Regeringens proposition 2025/26:32
| Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och | Prop. |
| sjuk- och aktivitetsersättning | 2025/26:32 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 oktober 2025
Ulf Kristersson
Niklas Wykman (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I denna proposition föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 3 800 kronor per person och år för dem som berörs.
Vidare föreslås att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt 4,04 miljarder kronor. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs.
I propositionen lämnas även förslag på skattesänkningar för personer med inkomster i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med förslaget är att ta bort den skillnad i beskattning av sådan ersättning jämfört med arbetsinkomster som finns i vissa inkomstintervall. Förslaget innebär att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks för personer som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år. Personer med sådan inkomst beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt 1 800 kronor per år.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
1
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2025/26:32 |
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
3
| Prop. 2025/26:32 | 2 | Lagtext |
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § och 67 kap. 7, 9 b och 9 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
0,096 prisbasbelopp ökat med
30,4 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
| 4 | 1 Lagen omtryckt 2008:803. |
| överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- | 0,186 prisbasbelopp | ökat | med Prop. 2025/26:32 | |||||
| basbelopp | 28,6 procent | av | den | fastställda | ||||
| förvärvsinkomsten | ||||||||
| överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- | 0,872 prisbasbelopp | ökat | med | |||||
| basbelopp | 19,9 procent | av | den | fastställda | ||||
| förvärvsinkomsten | ||||||||
| överstiger 8,08 men inte 10,94 pris- | 2,48 prisbasbelopp | |||||||
| basbelopp | ||||||||
| överstiger | 10,94 | men | inte | 9,263 prisbasbelopp minskat | med | |||
| 12,47 prisbasbelopp | 62 procent | av | den | fastställda | ||||
| förvärvsinkomsten | ||||||||
| överstiger 12,47 prisbasbelopp | 1,532 prisbasbelopp | |||||||
Föreslagen lydelse
63kap.
3 a §2
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
| 2 Senaste lydelse 2024:1131. | 5 |
| Prop. 2025/26:32 | överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- | 35,6 procent | av | den | fastställda | ||||
| basbelopp | förvärvsinkomsten minskat | med | |||||||
| 0,073 prisbasbelopp | |||||||||
| överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- | 0,017 prisbasbelopp | ökat | med | ||||||
| basbelopp | 33,8 procent | av | den | fastställda | |||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- | 0,703 prisbasbelopp | ökat | med | ||||||
| basbelopp | 25,1 procent | av | den | fastställda | |||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 8,08 men inte 11,16 pris- | 2,732 prisbasbelopp | ||||||||
| basbelopp | |||||||||
| överstiger | 11,16 | men | inte | 9,651 prisbasbelopp minskat med | |||||
| 12,84 prisbasbelopp | 62 procent | av | den | fastställda | |||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 12,84 prisbasbelopp | 1,691 prisbasbelopp | ||||||||
Nuvarande lydelse
67 kap.
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
| Arbetsinkomst som beskattas i | Skattereduktion | ||
| Sverige | |||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | arbets- |
| inkomsterna | och grundavdraget, | ||
| multiplicerad med skattesatsen för | |||
| kommunal inkomstskatt | |||
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
6
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 19,9 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra
| sidan grundavdraget, multiplicerad Prop. 2025/26:32 | |||
| med skattesatsen | för kommunal | ||
| inkomstskatt | |||
| överstiger 8,08 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | 2,776 prisbas- |
| belopp | och | grundavdraget, | |
| multiplicerad med skattesatsen för | |||
| kommunal inkomstskatt | |||
Föreslagen lydelse
67kap. 7 §3
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
| Arbetsinkomst som beskattas i | Skattereduktion | ||
| Sverige | |||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden mellan | arbetsinkoms- | |
| terna | och | grundavdraget, | |
| multiplicerad med skattesatsen | |||
| för kommunal inkomstskatt | |||
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra
sidangrundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra
sidangrundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
| överstiger 8,08 prisbasbelopp | skillnaden | mellan 3,027 prisbas- |
| belopp och grundavdraget, multi- | ||
| plicerad | med skattesatsen för | |
| kommunal inkomstskatt | ||
| 3 Senaste lydelse 2024:1131. | 7 | |
Prop. 2025/26:32
8
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
67kap.
9 b §4
Underlaget för skattereduktionen består av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag.
En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter begäran medräknas i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige.
Underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Nuvarande lydelse
9 c §
Skattereduktionen uppgår till följande belopp:
| Underlag beräknat enligt 9 b § | Skattereduktion | |||||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | underlaget och | |||
| grundavdraget, | multiplicerad | med | ||||
| skattesatsen | för | kommunal | ||||
| inkomstskatt | ||||||
| överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- | skillnaden | mellan | å | ena | sidan | |
| basbelopp | summan av 0,91 prisbasbelopp och | |||||
| 34,05 procent av underlaget mellan | ||||||
| 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å | ||||||
| andra | sidan | grundavdraget, | ||||
| multiplicerad med skattesatsen för | ||||||
| kommunal inkomstskatt | ||||||
| överstiger 3,24 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | å | ena | sidan | |
| summan | av | 1,703 prisbasbelopp | ||||
| och 12,8 procent av underlaget som | ||||||
| överstiger 3,24 prisbasbelopp och å | ||||||
| andra | sidan | grundavdraget, | ||||
| multiplicerad med skattesatsen för | ||||||
| kommunal inkomstskatt | ||||||
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
4Senaste lydelse 2017:1212.
| Föreslagen lydelse | Prop. 2025/26:32 | |||
| 9 c §5 | ||||
| Skattereduktionen uppgår till följande belopp: | ||||
| Underlag beräknat enligt 9 b § | Skattereduktion | |||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden mellan | underlaget | och | |
| grundavdraget, | multiplicerad | med | ||
| skattesatsen | för | kommunal | ||
| inkomstskatt | ||||
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av underlaget mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å
andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
| överstiger 3,24 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | å ena sidan |
| summan | av 1,813 prisbasbelopp | ||
| och 25,1 procent av underlaget som | |||
| överstiger 3,24 prisbasbelopp och å | |||
| andra | sidan | grundavdraget, | |
| multiplicerad med skattesatsen för | |||
| kommunal inkomstskatt | |||
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.
| 5 Senaste lydelse 2021:1159. | 9 |
Prop. 2025/26:32
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2024:1140
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp | ||||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | 0,687 prisbasbelopp | ||||
| överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- | 0,885 prisbasbelopp minskat | med | |||
| basbelopp | 20 procent av den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- | 0,600 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 5,7 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- | 0,333 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 19,49 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- | 39,49 procent | av | den | fastställda | |
| basbelopp | förvärvsinkomsten | minskat | med | ||
| 0,212 prisbasbelopp | |||||
| överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- | 49,49 procent | av | den | fastställda | |
| basbelopp | förvärvsinkomsten | minskat | med | ||
| 0,523 prisbasbelopp | |||||
| överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- | 0,096 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 30,4 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- | 0,186 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 28,6 procent | av | den | fastställda | |
| 10 | förvärvsinkomsten | ||||
Prop. 2025/26:32
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 10,94 prisbasbelopp
överstiger 10,94 men inte 12,47 prisbasbelopp
överstiger 12,47 prisbasbelopp
0,872 prisbasbelopp ökat med
19,9 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,48 prisbasbelopp
9,263 prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,532 prisbasbelopp
Föreslagen lydelse
63kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
35,6 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,073 prisbasbelopp
11
Prop. 2025/26:32 överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,16 prisbasbelopp
överstiger 11,16 men inte 12,84 prisbasbelopp
överstiger 12,84 prisbasbelopp
12
0,017 prisbasbelopp ökat med
33,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,703 prisbasbelopp ökat med
25,1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,732 prisbasbelopp
9,651 prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,691 prisbasbelopp
Prop. 2025/26:32
3Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet har promemorian Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning tagits fram. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/01067).
I denna proposition behandlas promemorians förslag.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FIU21 punkt 2, rskr. 2021/22:402). Av tillkännagivandet följer att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas från den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med totalt 6 miljarder kronor (bet. 2021/22:FIU21 s.
Lagrådet
Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
4Jobbskatteavdraget
4.1Gällande rätt
Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Rätt till jobbskatteavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.
Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattningsårets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Skattereduktionen är indexerad genom att prisbasbeloppet ingår som en komponent i beräkningen. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år utgår ett jobbskatteavdrag för äldre.
Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap.
13
| Prop. 2025/26:32 | 4.2 | Förstärkning av jobbskatteavdraget |
| Regeringens förslag | ||
| Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 17,36 miljarder kronor. | ||
| Det sker genom att skattereduktionen höjs för personer med | ||
| arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år. | ||
| Promemorians förslag | ||
| Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens. | ||
| Remissinstanserna | ||
| En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga | ||
| invändningar mot det, bland dessa finns Arbetsförmedlingen, | ||
| Företagarna, Konjunkturinstitutet, Näringslivets Skattedelegation (NSD, | ||
| till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig) och Sveriges | ||
| akademikers centralorganisation (SACO). | ||
| Landsorganisationen i Sverige (LO), Pensionärernas Riksorganisation | ||
| (PRO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) avstyrker | ||
| förslaget. PRO och TCO anser att andra åtgärder, t.ex. satsningar på | ||
| välfärden, är prioriterade för att stärka tillförsikten inför framtiden samt att | ||
| andra åtgärder skulle vara mer träffsäkra för ökad konsumtion. LO anför | ||
| att det i rådande konjunkturellt och offentligfinansiellt läge hade varit mer | ||
| motiverat att genomföra tillfälliga satsningar än att låna till permanenta | ||
| skattesänkningar med svaga sysselsättnings- och fördelningseffekter. | ||
| Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering | ||
| (IFAU), Konjunkturinstitutet och LO anser att förstärkningen av | ||
| jobbskatteavdraget bör utformas annorlunda om syftet är att få fler i jobb. | ||
| IFAU efterlyser en diskussion om varför jobbskatteavdraget ska förstärkas | ||
| just i det valda inkomstintervallet. | ||
| Ekonomistyrningsverket, LO, Pensionsmyndigheten, SPF Seniorerna | ||
| och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund framhåller att dagens | ||
| regelverk bör ersättas med en generell skattereduktion som gäller på | ||
| samma sätt för alla typer av förvärvsinkomster i inkomstslaget tjänst. Det | ||
| skulle göra skattesystemet mer lättbegripligt och transparent. | ||
| Skatteverket anser att det är av stor vikt att det redan nu tydliggörs om | ||
| åldersgränsen för jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas 2027 i | ||
| likhet med det som har beslutats för det förhöjda grundavdraget. | ||
| Skälen för regeringens förslag | ||
| Svensk ekonomi är i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet. | ||
| Svenska hushåll och den inhemska konsumtionen behöver stöttas för att | ||
| lågkonjunkturen ska kunna brytas och återhämtningen återupptas. På lång | ||
| sikt är det avgörande för svenskt välstånd och för de offentliga finanserna | ||
| att den varaktiga sysselsättningen och antalet arbetade timmar i ekonomin | ||
| ökar. | ||
| För att göra det mer lönsamt att arbeta, att öka sysselsättningen och öka | ||
| 14 | antalet arbetade timmar bland dem som redan arbetar anser regeringen att | |
det är angeläget att skatten på arbete fortsätter att sänkas. Sänkt skatt på Prop. 2025/26:32 arbete görs enklast genom en förstärkning av den skattereduktion på arbetsinkomster som redan finns, jobbskatteavdraget. För att åtgärden ska
få avsedd effekt på arbetsutbud och sysselsättning bör skattesänkningen främst rikta sig till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Som bl.a. IFAU anför skulle en förstärkning av jobbskatteavdraget vid lägre inkomster kunna ge en något större effekt på antal personer i arbete. Regeringen menar dock att det är viktigt att stimulera såväl sysselsättning som antal arbetade timmar. Regeringen bedömer utifrån det att den föreslagna utformningen, som innebär sänkta marginalskatter över ett brett inkomstintervall, ger större effekt på antal arbetade timmar och därmed är väl avvägd.
Regeringen anser att skattesänkningen som andel av inkomsten bör bli som störst vid en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor 2026. Även i kronor räknat bör skattesänkningen stiga upp till en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor. Förslaget innebär dock att alla med arbetsinkomster som överstiger 3,24 prisbasbelopp per år (ca 192 000 kronor år 2026, motsvarande ca 16 000 kronor per månad), ges en skattereduktion med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än i dag. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med drygt 3 800 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
Vad bland annat Ekonomistyrningsverket, LO, PRO och TCO anför om åtgärder på utgiftssidan ligger utanför detta lagstiftningsärende och behandlas därför inte vidare här.
Skatteverket anser att det redan nu bör tydliggöras om åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas 2027. Den frågan ligger dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet, som är avgränsat till vad som ska gälla från och med beskattningsåret 2026.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 § IL.
5Det förhöjda grundavdraget
5.1Gällande rätt
Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen. Den
1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts i det allmänna pensionssystemet. För att åldersgränsen ska motsvara riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027 (prop. 2023/24:91).
Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på
15
Prop. 2025/26:32 pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1).
Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. inkomstskattelagen.
5.2Förstärkning av det förhöjda grundavdraget
Regeringens förslag
Det förhöjda grundavdraget förstärks med 4,04 miljarder kronor. Det sker genom att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det, bland dessa finns Konjunkturinstitutet, Företagarna, Näringslivets Skattedelegation (NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), SPF Seniorerna och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund.
Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget. Arbetsgivarverket bedömer att förslaget kan leda till tidigare pensionsavgångar vilket kan få negativa konsekvenser för sysselsättningen bland äldre och därmed även de statliga myndigheternas kompetensförsörjning.
Statistiska centralbyrån anför att vid beräkning av det särskilda beloppet som ska läggas till grundavdraget för personer med en fastställd förvärvsinkomst som överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp så medför det remitterade lagförslaget (0,17 prisbasbelopp ökat med 23,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten) inte samma effekt som beskrivs i promemorians konsekvensanalys.
Pensionsmyndigheten framhåller att skatten på pension före 67 års ålder fortsatt är betydligt högre än både skatten för arbetsinkomster och sjuk- och aktivitetsersättning.
| Skälen för regeringens förslag | |
| I denna proposition föreslår regeringen en förstärkning av det ordinarie | |
| jobbskatteavdraget (avsnitt 4.2). För att den föreslagna förstärkningen av | |
| jobbskatteavdraget inte ska leda till en skillnad i beskattning mellan yngre | |
| med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster bör det förhöjda | |
| grundavdraget förstärkas i motsvarande mån. | |
| Av avsnitt 5.1 framgår att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget | |
| och jobbskatteavdraget är kopplad till riktåldern för pension. Det är riktigt | |
| 16 | som Pensionsmyndigheten konstaterar att de som tar ut pension före |
riktåldern inte omfattas av det förhöjda grundavdraget eller jobbskatteavdraget, och därmed inte heller får del av de nu föreslagna förstärkningarna av dessa. Regeringen anser att det ligger i linje med arbetslinjen. I avsnitt 8.4 konstateras att forskningen verkar kunna utesluta stora effekter på arbetsutbudet till följd av en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Regeringen bedömer därmed att den risk för tidigare
pensionsavgångar och försämrad kompetensförsörjning som Arbetsgivarverket lyfter är begränsad.
Regeringen anser att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget bör höjas för alla med förvärvsinkomster som överstiger 3,24 prisbasbelopp (ca 192 000 kronor år 2026). Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom den kommer att gynna såväl pensionärer som personer som har fyllt 66 år och fortsätter att arbeta. I genomsnitt bör skatten sänkas med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
Med anledning av Statistiska centralbyråns synpunkt har regeringen sett över parametrarna för det förhöjda grundavdraget för personer med fastställd förvärvsinkomst som överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp. För denna grupp ska rätteligen parametrarna för det förhöjda grundavdraget anges till 0,017 prisbasbelopp ökat med 33,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten, lagförslaget har justerats i enlighet med detta.
Som anges i avsnitt 5.1 kommer åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget att höjas från 66 till 67 år den 1 januari 2027. Den föreslagna förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bör därför från och med den 1 januari 2027 gälla personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FIU21 punkt 2, rskr. 2021/22:402). Av tillkännagivandet följer att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas från den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med totalt 6 miljarder kronor (bet. 2021/22:FIU21 s.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 63 kap. 3 a § IL och 63 kap. 3 a § lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Prop. 2025/26:32
17
| Prop. 2025/26:32 | 6 | Skattereduktion för sjuk- och |
aktivitetsersättning
6.1Gällande rätt
Personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan få sjuk- eller aktivitetsersättning, som är kontantförmåner inom sjukförsäkringen. För att ha rätt till sjukersättning ska den försäkrades arbetsförmåga vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Garantiersättning betalas ut till personer som under en ramtid haft låga eller inga förvärvsinkomster. Sjukersättning lämnas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 66 år.
Aktivitetsersättning beviljas försäkrade mellan 19 och 29 år som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år eller som på grund av funktionshinder ännu inte avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Den kan ges under högst tre år i taget. Även aktivitetsersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst, som i sin tur beräknas med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom en ramtid.
Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning infördes 2018 med syftet att minska skillnaden i beskattning av sådan inkomst och arbetsinkomster (prop. 2017/18:1).
Skattereduktionen förstärktes och fick en ny utformning genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2022. Syftet med ändringen var att ta bort skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomst, samt att utforma skattereduktionen på ett sådant sätt att den i princip ska motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas (prop. 2021/22:33). Jobbskatteavdraget har därefter förstärkts flera gånger, vilket medfört att en skillnad i beskattning finns kvar i vissa inkomstintervall.
Rätt till sådan skattereduktion har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen.
Underlaget för skattereduktionen består av sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen. En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- och aktivitetsersättning ska efter begäran räknas med i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige (67 kap.
9b § IL).
Skattereduktionens storlek beräknas utifrån aktuellt prisbasbelopp,
underlaget enligt 67 kap. 9 b § IL, grundavdraget enligt 63 kap. 3 § IL och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Reduktionen uppgår alltid till
18
minst 4,5 procent av underlaget multiplicerat med skattesatsen för Prop. 2025/26:32 kommunal inkomstskatt (67 kap. 9 c § IL).
6.2Förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
Regeringens förslag
Skattereduktionen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Det sker genom att skattereduktionen höjs för alla som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år.
Underlaget för skattereduktionen ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det, bland dessa finns Arbetsförmedlingen, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR), Funktionsrätt Sverige, Företagarna, Konjunkturinstitutet, Pensionärernas Riksorganisation och Riksförbundet för Social och Mental hälsa.
Näringslivets Skattedelegation (NSD, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget.
Landsorganisationen i Sverige (LO) framhåller att försäkringsersättningar inte omfattas av de nuvarande förslagen, vilket gör att bl.a. föräldrapenningtillägg (till skillnad mot föräldralön) och avtalade försäkringar som många med sjuk- och aktivitetsersättning också får beskattas hårdare än lön. NSD anser att sjuk- och aktivitetsersättning skattemässigt bör behandlas likvärdigt med andra skattepliktiga socialförsäkringsersättningar, exempelvis sjukpenning och arbetslöshetsersättning. NSD anser vidare att justeringar av nettoersättningar från socialförsäkringar inte bör ske via skattesystemet.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bedömer att den föreslagna förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättningen innebär en liten försämring av incitamenten att arbeta för dem som berörs.
Skälen för promemorians förslag
Som framgår av avsnitt 6.1. finns det en skillnad i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomster. Till skillnad från
NSD, SACO och TCO anser regeringen att skattereduktionen för sjuk- och
19
| Prop. 2025/26:32 | aktivitetsersättning bör | förstärkas | för | att ta bort | denna | skillnad i | |
| beskattning. Som IFAU anför kan åtgärden leda till minskade incitament | |||||||
| att arbeta för dem som berörs, men de negativa effekterna på antalet | |||||||
| sysselsatta och arbetade timmar bedöms vara marginella, se | |||||||
| konsekvensanalysen (avsnitt 8.4). | |||||||
| För underlag | mellan | 0,91 och 3,24 prisbasbelopp | (ca 54 000– | ||||
| 192 000 kronor år 2026) är skattereduktionen för sjuk- och aktivitets- | |||||||
| ersättning mindre generös än jobbskatteavdraget för arbetsinkomster i | |||||||
| motsvarande inkomstintervall. Detsamma gäller för underlag som över- | |||||||
| stiger 3,24 prisbasbelopp. För underlag | som understiger 0,91 prisbas- | ||||||
| belopp är skattereduktionen i princip lika stor som jobbskatteavdraget för | |||||||
| motsvarande arbetsinkomster. Skattereduktionen för sjuk- och aktivitets- | |||||||
| ersättning bör | därför | förstärkas | för | underlag | mellan | 0,91 och | |
3,24 prisbasbelopp, samt för underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp. För att skattereduktionens konstruktion bättre ska stämma överens med hur jobbskatteavdraget är utformat bör det införas en bestämmelse om att underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Motsvarande gäller för arbetsinkomster när jobbskatteavdraget ska bestämmas (67 kap.
6§ IL).
LO och NSD anför att flera andra inkomster i inkomstslaget tjänst inte
omfattas av denna skattereduktion. Regeringen konstaterar att den frågan ligger utanför detta lagstiftningsprojekt.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 9 b och 9 c §§ IL.
7Ikraftträdande
Regeringens förslag
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt avseende ikraftträdandet.
| Skälen för promemorians förslag | |
| Beskattningsåret för fysiska personer är ett kalenderår. Lagändringarna | |
| bör därför träda i kraft vid ett årsskifte. Det är angeläget att ändringarna | |
| träder i kraft så snart som möjligt för att hushållens ekonomi ska få den | |
| avsedda förstärkningen. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 | |
| och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den | |
| 20 | 31 december 2025. |
Det följer av kontantprincipen att intäkter ska tas upp som intäkt det Prop. 2025/26:32 beskattningsår då de kan disponeras, eller på något annat sätt kommer den
skattskyldige till del (10 kap. 8 § IL). Det innebär att utbetalningar av t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning som görs efter den 31 december 2025 kommer att omfattas av de nya bestämmelserna. Det gäller oberoende av om utbetalningarna avser tid före ikraftträdandet eller inte.
8Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma förordning återfinns i avsnitt
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.
I lagtexten till det remitterade förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag var parametrarna på en rad felaktiga. Effekterna i den remitterade promemorian var dock beräknade på korrekta parametrar. De beräknade effekterna i denna proposition överensstämmer med promemorians effekter.
| 8.1 | Offentligfinansiella effekter | |
| Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag beräknas minska skatteintäkterna | ||
| 2026 med 17,36 miljarder kronor. | ||
| För kommuner och regioner medför förslaget inte någon kostnad då | ||
| skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten. | ||
| Förslaget bedöms vidare få positiva effekter på arbetsutbud och syssel- | ||
| sättning (se vidare avsnitt 8.4), vilket i sin tur bör leda till en förstärkning | ||
| av de kommunala och de statliga finanserna. Ett ökat arbetsutbud kan | ||
| också leda till att rekrytering i offentlig sektor underlättas. | ||
| Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget beräknas | ||
| minska skatteintäkterna med 4,04 miljarder kronor 2026. Av dessa är | ||
| 3,89 miljarder kronor minskade kommunala skatteintäkter. Intäkterna från | ||
| begravningsavgiften minskar med ca 30 miljoner kronor, statliga skatte- | ||
| reduktioner minskar med ca 10 miljoner kronor, statlig inkomstskatt | ||
| minskar med ca 160 miljoner kronor och public serviceavgiften minskar | ||
| med | ca 10 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2026 föreslår | 21 |
Prop. 2025/26:32 regeringen att kommunsektorn tillförs medel för att kompensera för effekten på de kommunala skatteintäkterna. Kommunsektorn som helhet blir därmed fullt kompenserad för minskade skatteintäkter på grund av förslaget.
Förslaget om förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning beräknas minska skatteintäkterna med 0,46 miljarder kronor. Förslaget är en skattereduktion och påverkar inte kommunsektorns skatteintäkter.
8.2Effekter för företagen
Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Det påverkar dock inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva enskild näringsverksamhet eller verksamhet i handelsbolag. Förslaget bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom det omfattar alla som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda. I den mån förslaget ökar arbetsutbudet kan rekryteringsprocesser och matchningen på arbetsmarknaden komma att förbättras för både företag och myndigheter.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär sänkt skatt på alla sorters förvärvsinkomster för dem som berörs. Den berörda ålderskategorin har redan särskilda skatteregler och förändringen kommer att beaktas automatiskt av Skatteverket. Det bedöms därför inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.
Förslaget om förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning bedöms inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.
8.3Effekter för enskilda
Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag innebär att marginalskatten för personer upp till 66 år sänks på årsarbetsinkomster mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp vilket med 2026 års prognostiserade prisbasbelopp på 59 200 kronor innebär årsarbetsinkomster mellan ca 191 800 och 478 300 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över ca 191 800 kronor per år. Sammantaget innebär den föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget en skattelättnad med upp till 4 816 kronor per person och år vid en genomsnittlig kommunalskattesats. Cirka 4,5 miljoner personer berörs av förslaget. Den genomsnittliga skattesänkningen för dem som berörs blir knappt 3 800 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för alla med jobbskatteavdrag upp till 66 år blir ca 2 970 kronor per år.
Tabell 8.1 visar skattesänkningen i kronor och som andel av inkomsten vid olika inkomster 2025.
22
| Tabell 8.1 | Förändring i skatt för personer upp till 66 år till följd av | Prop. 2025/26:32 | ||
| förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag | ||||
| Kronor per år och procent | ||||
| Arbetsinkomst | Ändrad skatt, | Ändrad skatt, i | Totalt ändrad | |
| kronor | % av inkomsten | skatt i % | ||
| 100 000 | 0 | 0,0 | 0,0 | |
| 200 000 | ||||
| 300 000 | ||||
| 400 000 | ||||
| 500 000 | ||||
| 600 000 | ||||
| 750 000 | ||||
| 1 000 000 | ||||
| 1 500 000 | ||||
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts i beräkningarna.
Figur 8.1 visar jobbskatteavdraget i förhållande till arbetsinkomst vid gällande regler och med förslagna regeländringar.
Figur 8.1 Jobbskatteavdraget för en person upp till 66 år med enbart arbetsinkomst
Kronor per år
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
| 0 | 200 000 | 400 000 | 600 000 | 800 000 | 1 000 000 | ||
| Gällande regler | Föreslagna regler | ||||||
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget är utformat så att skatten för äldre med pensionsinkomst ska bli så lik skatten för en yngre person med arbetsinkomst som möjligt. Förslagets effekter vid olika inkomstnivåer är därför mycket lika effekterna för förstärkningen av jobbskatteavdraget (se tabell 8.2). Eftersom det förhöjda grundavdraget är ett avdrag medan jobbskatteavdraget är en skattereduktion blir effekterna däremot inte identiska. Ett avdrag påverkar dessutom när statlig inkomstskatt ska betalas och hur stor skattereduktionen för
23
Prop. 2025/26:32 förvärvsinkomst blir. I promemorian föreslås justeringar av det förhöjda grundavdraget för att ta hänsyn till detta (se figur 8.2).
Ungefär 1,75 miljoner personer får lägre skatt till följd av förslaget om förstärkt förhöjt grundavdrag. Den genomsnittliga skattesänkningen för dessa blir ca 2 300 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för alla med förhöjt grundavdrag blir knappt 1 900 kronor per år.
Tabell 8.2 Förändring i skatt för personer över 66 år till följd av förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag
Kronor per år och procent
| Pensionsinkomst | Ändrad skatt, | Ändrad skatt, i | Totalt ändrad |
| kronor | % av inkomsten | skatt i % | |
| 100 000 | 0 | 0,0 | 0,0 |
| 200 000 | |||
| 300 000 | |||
| 400 000 | |||
| 500 000 | |||
| 600 000 | |||
| 750 000 | |||
| 1 000 000 | |||
| 1 500 000 | |||
| Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts i beräkningarna. | |||
| Figur 8.2 | Ordinarie grundavdrag och förhöjt grundavdrag enligt | ||||||||||
| gällande och föreslagna regler. | |||||||||||
| Kronor per år | |||||||||||
| 200 000 | |||||||||||
| 180 000 | |||||||||||
| 160 000 | |||||||||||
| 140 000 | |||||||||||
| 120 000 | |||||||||||
| 100 000 | |||||||||||
| 80 000 | |||||||||||
| 60 000 | |||||||||||
| 40 000 | |||||||||||
| 20 000 | |||||||||||
| 0 | |||||||||||
| 0 | 200 000 | 400 000 | 600 000 | 800 000 | 1 000 000 | ||||||
| Ordinarie | Gällande regler | Föreslagna regler | |||||||||
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.
Uppskattningsvis kommer ca 270 000 personer att ha inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning 2026. Ca 250 000 av dessa har ersättning som överstiger 54 000 kronor. Den föreslagna förstärkningen av skattereduktionen medför att skatteuttaget minskar för dessa personer. Den
24
genomsnittliga skattesänkningen för berörda personer beräknas uppgå till Prop. 2025/26:32 ca 1 800 kronor per år.
Hur stor skattesänkningen blir för enskilda beror på storleken på deras ersättning, kommunalskattesats samt om de har andra förvärvsinkomster. Baserat på 2026 års prognostiserade prisbasbelopp och kommunalskattesatser beräknas skattesänkningen bli 1 674 kronor per år vid en genomsnittlig kommunalskattesats för personer som fyllt 30 år och som har ersättning på hel garantinivå (se tabell 8.3). För personer som har högsta möjliga ersättningsnivå, och en genomsnittlig kommunalskattesats, beräknas skattesänkningen bli 5 910 kronor per år.
För personer som får transfereringar som bestäms utifrån inkomst efter skatt, t.ex. ekonomiskt bistånd, kommer den föreslagna skattereduktionen att medföra att dessa transfereringar minskar. För personer som är i fortsatt behov av ekonomiskt bistånd trots förstärkningen av skattereduktionen kommer den disponibla inkomsten inte att öka. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd uppskattas dock minska i marginell utsträckning i förhållande till minskningen av skatteintäkterna av den föreslagna skattereduktionen. Avgifter som bestäms av inkomst efter skatt, t.ex. avgift för omsorg, kan också komma att öka, vilket kan innebära att den disponibla inkomsten efter dessa avgifter inte ökar eller ökar i mindre utsträckning för berörda personer.
| Tabell 8.3 | Skattesänkning 2026 enligt förslaget om förstärkt | ||
| skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning vid olika | |||
| ersättningsnivåer | |||
| Kronor per år | |||
| Ersättning | Ändrad skatt | ||
| Hel garantinivå | |||
| Innan 21 år | 146 816 | ||
| Mellan 21 och 23 år | 149 776 | ||
| Mellan 23 och 25 år | 152 736 | ||
| Mellan 25 och 27 år | 155 696 | ||
| Mellan 27 och 29 år | 158 656 | ||
| Mellan 29 och 30 år | 161 616 | ||
| Från och med 30 år | 164 576 | ||
| Andra ersättningsnivåer | |||
| 200 000 | |||
| 250 000 | |||
| Högsta inkomstrelaterade ersättning | 287 268 | ||
Anm.: Ersättningsnivåerna är baserade på gällande regler och förväntat prisbasbelopp 2026 (59 200 kronor). Skattesänkningen är beräknad baserat på prisbasbeloppet 202 6 och den genomsnittliga kommunalskattesatsen för 2025. Den föreslagna utformningen innebär att underlaget för skattereduktionen bestäms av storleken på sjuk- och aktivitetsersättning och befintligt grundavdrag. Grundavdragets nivå beror dock på storleken på den fastställda förvärvsinkomsten vilket innebär att andra förvärvsinkomster än sjuk - och aktivitetsersättning kan påverka storleken på skattereduktionen. I tabellen antas övriga förvärvsinkomster vara 0 kronor.
Källa: Egna beräkningar.
25
Prop. 2025/26:32
26
8.4Effekter för sysselsättning
Jobbskatteavdraget
Som beskrivits i avsnitt 8.3 sänker den föreslagna förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget marginalskatten för personer upp till 66 år på
| arbetsinkomster mellan ca 191 800 och | 478 300 | kronor 2026 | vilket | |
| motsvarar en månadslön på | mellan ca 16 000 | och 39 900 | kronor. | |
| Genomsnittsskatten sänks | för alla | med arbetsinkomster | över | |
| 191 800 kronor 2026. | ||||
Förslaget innebär att det ekonomiska utbytet av att börja arbeta ökar för arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026. Som framgår i avsnitt 8.3 innebär förstärkningen i genomsnitt en skattelättnad på ca 3 800 kronor 2026 för de som berörs av förslaget. Detta bör enligt ekonomisk teori leda till ökat arbetsutbud på den extensiva marginalen, dvs. att personer som tidigare inte aktivt sökt arbete börjar söka arbete. På lång sikt bedöms det leda till ett ökat antal sysselsatta.
För personer i arbete med arbetsinkomster mellan 191 800 och 478 300 kronor 2026 innebär förslaget att marginalskatten sänks med 1,7 procentenheter eller 6,5 procent vid en genomsnittlig marginalskatt. Den lägre marginalskatten innebär att utbytet av ytterligare arbete ökar. Denna s.k. substitutionseffekt bör enligt ekonomisk teori leda till ett ökat antal timmar som personer i det aktuella inkomstintervallet vill arbeta. För personer med arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026 innebär även den sänkta skatten att färre arbetade timmar behövs för att behålla samma nivå av konsumtion. Denna s.k. inkomsteffekt leder enligt teorin till att personer i detta inkomstintervall väljer att arbeta färre timmar. För personer med arbetsinkomster över 478 300 kronor per år uppstår enbart inkomsteffekten. Antalet arbetade timmar för dessa personer förväntas därför minska något. För personer med arbetsinkomster mellan 191 800 och 478 300 kronor per år innebär förslaget både substitutions- och inkomsteffekter och effekten på antalet arbetade timmar går därför inte att bedöma baserat på enbart teoretiska resonemang.
För att kvantifiera de samlade sysselsättningseffekterna av förstärkningen av jobbskatteavdraget används den strukturella arbetsutbudsmodell som hör till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT (se t.ex. Riksrevisionens underlagsrapport Underlag A. FASIT med arbetsutbud [RIR 2020:09] för en beskrivning av modellen samt avsnitt 6.1 i prop. 2023/24:13). Modellen skattar effekten av förstärkningen av jobbskatteavdraget både på den extensiva och den intensiva marginalen. FASIT tar inte hänsyn till efterfrågan på arbetskraft eller till eventuella effekter av skatteförändringar på lönebildningen.
Resultaten från modellen indikerar att förslaget på lång sikt skulle öka antalet sysselsatta med ca 6 000 personer. Dessa personer utgörs till hälften av kvinnor och till hälften av män. Ca 1 000 av det ökade antalet sysselsatta kommer från arbetslöshet.
Resultaten pekar också på att arbetsutbudet bland sysselsatta personer ökar. På lång sikt bedöms det totala antalet arbetade timmar (både arbetstid för nya sysselsatta och arbetstid för personer redan i arbete) öka med ca 14 000 helårsarbetskrafter (en helårsarbetskraft definieras som 1 800 arbetstimmar). Arbetade timmar bland redan sysselsatta personer
förväntas öka mer för kvinnor än för män. Av den sammantagna ökningen Prop. 2025/26:32 av antalet timmar står kvinnor för ca 60 procent.
Förslagets självfinansieringsgrad, dvs. hur stor del av den ursprungliga offentligfinansiella nettokostnaden som på lång sikt upphör på grund av ett ökat arbetsutbud, beräknas till ca 21 procent.
Konjunkturinstitutet bedömer att den föreslagna förstärkningen medför positiva effekter på arbetsutbudet. Konjunkturinstitutet betonar att arbetsutbudseffekterna av ytterligare jobbskatteavdrag är osäkra och att effekterna av ett förstärkt jobbskatteavdrag riskerar att överskattas i den av regeringen använda arbetsutbudsmodellen. Regeringen instämmer med Konjunkturinstitutets bedömning att effekterna på sysselsättning är mycket osäkra men delar inte bedömningen att de beskrivna effekterna på lång sikt skulle vara överskattningar (se Finansdepartementets rapport Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet
Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att regeringen ensidigt analyserar arbetsmarknadseffekterna av jobbskatteavdraget. För att veta i vilken utsträckning en skattesänkning har positiva effekter på sysselsättningen anser LO att det krävs att analysen även inkluderar en bedömning av sysselsättningsförlusten från de offentliga utgifter som tvingas stå tillbaka till följd av denna åtgärd. Regeringen anser att en sådan analys ligger utanför detta lagstiftningsprojekt. Effekterna av regeringens samlade finanspolitik bedöms i budgetpropositionen för 2026.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att regeringens rapportering av resultaten från mikrosimulering bör vara mer utförlig och transparent. Bland annat anser IFAU att förslagets självfinansieringsgrad ska rapporteras, något som även Ekonomistyrningsverket anför. Konsekvensanalysen ovan har av den
anledningen kompletarasts med redovisning av förslagets självfinansieringsgrad och effekt på den långsiktiga arbetslösheten.
Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet anser att de redovisade effekterna framstår som små i förhållande till den offentligfinansiella kostnaden. Effekterna på antalet sysselsatta och totala antalet arbetade timmar i relation till den offentligfinansiella kostnaden är dock i paritet med förstärkningarna av jobbskatteavdraget som gjorts tidigare under mandatperioden.
Det förhöjda grundavdraget
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget påverkar skatten på både arbets- och pensionsinkomster. Den föreslagna förstärkningen påverkar därför inte i någon större utsträckning hur lönsamt det är att arbeta jämfört med att gå i pension. Generellt sänkt skatt för personer över 66 år innebär en inkomsteffekt som kan leda till att fler anser sig ha råd att gå i pension. Förslaget kan på så sätt ha en negativ effekt på sysselsättningen för äldre. Effekten på arbetsutbudet av att förstärka det förhöjda grundavdraget kan inte skattas med FASIT och det råder mycket stor osäkerhet kring storleken på inkomsteffekten. Forskningen verkar dock kunna utesluta stora effekter på arbetsutbudet (se t.ex. Skillnad på marginalen – En ESO-
rapport om reformerad inkomstbeskattning, ESO 2019:3, s. 120).
27
Prop. 2025/26:32 Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning
Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning minskar de ekonomiska drivkrafterna att gå från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbete. I genomsnitt ökar inkomsten med 1 800 kronor 2026. En studie som utvärderade effekten av ökade ekonomiska drivkrafter att börja arbeta inom den svenska sjukersättningen fann emellertid inte någon positiv effekt av detta på arbetsutbud eller utbildningsnivå hos personer med restarbetsförmåga (Andersson, J., Ekonomiska incitament till arbete inom sjukförsäkringssystemet – effekter av steglös avräkning,
8.5Effekter för inkomstfördelningen
I genomsnitt ökar hushållens ekonomiska standard med 0,53 procent till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. Den ekonomiska standarden ökar i alla inkomstgrupper, men effekten, mätt i procent, är störst i inkomstgrupperna
Figur 8.3 Genomsnittlig effekt av förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.
procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
28
Förslaget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i Prop. 2025/26:32 samtliga regioner, men ökningen bedöms i procent vara något större i s.k.
täta regioner som är avlägset belägna (se figur 8.4).
Figur 8.4 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper
Procent
Landsbygdsregion mycket avlägset belägen
Landsbygdsregion avlägset belägen
Landsbygdsregion nära större stad
Tät region avlägset belägen
Tät region nära en större stad
Göteborg
Stockholm
0,00,51,0
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
29
Prop. 2025/26:32 Förslaget om en höjning av det förhöjda grundavdraget beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,11 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper, men effekten är störst i inkomstgrupp tre där den beräknas öka med i genomsnitt 0,17 procent (se figur 8.5). Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av inkomstfördelningen mätt med
Figur 8.5 Genomsnittlig effekt av ytterligare förhöjt grundavdrag på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.
Procent
Procent
0,18
0,16
0,14
0,12
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,00
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
Inkomstgrupper
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
30
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget beräknas i genomsnitt öka Prop. 2025/26:32 individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen
bedöms vara störst i s.k. landsbygdsregioner avlägset och mycket avlägset belägna (se figur 8.6).
Figur 8.6 Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika kommungrupper
Procent
Landsbygdsregion mycket avlägset belägen
Landsbygdsregion avlägset belägen
Landsbygdsregion nära större stad
Tät region avlägset belägen
Tät region nära en större stad
Göteborg
Stockholm
0,00,10,2
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
31
Prop. 2025/26:32 Förslaget om en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,01 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper utom för de med de högsta inkomsterna, men effekten är störst i inkomstgrupp två där den beräknas öka med i genomsnitt 0,08 procent (se figur 8.7). Eftersom effekterna på hela befolkningen är små så är det liten skillnad mellan effekterna av en förstärkt skattereduktion mellan olika regioner.
Figur 8.7 Genomsnittlig effekt av förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
32
| 8.6 | Effekter för den ekonomiska jämställdheten | Prop. 2025/26:32 |
Individuell disponibel inkomst bedöms, procentuellt sett, öka nästan lika mycket för män och för kvinnor till följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. För kvinnor beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,53 procent och för män med 0,52 procent (se figur 8.8). Det bedöms vara ca 250 000 fler män än kvinnor som berörs direkt av förslaget.
Figur 8.8 Genomsnittlig effekt av förstärkt jobbskatteavdrag på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.
Procent
Procent
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
KvinnorMän
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
33
Prop. 2025/26:32 Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bedöms leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för män än för kvinnor. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,13 procent medan den för kvinnor ökar med i genomsnitt 0,11 procent (se figur 8.9). Det bedöms vara ungefär lika många kvinnor som män som berörs direkt av förslaget.
Figur 8.9 Genomsnittlig effekt av förstärkningen av det förhöjda grundavdraget på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män
Procent
Procent
0,14
0,12
0,10
0,08
0,06
0,04
0,02
0,00
KvinnorMän
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
34
Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning Prop. 2025/26:32 bedöms leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för kvinnor
än för män. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt 0,01 procent medan den för kvinnor beräknas öka med i genomsnitt 0,02 procent (se figur 8.10). Av de som berörs är ca 60 procent kvinnor.
Figur 8.10 Genomsnittlig effekt av förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning på individuell disponibel inkomst för kvinnor och män
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sammanfattningsvis påverkar förslagen inte den ekonomiska jämställdheten då individuell disponibel inkomst för både kvinnor och män väntas öka i genomsnitt med 0,66 procent.
8.7Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte ha någon inverkan.
35
| Prop. 2025/26:32 | 9 | Författningskommentar |
9.1Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
63kap.
3a §
I paragrafen finns bestämmelser om förhöjt grundavdrag för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år.
Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i grundavdraget höjs för personer vars fastställda förvärvsinkomst överstiger 3,24 prisbasbelopp.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
67kap.
7§
Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har fyllt 66 år ska beräknas.
Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för personer vars arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger 3,24 prisbasbelopp.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
9 b §
I paragrafen anges hur underlaget för skattereduktionen ska beräknas. Tredje stycket, som är nytt, innebär att underlaget för skattereduktionen
ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Överväganden finns i avsnitt 6.2.
9 c §
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur storleken på skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning ska beräknas.
Ändringarna i första stycket innebär att nuvarande nivåer för skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjs för personer som har ett underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp, samt för personer som har ett underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp.
Överväganden finns i avsnitt 6.2.
| 9.2 | Förslaget till lag om ändring i lagen | |
| (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om | ||
| ändring i lagen (2022:887) om ändring i | ||
| inkomstskattelagen (1999:1229) | ||
| De ändringar som beskrivs i avsnitt 9.1 avseende 63 kap. 3 a § inkomst- | ||
| skattelagen görs även i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) | ||
| om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen | ||
| (1999:1229) som träder i kraft den 1 januari 2027. | ||
| 36 | Övervägandena finns i avsnitt 5.2. | |
Sammanfattning av promemorians förslag
Prop. 2025/26:32 Bilaga 1
I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen avisera ett förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning. För att möjliggöra ett ikraftträdande den 1 januari 2026 remitteras denna promemoria.
I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 3 800 kronor per person och år för dem som berörs.
Vidare föreslås i promemorian att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt 4,04 miljarder kronor. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs.
I promemorian lämnas även förslag på skattesänkningar för personer med inkomster i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med förslaget är att ta bort den skillnad i beskattning av sådan ersättning jämfört med arbetsinkomster som finns i vissa inkomstintervall. Förslaget innebär att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks för personer som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år. Personer med sådan inkomst beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt 1 800 kronor per år.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
37
| Prop. 2025/26:32 | Promemorians lagförslag | |||||
| Bilaga 2 | ||||||
| Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen | ||||||
| (1999:1229) | ||||||
| Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § och 67 kap. 7, 9 b och 9 c §§ | ||||||
| inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse. | ||||||
| Nuvarande lydelse | ||||||
| 63 kap. | ||||||
| 3 a § | ||||||
| För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grund- | ||||||
| avdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp. | ||||||
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp | |||||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | 0,687 prisbasbelopp | |||||
| överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- | 0,885 prisbasbelopp minskat | med | ||||
| basbelopp | 20 procent av den | fastställda | ||||
| förvärvsinkomsten | ||||||
| överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- | 0,600 prisbasbelopp | ökat | med | |||
| basbelopp | 5,7 procent | av | den | fastställda | ||
| förvärvsinkomsten | ||||||
| överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- | 0,333 prisbasbelopp | ökat | med | |||
| basbelopp | 19,49 procent | av | den | fastställda | ||
| förvärvsinkomsten | ||||||
| överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- | 39,49 procent | av | den | fastställda | ||
| basbelopp | förvärvsinkomsten | minskat | med | |||
| 0,212 prisbasbelopp | ||||||
| överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- | 49,49 procent | av | den | fastställda | ||
| basbelopp | förvärvsinkomsten | minskat | med | |||
| 0,523 prisbasbelopp | ||||||
| överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- | 0,096 prisbasbelopp | ökat | med | |||
| basbelopp | 30,4 procent | av | den | fastställda | ||
| förvärvsinkomsten | ||||||
| överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- | 0,186 prisbasbelopp | ökat | med | |||
| basbelopp | 28,6 procent | av | den | fastställda | ||
| förvärvsinkomsten | ||||||
| 38 | 1 Lagen omtryckt 2008:803. | |||||
| Prop. 2025/26:32 | |||||||||
| överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- | 0,872 prisbasbelopp | ökat | med | Bilaga 2 | |||||
| basbelopp | 19,9 procent | av | den | fastställda | |||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 8,08 men inte 10,94 pris- | 2,48 prisbasbelopp | ||||||||
| basbelopp | |||||||||
| överstiger | 10,94 | men | inte | 9,263 prisbasbelopp minskat | med | ||||
| 12,47 prisbasbelopp | 62 procent | av | den | fastställda | |||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 12,47 prisbasbelopp | 1,532 prisbasbelopp | ||||||||
Föreslagen lydelse
63kap.
3 a §2
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
| 2 Senaste lydelse 2024:1131. | 39 |
Prop. 2025/26:32 Bilaga 2
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,16 prisbasbelopp
överstiger 11,16 men inte 12,84 prisbasbelopp
överstiger 12,84 prisbasbelopp
35,6 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,073 prisbasbelopp
0,17 prisbasbelopp ökat med
23,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,703 prisbasbelopp ökat med
25,1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,732 prisbasbelopp
9,652 prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,691 prisbasbelopp
Nuvarande lydelse
67kap. 7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
| Arbetsinkomst som beskattas i | Skattereduktion | ||
| Sverige | |||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | arbets- |
| inkomsterna | och grundavdraget, | ||
| multiplicerad med skattesatsen för | |||
| kommunal inkomstskatt | |||
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
40
| överstiger 3,24 men inte 8,08 pris- | skillnaden | mellan å | ena | sidan | |
| basbelopp | summan | av | 1,813 prisbasbelopp | ||
| och 19,9 procent | av | arbets- | |||
| inkomsterna | mellan | 3,24 och | |||
8,08 prisbasbelopp och å andra Prop. 2025/26:32 sidan grundavdraget, multiplicerad Bilaga 2
med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
| överstiger 8,08 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | 2,776 prisbas- |
| belopp | och | grundavdraget, | |
| multiplicerad med skattesatsen för | |||
| kommunal inkomstskatt | |||
Föreslagen lydelse
67kap. 7 §3
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
| Arbetsinkomst som beskattas i | Skattereduktion | ||
| Sverige | |||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden mellan | arbetsinkoms- | |
| terna | och | grundavdraget, | |
| multiplicerad med skattesatsen | |||
| för kommunal inkomstskatt | |||
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra
sidangrundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,813 prisbasbelopp och 25,1 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra
sidangrundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
| överstiger 8,08 prisbasbelopp | skillnaden mellan 3,027 prisbas- |
| belopp och grundavdraget, multi- | |
| 3 Senaste lydelse 2024:1131. | 41 |
Prop. 2025/26:32 Bilaga 2
42
| plicerad med skattesatsen för | |
| kommunal inkomstskatt | |
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
67kap.
9 b §4
Underlaget för skattereduktionen består av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag.
En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter begäran medräknas i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige.
Underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Nuvarande lydelse
9 c §
Skattereduktionen uppgår till följande belopp:
| Underlag beräknat enligt 9 b § | Skattereduktion | |||||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | underlaget och | |||
| grundavdraget, | multiplicerad | med | ||||
| skattesatsen | för | kommunal | ||||
| inkomstskatt | ||||||
| överstiger 0,91 men inte 3,24 pris- | skillnaden | mellan | å | ena | sidan | |
| basbelopp | summan av 0,91 prisbasbelopp och | |||||
| 34,05 procent av underlaget mellan | ||||||
| 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å | ||||||
| andra | sidan | grundavdraget, | ||||
| multiplicerad med skattesatsen för | ||||||
| kommunal inkomstskatt | ||||||
| överstiger 3,24 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | å | ena | sidan | |
| summan | av | 1,703 prisbasbelopp | ||||
| och 12,8 procent av underlaget som | ||||||
| överstiger 3,24 prisbasbelopp och å | ||||||
| andra | sidan | grundavdraget, | ||||
| multiplicerad med skattesatsen för | ||||||
| kommunal inkomstskatt | ||||||
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
4Senaste lydelse 2017:1212.
| Föreslagen lydelse | Prop. 2025/26:32 | |||
| Bilaga 2 | ||||
| 9 c §5 | ||||
| Skattereduktionen uppgår till följande belopp: | ||||
| Underlag beräknat enligt 9 b § | Skattereduktion | |||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden mellan | underlaget | och | |
| grundavdraget, | multiplicerad | med | ||
| skattesatsen | för | kommunal | ||
| inkomstskatt | ||||
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 38,74 procent av underlaget mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å
andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt
| överstiger 3,24 prisbasbelopp | skillnaden | mellan | å ena sidan |
| summan | av 1,813 prisbasbelopp | ||
| och 25,1 procent av underlaget som | |||
| överstiger 3,24 prisbasbelopp och å | |||
| andra | sidan | grundavdraget, | |
| multiplicerad med skattesatsen för | |||
| kommunal inkomstskatt | |||
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.
| 5 Senaste lydelse 2021:1159. | 43 |
Prop. 2025/26:32 Bilaga 2
44
Förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2024:1140
63kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp | ||||
| överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | 0,687 prisbasbelopp | ||||
| överstiger 0,91 men inte 1,11 pris- | 0,885 prisbasbelopp minskat | med | |||
| basbelopp | 20 procent av den | fastställda | |||
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 1,11 men inte 1,965 pris- | 0,600 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 5,7 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 1,965 men inte 2,72 pris- | 0,333 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 19,49 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 2,72 men inte 3,11 pris- | 39,49 procent | av | den | fastställda | |
| basbelopp | förvärvsinkomsten | minskat | med | ||
| 0,212 prisbasbelopp | |||||
| överstiger 3,11 men inte 3,24 pris- | 49,49 procent | av | den | fastställda | |
| basbelopp | förvärvsinkomsten | minskat | med | ||
| 0,523 prisbasbelopp | |||||
| överstiger 3,24 men inte 5,00 pris- | 0,096 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 30,4 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 5,00 men inte 7,88 pris- | 0,186 prisbasbelopp | ökat | med | ||
| basbelopp | 28,6 procent | av | den | fastställda | |
| förvärvsinkomsten | |||||
| överstiger 7,88 men inte 8,08 pris- | 0,872 prisbasbelopp | ökat | med | Prop. 2025/26:32 | |||||
| basbelopp | 19,9 procent | av | den | fastställda | Bilaga 2 | ||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 8,08 men inte 10,94 pris- | 2,48 prisbasbelopp | ||||||||
| basbelopp | |||||||||
| överstiger | 10,94 | men | inte | 9,263 prisbasbelopp minskat | med | ||||
| 12,47 prisbasbelopp | 62 procent | av | den | fastställda | |||||
| förvärvsinkomsten | |||||||||
| överstiger 12,47 prisbasbelopp | 1,532 prisbasbelopp | ||||||||
Föreslagen lydelse
63kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
| Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 prisbasbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 prisbasbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 prisbasbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 prisbasbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 prisbasbelopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,523 prisbasbelopp
35,6 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,073 prisbasbelopp
45
Prop. 2025/26:32 Bilaga 2
46
överstiger 5,00 men inte 7,88 prisbasbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp
överstiger 8,08 men inte 11,16 prisbasbelopp
överstiger 11,16 men inte 12,84 prisbasbelopp
överstiger 12,84 prisbasbelopp
| 0,17 prisbasbelopp | ökat | med |
| 23,8 procent av | den fastställda | |
| förvärvsinkomsten | ||
0,703 prisbasbelopp ökat med
25,1 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
2,732 prisbasbelopp
9,652 prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten
1,691 prisbasbelopp
Förteckning över remissinstanserna
Prop. 2025/26:32 Bilaga 3
Efter remiss av promemorian Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning (Fi2025/01695) har yttranden kommit in från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR), Ekonomistyrningsverket, Funktionsrätt Sverige, Företagarna, Försäkringskassan, Institutet för arbetsmarknads- och
utbildningspolitiskutvärdering,Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH), Skatteverket, SPF Seniorerna, Statens tjänstepensionsverk, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Statistiska centralbyrån (SCB), Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens Centralorganisation.
Därutöver har yttranden inkommit från Skattebetalarnas förening. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att
lämna några synpunkter: Autism- och Aspergerförbundet, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser
(Schizofreniförbundet), Riksförbundet FUB, Riksrevisionen, Småföretagarnas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
47
Prop. 2025/26:32
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 2025
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Britz, Mohamsson, Lann
Föredragande: statsrådet Wykman
Regeringen beslutar proposition Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning
48