av Ulrika Westerlund (MP)
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
I förra veckan rapporterade Dagens Nyheter om hur RFSL i allt högre utsträckning väljer att avstå från att komma till skolor och informera om hbtqi-personers rättigheter. Detta beror på att det på många håll i landet blivit för hotfullt. RFSL konstaterar att de märker av ett allt tuffare samhällsklimat där hbtqi-personer generellt beskriver en större otrygghet och där många har en upplevelse av att ”vad som helst” kan framföras om gruppen hbtqi-personer.
RFSL och RFSL Ungdom menar att åtgärder behövs, och jag håller med. Några förslag som har lyfts av organisationerna, där regeringen skulle kunna göra en insats direkt, är att göra en nationell satsning på ökad hbtqi-kompetens för all skolpersonal – kanske genom ett uppdrag till Skolverket; att säkerställa att sexualundervisningen har kvar den plats den har i dag i skolan; att ge Skolinspektionen i uppdrag att granska skolans arbete för hbtqi-personers trygghet och skolans undervisning om hbtqi-frågor; att stärka skolans antidiskrimineringsarbete.
Frågan om sexualundervisningen är bredare än hbtqi-personers rättigheter, men frågorna hänger ihop, liksom de båda hänger ihop med frågan om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förslaget i läroplansutredningen om att stryka kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer från läroplanens första och andra del så att det inte längre ingår i skolans uppdrag och mål eller i rektorns uppdrag är mycket olyckligt. Detta har påpekats av bland andra RFSU. Även Barnombudsmannen är mycket kritisk. I sitt remissyttrande skriver myndigheten bland annat: ”Barnombudsmannen är starkt kritisk till den del av utredningens förslag som innebär att områden som rör sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck tas bort från skolans läroplaner, vilket påverkar skolans undervisning, mål och uppdrag.”
Med anledning av detta vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson: