Utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution
1
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution
Innehållsförteckning
2
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Skatteverket | 9 434 848 | |
| 1:2 Tullverket | 3 441 754 | |
| 1:3 Kronofogdemyndigheten | 2 538 296 | |
| 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser | 97 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 15 511 898 | |
3
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
2Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
2.1Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring,
2.2Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
| Utfall | ||||||
| 2024 | Budget 20251 | Prognos 2025 | Förslag 2026 | Beräknat 2027 | Beräknat 2028 | |
| 1:1 Skatteverket | 8 645 | 9 214 | 9 068 | 9 435 | 9 526 | 9 698 |
| 1:2 Tullverket | 2 916 | 3 174 | 3 201 | 3 442 | 3 536 | 3 606 |
| 1:3 Kronofogdemyndigheten | 2 183 | 2 459 | 2 418 | 2 538 | 2 587 | 2 635 |
| 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser | 97 | 201 | 201 | |||
| Äldreanslag | ||||||
| 2024 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda | ||||||
| 1957 | 3 179 | 50 | ||||
| Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull och | ||||||
| exekution | 16 924 | 14 847 | 14 737 | 15 512 | 15 851 | 16 140 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen
Miljoner kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 14 812 | 14 812 | 14 812 |
| Pris- och löneomräkning2 | 307 | 544 | 838 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 393 | 495 | 490 |
| varav BP263 | 332 | 415 | 415 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 15 512 | 15 851 | 16 140 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter ökade 2024 med ca 3,5 miljarder kronor. Det berodde på beslutade förstärkningar till Skatteverket, Tullverket och utbetalningar från anslaget för kompensation till personer födda 1957. Prognosen för utfallet 2025 är lägre utgifter än föregående år eftersom det sistnämnda anslaget inte längre omfattar 3,5 miljarder kronor utan har blivit äldreanslag 2025. Samtidigt förväntas utgifterna
5
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
öka med ca 1 miljard kronor eftersom myndigheternas förvaltningsanslag ökats, i huvudsak beroende på föreslagna och aviserade åtgärder i budgetpropositionen för 2025. Förslagen i denna budgetproposition innebär tillsammans med pris- och löneomräkning att anslagen ökas med 640 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten kommer att disponera det anslag för kostnader som betalas av staten i konkurser som tillkommer i utgiftsområdet fr.o.m. 2026.
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).
2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning samt utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är
–totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp
–uppbördsförlustens storlek
–Skatteverkets analyser inför bedömningen 2025 av skattefelets storlek och utveckling, samt Tullverkets bedömning av skattefelets storlek och utveckling
–folkbokföringsfelets storlek och utveckling
–fastställda fordringar och skuldsanering
–myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar
–samhällsnytta beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel, alkohol- och tobaksbeslag
–vapenbeslag
–utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.
Resultatindikatorn om skattefelet har förändrats eftersom regeringen sedan 2023 har ändrat kravet till att Skatteverket ska bedöma skattefelet vart fjärde år. Däremellan redovisas resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömningar av skattefelet.
6
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
2.5Resultatredovisning
2.5.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Tabell 2.3 Totalt inbetalade skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp
Miljarder kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Inbetalda skatter och | |||||||||
| avgifter till Skatteverket, | |||||||||
| brutto | 1 936,2 | 1 992,7 | 2 089,2 | 2 116,4 | 2 073,2 | 2 264,4 | 2 409,2 | 2 489,9 | 2 599,6 |
| - inbetalda skatter och | |||||||||
| avgifter till Skatteverket, | |||||||||
| netto1 | 1 172,9 | 1 188,7 | 1 261,4 | 1 256,3 | 1 190,0 | 1 382,5 | 1 1472,2 | 1 454,2 | 1 521,6 |
| Inbetalda tullar, skatter | |||||||||
| och avgifter till Tullverket2 | 6,8 | 7,0 | 7,8 | 7,7 | 7,1 | 8,2 | 10,8 | 19,3 | 9,3 |
| Indrivet belopp av | |||||||||
| Kronofogdemyndigheten | 10,6 | 11,6 | 11,9 | 12,6 | 11,8 | 12,6 | 14,7 | 14,9 | 16,8 |
| Totalt inbetalda skatter, | |||||||||
| tullar, avgifter och indrivet | |||||||||
| belopp, brutto | 1 953,6 | 2 011,3 | 2 108,9 | 2 136,7 | 2 092,1 | 2 285,2 | 2 434,7 | 2 524,1 | 2 625,7 |
1I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner.
2Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel.
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.
Under 2024 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 4,4 procent jämfört med 2023, vilket motsvarade ca 110 miljarder kronor. Alla skatteslag ökade och fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 4,6 procent högre än 2023. Förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Vid årsskiftet uppgick de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar till 27,7 miljarder kronor jämfört med 43,3 miljarder kronor vid förra årsskiftet och 34,1 miljarder kronor vid årsskiftet dessförinnan.
Diagram 2.1 Inbetalda skatter fördelat på skatteslag
Övriga skatter
5,0%
| Mervärdesskatt, | ||
| netto | Fysiska personers | |
| 19,3% | ||
| inkomstskatt | ||
| 35,2% |
Arbetsgivaravgift
27,9%Juridiska personers
inkomstskatt
12,5%
Källa: Skatteverket.
De tullar, skatter och avgifter som betalades in till Tullverket 2024 minskade till tidigare års nivåer. Under 2023 debiterade Tullverket nästan 10 miljarder kronor skatt i ett enskilt ärende. Debiterad tull ökade jämfört med föregående år, vilket var en konsekvens av att importvärdet ökade. Textilvaror var fortsatt den dominerande varugruppen och tullar för textilvaror var generellt sett höga, vanligtvis 12 procent av varornas värde. Sedan 2022 har debiterad tull på textilvaror minskat både värdemässigt
7
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
och andelsmässigt medan andra varugrupper, exempelvis maskiner och apparater samt fordon, har ökat. En bidragande orsak till nedgången för textilvaror var en kombination av lågkonjunktur och att en stor andel kläder som privatimporteras var tullfria på grund av det låga värdet. När det gäller handel med de länder som har störst påverkan på den tull som debiterades, var det fortfarande Kina som toppade listan följt av Norge och USA. Drygt hälften av den debiterade tullen kunde kopplas till varuimport från Kina.
Tullverket intensifierade under 2024 arbetet med att kontrollera efterlevnaden av EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus. Flera sanktionspaket lanserades under året, och myndigheten hade ett tydligare fokus på sådana åtgärder som motverkade kringgående av sanktionerna. Tullverket informerade bl.a. företag som exporterade till länder i Rysslands närhet för att uppmärksamma företagen på risker med kringgåenden. Tullverket fortsatte att utveckla, underhålla och använda olika
Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten ökade med 13 procent jämfört med
2023. Av det indrivna beloppet hänfördes 8,2 miljarder kronor till statliga fordringsägare samt till kommuner och regioner, en ökning med 890 miljoner kronor. Till enskilda borgenärer drevs det in 7,5 miljarder kronor, det högsta beloppet någonsin, vilket är en ökning med 386 miljoner kronor jämfört med 2022. Egna inbetalningar från gäldenärer och löneutmätning utgjorde den största andelen av indrivet belopp. Av de som hade skulder för indrivning var två av tre män.
Befarade förluster kopplade till de tillfälliga anstånden med inbetalning av skatt bidrog till uppbördsförlusterna
Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket.
Tabell 2.4 Uppbördsförluster och preskriberat belopp
Procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Andel fastställda | |||||||||
| skatter och avgifter | |||||||||
| som inte betalats till | |||||||||
| Skatteverket | 0,24 | 0,29 | 0,23 | 0,24 | 0,48 | 0,71 | 0,57 | 0,52 | 0,63 |
| Andel fastställda | |||||||||
| skatter och avgifter | |||||||||
| som inte betalats till | |||||||||
| Tullverket | 0,23 | 0,21 | 0,18 | 0,30 | 0,44 | 0,20 | 0,42 | 0,21 | 0,21 |
| Andel preskriberat | |||||||||
| belopp till stat, | |||||||||
| kommuner och regioner | i.u. | 11,53 | 12,27 | 13,26 | 8,63 | 7,69 | 6,30 | 5,21 | 4,68 |
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.
För Skatteverket var uppbördsförlusterna 16,5 miljarder kronor 2024 vilket var 26,5 procent högre än 2023. Drygt 4 miljarder kronor av uppbördsförlusten var kopplade till anstånd med betalning av skatt som restfördes för att företag försattes i konkurs under 2024. Resterande belopp avsåg, likt tidigare år, i huvudsak några omfattande skatteutredningar om gränsöverskridande undandragande av mervärdesskatt. Tullverkets uppbördsförluster var 2024 på samma nivå som föregående år. De förluster som ändå uppstod berodde på fyra enskilda fall av obetalda tullar vars totala värde var ca 11 miljoner kronor.
8
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Kunskapen om skattefelet ökade
Skattefelet är skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter, tullar och avgifter. Skatteverket ska bedöma skattefelets storlek och utveckling vart fjärde år. Skatteverkets nästa bedömning kommer att finnas i årsredovisningen för 2025. Åren däremellan genomför Skatteverket fördjupade analyser av delar av skattefelet för att förbättra underlaget för bedömningen av skattefelet.
Under 2024 genomförde Skatteverket flera analyser, bl.a. av skattefelet för kryptovalutor och svarta arbetsinkomster. Skattefelet för kryptovalutor beräknades till
1,5 miljarder kronor, vilket motsvarade 90 procent av den teoretiskt beräknade skatten för överskott från försäljning av kryptovalutor. Svarta arbetsinkomster uppskattades till 97 miljarder kronor per år, eller 1,9 procent av Sveriges BNP. För perioden 2010– 2016 uppskattade Skatteverket att svarta arbetsinkomster var 2,3 procent av Sveriges BNP. För att få underlag för bedömningen av skattefelet inom punktskatteområdet genomförde Skatteverket en utredning om möjligheten att bedöma skattefelet för fler punktskatter. Arbetet med att utveckla en svensk makromodell för mervärdesskattefelet fortsatte, liksom arbetet med att utveckla en makroekonomisk modell för att bedöma storleken på den dolda ekonomin i sin helhet. Det sistnämnda arbetet finansieras av EU och görs i samarbete med IMF.
Skatteverkets arbete med vägledning, ärendehantering, kontroll, verksamhetsutveckling och attitydpåverkan resulterade i att skatt och avgifter fastställdes och betalades. Det bidrog till att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsades. Skatteverket ökade användningen av robotar i beskattningsverksamheten vilket bidrog till att andelen ärenden som krävde manuell hantering fortsatte att minska. Robotar användes bl.a. för att hantera uteblivna mervärdesskatte- och arbetsgivardeklarationer, kontakta företag som missade att deklarera och hantera tillfälliga anstånd som förföll till betalning. Skatteverket skickade ut 8,4 miljoner förifyllda deklarationer och drygt 92 procent av dessa lämnades sedan digitalt. Det bidrog bl.a. till att avsiktliga fel minskade. Den digitala hanteringen innebar också att 4,4 miljoner deklaranter fick slutskattebesked i april och ytterligare 3,7 miljoner deklaranter fick slutskattebesked i juni. Under 2024 slutade Skatteverket att skicka ut mervärdesskattedeklarationer på pappersblanketter. Om ett företag vill ha pappersblankett behöver den beställas. Det innebar en besparing om ca 9 miljoner kronor och fler lämnade mervärdesskattedeklarationer via
I kontrollverksamheten hanterade Skatteverket de flesta av de högst värderade riskerna. Möjlighet till återrekrytering var begränsad, det var brist på erfarna utredare inom vissa områden och inslag av manuell hantering gjorde att utrymmet för kontroll begränsades. Det innebar att det högt värderade risker inom vissa områden fanns inte togs omhand. Fler kontroller genomfördes på ett automatiserat sätt. Vid t.ex. kontroll av avdrag under inkomst av tjänst avseende resor till och från arbetet kunde Skatteverket med hjälp av AI utföra automatiserad kontroll. Kassaregister- och personalliggarbesök minskade planenligt med över 35 procent vilket gjorde att Skatteverket kunde fördubbla antalet skrivbordskontroller och bibehålla antalet revisioner jämfört med 2023. Fler kontroller genomfördes även av nyregistrerade företag. Genomförda kontroller hade hög ändringsfrekvens och ledde t.ex. till fler återkrav och återkallelser av
Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras faktiskt deklarerats samt hur skattefelet har utvecklats. Tullverket avgränsar redovisningen av skattefelet till tullmedel som är den största delen av inbetalda tullar,
9
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
skatter och avgifter. Skattefelet beräknades uppgå till
2.5.2Bidra till ett väl fungerande samhälle
Identitetskontrollen förbättrades och fler personer avregistrerades från folkbokföringen
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav. Metodutveckling innebär att Skatteverkets uppskattning av folkbokföringsfelets storlek för 2016 till 2022 inte kan jämföras med tidigare redovisade uppskattningar.
Tabell 2.5 Folkbokföringsfelet
Antal individer och procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
| Totalt antal individer | 190 900 | 194 300 | 197 300 | 213 400 | 200 700 | 207 500 | 232 300 |
| - varav kvinnor | 79 700 | 80 600 | 80 200 | 85 800 | 80 500 | 83 200 | 90 200 |
| - varv män | 111 200 | 113 700 | 117 100 | 127 700 | 120 200 | 124 100 | 142 100 |
| Andel av befolkningen | 1,9 | 1,9 | 1,9 | 2,1 | 1,9 | 2,0 | 2,2 |
| - varav kvinnor | 1,6 | 1,6 | 1,6 | 1,7 | 1,6 | 1,6 | 1,7 |
| - varav män | 2,2 | 2,3 | 2,3 | 2,5 | 2,3 | 2,4 | 2,7 |
| Källa: Skatteverket. |
Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet ökade med ca 25 000 personer. Av dem som var felaktigt folkbokförda var ca 40 procent kvinnor och 60 procent män. Det var fortsatt felaktig adress som förklarade största delen av folkbokföringsfelet.
Fler än hälften av individerna hade felaktig adress. Övriga delar av folkbokföringsfelet avsåg individer som är folkbokförda men inte ska vara det och individer som inte är folkbokförda men ska vara det. Det var främst personer med samordningsnummer som haft inkomster under två efterföljande år, och därmed sannolikt ska vara folkbokförda, som ökat sett över tid. I Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattade Skatteverket att nästan 80 000 folkbokförda personer borde avregistreras som utflyttade eftersom de inte längre kan antas bo i Sverige, och att ca 116 000 personer är folkbokförda på fel adress (Fi2025/01379). Årets lägesbild beskriver också de risker och konsekvenser som är kopplade till dessa grupper mer detaljerat än förra årets lägesbild.
Resultatutvecklingen inom folkbokföringen var fortsatt positiv under 2024. Riskbaserat arbete var underlag för prioritering i större omfattning och många fler kontroller utfördes. Skatteverket gjorde 20 000 fler bosättningsutredningar än vad som var möjligt före regeringens satsning för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Under 2024 genomfördes 3 744 kontrollbesök, vilket motsvarade ca 70 besök per vecka. Kontrollerna resulterade i att nästan 20 000 personer avregistrerades som utflyttade utan att personen själv anmält detta. Det var fall där Skatteverket, till följd av riskurval eller anmälningar om misstänkt felaktig folkbokföring, genomfört en utredning och kunnat konstatera att personen ska avregistreras utan att personen
10
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
medverkat i ärendet. En noterbar mängd av dessa fall var utredningar som gjorts efter informationsutbyte med Migrationsverket som resultat av ett uppdrag i regleringsbrevet 2023 om analys och ökad samverkan för ett effektivare återvändandearbete.
Under året lanserade Skatteverket en tjänst som innebär att en person som är folkbokförd aviseras om att någon anmält flytt till dennes adress och ges möjlighet att verifiera uppgiften. Tjänsten skickade ca 235 000 aviseringar och Skatteverket fick över 7 400 svar om eventuell felaktig folkbokföring. Svaren ledde i hög grad till att anmälan nekades eller att den ursprungliga anmälan justerades. Tjänsten innebär att felaktigheter i ärendehandläggningen därmed kunde förhindras tidigare. Vidare infördes möjlighet för individer att anmäla flytt till Sverige eller ansöka om samordningsnummer digitalt två veckor innan personen reser till Sverige. Därmed startade handläggningstiden tidigare vilket underlättade för individer men samtidigt innebar längre handläggningstider än tidigare år.
Identitetskontrollerna inför folkbokföring eller tilldelning av samordningsnummer efter styrkt identitet stärktes när Skatteverket i juni 2024 började använda teknisk utrustning som möjliggör biometrisk jämförelse vid identitetskontroll. Den tekniska utrustningen finns vid 58 servicekontor. Allt fler samordningsnummer tilldelades efter att identiteten styrkts vid ett personligt besök där biometri kontrollerades. Totalt var 485 000 samordningsnummer aktiva vid årets slut varav 14 procent var tilldelade efter styrkt identitet. Det är dessa nummer som med störst tillit kan användas i samhället. I juni 2025 redovisades ett regeringsuppdrag till nio myndigheter att säkerställa att informationen från folkbokföringen och informationen om samordningsnummer används ändamålsenligt (Fi2024/02213 och Fi2025/01361). Flera myndigheter har fortfarande utmaningar med att kunna ta emot och tillgodogöra sig informationen om samordningsnummer. Några avgörande gemensamma hinder i regelverk finns dock inte utan det handlar om att öka kompetensen, anpassa
Skatteverket registrerar, förvarar och lämnar ut kopior av bouppteckningar. Efter flera års negativ resultatutveckling uppnåddes ett tillfredsställande resultat under 2024. Vid årets slut var det färre antal dödsbon som väntade på att få en bouppteckning registrerad. Fler ärenden avslutades och ca 93 procent av bouppteckningarna registrerades inom nio veckor jämfört med 2023 då färre än hälften av bouppteckningarna registrerades inom samma tid.
Den totala skulden fortsatte att öka och handläggningstiden för betalningsföreläggande, verkställighet och skuldsanering var lång
| Tabell 2.6 | Den totala skuldens utveckling | ||||||||
| Miljarder kronor | |||||||||
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | ||
| Total skuld1 | 105,0 | 106,3 | 106,6 | 124,4 | 144,6 | 172,6 | 221,7 | 242,2 | |
| - varav privatpersoner skulder | 78,7 | 119,1 | 82,7 | 87,3 | 94,4 | 101,5 | 119,1 | 138,0 | |
| - varav kvinnor | 19,4 | 19,9 | 20,1 | 21,7 | 23,0 | 24,8 | 30,3 | 35,4 | |
| - varav män | 59,3 | 61,6 | 62,5 | 65,6 | 71,5 | 76,7 | 88,8 | 102,6 | |
| - varav |
4,3 | 5,0 | 4,9 | 5,7 | 6,2 | 7,3 | 8,0 | 8,7 | |
| - varav skulder till stat, kommuner och regioner | 40,0 | 39,1 | 36,1 | 41,3 | 50,7 | 62,5 | 78,5 | 96,4 | |
| - varav skulder till enskilda | 64,4 | 67,2 | 70,5 | 83,1 | 93,9 | 110,1 | 143,3 | 145,8 | |
1Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. I de fall det finns ett solidariskt betalningsansvar har hela skulder tagits upp för samtliga betalningsansvariga.
Källa: Kronofogdemyndigheten.
11
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Under 2024 ökade antalet fysiska personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten till 437 000 personer, vilket var en ökning med 20 000 personer jämfört med 2023. Av dessa var ca 33 procent kvinnor och 67 procent män. Antalet juridiska personer ökade med 7 procent till drygt 76 000. Vid utgången av 2024 hade den totala skulden ökat med 9 procent jämfört med 2023. Väntetiderna i telefonkö till kundservice var periodvis upp till
4 380 ärenden under 2024. En förklaring till ökningen var att personalomsättningen i hela myndigheten minskade från 14,6 procent 2023 till 7,9 procent 2024. Antalet gäldenärer som väntade på utredning av tillgångar ökade med 45 procent till
37 763 gäldenärer jämfört med 2023.
Tabell 2.7 Betalningsföreläggande och handräckning
Personer, utslag och dagar
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Ansökningar mot fysiska personer | 426 722 | 416 534 | 422 733 | 390 042 | 400 642 | 421 573 | 442 231 |
| - varav kvinnor | 186 962 | 182 517 | 182 854 | 168 732 | 170 556 | 179 205 | 186 660 |
| - varav män | 239 760 | 234 071 | 239 879 | 221 310 | 230 086 | 242 368 | 255 571 |
| Antal beslut om utslag | 612 485 | 529 839 | 650 191 | 620 680 | 592 816 | 669 590 | 717 461 |
| - varav kvinnor | i.u. | i.u. | i.u. | 249 722 | 244 636 | 268 198 | 281 607 |
| - varav män | i.u. | i.u. | i.u. | 320 487 | 314 961 | 338 154 | 367 674 |
| Tid från ansökan till utslag | 67 | 74 | 123 | 106 | 96 | 93 | 98 |
| Källa: Kronofogdemyndigheten. |
Under 2024 inkom ca 1,5 miljoner ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2023 och det högsta antalet någonsin. Av ansökningarna gällde 97 procent krav på betalning. Den grupp privatpersoner som ökade mest var över 64 år. Vid slutet av 2024 bestod gruppen av
ca 56 000 personer, varav 43 procent var kvinnor och 57 procent var män. Gruppen över 64 år ökade med 9 procent jämfört med 2023 då andelen kvinnor och män var 44 procent respektive 56 procent. Även om produktiviteten ökade med 14 procent jämfört med 2023 ökade handläggningstiden med 5 dagar till 98 dagar från ansökan till utslag i ärendet. Kronofogdemyndigheten bedömde att det berodde på det ökade inflödet av ansökningar.
En ansökan om betalningsföreläggande kan också omfatta betalningsfastställelse ur viss egendom. I dessa ärenden har sökanden pant i den egendom som ska realiseras för att betala skulden. Dessa ansökningar ökade med 70 procent till 3 000 ansökningar jämfört med 2023. Bakgrunden torde vara det ekonomiska läget med hög inflation vilket medfört att fler personer inte har kunnat betala sina bolån.
Tabell 2.8 Ansökan om skuldsanering
Antal ansökningar, personer och procent
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Antal ansökningar om skuldsanering | 18 237 | 21 603 | 30 555 | 30 399 | 27 918 | 34 015 | 33 490 |
| - varav kvinnor | 8 266 | 9 856 | 13 875 | 13 653 | 12 220 | 14 993 | 14 972 |
| - varav män | 9 971 | 11 747 | 16 680 | 16 674 | 15 698 | 19 022 | 18 518 |
| Andel beslut om skuldsanering1 | 58 | 52 | 43 | 36 | 35 | 35 | 32 |
| - varav kvinnor | 63 | 57 | 47 | 40 | 38 | 38 | 34 |
| - varav män | 54 | 48 | 40 | 34 | 33 | 33 | 30 |
12
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
1Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år. Källa: Kronofogdemyndigheten.
De flesta ansökningarna om skuldsanering gjordes av personer i åldersgruppen
6,9 miljarder kronor bort vilket var i nivå med 2023. De 1,6 miljarder kronor som återstår ska betalas av under skuldsaneringsperioden. Fler ärenden kom in än som kunde avslutas vilket ledde till att antalet ärenden som väntar på beslut ökade med 31 procent till 5 231 ärenden jämfört med 2023. Medelväntetiden från ansökan till beslut om skuldsanering ökade från 209 dagar 2023 till 290 dagar 2024. Antalet personer med pågående skuldsanering minskade med 4 800 till 46 200.
Konkursansökningarna ökade under 2024 med 2 100 ärenden till 11 700, det högsta antalet sedan 1996. Kronofogdemyndigheten föreslog i tillsynen över konkursförvaltarna nedsättning av förvaltararvodet i 235 av ca 8 800 ärenden som avslutades under året, vilket var en liten minskning jämfört med 2023. Kronofogdemyndigheten föreslog att arvodena skulle sättas ned med ca 48 miljoner kronor och domstolarna beslutade om nedsättning med 15,7 miljoner kronor, jämfört med 16,9 miljoner 2023.
Sammantaget ökat förtroende för myndigheterna
Tabell 2.9 Förtroendet för myndigheterna
Indexvärde
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Skatteverket | 49 | 50 | 52 | 50 | 53 | 54 | 58 |
| Tullverket | 40 | 35 | 39 | 40 | 39 | 44 | 47 |
| Kronofogdemyndigheten | 42 | 42 | 42 | 47 | 43 | 50 | 48 |
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten fick goda resultat i förtroendeundersökningar. I Verians anseendemätning 2024 – som är ett index från 0 till 100 – placerades myndigheterna över genomsnittligt index. Ett anseendeindex över 55 är högt för myndigheter i Sverige. Medelvärdet var 42 för de 48 myndigheter som ingick i mätningen.
En del i myndigheternas arbete för att bibehålla högt förtroende är att tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information och service till allmänhet och företag. Trots långa väntetider i skatteupplysningen och svarstid för
Tullverket använder sig av måttet andel klagomål på bemötande som en indikator på hur företag och allmänhet upplever kontakten med myndigheten, och endast en dryg promille av de fysiska kontrollerna ledde till någon form av klagomål. Tullverket
13
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
förbättrade under året dialogen med näringslivet i syfte att underlätta för företagen, bl.a. genom kommunikationsinsatser och olika samrådsforum.
Kronofogdemyndigheten fortsatte under 2024 att utveckla digitala självbetjäningstjänster för att underlätta för dem som t.ex. behöver få detaljerad information om sina ärenden. Tjänster på Mina sidor kan nu användas även av företag och inte bara privatpersoner vilket särskilt gynnade små och medelstora företag.
2.5.3Motverka brottslighet
Under 2023 tog regeringen tillsammans med myndigheterna fram en gemensam målbild för att intensifiera myndigheternas arbete mot den kriminella ekonomin. Myndigheterna har förstärkt arbetet för att förebygga och motverka brottslighet och uppnått goda resultat.
Fortsatt hög samhällsnytta
Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde motsvarande kostnaden för missbruk. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av det preparatet. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.
Tabell 2.10 Samhällsnytta beräknad på beslag och beslagens storlek
Miljarder kronor
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Samhällsnytta beräknad på beslag | ||||||||
| av narkotika och dopningsmedel | 3 001 | 2 655 | 2 487 | 3 368 | 3 528 | 5 149 | 10 371 | 9 473 |
| Skattebortfall alkohol- och | ||||||||
| tobaksbeslag | 164 | 84 | 123 | 110 | 89 | 36 | 37 | 37 |
Källa: Tullverket.
Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Samhällsnyttan beräknad utifrån Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel sjönk med ca 9 procent jämfört med 2023. Huvuddelen av samhällsnyttan, ca 95 procent, kunde hänföras till beslagen av cannabis, amfetamin och kokain. Ett stort beslag av kokain under året stod för ca 28 procent av den totala samhällsnyttan.
Tabell 2.11 Ett urval av narkotikabeslagens storlek
Kilo där ej annat anges
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Heroin | 37 | 71 | 60 | 22 | 1 | 8 | 11 | 3 |
| Opium | 4 | 6 | 34 | 10 | 13 | 21 | 11 | 4 |
| Amfetamin | 368 | 198 | 334 | 221 | 332 | 549 | 1 170 | 798 |
| Kokain | 97 | 488 | 43 | 216 | 261 | 822 | 1 303 | 1 577 |
| Cannabis | 2 396 | 926 | 1 115 | 3 888 | 3 299 | 2 304 | 7 252 | 6 069 |
| Övrig narkotika inkl. | ||||||||
| narkotiska läkemedel | ||||||||
| (antal tabletter) | 2 197 933 | 1 167 254 | 2 815 276 | 1 869 289 | 1 805 150 | 3 739 991 | 2 129 009 | 4 711 021 |
Källa: Tullverket.
Mängden beslagtagen narkotika minskade totalt jämfört med föregående år, men både kokain och narkotiska läkemedel i tablettform ökade jämfört med 2023. Ökningen av beslagtaget kokain berodde på ett mycket stort beslag i Norviks hamn.
14
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Mängden beslagtagen alkohol sjönk med 6,6 procent till 54 800 liter. Beslagtaget vin ökade dock med 50 procent under 2024. Antalet beslagtagna cigaretter minskade kraftigt, från drygt 13,5 miljoner cigaretter 2023 till ca 8,2 miljoner 2024. Mängden beslagtagen övrig tobak, framför allt vattenpiptobak, fördubblades från ca 2,2 ton 2023 till ca 4,6 ton 2024.
Tabell 2.12 Beslag av vapen och explosiva varor
Antal
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Skjutvapen | 61 | 41 | 58 | 142 | 85 | 64 | 41 | 55 |
| Start- och gasvapen | 23 | 50 | 30 | 23 | 22 | 30 | ||
| Vapendelar | 307 | 247 | 165 | 120 | 48 | 187 | ||
| Explosiva varor | 5 888 | 10 528 | 22 138 | 48 940 | 42 912 | 23 777 | ||
| Källa: Tullverket. |
Flest beslag av skjutvapen gjordes vid husrannsakningar i samband med brottsutredningar, medan något fler beslag av start- och gasvapen gjordes i post- och kurirflödet. De flesta beslagtagna vapnen hade sitt ursprung i främst Turkiet samt Österrike, Tyskland, Polen och västra delarna av Balkan.
Tullverkets arbete mot organiserad brottslighet bidrog till att 48 kriminella nätverk identifierades och 28 kriminella nätverk slogs ut eller skadades allvarligt under 2024, vilket var en ökning jämfört med föregående år. Majoriteten av såväl utslagna som identifierade kriminella nätverk ägnade sig främst åt narkotikasmuggling.
Under 2024 fattade tullåklagare 1 091 beslut om strafföreläggande, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med 2023. Av strafföreläggandena gällde 12 procent kvinnor och 88 procent män, vilket var ungefär samma andel som tidigare år.
Tullverket har under året fortsatt sitt internationella samarbete. Ett framgångsrikt exempel inom området avfallsbrottslighet var när den danska Miljöstyrelsen, med hjälp av gemensamt underrättelsearbete mellan svensk och dansk tullmyndighet, stoppade en container med 25 ton svenskt avfall som skulle föras in i Danmark.
Utmätt belopp ökade något
Genom jourverksamheten säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid bl.a. hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet.
Tabell 2.13 Utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott
Miljoner kronor
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Utmätt belopp i | ||||||||||
| jourverksamheten | 4,9 | 5,0 | 6,7 | 4,7 | 6,5 | 7,4 | 7,3 | 32,7 | 93,0 | 115,0 |
| Utmätt belopp i | ||||||||||
| samverkansinsatser | 43,0 | 51,0 | 53,0 | 48,0 | 44,0 | 35,0 | 40,0 | 73,0 | 79,0 | 78,0 |
| Säkrat belopp i | ||||||||||
| samverkansinsatser | 34,0 | 24,8 | 42,0 | 9,2 | 18,5 | 24,4 | 38,0 | 36,0 | 54,0 | 21,0 |
| Utmätt belopp i egeninitierade | ||||||||||
| samverkansinsatser | 25,0 | 25,0 | 35,0 | 27,0 | 40,0 | |||||
| Totalt utmätt och säkrat belopp | 81,9 | 80,8 | 101,7 | 61,9 | 69,0 | 91,4 | 110,3 | 176,7 | 253,0 | 254,0 |
Källa: Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten.
Arbetet med utmätning på distans förbättrades ytterligare under 2024 och höjde kvaliteten i handläggningen. Kronofogdemyndigheten fokuserade på att motverka att
15
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
företag används som brottsverktyg genom att fördjupa utredningarna av näringsidkare. Kronofogdemyndigheten lämnade 11 850 underrättelser om felaktig folkbokföring till Skatteverket jämfört med 8 000 under 2023.
Inom den summariska processen stoppades ogrundade ansökningar till ett värde av 988 miljoner kronor jämfört med 113 miljoner kronor föregående år. Ökningen berodde på ett ärende med en fordran på 795 miljoner kronor. Kronofogdemyndigheten har möjlighet att ansöka om att obetalda böter förvandlas till fängelse. Det gjorde myndigheten avseende 69 personer som tillsammans hade 753 obetalda böter, 14 procent av personerna var kvinnor och 86 procent var män. Av dessa valde
1 kvinna och 10 män att betala totalt 340 000 kronor i stället för att få sina böter förvandlade till fängelse.
Skatteverket förhindrade att företag och identiteter användes som brottsverktyg
Skatteverket avslutade fler brottsutredningar under 2024 jämfört med 2023 och myndigheten avslutade lika många särskilt krävande ärenden. Dessa ärenden var i stor utsträckning brottsutredningsärenden kopplade till organiserad och annan allvarlig brottslighet. Vidare ökade antalet utredningar och brottsanmälningar som avsåg allvarligt skatteundandragande. Kontrollerna mot allvarligt skatteundandragande innebar bl.a. att Skatteverket förhindrade flera företag från att användas som brottsverktyg genom att avregistrera dem från bl.a. mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter samt besluta om återkallelse av
Under 2024 prioriterade Skatteverket kontroller av oriktiga identiteter som misstänktes användas i kriminellt syfte. Arbetet ledde till att 166 identiteter avregistrerades som falska, jämfört med endast 9 identiteter föregående år. Anmälda folkbokföringsbrott fördubblades nästan till 1 148 jämfört med 2023. Skatteverket har tillsammans med Migrationsverket och Polismyndigheten haft i uppdrag att utveckla det operativa samarbetet för att motverka identitetsmissbruk (Fi2024/02214). Inom ramen för arbetet har myndigheterna vidtagit omedelbara åtgärder i syfte att motverka identitetsmissbruk och annan identitetsrelaterad brottslighet, bl.a. inrättande av en funktion för kontakterna mellan myndigheterna och forum för att i det operativa arbetet dela kunskap (Fi2025/01362). I rapporten beskrivs också att en central åtgärd som identifierats är inrättandet av ett nationellt
I det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet deltog Skatteverket i att öka kunskapen om t.ex. avfallsbrottslighet, kriminalitet i vård samt i ideella föreningar och stiftelser. Arbetet hade förebyggande fokus men ledde också till utredningar och kontroller. I samverkansprojekten deltog Skatteverket i arbetet mot bl.a. arbetslivkriminalitet i infrastruktursatsningar i norra Sverige, hamnproblematik tillsammans med Tullverket och internationella skattebrott. För andra året i rad fördubblades Skatteverkets deltagande i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet gjorde det möjligt för Skatteverket att lämna datadrivna tips och riktade urval till arbetslivskriminalitetscentren. Skatteverket ledde en myndighetsgemensam urvalsgrupp och
16
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
stärkte tillsammans med Ekobrottsmyndigheten möjligheterna till informationsutbyte i syfte att upptäcka brottslighet som rörde utländsk arbetskraft.
2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Måluppfyllelsen är god och myndigheternas insatser bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
2.6.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och det belopp som Kronofogdemyndigheten drev in har ökat. Uppbördsförlusterna var fortsatt högre än före 2020, vilket berodde på befarade förluster kopplat till de tillfälliga anstånden med inbetalning av skatt och ett fåtal större ärenden.
Regeringen noterar att Skatteverket uppskattat de oredovisade arbetsinkomsterna
2.6.2Bidra till ett välfungerande samhälle för allmänhet och företag
Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Folkbokföringsverksamhetens resultat var tillfredsställande och resultatutvecklingen var fortsatt positiv.
Regeringens satsning för förbättrad folkbokföring genom folkräkning innebar att Skatteverket kunde genomföra 20 000 fler bosättningskontroller och 70 kontrollbesök i veckan. Kontrollerna resulterade i att felaktig folkbokföring ändrades och att nästan 20 000 personer avregistrerades som utvandrade utan att personen själv anmält detta.
Viktiga förutsättningar kom på plats under 2024 såsom teknisk utrustning för att kunna kontrollera biometrisk information vid identitetskontroller. Det finns dock fortsatt behov av att förbättra resultatet och arbetet med att hitta, utreda och åtgärda fel har ännu inte påverkats fullt ut av förbättrade möjligheter till analys och urval. Av totalt aktiva samordningsnummer behöver en större andel vara tilldelade efter styrkt identitet eftersom det är dessa nummer som med störst tillit kan användas i samhället. Regeringen kan konstatera att lägesbilden över befolkningen 2025 är den bästa bild av befolkningen som funnits i modern tid. Kunskapen om vilka som finns och verkar i Sverige har ökat. Lägesbilden kommer kunna användas som viktigt underlag för regeringen och myndigheternas fortsatta åtgärder för att motverka riskerna och konsekvenserna av den felaktiga folkbokföring som redovisas.
17
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Efter flera års negativ resultatutveckling var resultatet för Skatteverkets hantering av bouppteckningsärenden åter tillfredsställande. Regeringen kan konstatera att vidtagna åtgärder förbättrat handläggningstiderna och fler ärenden avslutades jämfört med föregående år. Handläggningstiderna hos Kronofogdemyndigheten för betalningsföreläggande och beslut om skuldsanering ökade och färre gäldenärers tillgångar utreddes inom 9 månader. Den negativa utvecklingen innebar att det generellt sett tog längre tid för borgenärer att få betalt för sina fordringar och för sökandena att bli befriade från betalningsskyldigheten för skulder som ingår i ett skuldsaneringsförfarande.
Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna inom utgiftsområdet har historiskt sett varit högt. Regeringens bedömning utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet fortsatt är högt och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att behålla och stärka allmänhetens och företagens förtroende. Regeringen bedömer att myndigheternas insatser för att tillhandahålla behovsanpassad information och service till allmänhet och företag, inte minst genom digitala tjänster, har bidragit till att bibehålla förtroendet.
2.6.3Motverka brottslighet
Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att slå mot den kriminella ekonomin gör skillnad. Det visar myndigheternas positiva resultatutveckling både enskilt och i arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Regeringen konstaterar att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat i linje med regeringens styrning om att kraftsamla mot den kriminella ekonomin.
Regeringen bedömer att Tullverkets underrättelsebaserade arbetssätt gjorde att beslagen av vapen ökade under året, och att det därmed var en bidragande orsak till att motverka brottslighet. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs av Kronofogdemyndigheten visade fortsatt positivt resultat. Fler utmätningar på distans har minskat möjligheten för den organiserade brottsligheten att återinvestera brottsvinster i ny brottslighet. Skatteverkets arbete med att motverka att företag och identiteter används som brottsverktyg har utvecklats fördelaktigt. Nya regler för informationsutbyte mellan myndigheter i arbetet med att motverka arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen innebar att Skatteverket kunde lämna datadrivna tips och riktade urval till andra myndigheter.
Regeringen konstaterar att myndigheternas resultat har utvecklats positivt men inte har nått tillräckligt långt. Exempelvis behöver myndigheterna säkerställa effektiva former för informationsdelning mellan myndigheterna så att de nya regelverken får förväntad effekt på brottsbekämpningen. Regeringen följer detta särskilt i ett uppdrag till 14 myndigheter om att samordna utvecklingen av effektiv informationsdelning i arbetet mot brott (Fi2025/01460).
2.7Den årliga revisionens iakttagelser
I revisionsberättelse för Skatteverket 2024 har Riksrevisionen lämnat ett uttalande med reservation (Fi2025/00733). Grunden för uttalandet är att Skatteverket redovisat felaktiga belopp i not 12 i avsnittet Lämnade bidrag till företag och enskilda personer. Beloppen är felaktiga för både 2024 och 2023 vilket inte är förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Myndigheten har redovisat korrekta uppgifter i statens redovisningssystem och den 14 mars 2025 lämnade Skatteverket en rättelse av Skatteverkets årsredovisning 2024 till regeringen (Fi2025/00438).
18
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
2.8Politikens inriktning
Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter vidareutvecklas och förbättras.
2.8.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företagen. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva förfogar över ska därför vara så enkla som möjligt. Samtidigt behöver de vara utformade så att de hindrar att företag används som brottsverktyg. Skatteverket ska förenkla processen att avveckla företag genom utveckling av verksamt.se.
Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och samhället går miste om stora inkomster. Därför är myndigheternas arbete med att motverka skattefusk och felaktigt redovisade tullar och avgifter fortsatt viktigt.
Det totala belopp som Kronofogdemyndigheten drivit in har ökat från år till år. Det är viktigt att Kronofogdemyndigheten upprätthåller rimliga handläggningstider så att de som ska betala gör det och de som ska få betalt får det inom rimlig tid. Regeringen förstärker Kronofogdemyndigheten för att hantera ökat ärendeinflöde. Ärendeinflödet förväntas öka bl.a. mot bakgrund av förslagen i proposition Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott (prop. 2024/25:201).
2.8.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag
Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt och arbeta förebyggande i syfte att upprätthålla viljan hos enskilda och företag att göra rätt för sig. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag ska anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag kan lämna uppgifter digitalt i första hand. Skatteverket ska tillsammans med Försäkringskassan etablera en
Folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och informationen om dem som är bosatta i Sverige eller har samordningsnummer behöver vara korrekt. Felaktig folkbokföring och identitetsstölder används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. För att motverka detta är det viktigt att veta vem som bor var och vilka som befinner sig i Sverige. Därför genomförs nu en omfattande folkräkning. Kontrollverksamheten i folkbokföringen har ökat avsevärt och behöver bibehållas på en hög nivå. Den nationella lägesbilden över befolkningen 2025 innehåller flera viktiga resultat och slutsatser. Det är allvarligt att många personer är folkbokförda i Sverige men inte bor här. Skatteverket behöver arbeta vidare med att avregistrera personer från folkbokföringen och vilandeförklara samordningsnummer som inte ska vara aktiva. Åtgärderna i folkräkningen är inte av sådan karaktär att de genomförs vid ett tillfälle och sedan kan arbetet anses vara avslutat utan kontroller och andra insatser behöver utföras kontinuerligt. Regeringen föreslår därför ökade medel till Skatteverket när de tillfälliga medlen upphör. Folkbokföringskontroller kan då kontinuerligt fortsätta och en lägesbild över befolkningen kan lämnas årligen. En förbättrad folkbokföring bidrar till att minska felaktiga utbetalningar eftersom uppgifterna ofta utgör en viktig del av beslutande myndigheters beslutsunderlag.
19
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Folkbokföringen och Skatteverkets
Regeringen förstärker Tullverket för nya uppgifter inom ramen för ett förenklat införselförfarande avseende vapen.
Kraven och ambitionerna inom totalförsvaret har ökat till följd av omvärldsläget och Sveriges medlemskap i Nato. Skatteverket och Tullverket ska fortsatt bidra till att höja nivån i det civila försvaret.
2.8.3Motverka brottslighet
Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens arbete med att förebygga och motverka brottslighet är viktigt och gör skillnad. Myndigheternas insatser enskilt och tillsammans med andra myndigheter behöver fortsätta med oförminskad styrka. Regeringen fortsätter att kraftsamla mot den kriminella ekonomin eftersom pengar är den organiserade brottslighetens drivkraft och föreslår förstärkningar till myndigheterna för att ytterligare intensifiera arbetet mot den kriminella ekonomin.
Skatteverket har en central roll i att motverka organiserad brottslighet. Det är viktigt att Skatteverket fortsätter insatserna för att motverka penningtvätt, hindra att företag används som brottsverktyg och stärka s.k. grindsvaktsfunktioner som finns inom t.ex. beskattningen eftersom det kan bidra till att hindra aktörer i den kriminella ekonomin. Skatteverket ska stärka myndighetens arbete enskilt och i samverkan med andra aktörer t.ex. vid finansiellt underrättelsecentrum som sedan 2025 finns vid Polismyndigheten.
Tullverkets arbete mot den organiserade brottsligheten är en helhet där arbetet med underrättelser, kontroller, spaning och utredning måste gå hand i hand. Regeringen ökar Tullverkets resurser för att stärka hela kedjan. Det förväntas leda till ännu bättre resultat när det handlar om att strypa den kriminella ekonomin. Regeringen tar även krafttag mot internationella stöldligor. Sedan den 1 september 2025 finns det nya brottet utförselhäleri som innebär att utförsel av stöldgods kriminaliseras. Ökade medel föreslås för att förstärka Tullverkets kontrollverksamhet bl.a. till följd av de nya befogenheterna. Kommande förslag om kontroll av kontanta medel vid den inre gränsen förutsätter fler kontroller. Kontrollverksamheten ska stärkas med personal och teknisk utrustning, t.ex. fler skannrar, och görs bl.a. mot bakgrund av de alltmer omfattande sanktionerna mot Ryssland och systemet med centraliserad klarering.
Regeringen förstärker Kronofogdemyndigheten för att kunna hantera fler ärenden avseende distansutmätning, när möjligheten utvidgas till Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen. Förslag om detta lämnas i betänkandet En ny organisation av ekobrottsbekämpningen (SOU 2025:81) som bereds i Regeringskansliet.
20
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
21
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
2.9Budgetförslag
2.9.11:1 Skatteverket
Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | 8 644 925 | Anslagssparande | |
| 2025 | Anslag | 9 214 0871 | Utgiftsprognos | 9 067 566 |
| 2026 | Förslag | 9 434 848 | ||
| 2027 | Beräknat | 9 526 1782 | ||
| 2028 | Beräknat | 9 697 9353 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 9 374 443 tkr i 2026 års prisnivå.
3Motsvarar 9 361 104 tkr i 2026 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 9 184 087 | 9 184 087 | 9 184 087 |
| Pris- och löneomräkning2 | 175 456 | 326 949 | 512 231 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 75 305 | 15 142 | 1 617 |
| varav BP263 | 166 000 | 255 000 | 255 000 |
| – Finansiellt underrättelsecentrum | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
| – |
100 000 | 100 000 | 100 000 |
| – Förbättrad folkbokföring genom folkräkning | 35 000 | 130 000 | 130 000 |
| – Förstärkning i arbetet mot organiserad brottslighet | 20 000 | 20 000 | 20 000 |
| – Förenkla processen att avveckla företag | 6 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 9 434 848 | 9 526 178 | 9 697 935 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar
Skatteverket anslag ökas med 35 miljoner kronor för folkbokföringskontroller och för att kontinuerligt fortsätta det viktiga arbetet med folkräkningen. Anslaget beräknas öka med 130 miljoner kronor fr.o.m. 2027.
För att etablera en
22
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
För att förstärka arbetet mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin ökas anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2026. Anslaget ökas även med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för Skatteverkets deltagande i finansiellt underrättelsecentrum.
Anslaget ökas med 6 miljoner kronor 2026 för att förenkla processen att avveckla företag genom utveckling av verksamt.se.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar
Tidigare beslutade anslagsförändringar för arbete med civilt försvar, för att finansiera en svensk uppkoppling till det EU gemensamma
I budgetpropositionen för 2023 ökades anslaget för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Satsningen minskas planenligt med 75 miljoner kronor 2026. Därtill upphör bl.a. tillfälliga medel för tidigarelagd folkbokföring för personer med tillfälligt skydd, utlandssvenskars möjlighet att rösta, hantering av ärenden med anledning av försvarssamarbetet med USA samt samordnad statlig
Regeringen föreslår att 9 434 848 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 9 526 178 000 kronor respektive
9 697 935 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.16 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skatteverket
Tusental kronor
| Ack. | |||||
| resultat | |||||
| t.o.m. | Verksamhetens | Kostnader som ska | Ack. resultat | ||
| Verksamhet | 2024 | Resultat år 2025 | intäkter 2026 | täckas 2026 | Resultat år 2026 utgående 2026 |
Verksamheter där intäkterna inte disponeras
Offentligrättslig verksamhet
| varav förhandsbesked i | ||
| taxeringsfrågor m.m. | 250 | 250 |
| varav äktenskapsregistret | 6 000 | 6 000 |
| varav europeiskt arvsintyg | 700 | 700 |
Verksamheter där intäkterna disponeras
Offentligrättslig verksamhet
| varav |
0 | 0 | 60 000 | 60 000 | 0 | 0 |
| varav namnärenden | 17 000 | 17 000 | 0 | |||
| varav övriga avgifter1 | 0 | 0 | 1 700 | 1 700 | 0 | 0 |
| Uppdragsverksamhet | 3 384 | 9 519 | 896 851 | 911 542 | ||
1Avser prissättningsbesked och särskilt uppskattningsvärde på fastighet.
2Avser administration av ålderspension med ersättning från
Källa: Skatteverket
23
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
2.9.21:2 Tullverket
Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | 2 915 871 | Anslagssparande | |
| 2025 | Anslag | 3 174 4861 | Utgiftsprognos | 3 201 037 |
| 2026 | Förslag | 3 441 754 | ||
| 2027 | Beräknat | 3 536 3642 | ||
| 2028 | Beräknat | 3 605 9723 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 3 484 120 tkr i 2026 års prisnivå.
3Motsvarar 3 487 019 tkr i 2026 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utbetalning till annat medlemsland i Europeiska unionen till följd av kostnader för centraliserad tullklarering.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 3 174 486 | 3 174 486 | 3 174 486 |
| Pris- och löneomräkning2 | 81 768 | 130 596 | 192 848 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 185 500 | 231 282 | 238 638 |
| varav BP263 | 130 000 | 125 000 | 125 000 |
| – En ny vapenlag | 30 000 | 25 000 | 25 000 |
| – Förstärkt kontrollverksamhet | 100 000 | 100 000 | 100 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 3 441 754 | 3 536 364 | 3 605 972 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar
För att Tullverket ska kunna öka kontrollverksamheten ökas anslaget med
100 miljoner kronor fr.o.m. 2026. Vidare ökas anslaget med 30 miljoner kronor 2026 för att Tullverket ska kunna hantera nya uppgifter som kommer av förändringar i vapenlagstiftningen. Anslaget beräknas öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2027.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar
Tidigare beslutade anslagsförändringar för att motverka den kriminella ekonomin och för att myndigheten ska kunna fullgöra sitt ansvar inom det civila försvaret innebär sammantaget att anslaget ökas planenligt med 55 miljoner kronor för 2026.
Regeringen föreslår att 3 441 754 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 3 536 364 000 kronor respektive
3 605 972 000 kronor.
24
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.19 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Tullverket
Tusental kronor
| Ack. Resultat | Resultat år | Verksamhetens | Kostnader som ska | Resultat år | Ack. Resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2024 | 2025 | intäkter 2026 | täckas 2026 | 2026 | utgående 2026 |
Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras
Offentligrättslig verksamhet
| varav Dröjsmålsränta | 74 245 | 90 | 90 | 0 | 90 | 74 425 |
| varav Avgift för tullkontroll eller annan | ||||||
| tillämpning av lagen | 43 | 0 | 0 | 0 | 0 | 43 |
Verksamheter där intäkterna disponeras
Offentligrättslig verksamhet
Uppdragsverksamhet
Verksamheter där intäkterna disponeras och redovisas mot anslag
| Uppdragsverksamhet | 10 | 35 | 25 | 10 |
Källa: Tullverket
2.9.31:3 Kronofogdemyndigheten
Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | 2 183 353 | Anslagssparande | 32 630 |
| 2025 | Anslag | 2 458 8251 | Utgiftsprognos | 2 418 448 |
| 2026 | Förslag | 2 538 296 | ||
| 2027 | Beräknat | 2 587 3792 | ||
| 2028 | Beräknat | 2 635 4443 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 550 403 tkr i 2026 års prisnivå.
3Motsvarar 2 550 403 tkr i 2026 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.
25
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån
Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 2 453 825 | 2 453 825 | 2 453 825 |
| Pris- och löneomräkning2 | 49 771 | 86 068 | 133 251 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 34 700 | 47 486 | 48 368 |
| varav BP263 | |||
| – En effektivare konkurshantering | |||
| – Utökade möjligheter till utmätning på distans | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| – Förstärkning för ökat ärendeinflöde | 20 000 | 20 000 | 20 000 |
| – Ersättningsregler med brottsoffret i fokus | 1 200 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 538 296 | 2 587 379 | 2 635 444 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar
För att bibehålla takten i ärendehandläggningen och utöva tillsyn i ärenden om näringsförbud på grund av brott ökas anslaget med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2026.
Anslaget ökas med 15 miljoner kronor fr. o. m 2026 med anledning av kommande lagförslag att fler myndigheter ska få biträda Kronofogdemyndigheten vid utmätning på distans.
För kostnader med anledning av kommande lagförslag om frivilliga betalningar av brottsskadestånd ökas anslaget med 1,2 miljoner kronor 2026. Anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med
1,5 miljoner kronor 2026.
Anslaget minskas för att finansiera ett nytt anslag. År 2026 minskas anslaget med 97 miljoner kronor. Anslaget beräknas minska med 201 miljoner kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser ökas med motsvarande belopp.
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar
För att Kronofogdemyndigheten ska ta över arbetsuppgifter i konkursförfarandet från domstolarna ökas anslaget planenligt med 19,5 miljoner kronor för 2026.
I budgetpropositionen för 2025 ökades anslaget för att ytterligare öka ambitionen i det brottsmotverkande och brottsförebyggande arbetet. Anslaget minskas planenligt med 17,5 miljoner kronor så att satsningen totalt omfattar 82,5 miljoner kronor fr.o.m. 2026. För att finansiera uppdraget att utveckla en svensk uppkoppling till det EU- gemensamma
Regeringen föreslår att 2 538 296 000 kronor anvisas under anslaget
1:3 Kronofogdemyndigheten för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 2 587 379 000 kronor respektive 2 635 444 000 kronor.
26
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Tabell 2.22 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| Ack resultat | Resultat år | Verksamhetens | Kostnader som ska | Ack. Resultat | ||
| Verksamhet | t.o.m. 2024 | 2025 | intäkter 2026 | täckas 2026 | Resultat år 2026 | utgående 2026 |
Verksamheter där intäkterna inte disponeras
Offentligrättslig verksamhet
| varav | ||||||
| Kronofogdemyndighetens | ||||||
| avgifter1 2 | 0 | 1 698 073 | 1 761 143 |
Verksamheter där intäkterna disponeras
| Uppdragsverksamhet3 | 4 673 | 9 743 | 11 703 | 102 |
1Kronofogdemyndigheten ska fortsättningsvis hantera andra avgifter än ansökningsavgift rörande ansökan om konkurs respektive företagsrekonstruktion, såsom tillsynsavgift. Avgiftsintäkterna beräknas öka med 11,8 miljoner kronor från och med 1 juli 2026.
2Avgiftsintäkterna beräknas minska med 1,5 miljoner kronor från och med 2026 med anledning av förslag i betänkandet Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (SOU 2025:23).
3Avser administration av ålderspension med ersättning från
Källa: Kronofogdemyndigheten.
2.9.41:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser
Tabell 2.23 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | |||
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
| varav BP26 | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
| – En effektivare konkurshantering | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för förvaltararvoden och andra kostnader som ska betalas av staten i konkurser enligt konkurslagen (1987:672).
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | |||
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
| varav BP26 | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
| – En effektivare konkurshantering | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 97 000 | 201 000 | 201 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
27
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 3
Regeringen har i propositionen Ett nytt konkursförfarande föreslagit att Kronofogdemyndigheten fr.o.m. den 1 juli 2026 tar över uppgiften att betala ut kostnader som betalas av staten i konkurser (prop. 2024/25:135). I budgetpropositionen 2025 fördes medel från anslag 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 till anslag
1:3 Kronofogdemyndigheten. Medlen förs nu från anslag 1:3 Kronofogdemyndigheten till anslag 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser.
Regeringen föreslår att 97 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till
201 000 000 kronor respektive 201 000 000 kronor.
28