av Markus Wiechel (SD)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I dagens komplexa skattelandskap står svenska företag inför betydande utmaningar som hämmar tillväxt och innovation. Ett centralt fenomen är Skatteverkets användning av styrningsåtgärder, såsom rättsliga vägledningar och ställningstaganden, som ibland av företagen tolkas som att tänja på lagens gränser utan möjlighet till formell överprövning eller överklagande. Detta skapar osäkerhet för företagare, särskilt när myndigheten öppet erkänner att de ”testar gränserna” i sina tolkningar, vilket har väckt kritik från branschaktörer. Trots upprepade uppvaktningar från näringslivsorganisationer har intresset från Skatteverket för att adressera dessa frågor varit begränsat, vilket förvärrar situationen för små och medelstora företag.
Parallellt med detta har regeringen tilldelat Skatteverket ett uppdrag att driva regelförenklingar för att minska den administrativa bördan på företag, med målet att skapa ett enklare och mer konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige. Trots detta har framstegen varit otillräckliga, och Riksrevisionen har vid upprepade tillfällen pekat på att arbetet med regelförenklingar inte når upp till de uppsatta målen, med kvarstående komplexitet i skattesystemet som särskilt drabbar mindre aktörer. Nya lagändringar, som de som trädde i kraft 2025, har introducerat vissa förenklingar, men de har inte adresserat de grundläggande problemen med tolkningar och brist på transparens.
En annan aspekt är den ojämna dialogen med näringslivet. Skatteverket har etablerat former för fördjupad dialog som fungerar väl för stora koncerner och organisationer med komplexa transaktioner, vilket bidrar till deras tillfredsställelse. Däremot saknas ofta motsvarande tidiga och inkluderande samtal med småföretag, som i stället möter en mer reaktiv och mindre stödjande approach. Detta skapar en ojämn spelplan, där storföretagen gynnas medan mindre bolag kämpar med osäkerhet och höga administrativa kostnader, vilket i slutändan hämmar den ekonomiska dynamiken i Sverige.
Att adressera detta fenomen är inte bara en fråga om rättssäkerhet – det är en investering i landets framtid. En mer transparent och inkluderande hantering av skattetolkningar skulle stärka förtroendet för myndigheten, minska onödig byråkrati och frigöra resurser för innovation och tillväxt. Företag, särskilt de små och medelstora som utgör ryggraden i svensk ekonomi, förtjänar ett system som stöder snarare än motarbetar deras utveckling. Genom att prioritera genuin dialog och snabbare implementering av förenklingar kan Sverige bli en förebild för ett effektivt och rättvist skattesystem.
Skatteverket borde helt enkelt agera proaktivt för att bredda dialogen med alla delar av näringslivet, säkerställa att rättsliga vägledningar håller sig inom lagens ramar och leverera konkreta resultat på regelförenklingsuppdraget.
Mot bakgrund av ovanstående önskas finansminister Elisabeth Svantesson svara på följande fråga:
Sett till regeringens uppdrag till Skatteverket om regelförenkling, vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att snabba på denna process och öka dialogen mellan myndigheten och näringslivet?