av Angelica Lundberg (SD)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Sverige har en lång och stolt tradition av hantverksmässig dryckestillverkning. Den nyligen införda möjligheten till gårdsförsäljning av alkohol är ett viktigt steg i rätt riktning, med potential att stärka såväl landsbygdsutveckling som turism och lokalt entreprenörskap. Tyvärr innehåller det nya regelverket flera begränsningar och administrativa hinder som allvarligt riskerar att försvåra reformens positiva effekter.
Ett exempel är det så kallade produktionstaket, som innebär att tillverkare inte får överskrida en viss årlig volym för att kvalificera sig för gårdsförsäljning. Detta slår direkt mot de producenter som genom hårt arbete byggt upp en framgångsrik verksamhet. Företag borde uppmuntras att växa snarare än tvingas välja mellan expansion och direktförsäljning på gården.
En vuxen konsument får vid ett besök endast köpa exempelvis sex flaskor öl eller 70 centiliter sprit, vilket framstår som överdrivet begränsande, inte minst om personen är turist och har rest långt. Därtill krävs att varje köp föregås av ett 30 minuter långt kunskapshöjande arrangemang med muntlig information om alkoholens skadeverkningar, ett krav som inte gäller vid inköp på Systembolaget. Denna ordning är svår att motivera och skapar en oproportionerlig administrativ börda för tillverkaren.
En annan orimlighet i regelverket är att producenter av exempelvis äppelcider behandlas annorlunda än de som tillverkar vin baserat på druvor, trots att produkterna ofta har jämförbar alkoholhalt, tillverkningsprocess och konsumentintresse. Denna skillnad snedvrider konkurrensen och missgynnar svenska fruktodlare.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Avser ministern att ta initiativ till att se över reglerna för gårdsförsäljning i syfte att främja tillväxt och företagsamhet?