
(2015:1016) om resolution eller	(2015:1016) om resolution, lagen
enligt Europaparlamentets och	(2026:000) om resolution av för-
rådets förordning (EU) 2021/23	säkringsföretag eller enligt Europa-
eller i ett ärende om statligt stöd	parlamentets och rådets förord-
enligt 4 kap. lagen (2022:739)	ning (EU) 2021/23 eller i ett
med kompletterande bestämmel-	ärende om	statligt stöd enligt
ser till EU:s förordning om åter-	4 kap. lagen (2022:739) med kom-
hämtning och resolution av cen-	pletterande bestämmelser till EU:s
trala motparter, om uppgiften	förordning om återhämtning och
behövs för att planera eller ut-	resolution av centrala motparter,
föra en resolutionsåtgärd eller för	om uppgiften behövs för att pla-
att planera eller utföra en stöd-	nera eller utföra en resolutions-
åtgärd enligt 4 kap. lagen med	åtgärd eller för att planera eller
kompletterande bestämmelser till	utföra en stödåtgärd enligt 4 kap.
EU:s förordning om återhämt-	lagen med kompletterande be-
ning och resolution av centrala	stämmelser till EU:s förordning
motparter.	om återhämtning och resolution
	av centrala motparter.
12 f §6
Sekretess enligt 12 a § andra	Sekretess enligt 12 a § andra
stycket och 12 c § andra stycket	stycket och 12 c § andra stycket
hindrar inte att en uppgift läm-	hindrar inte att en uppgift läm-
nas ut till en konkursförvaltare	nas ut till en konkursförvaltare
eller en likvidator enligt vad som	eller en likvidator enligt vad som
föreskrivs i 28 kap. 6 § lagen	föreskrivs i	28 kap.	6 § lagen
(2015:1016) om resolution och	(2015:1016)	om	resolution,

5Senaste lydelse 2022:744.

6Senaste lydelse 2022:744.

356

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.10Förslag till lag om ändring lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 1 §, 12 kap. 4 § och 28 kap. 5 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §2

I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finans- marknaden,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommar- afton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen

iartikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska central- banken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt arti- kel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1, och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om inrättande av en ram för återhämt- ning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprung- liga lydelsen.

2Senaste lydelse 2022:194.

358

SOU 2025:97

Författningsförslag

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotter- företag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsför- ordningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har till- gångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutions- grupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsför- ordningen,

finansiellt konglomerat: ett finan- siellt konglomerat enligt definitio- nen i artikel 2.14 i konglomerat- direktivet,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

359

Författningsförslag

SOU 2025:97

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kost- nader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt arti- kel 100 i krishanteringsdirektivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättnings- garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt

artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett glo- balt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt arti- kel 4.1.134 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller artikel 4.1.11

ivärdepappersbolagsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotter- företag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag, kapitalbas:

1.för kreditinstitut, detsamma som avses i artikel 72 i tillsyns- förordningen och

2.för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i värde- pappersbolagsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksam- het i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

360

SOU 2025:97

Författningsförslag

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanter- ingsdirektivet,

konglomeratdirektivet: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kredit- institut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finan- siellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/ 96/EEG, 93/6/EEG och 93/ 22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864,

kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en kris- avvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansier- ingsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig för- valtare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

krishanteringsdirektivet:krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den direktiv 2014/59/EU av den

361

FörfattningsförslagSOU 2025:97

15 maj 2014 om inrättande av en			15 maj 2014 om inrättande av en
ram för återhämtning och resolu-			ram för återhämtning och resolu-
tion av kreditinstitut och värde-			tion av kreditinstitut och värde-
pappersföretag och om ändring			pappersföretag och om ändring
av rådets direktiv 82/891/EEG			av rådets direktiv 82/891/EEG
och Europaparlamentets och rådets			och Europaparlamentets och rådets
direktiv	2001/24/EG,	2002/	direktiv	2001/24/EG,		2002/
47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG,			47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG,
2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/			2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/
30/EU	och 2013/36/EU	samt	30/EU	och	2013/36/EU	samt
Europaparlamentets och		rådets	Europaparlamentets och			rådets
förordningar (EU) nr 1093/2010			förordningar (EU) nr 1093/2010
och (EU) nr 648/2012, i lydelsen			och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
enligt	Europaparlamentets och		enligt	Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2019/2034,			rådets direktiv (EU) 2025/1,
			krishanteringsdirektivet för för-
			säkringsföretag: Europaparlamentets
			och rådets direktiv (EU) 2025/1
			av den 27 november 2024 om in-
			rättande av en ram för återhämt-
			ning och resolution av försäkrings-
			och återförsäkringsföretag och om
			ändring	av	direktiven	2002/
			47/EG,	2004/25/EG,		2007/
			36/EG, 2014/59/EU och (EU)
			2017/1132		och förordningarna
			(EU) nr 1094/2010, (EU) nr
			648/2012, (EU) nr 806/2014 och
			(EU) 2017/1129, i den ursprung-
			liga lydelsen,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upp- hörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättnings- garanti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförord- ningen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller vill- koren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

362

SOU 2025:97

Författningsförslag

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsför- ordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finan- siellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moder- holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en reso- lutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är

a)en resolutionsenhet,

b)ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller

c)ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,

resolutionsmyndighet för för- säkringssektorn: resolutionsmyndig- het enligt definitionen i artikel 2.12 i krishanteringsdirektivet för försäk- ringsföretag,

363

Författningsförslag

SOU 2025:97

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som an- svarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, Solvens II-direktivet: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 novem- ber 2009 om upptagande och ut- övande av försäkrings- och åter- försäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2,

större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsynsförordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapital- täckningsdirektivet eller artikel 48 i värdepappersbolagsdirektivet,

tillsynsmyndighet för försäkrings- sektorn: en tillsynsmyndighet en- ligt definitionen i artikel 13.10 i Solvens II-direktivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemma- hörande inom EES,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen, utom sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

364

SOU 2025:97

Författningsförslag

värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepap- persföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ur- sprungliga lydelsen,

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

12kap. 4 §3

När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas

i de delar som motsvarar
– artikel 5.1	i Europaparla-	– artikel 5.1	i Europaparla-
mentets och	rådets direktiv	mentets och	rådets direktiv
2004/25/EG av den 21 april 2004		2004/25/EG av den 21 april 2004
om uppköpserbjudanden, i lydel-		om uppköpserbjudanden, i lydel-
sen enligt Europaparlamentets		sen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/59/EU,		och rådets direktiv (EU) 2025/1,

–avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspek- ter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,

– Europaparlamentets		och	– Europaparlamentets		och
rådets	direktiv 2007/36/EG av		rådets	direktiv 2007/36/EG av
den 11 juli 2007 om utnyttjande			den 11 juli 2007 om utnyttjande
av vissa av aktieägares rättigheter			av vissa av aktieägares rättigheter
i börsnoterade företag, i lydelsen			i börsnoterade företag, i lydelsen
enligt	Europaparlamentets	och	enligt	Europaparlamentets	och
rådets direktiv 2014/59/EU,			rådets direktiv (EU) 2025/1,

3Senaste lydelse 2022:1656.

365

SOU 2025:97

Författningsförslag

28kap. 5 §4

Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska, i den utsträck- ning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, sam- arbeta och utbyta information med

– varandra,
– motsvarande	myndigheter	– motsvarande	myndigheter
inom EES, och		inom EES,
– Europeiska	bankmyndig-	– Europeiska	bankmyndig-
heten.		heten,

–medlemmar i ett resolutions- kollegium enligt artikel 70 i kris- hanteringsdirektivet för försäkrings- företag.

Riksgäldskontoret ska lämna regeringen de uppgifter som behövs för regeringens verksamhet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 30 januari 2027.

4Senaste lydelse 2020:1214.

367

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.11Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs1 att 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17kap.

46 §2

Om styrelsen i en förening	Om styrelsen i en förening
som omfattas av lagen (2015:1016)	som omfattas av lagen (2015:1016)
om resolution bedömer att frå-	om resolution eller lagen
gan om likvidation bör läggas	(2026:000) om resolution av för-
fram för föreningsstämmans pröv-	säkringsföretag, bedömer att frå-
ning, ska den underrätta Riks-	gan om likvidation bör läggas
gäldskontoret och Finansinspek-	fram för föreningsstämmans pröv-
tionen om detta.	ning, ska den underrätta Riks-
	gäldskontoret och Finansinspek-
	tionen om detta.

Om föreningen är försatt i resolution eller om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot en sådan under- rättelse meddelar styrelsen att föreningen ska försättas i resolution, får någon kallelse till stämman inte utfärdas.

47 §3

Om ett ärende enligt 11 eller	Om ett ärende enligt 11 eller
16 § avser en förening som om-	16 § avser en förening som om-
fattas av lagen (2015:1016) om	fattas av lagen (2015:1016) om
resolution, ska Bolagsverket	resolution eller lagen (2026:000)
eller domstolen underrätta Riks-	om resolution av försäkringsföre-
gäldskontoret och Finansinspek-	tag, ska Bolagsverket eller dom-
tionen om att ärendet har inletts.	stolen underrätta Riksgäldskon-

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om in- rättande av en ram för återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse 2018:1401.

3Senaste lydelse 2018:1401.

368

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.12Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2019:742) om tjänstepen- sionsföretag

dels att 4 kap. 8 §, 12 kap. 1 § och 15 kap. 1 a, 2 a, 16, 17, 17 a och

18 a §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 18 kap. 17 b och

18 b–18 e §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 kap.

8 §

Följande bestämmelser i 4 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043)

gäller för tjänstepensionsföretag:
– 9 och 10 §§ om avtal med en				1.	9 och 10 §§ om avtal med
jävskrets om tjänster,				en jävskrets om tjänster,
– 11 § om försäkringar med				2.	11 § om försäkringar med
solidarisk ansvarighet,				solidarisk ansvarighet,
– 12 §	om	förbud mot	att	3.	12 § om förbud mot att
förespegla återbäring,				förespegla återbäring,
– 13 § om förbud mot med-				4.	13 § om förbud mot med-
delande av nya försäkringar vid				delande av nya försäkringar vid
likvidation eller konkurs,				likvidation eller konkurs,
– 14–16 §§ om sekretess m.m.,				5. 14–16 §§ om sekretess m.m.,
– 17 §	om	huvudkontor	i	6.	17 § om huvudkontor i
Sverige, och				Sverige, och
– 17 a och 17 b §§ om åter-				7.	17 a och 17 b §§ om åter-
köp och överföring.				köp och överföring.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäk- ringsföretag gälla tjänstepensionsföretag.

12 kap.

1§

Följande bestämmelser i 15 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller för tjänstepensionsaktiebolag:

– 1 och 2 §§ om krav på för- 1. 1 och 2 §§ om krav på för-

värvstillstånd,värvstillstånd,

370

SOU 2025:97Författningsförslag

– 3 §	om bekräftelse av att		2. 3 § om bekräftelse av att
ansökan kommit in,			ansökan kommit in,
– 7 § om förvärvstillstånd vid			3. 7 § om förvärvstillstånd vid
nära förbindelser,			nära förbindelser,
– 8 § om när beslut i fråga om			4. 8 § om när beslut i fråga om
förvärvstillstånd ska meddelas			förvärvstillstånd ska meddelas
m.m.,			m.m.,
– 10 § om beslut om tid för			5. 10 § om beslut om tid för
genomförande av förvärv,			genomförande av förvärv,
– 11 §	om	anmälningsskyl-	6. 11 § om anmälningsskyl-
dighet för den som avyttrar,			dighet för den som avyttrar,
– 12 §	om	anmälningsskyl-	7. 12 § om anmälningsskyl-
dighet för försäkringsaktiebolag,			dighet för försäkringsaktiebolag,
– 13 §	om	anmälningsskyl-	8. 13 § om anmälningsskyl-
dighet för ägare som är juridisk			dighet för ägare som är juridisk
person,			person,
– 15 och 16 §§ om avyttrings-			9. 15 och 16 §§ om avyttrings-
plikt,			plikt,
– 17 § om när aktier inte får			10. 17 § om när aktier inte får
medräknas, och			medräknas, och
– 18 §	om	förordnande av	11. 18 § om förordnande av
förvaltare.			förvaltare.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäk- ringsaktiebolag gälla tjänstepensionsaktiebolag. Hänvisningarna i 15 kap. 15, 17 och 18 §§ försäkringsrörelselagen till 15 kap. 14 § den lagen ska i stället avse 5 § detta kapitel.

Sanktionsavgift

5 a §

Finansinspektionen får besluta att en ägare som inte följer be- stämmelserna om förvärvstillstånd i 1 § första stycket 1 detta kapitel och 15 kap. 1 eller 2 § försäkrings- rörelselagen (2010:2043) eller om anmälningsskyldighet vid avytt- ring i 1 § första stycket 6 detta kapitel och 15 kap. 11 § försäk-

371

Författningsförslag

SOU 2025:97

ringsrörelselagen ska betala en sank- tionsavgift.

En sanktionsavgift enligt första stycket ska bestämmas i enlighet med bestämmelserna i 15 kap. 17, 17 a och 18 §§.

15kap.

1 a §1

Finansinspektionen ska ingripa						Finansinspektionen ska ingripa
mot någon som ingår i tjänste-						mot någon som ingår i tjänste-
pensionsföretagets styrelse eller						pensionsföretagets styrelse eller
är dess verkställande direktör, eller						är dess verkställande direktör, eller
är ersättare för någon av dem,						är ersättare för någon av dem, om
om företaget har åsidosatt sina						företaget
skyldigheter enligt någon av artik-
larna 5–10,		11.1–11.10, 12–14,
16.1,	16.2,	17,	18.1,	18.2,	19.1,

19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

1. har fått tillstånd att bedriva tjänstepensionsverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. inte uppfyller de grundläg- gande kraven för tjänstepensions- verksamhet i 4 kap. 1–3 eller 4– 7 §§, 4 kap. 8 § 1 denna lag och 4 kap. 9 och 10 §§ försäkrings- rörelselagen (2010:2043), 4 kap. 8 § 2 denna lag och 4 kap. 11 § försäkringsrörelselagen, 4 kap. 8 § 3 denna lag och 4 kap. 12 § försäk- ringsrörelselagen, 4 kap. 8 § 4 denna lag och 4 kap. 13 § försäkrings- rörelselagen, 4 kap. 8 § 7 denna

1Senaste lydelse 2024:1291.

372

SOU 2025:97

Författningsförslag

lag och 4 kap. 17 a och 17 b §§ försäkringsrörelselagen eller 9 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 10 §,

3.beräknar de försäkringstek- niska mer sällan än vad som gäller enligt 5 kap. 5 §,

4.förvarar företagets tillgångar

istrid med 6 kap. 8 §,

5.överskrider investeringsreg- lerna i 6 kap. 10, 11 och 13 §§,

6.inte uppfyller kraven på skuldtäckning enligt 6 kap. 12 §,

7.inte för ett sådant register som avses i 6 kap. 16 §,

8.inte uppfyller kraven på kapi- talbas enligt 7 kap. 1 §,

9.i strid med 8 kap. 15 § låter bli att underrätta Finansinspek- tionen om att företaget inte upp- fyller kapitalkraven eller att det finns risk om att företaget inte gör det,

10.inte uppfyller kraven om företagsstyrning enligt 9 kap. 1–26 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 27 §,

11.i strid med 12 kap. 1 § första stycket 7 denna lag och 15 kap. 12 § första stycket försäkrings- rörelselagen låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på inne- haven,

12.i strid med 12 kap. 1 § första stycket 7 denna lag och 15 kap. 12 § andra stycket försäkrings-

373

Författningsförslag

SOU 2025:97

rörelselagen låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana för- värv och avyttringar som avses där, 13. åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) 2022/2554.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av till- stånds- eller underrättelseskyl- dighet enligt 12 kap. 1 § första stycket 1 eller 6 denna lag och 15 kap. 1, 2 eller 11 § försäkrings- rörelselagen för förvärv eller av- yttring av aktier eller andelar i företaget, ska första stycket 11 och 12 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om företagets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

2 a §2

Ett ingripande enligt 1 a § får ske genom en eller båda av följande

sanktioner:
1. beslut att personen i fråga	1. beslut att personen i fråga
under en viss tid, lägst tre och	under en viss tid, lägst tre och
högst tio år, inte får upprätthålla	högst tio år, inte får vara styrelse-
en funktion som avses i 1 a § första	ledamot eller verkställande direk-
stycket i ett tjänstepensionsföre-	tör, eller ersättare för någon av dem,
tag, eller	i ett tjänstepensionsföretag, eller
2. beslut om sanktionsavgift.

2Senaste lydelse 2024:1291.

374

SOU 2025:97

Författningsförslag

16 §3

Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anmärkning eller varning mot ett tjänstepensionsföretag, får inspektionen be- sluta att företaget ska betala en sanktionsavgift.

Avgiften tillfaller staten.

17 §

Sanktionsavgiften ska fastställas		Sanktionsavgiften för ett tjänste-
till lägst 5 000 kronor	och högst	pensionsföretag ska	fastställas till
50 miljoner kronor.		högst det högsta av
		1. 10 procent av företagets om-
		sättning eller, i förekommande fall,
		motsvarande omsättning på kon-
		cernnivå närmast föregående räken-
		skapsår,
		2. två gånger den vinst som
		företaget gjort till följd av regel-
		överträdelsen, om beloppet går att
		fastställa, eller
		3. ett belopp	motsvarande
		5 000 000 euro.
Avgiften får inte överstiga tio		Sanktionsavgiften får inte be-
procent av tjänstepensionsföretagets		stämmas till ett lägre belopp än
omsättning närmast	föregående	5 000 kronor.

räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under tjänstepensions- företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen sak- nas eller är bristfälliga, får omsätt- ningen uppskattas.

Om överträdelsen har skett under företagets första verksam- hetsår eller om uppgifter om om- sättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen upp- skattas.

Avgiften får inte vara så stor att tjänstepensionsföretaget därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.

3Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

375

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.13Förslag till lag om ändring i lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (2022:739) med komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 3 §

När resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutions- mekanismer tillämpas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

inte tillämpas i de delar som motsvarar
– artikel 5.1		i Europaparla-		– artikel 5.1			i	Europaparla-
mentets och		rådets direktiv		mentets och			rådets		direktiv
2004/25/EG av den 21 april 2004				2004/25/EG av den 21 april 2004
om uppköpserbjudanden, i lydel-				om uppköpserbjudanden, i lydel-
sen enligt Europaparlamentets och				sen enligt		Europaparlamentets
rådets förordning (EU) 2021/23,				och rådets direktiv (EU) 2025/1,
– Europaparlamentets			och	– Europaparlamentets						och
rådets	direktiv	2007/36/EG av		rådets	direktiv		2007/36/EG av
den 11 juli 2007 om utnyttjande				den 11 juli 2007 om utnyttjande
av vissa av aktieägares rättigheter				av vissa av aktieägares rättigheter
i börsnoterade företag, i lydelsen				i börsnoterade företag, i lydelsen
enligt	Europaparlamentets		och	enligt	Europaparlamentets					och
rådets förordning (EU) 2021/23,				rådets direktiv (EU) 2025/1,
– artiklarna		49,	58.1,	– artiklarna				49,		58.1,
68.1–68.3, 70.2 första stycket,				68.1–68.3, 70.2 första stycket,
72–75 och 79–81 i Europa-				72–75 och 79–81 i Europa-
parlamentets och rådets direktiv				parlamentets och rådets direktiv
(EU) 2017/1132 av den 14 juni				(EU) 2017/1132 av den 14 juni
2017 om vissa aspekter av bo-				2017 om vissa aspekter av bo-
lagsrätt, i lydelsen enligt Europa-				lagsrätt, i lydelsen enligt Europa-
parlamentets och rådets förord-				parlamentets		och		rådets	direktiv
ning (EU) 2021/23, eller				(EU) 2025/1, eller

379

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.14Förslag till lag om ändring i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2022:964) om företags- rekonstruktion ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2§1

Lagen gäller inte för gäldenärer som är

1.kreditinstitut,

2.försäkringsföretag,

3.tjänstepensionsföretag

4.värdepappersföretag,

5. centrala motparter eller clear-	5. centrala motparter eller clear-
ingbolag, eller	ingbolag,
6. finansiella institut eller	6. finansiella institut eller
holdingföretag som är försatta i	holdingföretag som är försatta i
resolution enligt lagen (2015:1016)	resolution enligt lagen (2015:1016)
om resolution.	om resolution, eller
	7. holdingföretag som är försatta
	i resolution enligt lagen (2026:000)
	om resolution av försäkringsföretag.

Lagen gäller inte heller för sådana gäldenärer där staten, en kom- mun, en region eller ett kommunalförbund har ett bestämmande in- flytande i verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 30 januari 2027.

1Senaste lydelse 2024:126.

381

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.15Förslag till förordning om resolution för försäkringsföretag

Regeringens föreskriver1 följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2026:000) om resolution av försäkringsföretag.

2 § Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2026:000) om resolution av försäkringsföretag.

Rapportering till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

3 § Riksgäldskontoret ska årligen rapportera till Europeiska för- säkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om

–antalet försäkringsföretag och grupper som omfattas av resolu- tionsplanering,

–antalet försäkringsföretag och grupper som omfattas av förenk- lade skyldigheter enligt 2 kap. 19 § eller 3 kap. 33 § lagen (2026:000) om resolution av försäkringsföretag,

–kvantitativ information om tillämpningen av de kriterier som används för att bestämma vilka försäkringsföretag och grupper som ska omfattas av resolutionsplanering, och

–en beskrivning av förenklade skyldigheter jämfört med fullstän- diga skyldigheter, tillsammans med volymangivelser för kapitalkrav, premier, försäkringstekniska avsättningar och tillgångar, mätt i pro- cent av den totala volymen av kapitalkrav, premier, försäkringstek- niska avsättningar respektive tillgångar för försäkrings- och återför- säkringsföretagen i medlemsstaterna eller för alla grupper, beroende på vad som är tillämpligt.

382

SOU 2025:97

Författningsförslag

Bedömning av möjligheten till resolution

4 § Vid en bedömning av möjligheten till resolution av ett för- säkringsföretag eller en grupp enligt 2 kap. 11 § eller 3 kap. 20 § lagen om resolutions av försäkringsföretag ska Riksgäldskontoret beakta i vilken utsträckning

1.alla relevanta interna och externa, finansiella och operativa ömsesidiga beroenden har identifierats med avseende på alla rele- vanta tjänster och roller, inbegripet personal, och hänförts till juri- diska enheter, kritiska funktioner, kärnaffärsområden och relaterade avtalsarrangemang,

2.det finns lämpliga operativa arrangemang för att säkerställa kontinuiteten i relevanta tjänster som är nödvändiga för att upprätt- hålla kritiska funktioner, och de kärnaffärsområden som är nödvän- diga för ett effektivt genomförande av resolutionsåtgärden och en eventuell efterföljande omstrukturering, särskilt genom att under- lätta eventuella överföringar av tillgångar, rättigheter eller skulder, roller och personal,

3.riskerna för den operativa kontinuiteten vid resolution har be- dömts på ett heltäckande sätt, inbegripet kvalitativ och kvantitativ information som gör det möjligt att identifiera de relevanta tjänster- nas kritiska karaktär, inbegripet effekterna av avbrott i eller upp- hörande av relevanta tjänster vid resolution och deras utbytbarhet,

4.riskerna för den operativa kontinuiteten effektivt har begränsats och förekomsten av åtgärder för att förbättra beredskapen för reso- lution, inbegripet när det gäller verkställandet av kontinuitetsarran- gemang med externa tredjepartsleverantörer av relevanta tjänster,

5.företag eller grupper har inrättat de processer och arrangemang som är nödvändiga för att upprätthålla tillgången, före, under och efter resolution, till finansmarknadsinfrastrukturer och till betalnings-, clearing-, avvecklings- och depåtjänster som tillhandahålls av mellan- händer,

6.företag eller grupper har identifierat, minskat och, vid behov, avlägsnat källor till onödig komplexitet i sin struktur och sina infor- mationssystem som utgör en risk för genomförandet av resolutions- åtgärden, särskilt i syfte att underlätta avskiljande och överföring av kritiska funktioner och kärnaffärsområden,

7.en mottagare eller köpare finns tillgänglig för företagets port- följ eller verksamhet,

383

Författningsförslag

SOU 2025:97

8.det finns en förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapa- citet och en bedömning av huruvida denna kapacitet är tillräcklig för genomförandet av resolutionsplanen, inbegripet tillgången till even- tuella försäkringsgarantisystem eller finansieringsarrangemang och sannolikheten att innehavaren av förlustabsorberingskapaciteten kom- mer att kunna absorbera förluster,

9.det finns lämpliga arrangemang för att säkerställa det gräns- överskridande erkännandet av resolutionsåtgärder och resolutions- åtgärdernas effektivitet,

10.det finns lämpliga styrformer, interna processer och lednings- informationssystem för att stödja det operativa genomförandet av nedskrivningen eller konverteringen, inbegripet för att stödja över- föringen av portföljer,

11.företagets eller gruppens affärsmodell kan ge upphov till lik- viditetsbehov vid resolution,

12.processer och förmågor för att uppskatta likviditets- och finan- sieringsbehoven för genomförandet av resolutionsstrategin, mäta och rapportera likvida medel vid resolution och identifiera och mobilisera tillgängliga säkerheter finns och kan användas för att erhålla finan- siering under och efter resolution,

13.företag eller grupper har inrättat lämpliga ledningsinformations- system, värderingsförmåga och teknisk infrastruktur för att tillhanda- hålla den information som krävs för utarbetande och upprätthållande av resolutionsplaner, genomförande av en rättvis, försiktig och rea- listisk värdering och ändamålsenlig tillämpning av resolutionsåtgär- der, även under snabbt föränderliga förhållanden,

14.företag eller grupper har kommunikationsplaner för att säker- ställa snabb, robust och konsekvent kommunikation till relevanta intressenter och för att stödja genomförandet av resolutionsåtgär- den liksom styrformer för att säkerställa ett effektivt genomförande av dessa planer.

15.det finns robusta styrningsprocesser som underlättar utarbetan- det och genomförandet av resolutionsåtgärden, inbegripet ett snabbt och korrekt tillhandahållande av relevant information på regelbun- den basis och på ad hoc-basis, effektiv tillsyn under resolutionspla- nering och vid kriser och effektivt beslutsfattande vid tidpunkten för resolution,

384

SOU 2025:97

Författningsförslag

16.resolutionsåtgärden uppfyller resolutionsändamålen och är tro- värdig, inbegripet en utvärdering av sannolika konsekvenser för för- säkringstagare, borgenärer, motparter och anställda,

17.effekterna av företagets eller gruppens resolution på realeko- nomin eller den finansiella stabiliteten kan utvärderas på lämpligt sätt och spridningen begränsas, med beaktande av eventuella åtgär- der som myndigheterna i tredjeländer kan vidta, och

18.det finns arrangemang och medel som skulle kunna underlätta resolution när det gäller grupper som har dotterföretag etablerade i olika jurisdiktioner.

Underrättelser

5 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat om att försätta ett företag i resolution enligt 5 kap. lagen (2026:000) om resolution av försäkringsföretag eller att vidta resolutionsåtgär- der enligt den lagen, underrätta

1.företaget i resolution,

2.Finansinspektionen,

3.den behöriga myndigheten för eventuella filialer till företaget i resolution,

4.Riksbanken,

5.i tillämpliga fall, det försäkringsgarantisystem som företaget i resolution omfattas av,

6.i tillämpliga fall, resolutionsmyndigheten på gruppnivå,

7.Finansdepartementet,

8.i tillämpliga fall, grupptillsynsmyndigheten,

9.Europeiska systemrisknämnden,

10.Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Euro- peiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och Europeiska bank- myndigheten,

11.om företaget i resolution deltar i ett anmält avvecklingssystem, operatörerna av det systemet, och

12.om företaget i resolution ingår i ett finansiellt konglomerat, den relevanta resolutionsmyndighet som utsetts i enlighet med arti- kel 3 i krishanteringsdirektivet och den relevanta behöriga myndig-

385

Författningsförslag

SOU 2025:97

heten i den mening som avses i kapitaltäckningsdirektivet och till- synsförordningen.

En underrättelse enligt första stycket ska innehålla en kopia av beslutet och uppgift om när beslutet ska verkställas.

Offentliggörande

6 § Riksgäldskontoret ska offentliggöra ett beslut om resolution enligt 5 kap. 10 § lagen (2026:000) om resolution av försäkrings- företag eller ett beslut om resolutionsåtgärder enligt 9 kap. 5 § samma lag genom att

1.tillhandahålla en kopia av beslutet på sin webbplats och på webb- platsen för företaget i resolution,

2.skicka en kopia av beslutet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och till Finansinspektionen för offent- liggörande på de myndigheternas webbplatser, och

3.om aktierna, andra äganderättsinstrument eller skuldinstru- ment i företaget i resolution är upptagna till handel på en reglerad marknad, offentliggöra obligatorisk information om företaget i reso- lution i enlighet med 4 kap. 20 och 21 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och 17 kap. 2 och 3 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § 13 förordningen (2007:375) om handel med finansiella instrument och 6 kap. 1 § 49 och 50 förordningen (2007:572) om värdepappersmarknaden.

Om aktierna, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrumen- ten i företaget i resolution inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska Riksgäldskontoret skicka en kopia av ett beslut om resolution eller ett beslut om resolutionsåtgärder till ägare och bor- genärer som är kända genom företagets register eller databaser, om de är tillgängliga för Riksgäldskontoret.

Gränsöverskridande samarbete

7 § Om ett beslut eller åtgärder enligt lagen (2026:000) om reso- lution av försäkringsföretag kan få effekter i ett annat land inom EES, ska Riksgäldskontoret och, i förekommande fall Finansinspek- tionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet),

386

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.verka för att beslutsfattandet är effektivt och att resolutions- kostnaderna hålls så låga som möjligt när resolutionsåtgärder vidtas,

2.verka för att beslut fattas och åtgärder vidtas i god tid och, om nödvändigt, med vederbörlig skyndsamhet,

3.samarbetar med berörda myndigheter för att säkerställa att beslut fattas och åtgärder vidtas på ett samordnat och effektivt sätt,

4.verka för att berörda myndigheters roller och ansvar inom varje land inom EES är tydligt definierade,

5.verka för att vederbörlig hänsyn tas till intressen hos och potentiella konsekvenser av beslut, åtgärder eller underlåtenhet att vidta åtgärder samt att negativa effekter på försäkringstagare, den finansiella stabiliteten, offentliga finanser, försäkringsgarantisystem, finansieringsarrangemang, liksom negativa ekonomiska och sociala effekter i alla de länder där moderföretaget med det yttersta ägar- intresset och dess dotterföretag är verksamma eller där de bedriver betydande gränsöverskridande verksamhet,

6.verka för att vederbörlig hänsyn tas till målet om en avvägning mellan intressen hos olika länder inom EES och målet om att und- vika att vissa länders intressen äventyras eller skyddas på ett orättvist sätt, och

7.verkar för att ett förslag till ett beslut eller en åtgärd är trans- parent om beslutet eller åtgärden sannolikt kommer att få konsekven- ser för försäkringstagare, realekonomin, den finansiella stabiliteten, offentliga finanser och, i förekommande fall, försäkringsgaranti- system och finansieringsarrangemang i ett berört land inom EES.

Resolutionskollegier

8 § Riksgäldskontoret ska, när myndigheten är ordförande i ett resolutionskollegium,

1.skriftligen fastställa arrangemang och förfaranden för resolu- tionskollegiets arbete, efter samråd med övriga medlemmar i reso- lutionskollegiet,

2.samordna resolutionskollegiets alla aktiviteter,

3.sammankalla och leda alla möten i resolutionskollegiet och hålla alla övriga medlemmar i resolutionskollegiet fullt informerade i för- väg om anordnandet av möten i resolutionskollegiet, om de huvud-

387

Författningsförslag

SOU 2025:97

frågor som ska diskuteras och om de diskussionspunkter som ska beaktas,

4.underrätta övriga medlemmar i resolutionskollegiet om plane- rade möten så att de kan begära att få delta,

5.besluta vilka övriga medlemmar och observatörer som ska bjudas in att delta i resolutionskollegiets möten, på grundval av sär- skilda behov och med hänsyn till hur relevant den fråga som ska diskuteras är för dessa medlemmar och observatörer,

6.i rimlig tid ge alla övriga medlemmar information om de beslut som har fattats vid dessa möten samt om resultaten av mötena.

En resolutionsmyndighet ska alltid ges möjlighet att delta i reso- lutionskollegiets möten när frågor som ska beslutas gemensamt eller som berör ett företag i gruppen som är beläget i samma land som myndigheten står på dagordningen.

Om det är lämpligt, bör ska Riksgäldskontoret ansvara för att säkerställa samarbete och samordning mellan resolutionskollegiet och resolutionsmyndigheter i tredjeländer.

Om en resolutionsmyndighet i tredjeland där ett moderföretag eller ett företag som är etablerat inom EES har ett dotterförsäkrings- eller dotteråterförsäkringsföretag eller en filial som skulle betraktas som betydande om de var belägna inom EES bjuds in att delta som observatörer i resolutionskollegiet, ska Riksgäldskontoret bedöma myndigheten i tredjeland omfattas av konfidentialitetskrav motsva- rande de krav som anges i artikel 80 i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag.

Europeiska tillsynskollegier

9 § Om Riksgäldskontoret med stöd av 1 kap. 13 § lagen (2026:000) om resolution av försäkringsföretag tillsammans med andra resolu- tionsmyndigheter har inrättat ett europeiskt tillsynskollegium gäller 8 § i tillämpliga delar.

388

SOU 2025:97

Författningsförslag

Samarbete och informationsutbyte inom ett resolutionskollegium

10 § Vid deltagande i ett resolutionskollegium ska Riksgäldskon- toret, Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdeparte- mentet) samarbeta och utbyta information med andra medlemmar och observatörer i ett kollegium i den utsträckning som följer av kris- hanteringsdirektivet för försäkringsföretag.

Språk för beslut och föreskrifter

11 § Ett beslut som Riksgäldskontoret fattar i egenskap av resolu- tionsmyndighet på gruppnivå enligt lagen (2026:000) om resolution av försäkringsföretag och föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen, får vara avfattat på engelska. En översättning till svenska av beslutet, där det framgår att det är den engelska lydelsen av beslutet som gäller, ska i sådant fall biläggas beslutet.

Internationella överenskommelser

12 § Riksgäldskontoret får ingå sådana internationella överenskom- melser som avses i krishanteringsdirektivet för försäkringsföretag. Detta gäller dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

Bemyndiganden

13 § Riksgäldskontoret får i fråga om lagen (2026:000) om resolu- tion av försäkringsföretag meddela föreskrifter om

1.hur avgifter ska beräknas enligt 24 kap. 2 § tredje stycket,

2.vilka uppgifter ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret en- ligt 25 kap. 1 §, och

3.att vissa uppgifter som ska lämnas till Riksgäldskontoret enligt 25 kap. 1 § också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen.

Innan Riksgäldskontoret meddelar föreskrifter med stöd av första stycket 3, ska Finansinspektionen ges tillfälle att yttra sig.

Denna förordning träder i kraft den 30 januari 2027.

389

Författningsförslag

SOU 2025:97

Nuvarande lydelse

Sakregister till bilagan

Siffrorna avser punkter i bilagan



Försäkringskassan	142

Försörjningsberedskap	63

Föreslagen lydelse

Sakregister till bilagan

Siffrorna avser punkter i bilagan



Försäkringskassan	142

Försäkringsväsendet	135

Försörjningsberedskap	63

392

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska inspektionen rapportera till Europeiska för- säkrings- och tjänstepensions- myndigheten om hur sådana till- synskollegier som avses i 1 kap. 12 § samma lag fungerar och om eventuella svårigheter som har uppstått och som är relevanta för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens granskning av tillsynskollegiernas arbete.

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.17Förslag till förordning om ändring

i försäkringsrörelseförordningen (2011:257)

Regeringen föreskriver1 i fråga om försäkringsrörelseförordningen (2011:257)

dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 4 § och 7 kap. 2 § ska ha följande lydelse dels att det införs fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 a–5 c och 7 §§, och

närmast före 1 kap. 5 c och 7 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 5 §2

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska inspektionen rapportera till Europeiska för- säkrings- och tjänstepensions- myndigheten om hur sådana till- synskollegier som avses i 1 kap. 12 § 12 samma lag fungerar och om eventuella svårigheter som har uppstått och som är relevanta för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens granskning av tillsynskollegiernas arbete.

2Senaste lydelse 2019:820.

393

397

SOU 2025:97

Författningsförslag

Offentliggöranden

7 §

Finansinspektionen ska på sin webbplats tillhandahålla den in- formation som ska offentliggöras enligt artikel 84 i krishanterings- direktivet för försäkringsföretag.

2 kap.

4 §3

En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse ska även innehålla

1.en försäkran att stiftarna eller styrelseledamöterna inte är i kon- kurs eller har näringsförbud samt att de inte heller har förvaltare en- ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

2. namn och adress på de skade-	2. namn och adress på de skade-
regleringsrepresentanter som ska	regleringsrepresentanter som ska
utses enligt 27 § trafikskade-	utses enligt	27 § trafikskade-
lagen (1975:1410), och	lagen (1975:1410),
3. för försäkringsaktiebolag,	3. för försäkringsaktiebolag,
uppgift om vem som är kvalifi-	uppgift om vem som är kvalifi-
cerad innehavare av aktier i bo-	cerad innehavare av aktier i bo-
laget.	laget, och
	4. uppgift	om försäkringsföre-
	taget i en annan medlemsstat har
	ansökt om att driva försäkrings-
	verksamhet eller annan reglerad
	verksamhet eller verka som för-
	säkringsdistributör och om en så-

dan ansökan har avslagits eller dra- gits tillbaka samt skälen för det.

3Senaste lydelse 2019:820.

Författningsförslag

SOU 2025:97

7kap. 2 §4

Finansinspektionen får i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043) meddela föreskrifter om

1.drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtagan- den till följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz,

2.hur tillgångarna enligt 1 kap. 19 c § 1 ska definieras, placeras och värderas,

3.hur kapitalkravet enligt 1 kap. 19 c § 2 ska beräknas,

4.fastställande av garantibelopp enligt 1 kap. 19 c § 3,

5.kapitalbasens nivå, sammansättning och beräkningen av denna enligt 1 kap. 19 c § 4,

6.hur ett företagsstyrningssystem enligt 1 kap. 19 c § 5 ska ut- formas,

7. hur försäkringsförmånerna			7. hur försäkringsförmånerna
enligt 19 d § andra stycket och			enligt 1. kap. 19 d § andra stycket
19 e § första stycket 2 ska be-			och 19 e § första	stycket 2 ska
räknas,			beräknas,
8. information	enligt	19 e §	8. information	enligt	1. kap.
första stycket 1,			19 e § första stycket 1,
9. kapitalkrav	enligt	19 e §	9. kapitalkrav	enligt	1. kap.
första stycket 2,			19 e § första stycket 2,
10. tillgångar enligt 19 e § första			10. tillgångar enligt 1 kap. 19 e §
stycket 3,			första stycket 3,
11. styrning av en förening en-			11. styrning av en förening en-
ligt 19 e § första stycket 4,			ligt 1 kap. 19 e § första stycket 4,

12.den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 1 kap. 20 § 1,

13.de krav som ska gälla för deltagande i styrningen av ett för- säkringsföretag enligt 2 kap. 4 § första stycket 4,

14.de risker som hänför sig till varje försäkringsklass enligt 2 kap. 11 och 12 §§ samt om beteckningar för grupper av försäkringsklasser enligt 2 kap. 11 §,

15.vad en verksamhetsplan enligt 2 kap. 18 § ska innehålla,

16.vad en verksamhetsplan enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 i övrigt ska innehålla,

17.vilka åtgärder ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 4 kap. 1 §,

4Senaste lydelse 2020:663.

398

SOU 2025:97

Författningsförslag

18.vilken information enligt 4 kap. 2 § som ett försäkringsföre- tag ska lämna till försäkringstagarna, till andra ersättningsberätti- gade på grund av försäkringar och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,

19.vilka åtgärder ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på god försäkringsstandard som avses i 4 kap. 3 §,

20.villkor för upplåning enligt 4 kap. 6 §,

21.vilka kostnader som får beaktas vid beräkningen av de direkta kostnaderna för den administrativa hanteringen av återköp eller över- föring enligt 4 kap. 17 c § första stycket 1,

22.de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning enligt 5 kap. 4, 6, 11 och 13–16 §§,

23.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få tillstånd att använda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §,

24.hur en volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 § ska beräknas,

25.villkoren för undantag en- ligt 5 kap. 10 § och beräkningen av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur,

26.villkoren för undantag en- ligt 5 kap. 12 § och beräkningen av det tillfälliga avdraget,

27.vad som avses med lämp- lig riskspridning enligt 6 kap. 3 § första stycket,

28.förvaring av tillgångar en- ligt 6 kap. 4 §,

29.användning av derivatin- strument enligt 6 kap. 5 §,

23.infasningen av riskfria ränte- satser enligt 5 kap. 6 a §,

24.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få tillstånd att använda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §,

25.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få tillstånd att använda en volatilitetsjustering eller en före- tagsspecifik volatilitetsjustering en- ligt 5 kap. 9 §,

26.villkoren för undantag en- ligt 5 kap. 10 § och beräkningen av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur,

27.villkoren för undantag en- ligt 5 kap. 12 § och beräkningen av det tillfälliga avdraget,

28.vad som avses med lämp- lig riskspridning enligt 6 kap. 3 § första stycket,

29.förvaring av tillgångar en- ligt 6 kap. 4 §,

30.användning av derivatin- strument enligt 6 kap. 5 §,

399

Författningsförslag

SOU 2025:97

30.förande av register enligt 6 kap. 11 §,

31.de krav som ska gälla för godkännande av poster som till- läggskapital och grunder för vär- dering av poster i tilläggskapi- talet enligt 7 kap. 5 §,

32.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid indel- ning i nivåer enligt 7 kap. 7 §,

33.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid klassi- ficeringen av kapitalbasposter en- ligt 7 kap. 9 §,

34.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid klassi- ficering av poster i tilläggskapi- talet enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

35.hur det primära solvens- kapitalkravet ska beräknas enligt 8 kap. 6 §,

36.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få tillstånd att använda företagsspecifika parametrar en- ligt 8 kap. 7 §,

37.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få beräkna kapital- kravet för aktiekursrisk utifrån en särskild metod enligt 8 kap. 8 §,

31.förande av register enligt 6 kap. 11 §,

32.primärkapitalet enligt 7 kap.

3 §,

33.de krav som ska gälla för godkännande av poster som till- läggskapital och grunder för vär- dering av poster i tilläggskapi- talet enligt 7 kap. 5 §,

34.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid indel- ning i nivåer enligt 7 kap. 7 §,

35.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid klassi- ficeringen av kapitalbasposter en- ligt 7 kap. 9 §,

36.vilka egenskaper och kri- terier som ska beaktas vid klassi- ficering av poster i tilläggskapi- talet enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

37.hur det primära solvens- kapitalkravet ska beräknas enligt 8 kap. 6 §,

38.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få tillstånd att använda företagsspecifika parametrar en- ligt 8 kap. 7 §,

39.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få beräkna kapital- kravet för aktiekursrisk utifrån en särskild metod enligt 8 kap. 8 §,

40.vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkrings- företag ska få använda ett särskilt kapitalkrav för långsiktiga aktie-

400

SOU 2025:97

Författningsförslag

38.hur kapitalkravet för opera- tiv risk ska beräknas enligt 8 kap. 9 §,

39.hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 8 kap. 10 §,

40.förutsättningarna för till- stånd att använda en fullständig eller partiell intern modell enligt 9 kap. 1–5 §§,

41.förutsättningarna för änd- ring av en intern modell och styr- dokument enligt 9 kap. 6 och 7 §§,

42.krav på användning av sta- tistiska kvalitetsnormer för en intern modell enligt 9 kap. 9–14 §§,

43.kalibrering av en intern modell enligt 9 kap. 15 §,

44.validering av en intern modell enligt 9 kap. 17 §,

45.krav på dokumentation enligt 9 kap. 18 §,

46.vad ett system för risk- hantering enligt 10 kap. 6 § ska innehålla när ett försäkrings- företag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell,

47.innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som av- ses i 10 kap. 7 § fjärde stycket,

investeringar enligt 8 kap. 8 a § och hur detta kapitalkrav ska utformas,

41.hur kapitalkravet för opera- tiv risk ska beräknas enligt 8 kap. 9 §,

42.hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 8 kap. 10 §,

43.förenklade beräkningar av kapitalkraven enligt 8 kap. 11 §.

44.förutsättningarna för till- stånd att använda en fullständig eller partiell intern modell enligt 9 kap. 1–5 §§,

45.förutsättningarna för änd- ring av en intern modell och styr- dokument enligt 9 kap. 6 och 7 §§,

46.krav på användning av statistiska kvalitetsnormer för en intern modell enligt 9 kap. 9–14 §§,

47.kalibrering av en intern modell enligt 9 kap. 15 §,

48.validering av en intern modell enligt 9 kap. 17 §,

49.krav på dokumentation enligt 9 kap. 18 §,

50.innehållet i styrdokumentet om mångfald i styrelsens samman- sättning enligt 10 kap. 2 § första stycket 7,

51.vad ett system för risk- hantering enligt 10 kap. 6 § ska innehålla när ett försäkrings- företag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell,

52.innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som av- ses i 10 kap. 7 § fjärde stycket,

401

Författningsförslag

SOU 2025:97

48.innehållet i en sådan lik- viditetsplan som avses i 10 kap. 8 § 1,

49.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjus- tering enligt 10 kap. 8 § 2,

50.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av för- säkringsföretag när det gäller före- tagets känslighet för de antaganden som ligger till grund för faststäl- landet av den relevanta riskfria räntestrukturen enligt 10 kap. 9 §,

51.hur en sådan egen bedöm- ning som avses i 10 kap. 10 § ska genomföras,

53.innehållet i en sådan lik- viditetsplan som avses i 10 kap. 8 § 1,

54.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjus- tering enligt 10 kap. 8 § 2,

55.kraven på regelbundna ut- värderingar som ska göras av för- säkringsföretag när det gäller före- tagets känslighet för de antaganden som ligger till grund för faststäl- landet av den relevanta riskfria räntestrukturen enligt 10 kap. 9 §,

56.hur en sådan egen bedöm- ning som avses i 10 kap. 10 § ska genomföras,

57.innehållet i planen för håll- barhetsfaktorers påverkan på före- tagets finansiella risker enligt 10 kap. 10 a §,

58.innehållet i ett företags lik- viditetsplan enligt 10 kap. 10 c §, inklusive likviditetsriskindikatorer,

59.innehåll i analyser av makro- ekonomisk utveckling och utveck- ling på de finansiella markna- derna enligt 10 kap. 11 § andra stycket 4,

60.förutsättningar tillämpa undantaget i 10 kap. 11 a § andra stycket,

61.förhållanden som är oroande ur makrotillsynssynpunkt enligt 10 kap. 11 b §,

62.hur ofta klimatförändrings- risker ska beaktas i den egna risk-

402

SOU 2025:97

Författningsförslag

52.rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbedöm- ningen enligt 10 kap. 13 §,

53.vad funktionen för risk- hantering enligt 10 kap. 15 § ska ansvara för när ett försäkrings- företag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell,

54.villkor för behörighet för den som ska ansvara för eller ut- föra uppgifter i aktuariefunktio- nen enligt 10 kap. 18 §,

55.innehållet i försäkrings- tekniska riktlinjer och beräknings- underlag som avses i 10 kap. 23 §,

56.vilka uppgifter som ska omfattas av riktlinjer för hanter- ing av intressekonflikter enligt 10 kap. 24 §,

57.innehållet i solvens- och

verksamhetsrapporten enligt 16 kap. 2 §,

och solvensbedömningen enligt 10 kap. 11 c § andra stycket,

63.villkoren för att tillämpa undantaget enligt 10 kap. 12 § andra stycket,

64.rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbedöm- ningen enligt 10 kap. 13 §,

65.vad funktionen för risk- hantering enligt 10 kap. 15 § ska ansvara för när ett försäkrings- företag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell,

66.villkor för behörighet för den som ska ansvara för eller ut- föra uppgifter i aktuariefunktio- nen enligt 10 kap. 18 §,

67.innehållet i försäkrings- tekniska riktlinjer och beräknings- underlag som avses i 10 kap. 23 §,

68.vilka uppgifter som ska omfattas av riktlinjer för hanter- ing av intressekonflikter enligt 10 kap. 24 §,

69.arrangemang för övervak- ning av kvalitativa och kvantita- tiva indikatorer enligt 10 a kap. 7 §,

70.de kvalitativa och kvanti- tativa indikatorer som i en plan för förebyggande återhämtning ska identifiera tidpunkter vid vilka korrigerande åtgärder bör övervägas eller vidtas enligt 10 a kap. 8 §.

71.innehållet i solvens- och

verksamhetsrapporten enligt 16 kap. 2–2 b §§,

72.när solvens- och verksam- hetsrapporten enligt 16 kap. 2 §

403

Författningsförslag

SOU 2025:97

			ska offentliggöras och lämnas till
			Finansinspektionen,
			73. kraven för revisionen en-
			ligt 16 kap. 2 c och 2 d §§,
58. vilka uppgifter en ansökan			74. vilka uppgifter en ansökan
om undantag från kravet på			om undantag från kravet på
offentliggörande		enligt 16 kap.	offentliggörande		enligt 16 kap.
3 § ska innehålla,			3 § ska innehålla,
			75. förutsättningar för undan-
			tag enligt 16 kap. 3 a §,
59. innehållet i informations-			76. innehållet i informations-
och rapporteringssystem och styr-			och rapporteringssystem och styr-
dokument enligt 16 kap. 8 §,			dokument enligt 16 kap. 8 §,
60. vilka upplysningar ett för-			77. vilka upplysningar ett för-
säkringsföretag		ska lämna till	säkringsföretag		ska lämna	till
Finansinspektionen enligt 17 kap.			Finansinspektionen enligt 17 kap.
5 § samt när och hur de ska			6 b § samt när och hur de ska
lämnas,			lämnas,
61. att	vissa	uppgifter som	78. att	vissa	uppgifter	som
enligt 17 kap. 6 § ska lämnas till			enligt 17 kap. 6 § ska lämnas till
Finansinspektionen i stället ska			Finansinspektionen i stället			ska
lämnas till Statistiska central-			lämnas till Statistiska central-
byrån,			byrån,
62. när och hur en försäkrings-			79. när och hur en försäkrings-
förening ska upprätta och ge in			förening ska upprätta och ge in
en försäkringsteknisk utredning			en försäkringsteknisk utredning
enligt 17 kap. 17 a §,			enligt 17 kap. 17 a §,
63. innehållet i en åtgärdsplan			80. innehållet i en åtgärdsplan
enligt 18 kap. 4 §,			enligt 18 kap. 4 §,
64. innehållet i en plan för in-			81. innehållet i en plan för in-
fasning och en lägesrapport en-			fasning och en lägesrapport en-
ligt 18 kap. 6 §,			ligt 18 kap. 6 §,
65. innehållet		i en finansiell	82. innehållet		i en finansiell
saneringsplan enligt 18 kap. 8 §,			saneringsplan enligt 18 kap. 8 §,
66. hur	den	gruppbaserade	83. hur	den	gruppbaserade
kapitalbasen och det gruppbase-			kapitalbasen och det gruppbase-
rade kapitalkravet ska beräknas			rade kapitalkravet ska beräknas
enligt 19 kap. 16–22 §§,			enligt 19 kap. 16–22 a, 28 a, 28 b
			och 28 g §§,

404

SOU 2025:97

Författningsförslag

67.hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbase- rade kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt 19 kap. 30 §,

68.innehållet i samt omfatt- ningen och fullgörandet av rappor- teringen enligt 19 kap. 33 §,

69.innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 19 kap. 35 § andra stycket,

70.vilka upplysningar ett före- tag ska lämna till Finansinspek- tionen enligt 19 kap. 37 och 49 §§,

71.företagsstyrningssystem inom en grupp enligt 19 kap. 42 §,

72.innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 19 kap. 43 §,

73.hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbase- rade kapitalkravet ska beräknas enligt 19 kap. 71 § tredje stycket, och

84.hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbase- rade kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt 19 kap. 30 §,

85.innehållet i samt omfatt- ningen och fullgörandet av rappor- teringen enligt 19 kap. 33 §,

86.innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 19 kap. 35 § andra stycket,

87.vilka upplysningar ett före- tag ska lämna till Finansinspek- tionen enligt 19 kap. 37, 49 och 50 §§ och när,

88.företagsstyrningssystem inom en grupp enligt 19 kap. 42 §,

89.innehållet i en plan för håll- barhetsfaktorers påverkan på finan- siella risker för en grupp enligt 19 kap. 42 h §,

90.innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 19 kap. 43 §,

91.när en solvens- och verk- samhetsrapport enligt 19 kap. 54 eller 55 § senast ska offentliggöras,

92.när en regelbunden tillsyns- rapport enligt 19 kap. 57 a eller 57 b § senast ska lämnas in,

93.hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbase- rade kapitalkravet ska beräknas enligt 19 kap. 71 § tredje stycket,

94.arrangemang för övervak- ning av indikatorer enligt 19 a kap. 5 §,

405

SOU 2025:97

Författningsförslag

1.18Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:1034) om resolution

Regeringen föreskriver1 att 2, 8, 15 och 18 §§ förordningen (2015:1034) om resolution ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

I denna förordning betyder

1.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verk- samhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

2. krishanteringsdirektivet:				2. krishanteringsdirektivet:
Europaparlamentets och rådets				Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/EU		av	den	direktiv 2014/59/EU			av	den
15 maj 2014 om inrättande av en				15 maj 2014 om inrättande av en
ram för återhämtning och reso-				ram för återhämtning och reso-
lution av kreditinstitut och värde-				lution av kreditinstitut och värde-
pappersföretag och	om	ändring		pappersföretag och		om	ändring
av rådets direktiv 82/891/EEG				av rådets direktiv		82/891/EEG
och Europaparlamentets			och	och	Europaparlamentets			och
rådets direktiv	2001/24/EG,			rådets	direktiv	2001/24/EG,
2002/47/EG,	2004/25/EG,			2002/47/EG,		2004/25/EG,
2005/56/EG,	2007/36/EG,			2005/56/EG,		2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU			och	2011/35/EU, 2012/30/EU				och
2013/36/EU samt Europaparla-				2013/36/EU samt Europaparla-
mentets och rådets förordningar				mentets och rådets förordningar
(EU) nr 1093/2010 och (EU) nr				(EU) nr 1093/2010 och (EU) nr
648/2012, i lydelsen enligt Europa-				648/2012, i lydelsen enligt Europa-

2Senaste lydelse 2021:472.

407

FörfattningsförslagSOU 2025:97

parlamentets och rådets direktiv	parlamentets och rådets direktiv
(EU) 2019/2034, och	(EU) 2025/1, och

3.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

Termer och uttryck i övrigt som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2015:1016) om resolution.

8 §

Riksgäldskontoret ska skicka en kopia av en resolutions- eller koncernresolutionsplan och eventuella ändringar i planen till Finans- inspektionen. Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutions- myndighet, ska en kopia av en koncernresolutionsplan och eventu- ella ändringar i planen även skickas till andra behöriga myndigheter som berörs av planen.

Om koncernen, eller ett in- stitut eller en juridisk person som är del av koncernen, är eller ingår i ett finansiellt konglomerat, ska Riksgäldskontoret översända en resolutionsplan eller en koncern- resolutionsplan även till de berörda resolutions- och tillsynsmyndig- heterna för försäkringssektorn.

15 §3

Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat att försätta ett företag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller att vidta resolutionsåtgärder enligt den lagen, underrätta

1.företaget i resolution,

2.Finansinspektionen,

3.den behöriga myndigheten för filialerna till företaget i resolution,

4.Riksbanken,

5.om beslutet avser ett kreditinstitut, det insättningsgarantisystem till vilket kreditinstitutet hör,

6.i tillämpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten,

3Senaste lydelse 2021:472.

408

SOU 2025:97

Författningsförslag

7.Finansdepartementet,

8.i de fall företaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt avdelning VII kapitel 3 i kapitaltäckningsdirektivet, den sam- ordnande tillsynsmyndigheten,

9.Europeiska systemrisknämnden,

10. Europeiska kommissionen,		10. Europeiska kommissionen,
Europeiska centralbanken, Euro-		Europeiska centralbanken, Euro-
peiska värdepappers- och mark-		peiska värdepappers- och mark-
nadsmyndigheten,	Europeiska	nadsmyndigheten,		Europeiska
försäkrings- och tjänstepensions-		försäkrings- och tjänstepensions-
myndigheten och	Europeiska	myndigheten och		Europeiska
bankmyndigheten, och		bankmyndigheten,
11. om företaget i resolution		11. om företaget i resolution
deltar i ett anmält avvecklings-		deltar i ett anmält avvecklings-
system, operatörerna av det		system,	operatörerna av det
systemet.		systemet, och
		12. om företaget i resolution in-
		går i ett	finansiellt	konglomerat,

de berörda tillsyns- och resolu- tionsmyndigheterna för försäkrings- sektorn.

Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat om tillfälliga åtgärder för ett företag enligt 5 kap. 7 § lagen om resolution underrätta företaget och de myndigheter som anges i första stycket 2–8.

En underrättelse enligt första eller andra stycket ska innehålla en kopia av beslutet och uppgift om när beslutet ska verkställas.

18 §

Vid deltagande i ett resolu-	Vid deltagande i ett resolu-
tionskollegium ska Riksgäldskon-	tionskollegium ska Riksgäldskon-
toret, Finansinspektionen och	toret, Finansinspektionen och
Regeringskansliet (Finansdeparte-	Regeringskansliet (Finansdeparte-
mentet) samarbeta och utbyta	mentet) samarbeta och utbyta
information med samtliga med-	information med samtliga med-
lemmar i kollegiet i den utsträck-	lemmar och observatörer i kolle-
ning som följer av krishanter-	giet i den utsträckning som föl-
ingsdirektivet.	jer av krishanteringsdirektivet.

Denna förordning träder i kraft den 30 januari 2027.

409

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.19Förslag till förordning om ändring

i förordning (2023:909) med instruktion för Riksgäldskontoret

Regeringen föreskriver1 i fråga om förordningen (2023:909) med in- struktion för Riksgäldskontoret

dels att 44 § ska upphöra att gälla,

dels att 9, 34, 43, 50 och 51 §§ och rubriken närmast före 51 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 §
Myndigheten är resolutionsmyndighet för
1. kreditinstitut, värdepappers-	1. kreditinstitut, värdepappers-
bolag och vissa andra företag en-	bolag och vissa andra företag en-
ligt lagen (2015:1016) om reso-	ligt lagen (2015:1016) om reso-
lution, och	lution,
2. centrala motparter enligt	2. centrala motparter	enligt
lagen (2022:739) med komplet-	lagen (2022:739) med komplet-
terande bestämmelser till EU:s	terande bestämmelser till EU:s
förordning om återhämtning och	förordning om återhämtning och
resolution av centrala motparter.	resolution av centrala motparter,
	och
	3. försäkringsföretag och	vissa
	andra företag enligt	lagen
	(2026:000) om resolution av för-
	säkringsföretag.

34 §2

Myndigheten ska i årsredovisningen lämna en redogörelse för 1. i fråga om statens internbank

–ändringar i tillämpningen av principerna för räntesättning,

1Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/1 av den 27 november 2024 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag och om ändring av direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 och förordningarna (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2017/1129, i den ursprungliga lydelsen.

2Senaste lydelse 2024:1105.

410

SOU 2025:97

Författningsförslag

–uppnådda förbättringar i kvalitativa och, om möjligt, kvantita- tiva termer,

–större steg i utvecklingsarbetet,

–viktigare förslag till strukturella åtgärder och åtgärdernas effek- ter för statens internbank,

2. garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och för- väntade förluster, där väsentliga förändringar som påverkar myndig- hetens verksamhet kommenteras, och

3. de resolutionsplaner som	3. de resolutionsplaner som
upprättats, inbegripet myndig-	upprättats, inbegripet i förekom-
hetens fastställande av krav på	mande fall myndighetens fast-
kapitalbas och kvalificerade skul-	ställande av krav på kapitalbas och
der och hur avgifterna till resolu-	kvalificerade skulder och hur av-
tionsreserven har fastställts.	gifterna till resolutionsreserven har
	fastställts.

Första stycket 2 gäller inte för åtaganden som är riktade till den finansiella sektorn.

43 § Resolutionsdelegationen ska besluta i frågor som är av principiell

karaktär eller av större betydelse eller avser föreskrifter och som

myndigheten ska pröva enligt
1. lagen (2015:1016) om resolution,
2. Europaparlamentets och			2. Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2021/23			rådets förordning (EU) 2021/23
av den 16 december 2020 om en			av den 16 december 2020 om en
ram för återhämtning och reso-			ram för återhämtning och reso-
lution av centrala motparter och			lution av centrala motparter och
om ändring av förordningarna			om ändring	av förordningarna
(EU) nr 1095/2010, (EU) nr			(EU) nr 1095/2010, (EU) nr
648/2012,	(EU) nr	600/2014,	648/2012, (EU) nr		600/2014,
(EU) nr 806/2014 och (EU)			(EU) nr 806/2014 och (EU)
2015/2365	samt	direktiven	2015/2365	samt	direktiven
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/			2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/
36/EG, 2014/59/EU och (EU)			36/EG, 2014/59/EU och (EU)
2017/1132, och			2017/1132,
3. lagen (2022:739) med kom-			3. lagen (2022:739) med kom-
pletterande bestämmelser till EU:s			pletterande bestämmelser till EU:s
förordning om återhämtning och			förordning om återhämtning och

411

Författningsförslag

SOU 2025:97

resolution av centrala motparter. resolution av centrala motparter, och

4. lagen (2026:000) om reso- lution av försäkringsföretag.

Resolutionsdelegationen får även besluta i andra frågor som myn- digheten ska pröva enligt de lagar och den EU-förordning som anges i första stycket.

50 §

Andra ärenden än de som av-	Andra ärenden än de som av-
ses i 41 och 43–45 §§ denna	ses i 41 och 43, och 45 §§ denna
förordning och 4 § myndighets-	förordning och 4 § myndighets-
förordningen (2007:515) får av-	förordningen (2007:515) får av-
göras av myndighetschefen eller,	göras av myndighetschefen eller,
om styrelsen eller resolutions-	om styrelsen eller resolutions-
delegationen inte bestämt något	delegationen inte bestämt något
annat, av den som myndighets-	annat, av den som myndighets-
chefen bestämmer.	chefen bestämmer.

Bisysslor och del i eller lån hos kreditinstitut

Bisysslor, del i kreditinstitut eller försäkringsföretag eller lån hos kreditinstitut

51 §

Den som är ledamot i myndighetens styrelse eller resolutions- delegationen, eller är anställd hos myndigheten, får inte utan tillstånd

1. vara ledamot eller suppleant	1. vara ledamot eller suppleant
i styrelsen för ett finansinstitut	i styrelsen för
eller ett företag som anges i 1 kap.
1 § första stycket, 18 kap. 2 § eller
19 kap. 2 § lagen (2015:1016) om
resolution, eller
	– ett	finansinstitut eller ett
	företag som anges i 1 kap. 1 § första
	stycket,	18 kap. 2 § eller 19 kap.
	2 § lagen (2015:1016) om resolu-
	tion, eller

– ett försäkringsföretag eller ett företag som anges i 1 kap. 1 § första

412

Tillstånd enligt första stycket meddelas av regeringen i fråga om ledamot i styrelsen eller resolutionsdelegationen och av myndigheten i fråga om andra anställda hos myndigheten än myndighetschefen. För ledamot i resolutionsdelegationen får till- stånd enligt första stycket 1 dock inte ges i fråga om ett kredit- institut eller ett försäkringsföretag. För en sådan ledamot får tillstånd enligt första stycket 2 i fråga om ett kreditinstitut eller försäkrings- företag ges bara för uppdrag i in- stitut som staten äger aktier i.

Ledamöterna i styrelsen och resolutionsdelegationen samt de anställda som styrelsen bestämmer får inte utan tillstånd ha del i ett kreditinstitut eller ett försäkrings- företag eller ha lån hos ett kre- ditinstitut. Tillstånd meddelas av regeringen i fråga om ordföranden i styrelsen, av ordförandena i fråga om övriga ledamöter i styrelsen och resolutionsdelegationen samt av myndigheten i andra fall.

SOU 2025:97

Författningsförslag

stycket, 17 kap. 2 § eller 18 kap. 2 § lagen (2026:000) om resolu- tion av försäkringsföretag, eller

2.vara anställd hos eller åta sig uppdrag för ett sådant företag som avses i 1.

Tillstånd enligt första stycket meddelas av regeringen i fråga om ledamot i styrelsen eller resolutionsdelegationen och av myndigheten i fråga om andra anställda hos myndigheten än myndighetschefen. För ledamot i resolutionsdelegationen får till- stånd enligt första stycket 1 dock inte ges i fråga om ett kredit- institut. För en sådan ledamot får tillstånd enligt första stycket 2 i fråga om ett kreditinstitut ges bara för uppdrag i institut som staten äger aktier i.

Ledamöterna i styrelsen och resolutionsdelegationen samt de anställda som styrelsen bestämmer får inte utan tillstånd ha del i ett kreditinstitut eller ha lån hos ett kreditinstitut. Tillstånd meddelas av regeringen i fråga om ordföran- den i styrelsen, av ordförandena i fråga om övriga ledamöter i sty- relsen och resolutionsdelegationen samt av myndigheten i andra fall.

Denna förordning träder i kraft 30 januari 2027.

413

Författningsförslag

SOU 2025:97

1.20Förslag till förordning om ändring

i förordning (2023:910) med instruktion för Finansinspektionen

Regeringen föreskriver1 att 6 § förordningen (2023:910) med instruk- tion för Finansinspektionen ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 §

Myndigheten får ingå sådana internationella överenskommelser

som avses i

1. Europaparlamentets

och

1. Europaparlamentets

och

rådets direktiv 2009/138/EG av

den 25 november 2009 om upp-

tagande och utövande av försäk-

rings- och återförsäkringsverk-

samhet

(Solvens II),

lydelsen

samhet

(Solvens II),

lydelsen

enligt

Europaparlamentets

och

enligt

Europaparlamentets

och

rådets direktiv 2014/51/EU,

rådets direktiv (EU) 2025/2,

2. artiklarna 8.2,

8.5,

20.5,

2. artiklarna 8.2,

8.5,

20.5,

30.4, 59.3 c, 61.4 b och 62.8 i

Europaparlamentets

och rådets

Europaparlamentets

och rådets

direktiv

2014/59/EU

den

direktiv

2014/59/EU

den

15 maj 2014 om inrättande av en

ram för återhämtning och resolu-

tion av kreditinstitut och värde-

pappersföretag och om ändring

av rådets direktiv

82/891/EEG

av rådets direktiv

82/891/EEG

och

Europaparlamentets

och

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv

2001/24/EG,

rådets

direktiv

2001/24/EG,

2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/

56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU,

2012/30/EU och

2013/36/EU

2012/30/EU och

2013/36/EU

samt

Europaparlamentets

och

samt

Europaparlamentets

och

414

SOU 2025:97Författningsförslag

rådets förordningar (EU) nr	rådets förordningar (EU) nr
1093/2010 och (EU) nr 648/2012,	1093/2010 och (EU) nr 648/2012,
i den ursprungliga lydelsen,	i lydelsen enligt Europaparla-
	mentets och rådets direktiv (EU)
	2025/1,

3.artikel 57a.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG,

ilydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843,

4.Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/411,

5.Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensions- institut, i den ursprungliga lydelsen,

6.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut,

7. Europaparlamentets och rå-	7. Europaparlamentets och rå-
dets förordning (EU) nr 236/2012	dets förordning (EU) nr 236/2012
av den 14 mars 2012 om blank-	av den 14 mars 2012 om blank-
ning och vissa aspekter av kre-	ning och vissa aspekter av kre-
ditswappar (blankningsförord-	ditswappar (blankningsförord-
ningen), och	ningen),
8. Europaparlamentets och rå-	8. Europaparlamentets och rå-
dets förordning (EU) nr 648/2012	dets förordning (EU) nr 648/2012
av den 4 juli 2012 om OTC-	av den 4 juli 2012 om OTC-
derivat, centrala motparter och	derivat, centrala motparter och
transaktionsregister.	transaktionsregister, och
	9. Europaparlamentets och rådets
	direktiv (EU) 2025/1 av den
	27 november 2024 om inrättande
	av en ram för återhämtning och
	resolution av försäkrings- och åter-
	försäkringsföretag och om ändring
	av direktiven 2002/47/EG, 2004/
	25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU

415

Statens offentliga utredningar 2025

Kronologisk förteckning

1.Skärpta krav för svenskt medborgar- skap. Ju.

2.Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Ju.

3.Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskatte- reglerna. Fi.

4.Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. Fi.

5.Avgift för områdessamverkan

– och andra åtgärder för trygghet

i byggd miljö. LI.

6.Plikten kallar! En modern personal- försörjning av det civila försvaret. Fö.

7.Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. KN.

8.Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. U.

9.På språklig grund. U.

10.En förändrad abortlag – för en god, säker och tillgänglig abortvård. S.

11.Straffbarhetsåldern. Ju.

12.AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Fi.

13.En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag. Fi.

14.En skärpt miljöstraffrätt och

ett effektivt sanktionssystem. KN.

15.Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare. Volym 1 och 2. S.

16.Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Ju.

17.Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. LI.

18.Ett likvärdigt betygssystem. Volym 1 och 2. U.

19.Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. U.

20.Kommunal anslutning till Utbetal- ningsmyndighetens verksamhet. Fi.

21.Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- sektorn (LULUCF). KN.

22.Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet. KN.

23.Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. Ju.

24.Publiken i fokus

– reformer för ett starkare filmland. Ku.

25.Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. A.

26.Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. U.

27.En socionomutbildning i tiden. U.

28.Frihet från våld, förtryck och utnytt- jande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. A.

29.Ökad kvalitet hos Samhall

och fler vägar till skyddat arbete. A.

30.Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. Fi.

31.Utmönstring av permanent uppehålls- tillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt. Ju.

32.Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. LI.

33.Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. Ju.

34.Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal. Ju.

35.Etableringsboendelagen

– ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. A.

36.Skydd för biologisk mångfald i havs- områden utanför nationell jurisdiktion. UD.

37.Skärpta villkor för friskolesektorn. U.

38.Att omhänderta barn och unga. S.

39.Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. S.

40.Säkrare tivoli. Ju.

41.Pensionsnivåer och pensionsavgiften

–analyser på hundra års sikt. S.

42.Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar. Ju.

43.Säkerställ tillgången till läkemedel

–förordnande och utlämnande

i bristsituationer. S.

44.Förbättrat stöd i skolan. U.

45.Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor. Ju.

46.Tryggare idrottsarrangemang. Ju.

47.Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? KN.

48.Stärkt pandemiberedskap. S.

49.Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Ju.

50.En ny nationell myndighet för viltförvaltning. LI.

51.Bättre förutsättningar för klimatanpassning. KN.

52.Ökad insyn i politiska processer. Ju.

53.Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd

för vissa grupper. S.

54.Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Ju.

55.En reformerad samhällsorientering för bättre integration. A.

56.Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Ju.

57.Polisiär beredskap i fred, kris och krig. Ju.

58.En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. LI.

59.Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ju.

60.En starkare fondmarknad. Fi.

61.Sveriges internationella adoptionsverk- samhet − lärdomar och vägen framåt.

Volym 1 och 2. S.

62.Ansvaret för hälso- och sjukvården. Volym 1 Bedömningar och förslag. Volym 2 Underlagsrapporter. S.

63.Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens − utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov. S.

64.En ny kontrollorganisation i livs- medelskedjan – för ökad effektivitet, likvärdighet och konkurrenskraft. LI.

65.En mer flexibel hyresmarknad. Ju.

66.En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. Ju.

67.Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet. Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats. LI.

68.Nya samverkansformer, modern bygg- nads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap. KN.

69.Effektivare samverkan för djur- och folkhälsa. LI.

70.Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen. A.

71.Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning.

Del 1 och 2. S.

72.Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan. U.

73.En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv. A.

74.Ny reglering för den arbetsmarknads- politiska verksamheten. A.

75.Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning. Fi.

76.Det handlar om oss

– så bryter vi utanförskapet

och bygger en starkare gemenskap. A.

77.En översyn av den statliga löne- garantin. A.

78.En reformerad underrättelse verksamhet. Fö.

79.Samlade förmågor för ökad cybersäkerhet. Fö.

80.Koordinatbestämda fastighetsgränser. Ju.

81.En ny organisation av ekobrotts- bekämpningen. Ju.

82.Sysselsättning och boende på lands bygden – Juridiska personers förvärv av jordbruksmark och en effektiv tillämpning av glesbygdsbestämmel- serna. LI.

83.Ett nationellt förbud mot tiggeri. Ju.

84.Hem för barn och unga. För en trygg, säker och meningsfull vård. S.

85.Ökad tydlighet, stärkt samverkan

–förutsättningar för framtidens utveck- lingspolitik. LI.

86.Redo! En utredning om personalför- sörjningen av det militära försvaret. Fö.

87.Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel. Ju.

88.Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten. KN.

89.En moderniserad fiskelagstiftning. Volym 1 och 2. LI.

90.Förmedling av post till personer med skydd i folkbokföringen. Fi.

91.Nya regler om arv och testamente

–bland annat ett testamentsregister

i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor. Ju.

92.En kulturkanon för Sverige. Ku.

93.En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk. Del 1 och 2. LI.

94.En säkrare utrikesförvaltning. UD.

95.Skärpta villkor för anhöriginvandring. Ju.

96.Fler möjligheter till ökat välstånd. Fi.

97.Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag. Volym I, II, III & IV. Fi.

Statens offentliga utredningar 2025

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. [25]

Frihet från våld, förtryck och utnyttjande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter. [28]

Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar till skyddat arbete. [29]

Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. [35]

En reformerad samhällsorientering för bättre integration. [55]

Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen. [70]

En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv. [73]

Ny reglering för den arbetsmarknads- politiska verksamheten. [74]

Det handlar om oss

– så bryter vi utanförskapet

och bygger en starkare gemenskap. [76]

En översyn av den statliga löne- garantin. [77]

Finansdepartementet

Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskatte- reglerna. [3]

Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. [4]

AI-kommissionens Färdplan för Sverige. [12]

En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag. [13]

Kommunal anslutning till Utbetalnings- myndighetens verksamhet. [20]

Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel. [30]

En starkare fondmarknad. [60]

Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning. [75]

Förmedling av post till personer med skydd i folkbokföringen. [90]

Fler möjligheter till ökat välstånd. [96]

Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag. Volym I, II, III & IV. [97]

Försvarsdepartementet

Plikten kallar! En modern personal- försörjning av det civila försvaret. [6]

En reformerad underrättelse- verksamhet. [78]

Samlade förmågor för ökad cybersäkerhet. [79]

Redo! En utredning om personalförsörj ningen av det militära försvaret. [86]

Justitiedepartementet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap. [1]

Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. [2]

Straffbarhetsåldern. [11]

Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. [16]

Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. [23]

Utmönstring av permanent uppehålls- tillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt. [31]

Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd. [33]

Ett modernare konsumentskydd vid distansavtal. [34]

Säkrare tivoli. [40]

Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar. [42]

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor. [45]

Tryggare idrottsarrangemang. [46]

Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. [49]

Ökad insyn i politiska processer. [52]

Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. [54]

Stärkt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. [56]

Polisiär beredskap i fred, kris och krig. [57]

Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. [59]

En mer flexibel hyresmarknad. [65]

En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. [66] Koordinatbestämda fastighetsgränser. [80]

En ny organisation av ekobrotts- bekämpningen. [81]

Ett nationellt förbud mot tiggeri. [83]

Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel. [87]

Nya regler om arv och testamente

–bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor. [91]

Skärpta villkor för anhöriginvandring. [95]

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. [7]

En skärpt miljöstraffrätt och

ett effektivt sanktionssystem. [14]

Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändnings- sektorn (LULUCF). [21]

Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet. [22]

Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? [47]

Bättre förutsättningar för klimatanpassning. [51]

Nya samverkansformer, modern bygg- nads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap. [68]

Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten. [88]

Kulturdepartementet

Publiken i fokus – reformer för ett star- kare filmland. [24]

En kulturkanon för Sverige. [92]

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Avgift för områdessamverkan

–och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö. [5]

Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning. [17]

Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. [32]

En ny nationell myndighet för viltförvaltning. [50]

En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. [58]

En ny kontrollorganisation i livsmedels kedjan – för ökad effektivitet, lik värdighet och konkurrenskraft. [64]

Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet. Åtgärder som stärker konkurrenskraften för Arlanda flygplats. [67]

Effektivare samverkan för djur- och folk- hälsa. [69]

Sysselsättning och boende på landsbygden

–Juridiska personers förvärv av jord- bruksmark och en effektiv tillämpning av glesbygdsbestämmelserna. [82]

Ökad tydlighet, stärkt samverkan

–förutsättningar för framtidens utvecklingspolitik. [85]

En moderniserad fiskelagstiftning. Volym 1 och 2. [89]

En robust skogspolitik för aktivt skogsbruk. Del 1 och 2. [93]

Socialdepartementet

En förändrad abortlag

–för en god, säker och tillgänglig abortvård. [10]

Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare Volym 1 och 2. [15]

Att omhänderta barn och unga. [38]

Digital teknik på lika villkor.

En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. [39]

Pensionsnivåer och pensionsavgiften

– analyser på hundra års sikt. [41] Säkerställ tillgången till läkemedel

–förordnande och utlämnande i bristsituationer. [43]

Stärkt pandemiberedskap. [48]

Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper. [53]

Sveriges internationella adoptionsverk- samhet − lärdomar och vägen framåt. Volym 1 och 2. [61]

Ansvaret för hälso- och sjukvården. Volym 1 Bedömningar och förslag. Volym 2 Underlagsrapporter. [62]

Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens − utifrån hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov. [63]

Fortsatt utveckling av en nationell läke- medelslista – en del i en ny nationell infrastruktur för datadelning.

Del 1 och 2. [71]

Hem för barn och unga. För en trygg, säker och meningsfull vård. [84]

Utbildningsdepartementet

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. [8]

På språklig grund. [9]

Ett likvärdigt betygssystem Volym 1 och 2. [18]

Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande. [19]

Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet. [26]

En socionomutbildning i tiden. [27] Skärpta villkor för friskolesektorn. [37] Förbättrat stöd i skolan. [44]

Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan. [72]

Utrikesdepartementet

Skydd för biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion. [36]

En säkrare utrikesförvaltning. [94]

VOLYM I
Sammanfattning ................................................................		27
1	Författningsförslag.....................................................	59
1.1	Förslag till lag om resolution av försäkringsföretag .............	59

1.3 Förslag till lag om ändring
i förmånsrättslagen (1970:979).............................................	320

1.7 Förslag till lag om ändring
i aktiebolagslagen (2005:551) ...............................................	344

	om värdepappersmarknaden.................................................	346
1.9	Förslag till lag om ändring i offentlighets-
	och sekretesslagen (2009:400)..............................................	354
1.10	Förslag till lag om ändring lagen (2015:1016)
	om resolution ........................................................................	358
		5

1.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)
	om ekonomiska föreningar ..................................................		368
1.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2019:742)
	om tjänstepensionsföretag ...................................................		370
1.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:739) med
	kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om
	återhämtning och resolution av centrala motparter ...........		379
1.14	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:964)
	om företagsrekonstruktion ..................................................		381
1.15	Förslag till förordning om resolution
	för försäkringsföretag...........................................................		382
1.16	Förslag till förordning om ändring i offentlighets-
	och sekretessförordningen (2009:641) ...............................		390
1.17	Förslag till förordning om ändring
	i försäkringsrörelseförordningen (2011:257)......................		393
1.18	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2015:1034) om resolution...................................................		407
1.19	Förslag till förordning om ändring i förordning
	(2023:909) med instruktion för Riksgäldskontoret ...........		410
1.20	Förslag till förordning om ändring i förordning
	(2023:910) med instruktion för Finansinspektionen .........		414
VOLYM II
2	Utredningens uppdrag och arbete ..............................		417
2.1	Utredningens uppdrag .........................................................		417
	2.1.1	Ändringar i Solvens II-direktivet .........................	417

	återförsäkringsföretag...........................................	418
2.1.3	Översyn av den svenska regleringen
	av vissa frågor inom försäkrings- och
	tjänstepensionsområdet ........................................	420

	19 b §6
Ett företag får beviljas undan-		Ett företag får beviljas undan-
tag från 5–9, 16	och 19 kap.	tag från 5–9, 10 a, 16 och 19 kap.
i samband med att det får till-		i samband med att det får till-
stånd att bedriva försäkrings-		stånd att bedriva försäkrings-
rörelse, om företagets tecknade		rörelse, om företagets tecknade
bruttopremieinkomster eller för-		bruttopremieinkomster eller för-
säkringstekniska	avsättningar	säkringstekniska	avsättningar
brutto, inklusive belopp som kan		brutto, inklusive belopp som kan
återvinnas enligt återförsäkrings-		återvinnas enligt	återförsäkrings-
avtal och från specialföretag, inte		avtal och från specialföretag, inte
förväntas överskrida något av de		förväntas överskrida något av de
belopp som anges i 19 § första		belopp som anges i 19 § första
stycket 1–3 och 6 inom de föl-		stycket 1–3 och 6 inom de föl-
jande fem åren.		jande fem åren.
	19 d §7
En försäkringsförening som		En försäkringsförening som
uppfyller villkoren i 19 § får i sam-		uppfyller villkoren i 19 § får i sam-
band med att den ges tillstånd att		band med att den ges tillstånd att

(2015:1016) om resolution med-	(2015:1016) om resolution eller
för dock rätt till betalning efter	20 kap. 12 § första stycket 4 lagen
fordringar enligt första meningen.	(2026:000) om resolution av för-
En borgenär kan vidare enligt ford-	säkringsföretag medför dock rätt
ringsavtalet ha rätt till betalning	till betalning efter fordringar en-
först efter övriga borgenärer.	ligt första meningen. En borge-
	när kan vidare enligt fordrings-
	avtalet ha rätt till betalning först
	efter övriga borgenärer.

det eller målet har inletts.	Riksgäldskontoret och Finans-
	inspektionen om att ärendet eller
	målet har inletts.

5 kap. 6 § lagen (2022:739) med	24 kap. 6 § lagen (2026:000) om
kompletterande bestämmelser till	resolution av försäkringsföretag
EU:s förordning om återhämt-	och 5 kap. 6 § lagen (2022:739)
ning och resolution av centrala	med kompletterande bestämmel-
motparter.	ser till EU:s förordning om åter-
	hämtning och resolution av cen-
	trala motparter.

	Nuvarande lydelse
	Bilaga1
Verksamheten består i	Särskilda begränsningar i sekre-
	tessen

		Bilaga
	Verksamheten består i	Särskilda begränsningar i sekre-
	Verksamheten består i	tessen
		tessen

	95. de kvalitativa och kvanti-
	tativa indikatorer som i en plan för
	förebyggande återhämtning iden-
	tifierar tidpunkter vid vilka kor-
	rigerande åtgärder bör övervägas
	eller vidtas enligt 19 kap. 2 § och
	10 a kap. 8 §, och
74. vilka upplysningar ett spe-	96. vilka upplysningar ett spe-
cialföretag ska lämna till Finans-	cialföretag ska lämna till Finans-
inspektionen enligt 20 kap. 9 §.	inspektionen enligt 20 kap. 9 §.