av Laila Naraghi (S)
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Nyligen rapporterade Kronofogden att fler äldre ansöker om skuldsanering. Ansökningarna från gruppen över 65 år har ökat med 15 procent första halvåret 2025 jämfört med samma period 2024 och med 24 procent jämfört med första halvåret 2022. Det är mycket oroande uppgifter och en allvarlig signal till oss i riksdagen.
Risken är att vi kommer att få se allt fler pensionärer som inte kan betala sina räkningar i framtiden, till följd av hur statsrådet Tenjes egna myndigheter agerar. Göteborgs-Posten rapporterade i april om Pensionsmyndighetens arbete med återkrav och att myndigheten nu genomför projektet ÅKA, en akronym som står för återkrav, kraftsamling och avarbetning. Enligt tidningen har 60 000 pensionärer som ska krävas på återbetalning identifierats. Det är bostadstillägg som står för merparten av de felaktiga ärendena. Ett hundratal handläggare arbetar särskilt med ÅKA-projektet, enligt rapporteringen.
Personer som beviljats bostadstillägg är en grupp pensionärer med små inkomster och små ekonomiska tillgångar. Ansökningsförfarandet för tillägget är omvittnat komplicerat, vilket leder till fel som i sin tur kan leda till återkrav. Risken är stor att pensionärer med små ekonomiska marginaler och utan uppsåt att fuska nu drabbas av återkrav som är dem övermäktiga. Att Försäkringskassan, som ombesörjer återkrav för Pensionsmyndighetens räkning, har ändrat rutinerna för avbetalningsplaner till enskildas nackdel kan förvärra effekten.
Till saken hör att ÅKA-projektet, enligt Pensionsmyndigheten och PRO, är frukten av ett uppdrag från regeringen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Hur bedömer ministern risken för att ÅKA-projektets genomförande och skärpta rutiner för återbetalning bidrar till att fler pensionärer hamnar hos Kronofogden, och avser ministern att vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?