av Nadja Awad (V)
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
På en regeringspressträff i september 2024 slog Liberalernas funktionsrättspolitiska talesperson Malin Danielsson fast att ”i framtiden så kommer vi att införa, inför kommande år, en indexering av schablonbeloppet” för personlig assistans. På en presentationsbild från Regeringskansliet framgick också att en indexering av beloppet ”ska införas” i syfte att skapa större förutsägbarhet för kommuner, privata utförare och assistansmottagare. Vid pressträffen deltog även Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg, socialminister Jakob Forssmed (KD) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
I somras sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under ett samtal med organisationen Jag i Almedalen att en indexering skulle presenteras i årets budget. När regeringens sista ordinarie budget för mandatperioden presenterades nyligen fanns dock ingen indexering med. I stället höjs schablonbeloppet med 1,5 procent, motsvarande 5 kronor och 10 öre. Uppräkningen av den statliga schablonersättningen för personlig assistans har under det senaste decenniet understigit de kollektivavtalade löneökningarna. Detta har skapat en underfinansiering som gjort det allt svårare att bedriva personlig assistans.
Med den låga uppräkningen och avsaknaden av indexering i budgeten för 2026 får detta allvarliga konsekvenser. Det blir svårare att behålla och rekrytera erfarna och kompetenta personliga assistenter. Utrymmet för utbildning och arbetsmiljöåtgärder minskar ytterligare. Med ett märke för löneökningarna 2026 på 3 procent blir det i praktiken en nedskärning. Risken är att seriösa anordnare inte överlever, medan marknaden öppnas för oseriösa aktörer. Ett växande antal personer med assistans kan därmed tvingas byta utförare – till kommunen eller till aktörer utan kollektivavtal. Detta hotar valfriheten och mångfalden av seriösa anordnare. I slutändan riskerar enskilda assistansanvändares rätt till ett liv i frihet, självbestämmande och delaktighet i samhället att inskränkas.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:
Varför har ministern valt att inte föreslå en indexering av assistansersättningen i budgetpropositionen, trots att detta har utlovats vid flera tillfällen?