av Sanna Backeskog (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Händelsen i Nordanstigs kommun, där en ambulanssjukvårdare miste livet under ett uppdrag, har på ett tragiskt sätt blottlagt en allvarlig brist i dagens regelverk. Blåljuspersonal – ambulanssjukvårdare, brandmän och polis – arbetar ofta i situationer som innebär risker för deras säkerhet. Trots detta saknar de i många fall tillgång till avgörande information om tidigare hot- eller våldsincidenter kopplade till den adress eller den person de rycker ut till.
Sekretess- och integritetsregler har i dag en stark ställning, men i praktiken kan de innebära att arbetsmiljörisker inte delas mellan myndigheter och aktörer på ett sätt som säkerställer personalens trygghet. Konsekvensen är att ambulanspersonal ibland skickas till miljöer där hotbilden är känd för andra samhällsaktörer, men där informationen inte delas på grund av rådande lagstiftning.
Efter flera allvarliga incidenter har frågan om ett nationellt system för varnings- eller riskflaggning återkommande aktualiserats, inte minst från fackliga företrädare inom vård och räddningstjänst. Syftet är att skapa en balans mellan individens integritet och samhällets ansvar för att skydda blåljuspersonal från att utsättas för hot, våld eller i värsta fall dödligt våld i tjänsten.
Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen klargör vilka åtgärder som vidtagits, och när lagförslag kan väntas, för att stärka blåljuspersonalens skydd och möjliggöra en fungerande riskflaggning som inkluderar tidigare kända hot- och våldssituationer.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att säkerställa att blåljuspersonal, såsom ambulanssjukvårdare, inte hindras av nuvarande sekretess- och integritetsregler från att få tillgång till nödvändig information om kända risker vid utryckningar, och när föreslår regeringen lagändringar för att möjliggöra ett system för varnings- eller riskflaggning som inkluderar tidigare hot- och våldsincidenter?