av Anna Vikström (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
För att särskild tandvårdsersättning ska lämnas får vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte överstiga referenspriset. Det införs också en definition av vårdgivarens pris. Detta står i propositionen Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Vårdgivarens pris ska utgöra det totala priset för samtliga material och moment som ingår i den ersättningsberättigande tandvårdsåtgärden, inklusive dentalt material och tandtekniskt arbete. En ordning som innebar att vårdgivaren fick ta ut ytterligare kostnader av patienten vid sidan av den tandvårdsåtgärd som utförs skulle underminera den tänkta effekten av reformen.
I propositionen står att förslaget inte innebär någon möjlighet för patienten att göra tillval i bemärkelsen att betala ytterligare ersättning för behandlingen utanför den särskilda tandvårdsersättningen.
Nu framgår av uppgifter i medier att Socialdepartementet lämnat information om att målgruppen för det nya högkostnadsskyddet ”kommer att kunna erhålla tandvård även utanför ramen för tiotandvården, under förutsättning att de har erbjudits den vård som ingår i tiotandvården”. Det är mycket oklart vad detta betyder i relation till förslagen i propositionen. Där nämns bara ett exempel om guldkronor som är estetisk tandvård och som inte ingår i högkostnadsskyddet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Ska lagförslaget tolkas så att om vårdgivaren först erbjuder patienter som omfattas av det nya högkostnadsskyddet den vård som ingår i tiotandvården, kommer vårdgivaren även ges möjlighet att erbjuda och ta betalt för tillval till tandvårdsåtgärden utöver referenspriset?