Utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner
1
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Utgiftsområde 25 – Allmänna bidrag till kommuner
Innehållsförteckning
2.5.2Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska ge likvärdiga
2
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Kommunalekonomisk utjämning | 174 096 852 | |
| 1:2 Utjämningsbidrag för |
6 364 352 | |
| 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer | 8 650 | |
| 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner | 250 000 | |
| 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn | 3 500 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 180 723 354 | |
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner | 500 000 | ||
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 500 000 | ||
3
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
2Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
2.1Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdet omfattar fem anslag. Inom ramen för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning redovisas flera olika bidrag och avgifter. Utgiftsområdet omfattar vidare anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för
2.2Utgiftsutveckling
I denna proposition föreslås att utgifterna inom utgiftsområdet sammantaget ökas med 7,526 miljarder kronor 2026 jämfört med 2025. Anledningen till detta är bl.a. att ett antal ekonomiska regleringar föreslås till följd av förändrade uppgifter och förutsättningar vilket ökar utgifterna inom utgiftsområdet.
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
| 2024 | 20251 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | |
| 1:1 Kommunalekonomisk utjämning | 167 871 | 166 750 | 166 750 | 174 097 | 174 986 | 176 916 |
| 1:2 Utjämningsbidrag för |
5 827 | 6 128 | 6 129 | 6 364 | 6 364 | 6 364 |
| 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska | ||||||
| organisationer | 7 | 7 | 7 | 9 | 7 | 7 |
| 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner | 303 | 301 | 250 | 250 | 250 | |
| 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i | ||||||
| kommunsektorn | 8 | 8 | 4 | 1 | 1 | |
| Äldreanslag | ||||||
| 2024 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda | ||||||
| kommuner och regioner | 239 | |||||
| 2024 1:5 Medel till befolkningsmässigt | ||||||
| mindre kommuner | 300 | |||||
| Totalt för utgiftsområde 25 Allmänna | ||||||
| bidrag till kommuner | 174 245 | 173 197 | 173 195 | 180 723 | 181 608 | 183 538 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.3, bet. 2008/09:FiU3, rskr. 2008/09:150).
5
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
2.4Resultatindikationer och andra bedömningsgrunder
Regeringens redovisning utgår från följande resultatindikatorer och bedömningsgrunder:
–årets resultat
–skuldsättning
–soliditet
–utveckling av skattesatser
–skillnader i årets resultat, skuldsättning, soliditet och utveckling av skattesatser.
Jämfört med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 25, bet. 2024/25:FiU3, rskr. 2024/25:121) har vissa ändringar gjorts i redovisningen av resultaten. För att underlätta jämförelser med årets resultat används nu antingen föregående års resultat eller ett genomsnitt av de fem senaste åren, även om vissa tidsserier utgår från 2000. Långsiktiga skulder har fått en uppdaterad definition för att undvika sammanblandning med de kortfristiga skulderna.
2.5Resultatredovisning
2.5.1Svagt resultat för kommuner och regioner
Demografin påverkar kostnaderna
Kommuner och regioner står för en stor andel av de offentliga utgifterna eftersom de ansvarar för flera av välfärdens verksamheter och annan samhällsservice såsom skola, vård, barnomsorg, äldreomsorg och kollektivtrafik. De kommunala utgifterna motsvarade ca 24 procent av BNP 2024. Att kommuner och regioner har en grundlagsfäst rätt att ta ut skatt innebär att de har ett långtgående ansvar för den egna ekonomin och för finansieringen av verksamheterna. Skatteintäkterna utgör ungefär två tredjedelar av de totala intäkterna.
Kostnaderna för kommuner och regioner påverkas av demografiska faktorer. Befolkningens storlek och sammansättning påverkar bl.a. storleken på och utvecklingen av skatteunderlaget, behovet av välfärdstjänster och investeringar samt kompetensförsörjningen.
Befolkningstillväxten i landet var hög under
5,9 procent, vilket kan jämföras med en ökning på 5 procent 2023. Antalet invånare
6
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Tabell 2.2 Sveriges befolkningsutveckling utifrån födelseregion
Antal personer om inte annat anges
| Födelseregion | Förändring | |||
| 2000 | 2024 | Förändring | procent | |
| Sverige | 7 878 994 | 8 387 472 | 508 478 | 6 |
| Norden eller EU utom Sverige | 458 348 | 598 302 | 139 954 | 31 |
| Afrika | 55 138 | 254 011 | 198 873 | 361 |
| Mellanöstern | 140 529 | 492 010 | 351 481 | 250 |
| Syd- och centralasien | 80 148 | 365 869 | 285 721 | 356 |
| Europa utom Norden och EU samt | ||||
| Sydamerika, Nordamerika och Oceanien | 269 635 | 490 046 | 220 411 | 82 |
| Befolkningen totalt | 8 882 792 | 10 587 710 | 1 704 918 | 19 |
| Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
Svagare resultat för regionerna än för kommunerna
Efter många år med starka resultat redovisade kommunsektorn, dvs. kommuner och regioner, exklusive de kommunala bolagen ett resultat för 2024 som, i likhet med 2023, var betydligt svagare än för några år sedan. Resultatet för 2024 uppgick till drygt 6 miljarder kronor, vilket var en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med föregående år (se diagram 2.1). Förändringen mellan åren beror framför allt på ett försämrat resultat för kommunerna. Resultatet förklaras främst av ökade verksamhets- och pensionskostnader till följd av inflationen. Regionernas resultat var sämre än kommunernas till följd av de ökade pensionskostnaderna, vilket i huvudsak förklaras av att regionerna har en större andel högavlönad personal. Regionernas resultat uppgick till knappt
| Diagram 2.1 | Årets resultat i kommunsektorn | ||
| Miljarder kronor | |||
| 80 | |||
| 70 | Kommuner | Regioner | Kommunsektorn |
| 60 | |||
| 50 | |||
| 40 | |||
| 30 | |||
| 20 | |||
| 10 | |||
| 0 | |||
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Källa: Statistiska centralbyrån.
Enligt kommunallagen (2017:725) ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De ska ta fram och besluta om riktlinjer och ange finansiella mål för detta. Riktlinjer och mål ska utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som en god ekonomisk hushållning, men också anpassas utifrån den enskilda kommunens eller regionens förhållanden, t.ex. vad gäller finansiell ställning, befolkningsutveckling, investeringsbehov och skuldsättning. En viktig princip för en god ekonomisk hushållning är att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar och att dagens konsumtion eller ekonomiska förvaltning inte ska innebära att kostnader vältras över
7
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
på kommande generationer. Årets resultat är en central indikator för analyser av den ekonomiska situationen och de ekonomiska förutsättningarna i kommuner och regioner. Tillräckligt höga resultatnivåer behövs bl.a. för att finansiera hela eller delar av investeringarna.
Ett vanligt förekommande finansiellt mål för en god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner är att årets resultat ska uppgå till en angiven andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunsektorns resultat som andel av dess skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick 2024 till 0,5 procent, vilket var lägre än genomsnittet för perioden
Balanskravet uppfylldes inte
Kommuner och regioner ska enligt kommunallagen upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Enligt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning beräknas balanskravsresultatet genom att årets resultat justeras för vissa poster, bl.a. orealiserade vinster och förluster i värdepapper. Kommunsektorn som helhet redovisade 2024 ett negativt balanskravsresultat
(se vidare Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.3).
Kommuner och regioner har möjlighet att reservera medel. Mellan 2013 och 2023 fick kommuner och regioner reservera medel till en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Medel som avsatts i dessa reserver kan användas t.o.m. 2033. Den 1 januari 2024 trädde ändringar i kommunallagen i kraft som bl.a. innebär att kommuner och regioner i stället får reservera medel i en resultatreserv för att uppnå en god ekonomisk hushållning (prop. 2022/23:119,
bet. 2023/24:KU2, rskr. 2023/24:6). Denna ändring syftar bl.a. till att ge kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning, t.ex. genom att på förhand reservera medel för kommande större utgifter. De sammantagna reserverna, dvs. både resultatutjämningsreserver och resultatreserver, uppgick vid utgången av 2024 till drygt 39 miljarder kronor för kommunerna och nästan 10 miljarder kronor för regionerna. Kommunernas reserver minskade med 0,6 miljarder kronor, medan regionernas reserver minskade med
2,3 miljarder kronor. Det var 218 kommuner och 9 regioner som hade medel avsatta i en resultatutjämningsreserv.
För 2024 har 37 kommuner men inga regioner gjort avsättningar till en resultatreserv, om ca 1,8 miljarder kronor.
Intäktsökning i kommunsektorn
Kommunsektorns totala intäkter (exklusive de kommunala bolagens intäkter och finansiella intäkter) uppgick till 1 434 miljarder kronor 2024, vilket var en ökning med 3,9 procent jämfört med 2023. Skatteintäkterna utgjorde 65 procent av de totala intäkterna (se diagram 2.2). Skatteintäkterna ökade med 2,4 procent, vilket var klart lägre än 2023, då intäkterna ökade med 5,7 procent.
8
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Diagram 2.2 Fördelning av kommunsektorns intäkter 2024
Procent
Övriga intäkter
Taxor och avgifter 8% 4%
Riktade
statsbidrag
9%
| Generella | |
| statsbidrag | Skatteintäkter |
| 14% | 65% |
Källa: Statistiska centralbyrån.
Staten bidrar till kommunsektorns finansiering av sin verksamhet dels genom generella statsbidrag, vilka redovisas inom detta utgiftsområde, dels genom riktade statsbidrag och kostnadsersättningar som huvudsakligen ligger inom andra utgiftsområden. De generella statsbidragen höjdes med 10 miljarder kronor 2024 i syfte att minska behovet av såväl kortsiktiga neddragningar i exempelvis vård, skola och omsorg som breda skattehöjningar (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25, bet. 2023/24:FiU3, rskr. 2023/24:110). Statsbidragen till kommuner och regioner från andra utgiftsområden uppgick till knappt 122 miljarder kronor 2024, varav ca 51 miljarder kronor till kommunerna och ca 70 miljarder kronor till regionerna. För kommunsektorn som helhet motsvarade detta ca 9 procent av intäkterna. För kommunerna var andelen ca 5 procent och för regionerna ca 13 procent av de samlade intäkterna. Jämfört med 2023 ökade de riktade statsbidragen med ca 10 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av att de riktade statsbidragen till regionerna ökade.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i en skrivelse till regeringen hemställt att den fordran som kommunerna har på staten på grund av den kommunala fastighetsskatten, ska regleras genom en engångsutbetalning, samt att regeringen tar initiativ för att framtida ackumulering av fordran undviks (Fi2023/01433). Anledningen till kommunernas fordran beror på att utfallet av fastighetsavgiften fastställs knappt två år efter det att året inleds. Regeringen ser i nuläget ingen anledning att vidta några åtgärder med anledning av hemställan eftersom kompensationen till kommunerna utbetalas när de faktiska intäkterna har fastställts av Skatteverket. Därmed fungerar systemet som avsett.
Fortsatt hög kostnadsökningstakt i kommunsektorn
Kommunsektorns totala kostnader (exklusive finansiella kostnader) uppgick till
1 426 miljarder kronor 2024, vilket var en ökning med 5,0 procent jämfört med 2023. Av kommunsektorns totala kostnader utgjorde drygt 93 procent verksamhetskostnader. Den höga kostnadsökningstakten berodde främst på den höga inflationen som påverkade verksamhets- och pensionskostnaderna. Att pensionskostnaderna ökade beror på att en stor del av kommunsektorns pensionskostnader värdesäkras med prisbasbeloppet, vilket räknas upp utifrån inflationen. Uppräkningen av prisbasbeloppet 2024 var 9,1 procent, vilket var den högsta ökningen på mer än 30 år. De finansiella kostnaderna ökade med 7,5 miljarder till totalt 48,2 miljarder kronor 2024.
9
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Av kommunsektorns totala kostnader utgör kostnader för välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg den största delen, ca 83 procent. Den största andelen av kommunernas kostnader avser pedagogisk verksamhet (se tabell 2.3). Kostnadsökningen 2024 var högst inom kategorin övrigt där framför allt kostnaden för infrastruktur ökade, och lägst inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorgen. I fasta priser var kostnaden för pedagogisk verksamhet samma som 2023.
Tabell 2.3 Kommunernas verksamhetskostnader
Miljoner kronor och andel, och förändring i procent
| Genomsnittlig | ||||
| Andel av total | Kostnader | Förändring | förändring | |
| kostnad 2024 | 2024 | 2023/2024 | ||
| Pedagogisk verksamhet | 42 | 369 | 4,6 | 3,8 |
| Varav | ||||
| – förskoleverksamhet och skolbarnomsorg | 14 | 120 | 3,4 | 3,1 |
| – grundskola | 18 | 159 | 5,1 | 4,5 |
| – gymnasieskola | 6 | 55 | 5,1 | 3,2 |
| – övrig utbildning | 4 | 35 | 5,7 | 4,8 |
| Vård och omsorg | 37 | 325 | 5,1 | 4,4 |
| Varav | ||||
| – äldreomsorg | 19 | 166 | 5,4 | 4,5 |
| – funktionshindrade | 11 | 98 | 4,7 | 4,3 |
| – ekonomiskt bistånd | 2 | 15 | 5,9 | 0,5 |
| – individ- och familjeomsorg | 5 | 45 | 4,3 | 5,5 |
| Övrigt | 20 | 173 | 9,2 | 2,5 |
| Totalt kommuner | 100 | 870 | 5,7 | 3,8 |
Anm.: I posten övrigt ingår kommunernas kostnader för kultur och fritid, infrastruktur och skydd, affärsverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande m.m. Uppgifterna i denna tabell baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån kommunernas räkenskapssammandrag medan utvecklingen av kostnaderna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandragen. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.
Kostnaderna för hälso- och sjukvård ökade kraftigt 2024 (se tabell 2.4). Kostnadsökningen var 0,6 procentenheter lägre än genomsnittet för den senaste femårsperioden. De ökade kostnaderna var som högst inom kategorin specialiserad somatisk vård och lägst inom primärvården. Kostnadsökningen för hälso- och sjukvården i fasta priser var 0,1 procent 2024. För specialiserad somatisk vård ökade kostnaderna med 2,2 procent i fasta priser.
10
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
| Tabell 2.4 | Regionernas verksamhetskostnader | ||||
| Miljoner kronor och andel, och förändring i procent | |||||
| Genomsnittlig | |||||
| Andel av total | Kostnader | Förändring | förändring | ||
| kostnad 2024 | 2024 | 2023/2024 | |||
| Hälso- och sjukvård, totalt | 88 | 432 | 5,0 | 5,6 | |
| Varav | |||||
| – primärvård | 15 | 75 | 6,0 | ||
| – specialiserad somatisk vård | 48 | 235 | 7,2 | 5,7 | |
| – specialiserad psykiatrisk vård | 7 | 36 | 3,8 | 5,7 | |
| – tandvård | 3 | 13 | 5,4 | 3,0 | |
| – övrig hälso- och sjukvård | 8 | 39 | 2,8 | 4,9 | |
| – läkemedel (öppenvård)1 | 7 | 35 | 6,5 | 6,2 | |
| Regional utveckling samt trafik och | |||||
| infrastruktur | 12 | 61 | 7,0 | 4,6 | |
| Totalt regioner | 100 | 469 | 5,3 | 5,6 | |
Anm.: I kostnader för hälso- och sjukvård ingår också kostnader för tandvård och politisk verksamhet. Uppgifter i denna tabell baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån regionernas räkenskapssammandrag medan utvecklingen av kostnaderna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandragen. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.
1Avser kostnader för läkemedel i öppenvård.
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.
Antal anställda minskade något
Personalkostnaderna utgör 51 procent av kommunsektorns totala kostnader. Enligt SKR:s personalstatistik hade kommunsektorn ca 1,3 miljoner anställda 2024, vilket motsvarade knappt en fjärdedel av antalet personer på den svenska arbetsmarknaden. Anställda i privata bolag som utför offentliga tjänster ingår inte i statistiken. Det totala antalet anställda i kommunsektorn minskade marginellt jämfört med föregående år. Kommunernas antal anställda minskade med ca 1 procent och i regionerna ökade antalet anställda med 0,6 procent. Personal inom administration, vilka består av administratörer, handläggare och personal inom ledningsarbete, ökade med
1,3 procent i kommunerna och minskade med 0,3 procent i regionerna. Det beror framför allt på att gruppen personal inom ledningsarbete har ökat i kommunsektorn medan antalet anställda administratörer minskat i både kommuner och regioner.
2.5.2Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar
De generella statsbidragen fördelas till största delen genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet och det till det systemet kopplade anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. Bidragen inom systemet finansieras till största delen av statliga medel. En mindre del av bidragen finansieras genom att vissa kommuner och en region betalar avgifter till systemet.
År 2024 fick kommunerna 119 miljarder kronor och regionerna 49 miljarder kronor genom systemet. Bidragens betydelse som intäktskälla skiljer sig åt mellan enskilda kommuner och regioner. Detta beror på att såväl utfallet i utjämningssystemet som skattesatserna, och därmed även skatteintäkterna, skiljer sig åt.
Intäkterna från de generella statsbidragen och utjämningssystemet motsvarade i genomsnitt 9 procent av regionernas intäkter 2024. En region, Region Stockholm, var nettobetalare i systemet. Region Stockholms intäkter som andel av generella stats-
11
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
bidrag och utjämningssystemet var
23 procent, följt av Region Jämtland Härjedalen respektive Region Dalarna som båda hade en andel på 19 procent. För kommunernas del motsvarade de generella statsbidragen i genomsnitt 14 procent av intäkterna. Totalt var tio kommuner nettobetalare i systemet. Avgifterna till utjämningssystemet motsvarade som lägst
Kommunerna omfattas även av utjämningssystemet för kostnader för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Det systemet är statsfinansiellt neutralt, vilket innebär att bidrag och avgifter tar ut varandra. År 2024 omfördelades 5,8 miljarder kronor inom systemet. Av kommunerna tog 165 emot bidrag och 125 betalade avgifter. Avgifterna till utjämningssystemet motsvarade som lägst
2.5.3Fortsatt ökad skuldsättning och försvagad soliditet
Kommuner och regioner finansierar hela eller delar av sina investeringar med egna medel, dvs. genom årets resultat och avskrivningar. Ju större del av investeringarna som finansieras med egna medel, desto mindre behöver lånas upp från banker och andra kreditinstitut. Hur skuldsättningen utvecklas i kommuner och regioner påverkar därför räntekostnaderna och det ekonomiska risktagandet i kommunsektorn. Kommunsektorns självfinansieringsgrad, dvs. hur stor andel av investeringarna som finansieras med egna medel, uppgick till ca 49 procent 2024, vilket var 6 procentenheter lägre än 2023 och under snittet för
De långfristiga skulderna för kommunsektorn uppgick till ca 672 miljarder kronor 2024, varav ca 597 miljarder kronor avsåg kommunerna och ca 75 miljarder kronor regionerna (se diagram 2.3). Dessa skulder ökade med nästan 15 procent jämfört med 2023, vilket är en högre ökningstakt än något annat år
Diagram 2.3 Kommunsektorns långfristiga skuld
Miljarder kronor
800
| 700 | Kommuner | Regioner | Kommunsektorn | |||
600
500
400
300
200
100
0
Källa: Statistiska centralbyrån.
Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Ju större del av tillgångarna som finansierats med egna medel, desto bättre förut-
12
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
sättningar har kommuner och regioner att möta ekonomiskt utmanande år. Soliditeten, inklusive pensionsåtaganden ingångna före 1998, försämrades för kommunerna och regionerna under 2024. Den uppgick till 21 procent för sektorn som helhet vilket är en minskning med 1,8 procentenheter jämfört med 2023. Kommunerna har historiskt sett i genomsnitt haft en högre soliditet än regionerna.
2.5.4Kommunalskatterna ökade
Den genomsnittliga totala kommunalskatten, dvs. den samlade skattesatsen till både kommun och region, uppgick till 32,37 procent 2024, vilket var en ökning med
0,13 procentenheter jämfört med föregående år (se tabell 2.5). Detta avser den vägda skattesatsen, där respektive kommuns skattesats har viktats utifrån folkmängd för att beräkna ett genomsnitt. Ökningen är den största sedan mellan 2014 och 2015, då den genomsnittliga samlade skattesatsen ökade lika mycket. Regionerna har stått för den största delen av ökningen av skattesatserna. År 2024 var den genomsnittliga skattesatsen 0,51 procentenheter högre än den genomsnittliga skattesatsen 2014. Det är nästan uteslutande regionernas skattehöjningar på 0,49 procentenheter som är orsaken till den ökade skattesatsen i kommunsektorn.
År 2024 var den genomsnittliga skattesatsen i kommuner 20,70 procent och i regioner 11,67 procent. Den totala kommunalskattesatsen varierar mellan 28,98 procent i kommunen med lägst total skattesats och 35,30 procent i kommunen med högst total skattesats. Skillnaden motsvarar 6,32 procentenheter, vilket är en ökning jämfört med 2023.
Tabell 2.5 Utveckling av skattesatser
Procentenheter
| Kommun | Region | Totalt | Lägst | Högst | |
| 2014 | 20,65 | 11,20 | 31,86 | 29,19 | 34,70 |
| 2015 | 20,70 | 11,29 | 31,99 | 29,19 | 34,70 |
| 2016 | 20,75 | 11,35 | 32,10 | 29,19 | 35,11 |
| 2017 | 20,75 | 11,36 | 32,12 | 29,19 | 35,15 |
| 2018 | 20,74 | 11,39 | 32,12 | 29,19 | 35,15 |
| 2019 | 20,70 | 11,49 | 32,19 | 29,18 | 35,15 |
| 2020 | 20,72 | 11,56 | 32,28 | 29,18 | 35,15 |
| 2021 | 20,71 | 11,56 | 32,27 | 29,08 | 35,15 |
| 2022 | 20,67 | 11,56 | 32,24 | 28,98 | 35,15 |
| 2023 | 20,67 | 11,57 | 32,24 | 28,98 | 35,15 |
| 2024 | 20,70 | 11,67 | 32,37 | 28,98 | 35,30 |
| Källa: Statistiska centralbyrån. |
2.5.5Skillnader mellan kommuners och regioners utveckling
Försvagning av ekonomin i fler kommuner
Även om ekonomin försvagades i kommunerna som helhet, särskilt vad gäller resultatnivåerna, fanns det stora skillnader mellan enskilda kommuner och mellan grupper av kommuner. I detta avsnitt redovisas skillnader mellan kommunerna utifrån tre huvudgrupper. Indelningen är gjord av SKR och baseras i huvudsak på kriterierna storlek på tätorten, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Huvudgrupperna benämns storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. I det följande benämns dessa huvudgrupper som kommungrupper.
13
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Resultatet för 2024 var lägre än 2023 i samtliga kommungrupper (se tabell 2.6). Den största minskningen skedde i gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. I denna kommungrupp var resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag lägre än genomsnittet
Av 290 kommuner hade 103 ett negativt resultat 2024, vilket var en ökning med
34 kommuner jämfört med 2023 (69 kommuner). Andelen med negativt resultat var 41 procent i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner,
37 procent i gruppen större städer och kommuner nära större stad och 12 procent i gruppen storstäder och storstadsnära kommuner.
Användningen av resultatutjämningsreserver 2024 var i genomsnitt högst i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Det genomsnittliga balanskravsresultatet för samtliga kommungrupper var lägre än 2023, men även jämfört med genomsnittet
De långfristiga skulderna har ökat i en jämförelsevis hög takt i gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner jämfört med genomsnittet för
Antalet invånare minskade något i gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner mellan 2023 och 2024 och ökade något i gruppen större städer och kommuner nära större stad. Befolkningen i storstäder och storstadsnära kommuner ökade samtidigt med 0,7 procent. Antalet invånare ökade med 3,6 procent i denna grupp mellan 2019 och 2023. Under denna period ökade befolkningen även i gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.
Även om skattesatserna sammantaget har ökat med 0,18 procentenheter sedan 2019 är det samlade skatteuttaget lägre för många invånare jämfört med 2019. En förklaring till det är att den genomsnittliga skattesatsen för gruppen storstäder och storstadsnära kommuner sjönk med 0,25 procentenheter mellan 2019 och 2024. Under perioden är det framför allt kommunerna i gruppen större städer och kommuner nära större stad som har ökat skattesatserna, med i genomsnitt drygt 0,18 procentenheter. Åren 2024 och 2023 ökade den sammantagna skattesatsen för invånarna 47 kommuner, främst till följd av skattesatsökningar i regionen. Under samma period minskade den sammantagna skattesatsen för invånarna i 6 kommuner.
14
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
| Tabell 2.6 | Nyckeltal för kommunerna | |||||||
| Utfall 2024 och genomsnittligt utfall |
||||||||
| Mindre stä- | ||||||||
| Storstäder | Större | Storstäder | Större städer | der/tätorter | ||||
| och stor- | städer och | Mindre stä- | och stor- | och kommuner | och | |||
| stadsnära | kommuner | der/tätorter och | stadsnära | nära större | landsbygds- | |||
| kommuner | nära större | landsbygds- | kommuner | stad 2019– | kommuner | |||
| 2024 | stad 2024 | kommuner 2024 | Riket 2024 | 2023 | ||||
| Årets resultat kr/inv. | 2 176 | 416 | 46 | 522 | 3 917 | 2 223 | 2 267 | |
| Årets resultat som andel | ||||||||
| av generella statsbidrag | ||||||||
| och intäkter | 3,6 | 1,8 | 0,6 | 2,1 | 6,6 | 4,1 | 3,9 | |
| Skattesats | 19,77 | 21,81 | 22,25 | 21,69 | 19,78 | 21,78 | 22,21 | |
| Resultatutjämningsreserv | ||||||||
| kr/inv. | 1 362 | 1 172 | 1 460 | 1 337 | 2 361 | 2 224 | 2 764 | |
| Balanskravsresultat, kr/inv. | 1 663 | 523 | 69 | 491 | 3 140 | 1 687 | 1 616 | |
| Kostnadsutveckling1 | 5,9 | 5,9 | 5,6 | 5,8 | 4,1 | 3,6 | 3,5 | |
| Långfristiga skulder | 44 451 | 46 761 | 39 561 | 43 018 | 29 909 | 31 654 | 27 547 | |
| Soliditet inkl. | ||||||||
| pensionsåtaganden | ||||||||
| ingångna före 1998 | 32,0 | 27,2 | 28,8 | 29,5 | 32,1 | 28,1 | 28,8 | |
| Investeringar, kr/inv. | 10 055 | 9 197 | 9 167 | 9 319 | 8 016 | 7 274 | 7 525 | |
| Befolkningsutveckling, | ||||||||
| procentuell förändring | 0,72 | 0,3 | 0,3 | 3,63 | 2,1 | 0,2 | ||
1Verksamhetens nettokostnader.
2Mellan 2023 och 2024.
3Total procentuell förändring mellan
Försvagning av regionernas ekonomi
Regionerna har under lång tid haft, och hade även under 2024, en betydligt svagare ekonomisk ställning än kommunerna. År 2024 redovisade 16 av 20 regioner ett negativt resultat. Resultaten under
Kostnadsökningstakten i regionerna avtog mellan 2023 och 2024 från den höga ökningstakten mellan 2022 och 2023. År 2024 ökade kostnaderna som mest med 7 procent i två regioner och 1 procent i två regioner jämfört med 2023.
Soliditeten (inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner före 1998) anger statusen på regionernas långsiktiga finansiella ställning. Vid utgången av 2024 var den som lägst
-84 procent och som högst 22 procent (se diagram 2.4). Soliditeten försämrades för 15 av 20 regioner 2024 jämfört med 2023. I ett längre perspektiv, sedan år 2000, har emellertid soliditeten för regionerna förbättrats.
Vid utgången av 2023 hade 13 regioner avsatt medel till sin resultatutjämningsreserv. Under 2024 använde 9 av dessa sina reserver. Vid utgången av 2024 var det
10 regioner som hade en resultatutjämningsreserv.
15
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Diagram 2.4 Regionernas soliditet inklusive pensionsåtaganden före 1998
Procent
40
20
0
Källa: Statistiska centralbyrån.
2.5.6En viss minskning av antalet riktade statsbidrag
På uppdrag av regeringen redovisar Statskontoret årligen en översiktlig kartläggning av samtliga statsbidrag till kommuner och regioner till 2026. Rapporten Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024 (Statskontoret 2025) visar att det under 2024 fanns 163 riktade statsbidrag (sektorsbidragen till skolan och hälso- och sjukvården klassificeras inte som riktade statsbidrag av Statskontoret) och 23 kostnadsersättningar till kommunsektorn. Det innebär en viss minskning av antalet riktade statsbidrag jämfört med föregående år, medan antalet kostnadsersättningar var oförändrat. Summan av riktade statsbidrag och kostnadsersättningar var den lägsta sedan 2018. Under 2024 infördes 18 nya riktade statsbidrag, samtidigt som 21 bidrag upphörde. De flesta bidragen finns inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 16 Utbildning och universitetsforskning.
2.5.7Skillnader i redovisningen mellan kommuner
Rådet för kommunal redovisning (RKR) har 2024 genomfört två praxisundersökningar i kommunerna, RKR R15 Förvaltningsberättelse – tillämpningen i kommuners årsredovisningar för 2023 och Det sakkunniga biträdets yttrande – vad föranleder ett modifierat yttrande? Undersökningen om förvaltningsberättelserna visar att efterlevnaden av RKR:s rekommendation för vad en förvaltningsberättelse ska innehålla är god men att det finns utvecklingspotential i att minska mängden information genom ett ökat fokus på väsentlighet och konkretisering. Från och med 2023 finns en standard för kommunal revision som bl.a. innebär att de sakkunniga ska lämna skriftlig information (modifierat yttrande) om t.ex. väsentliga felaktigheter. I undersökningen om det sakkunniga biträdets (revisorernas) yttranden redovisas att drygt 41 procent av kommunerna fick ett modifierat yttrande 2023 och att yttranden främst ges vid avvikelser som påverkar resultat och finansiell ställning.
2.5.8Effektivitet i kommunsektorn
Det är viktigt att de skattemedel som går till verksamheter inom välfärden används så effektivt som möjligt. Flera olika studier pekar på betydande skillnader i produktivitet och effektivitet mellan kommuner och mellan regioner.
Produktivitetskommissionen (Fi 2023:03), som har i uppdrag att ta fram förslag för att stärka produktiviteten i privat och offentlig sektor, konstaterar i sitt delbetänkande Goda möjlighet till ökat välstånd (SOU 2024:29) att det finns en relativt stor variation
16
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
i uppmätt effektivitet i kommunsektorn. En del av den ineffektivitet som kommissionen ser kan sannolikt kopplas till statliga regelverk och krav. Enligt kommissionen bör statliga regelförändringar i högre grad testas på kommunal nivå, t.ex. genom att testa dem på vissa geografiska platser och utvärdera dem.
För att undanröja hinder för en effektiv kommunal verksamhet har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att analysera och föreslå regelförenklingar samt försöksverksamheter (Fi2025/00998). Enligt uppdraget ska Statskontoret ta emot förslag på ändrade regler samt försöksverksamheter från kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra aktörer. Syftet med arbetet ska vara att lämna vidare utvalda förslag som kan undanröja hinder för effektiv kommunal verksamhet till regeringen.
Många kommuner, särskilt befolkningsmässigt mindre kommuner, har utmaningar när det gäller minskande och åldrande befolkning, ekonomi samt kompetensförsörjning. Samtidigt ska de hantera nya utmaningar som t.ex. att bygga ut det civila försvaret, genomföra klimatanpassningar och förebygga brott. Regeringen har gett Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut högst 1,5 miljoner kronor vardera till samverkanskonstellationerna Region 10 och Dalslandssamverkan för arbete med kapacitetsanalyser (Fi2025/00819). Syftet är att stärka kommunernas förmåga att utföra sitt uppdrag gentemot medborgarna och att möta de utmaningar som samhällsutvecklingen innebär, samt att öka kunskapen, både inom staten och i kommunerna, om hur den kommunala kapaciteten utvecklas. Resultatet av arbetet ska redovisas senast den 1 juni 2026.
Bakgrunden till beslutet till Kammarkollegiet finns i Kommunperspektivutredningen (Fi 2023:1), som fokuserade på de befolkningsmässigt 100 minsta kommunerna. Utredningen konstaterade i sitt betänkande Steg mot stärkt kapacitet (SOU 2024:6) att kommunerna är väl medvetna om sina utmaningar, men att kommunerna i nuläget inte ser sammanläggningar som en lösning. Utredningen bedömer att kommunal samverkan i fasta konstellationer är en viktig åtgärd när kommunens egen kapacitet inte räcker till. Vidare bedömer utredningen att framför allt mindre kommuner behöver analysera sin långsiktiga kapacitet och identifiera åtgärder som bidrar till att stärka denna.
Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) tar fram nyckeltal för effektivitet i kommuner och regioner. Detta möjliggör jämförelser av kostnader och resultat, vilket hjälper kommuner och regioner att utveckla sina verksamheter. RKA publicerar årligen en återkommande rapport på temat effektivitet hos kommuner och regioner. I rapporten Effektivitet i hälso- och sjukvården – tema kvalitet (Rådet för främjande av kommunala analyser 2024) bedömer RKA att det finns förbättringspotential när det gäller att ge en samlad övergripande bild av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Statistiken är omfattande och detaljerad men svår att använda för att belysa det samlade resultatet av den vård som ges eller bedöma hur effektiv verksamheten är. Verksamhetens kvalitet uppvisar både förbättringar och försämringar. Exempelvis har väntetiderna inom primärvården, mätt som andel patienter som får medicinsk bedömning inom tre dagar, förbättrats de senaste fem åren, samtidigt som väntetiderna inom specialiserad vård, mätt som antal patienter som behöver vänta längre än 90 dagar, ökat de senaste tio åren. I tidigare rapporter har RKA konstaterat att det finns stora skillnader i effektivitet mellan kommuner, men att det genom analyserna inte gått att se något systematiskt samband mellan verksamhetens kostnader och den kvalitet som uppnås, se rapporterna Effektivitet i kommuner (Rådet för främjande av kommunala analyser 2021) och Effektivitet i äldreomsorgen (Rådet för främjande av kommunala analyser 2023).
17
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat i en hög takt under de senaste åren (se tabell 2.4) och flera regioner har höjt sina skattesatser som en följd av de befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge.
För att stödja strukturella förändringar, stärka effektiviteten och därmed förbättra situationen inom hälso- och sjukvården har regeringen under 2024 inrättat Delegationen för en effektiv hälso- och sjukvård vid Kammarkollegiet. Delegationen ska kunna bistå med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel. Delegationen ansvarar för ett tillfälligt statsbidrag på 250 miljoner kronor per år
SKR har i en hemställan till regeringen föreslagit ändringar i kommunallagen för att underlätta övergången mellan uppdrag för förtroendevalda (Fi2021/00390). Enligt 4 kap. 5 § kommunallagen, får en kommunrevisor inte ha andra uppdrag i t.ex. fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan nämnd, parallellt med revisorsuppdraget.
Regeringen anser att förtroende för revisionen är av stor betydelse och bör värnas. Regeringen avser därför inte i nuläget att vidta några åtgärder med anledning av hemställan.
2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Efter många år med starka ekonomiska resultat i kommunsektorn försämrades de ekonomiska förutsättningarna och resultaten 2023. Under 2024 fortsatte trenden, framför allt på grund av ökade verksamhets- och pensionskostnader till följd av inflationen samt på den relativt låga ökningen av skatteintäkter. Regeringen bedömer att tillskottet av generella statsbidrag med 10 miljarder kronor 2024 hade en stor betydelse för att upprätthålla målet för utgiftsområdet.
Den förstärkning av soliditeten, dvs. den långsiktiga ekonomiska ställningen, som skett under flera år, avstannade under 2023. För 2024 försämrades soliditeten både i kommunerna och regionerna. Sett till kommunsektorn i sin helhet, och även till kommunerna som grupp, indikerar resultaten att måluppfyllelsen för utgiftsområdet vad gäller de ekonomiska förutsättningarna har varit acceptabel, under de särskilda omständigheter som rådde 2024. Regionernas resultat var dock betydligt svagare än kommunernas, och regionerna har också ökat skattesatsen mer. För kommunerna har kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner haft ett sämre utfall än övriga grupper. Även sett över tid har regionerna och gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner haft en svagare ekonomi. Denna kommungrupp har också den högsta genomsnittliga skattesatsen, vilket indikerar att utrymmet att stärka ekonomin genom skattesatshöjningar troligen är begränsat. Samtliga kommungrupper har ökat sin skuldsättning över tid, vilket kan innebära utmaningar när befolkningstillväxten avtar. Kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner kan i detta perspektiv vara särskilt utsatt, eftersom denna grupp har en befolkningsminskning.
Många av de kommuner och regioner som har reserverat medel till en resultatutjämningsreserv har använt medlen under 2024, vilket bidragit till att stärka dessa
18
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
kommuners och regioners balanskravsresultat 2024. Regeringen bedömer att möjligheten att använda reserverade medel till viss del haft önskad effekt, dvs. att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och därmed minska risken för att balanskravet leder till behov av kraftiga neddragningar i verksamheten när konjunkturen viker.
Den kommunala självstyrelsen, kommunernas och regionernas ansvar för välfärdsverksamheterna och den kommunala beskattningsrätten är viktiga delar av den svenska decentraliserade samhällsmodellen. Kommuner och regioner ska inom ramen för lagstiftningen utforma och ansvara för sina verksamheter, och den kommunala beskattningsrätten ger kommuner och regioner ett långtgående ansvar för verksamhetens finansiering. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunsektorns intäkter. Det är därför inte möjligt att dra alltför långtgående slutsatser om hur de generella statsbidragen och andra statliga åtgärder har påverkat kommuners och regioners ekonomiska förutsättningar eller bidragit till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet. Statens bidrag till kommunsektorns finansiering motsvarar ca 14 procent av intäkterna. Statsbidragens betydelse som intäktskälla skiljer sig emellertid åt mellan enskilda kommuner och regioner, vilket är i enlighet med hur det kommunala utjämningssystemet är avsett att fungera. Trots den utjämning av de ekonomiska förutsättningar som utjämningssystemet bidrar till, kvarstår skillnader i ekonomiska förutsättningar och utfall mellan enskilda kommuner och regioner. Det är viktigt att systemet utvecklas i takt med samhällsutvecklingen. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan kommungrupperna indikerar att det kan finnas ett behov av att uppdatera systemet, bl.a. för att förstärka kompensationen för gles bebyggelsestruktur. Det är samtidigt viktigt att utjämningssystemet inte skapar osunda incitament och därigenom motverkar tillväxt och utveckling. Långsiktiga åtgärder för att förbättra förutsättningarna för befolkningsmässigt mindre kommuner handlar om att stärka dessa kommuners kapacitet.
2.7Politikens inriktning
2.7.1Kommunsektorns resultat förväntas att förbättras
Regeringens prognos
Det kommunala skatteunderlaget, och därmed de kommunala skatteintäkterna, utvecklades något långsammare 2024 än den genomsnittliga tillväxttakten de senaste tio åren. Även under 2025 förväntas kommunernas skatteinkomster öka i något långsammare takt än normalt. För 2026 och 2027 förväntas skatteintäkterna öka ytterligare i takt med en stärkt konjunktur. Lägre pensionskostnader 2025 förbättrar de ekonomiska förutsättningarna i kommunsektorn och resultatet bedöms därför stärkas. För 2026 förväntas kostnaderna öka i paritet med skatteinkomstutvecklingen (se vidare Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 9.5).
Kommunernas och regionernas prognoser
Enligt kommunernas och regionernas egna budgetar för 2025 beräknas årets resultat uppgå till drygt 14 miljarder kronor för kommunerna och 1,5 miljarder kronor för regionerna. Det är 9 kommuner och 4 regioner som budgeterat ett negativt resultat för 2025. Enligt kommunernas och regionernas egna prognoser för 2025, baserade på utfallet under de första fyra månaderna 2025, beräknas resultatet till 17 miljarder kronor för kommunerna och ca
19
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
under 2025 beräknar ett negativt resultat. År 2027 förväntas resultatet för kommuner och regioner vara på ungefär samma nivå som beräknas för 2026.
2.7.2De generella statsbidragen
Regeringen föreslår en nivå på de generella statsbidragen som utgår från en samlad bedömning av faktorer som påverkar den kommunala ekonomin, såsom skatteunderlagets utveckling, pris- och löneutveckling samt den demografiska utvecklingen. Hänsyn tas också till det samhällsekonomiska utrymmet, och avvägningar behöver göras mellan behov av resurser inom olika sektorer. Under 2023 och 2024 var det ekonomiska läget i kommunsektorn ansträngt på grund av den höga inflationen. Regeringen föreslog därför dessa år permanenta höjningar av de generella statsbidragen med sammanlagt 16 miljarder kronor. Kommunsektorns ekonomi förväntas som helhet att förstärkas under 2025 och denna förstärkning antas fortsätta under 2026, främst till följd av att konjunkturläget förbättras med ökande skatteinkomster samt något långsammare kostnadsutveckling.
Det demografiskt betingade kostnadstrycket för kommuner och regioner ökar, men ökningstakten framöver förväntas sammantaget ligga på lägre nivåer än under de senaste
De satsningar som regeringen initierade 2025 för att långsiktigt stärka effektivitet och kapacitet i kommunsektorn fortsätter under 2026. Uppdraget till Statskontoret om regelförenklingar syftar till att undanröja hinder för en effektiv kommunal verksamhet. Medlen för att stärka mindre kommuners kapacitet syftar fortsatt till att öka kunskapen om hur förmågan att utföra sina uppgifter kan utvecklas i mindre kommuner som samverkar i större geografiska områden. Insatserna ska komplettera det arbete med kapacitetsanalyser som påbörjades med statligt stöd inom Region 10 och Dalslandssamverkan. Effektivitetsdelegationen kommer under 2026 att betala ut
250 miljoner kronor till regioner för projekt som syftar till att effektivisera hälso- och sjukvården.
Likvärdiga ekonomiska förutsättningar och ökat fokus på tillväxt, utveckling och effektivitet
De generella statsbidragen fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Systemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner trots skillnader i skattekraft och opåverkbara, strukturella faktorer. För att syftet med utjämningssystemet ska uppnås behöver de beräkningsmodeller och dataunderlag som används vid utjämning av strukturella kostnadsskillnader ses över och uppdateras. Den parlamentariska Utjämningskommittén har sett över systemet och lämnat förslag i betänkandet Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50). Regeringen anser att det är viktigt
20
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
att utjämningssystemet uppfyller sitt syfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. Samtidigt är det viktigt att utjämningssystemet inte skapar osunda incitament som riskerar att motverka effektivisering, utveckling och tillväxt. Regeringen avser att under 2026 lämna förslag till riksdagen om ändringar i utjämningssystemet, bl.a. avseende uppdateringar av kompensation för gles bebyggelsestruktur och svagt befolkningsunderlag.
2.7.3Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndigheten
Välfärdsbrottslighet som medför att stora belopp felaktigt betalas ut från välfärdssystemen har utvecklats till ett stort samhällsproblem. Angreppen mot det offentliga har efter hand blivit mer avancerade och i vissa fall angrips såväl statliga som kommunala utbetalningar på ett systematiskt sätt.
Kommunerna har ett stort ansvar för utbetalningar från välfärdsystemen, bl.a. för personlig assistans och ekonomiskt bistånd. Det är därför motiverat att inkludera kommunsektorn i ett systematiskt arbete med att stoppa felaktiga utbetalningar från och missbruk av välfärdssystemen. Regeringen avser att ansluta vissa kommunala bidragsutbetalningar till Utbetalningsmyndighetens verksamhet för att skapa en samlad kontroll för offentlig sektor som gör det möjligt att motverka fel som i dag är svåra att upptäcka (se även utg.omr. 2 avsnitt 8.5.1).
2.7.4Stärkt kontroll av privata utförare
Betydande delar av den kommunala sektorns välfärdsproduktion utförs av privata utförare efter upphandling eller genom valfrihetssystem. Privata utförare är viktiga och innebär större valfrihet för medborgarna men medför samtidigt risker för att oseriösa och kriminella aktörer etablerar sig i välfärden.
Kommunernas och regionernas arbete med kontroll och uppföljning är avgörande för att förhindra välfärdsbrottslighet och för att förebygga att oseriösa aktörer etablerar sig. Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat hur kommuner och regioner tillämpar kommunallagens bestämmelser om kontroll och uppföljning av privata utförare. I rapporten Förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner (Statskontoret 2025:7) föreslår Statskontoret bl.a. att regeringen ska ta initiativ till att förstärka styr- och uppföljningskedjan genom ändringar i kommunallagen. Statskontoret bedömer att förslagen ger kommuner och regioner bättre förutsättningar att utföra en sammanhållen kontroll och uppföljning. Förslagen har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen ser ett fortsatt behov av att arbeta med att stärka kommuners och regioners kontroll och uppföljning för att motverka välfärdsbrottslighet.
2.7.5Kommunal skattebroms och skattesänkningspremie
En särskild utredare ska analysera hur statliga åtgärder som motverkar ökande skattesatser (skattebroms) och statliga åtgärder som stimulerar skattesänkningar (skattesänkningspremie) i kommuner och regioner kan utformas (dir. 2025:79). Utredaren ska också lämna förslag på sådana åtgärder. Syftet med utredningen är att analysera förutsättningar för att införa åtgärder för att motverka att flera kommuner och regioner höjer sin kommunala skattesats. Syftet är även att fler kommuner och regioner ska välja att sänka skattesatsen. På så sätt kan de negativa effekterna av höga kommunala skattesatser motverkas. Förslagen, både gällande skattebroms och skattesänkningspremie, bör analyseras med välfärdens kärnverksamheter i åtanke. Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2026.
21
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
2.8Budgetförslag
2.8.11:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tabell 2.7 Anslagsutveckling 1:1 Kommunalekonomisk utjämning
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | 167 870 852 | Anslagssparande | |
| 2025 | Anslag | 166 750 0521 | Utgiftsprognos | 166 750 052 |
| 2026 | Förslag | 174 096 852 | ||
| 2027 | Beräknat | 174 985 952 | ||
| 2028 | Beräknat | 176 915 552 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner enligt lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Anslaget får också användas som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.8 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 166 750 052 | 166 750 052 | 166 750 052 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 7 348 300 | 8 235 900 | 10 165 500 |
| varav BP26 | 6 564 550 | 10 433 500 | 11 952 700 |
| – Medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommuner | 161 250 | 322 500 | 322 500 |
| – Skatteavtal Sverige Danmark | 69 600 | 69 600 | 69 600 |
| – Språkkrav i äldreomsorgen | 90 000 | 165 000 | 150 000 |
–Skattefrihet för förmån av laddel och avdrag för
| drivmedel | 70 000 | 130 000 | 130 000 |
| – Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension | 3 890 000 | 3 890 000 | 3 890 000 |
| – Ytterligare höjning av beloppsgränsen i | |||
| reseavdraget | |||
| – Enklare och bättre skatteregler för delägare i | |||
| fåmansföretag | 1 080 000 | 1 080 000 | 1 080 000 |
| – Regioner: Genomförande av |
50 000 | 50 000 | 50 000 |
| – Kommuner: Genomförande av |
200 000 | 200 000 | 200 000 |
| – Avskaffande av nationella prov i lågstadiet | |||
| – Obligatoriska hyresgarantier för barnfamiljer | 34 500 | 34 500 | 34 500 |
| – Ett ställföreträdarskap att lita på | 60 000 | 60 000 | 60 000 |
| – Ett ställföreträdarskap att lita på | |||
| – Genomförande av |
60 000 | 60 000 | 60 000 |
| – Genomförande av |
15 000 | 15 000 | 15 000 |
| – Kommunal anslutning till UBM | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| – Förbättrad kontroll och uppföljning av privata | |||
| utförare i kommuner | 3 000 | 3 000 | 3 000 |
| – Nytt betygssystem | |||
| – En mer effektiv tillsyn av socialtjänsten | 4 000 | 3 000 | 3 000 |
| – Vattkoppsvaccin till alla barn under 18 år | 43 000 | 43 000 | |
22
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| – Aktivitetskrav | 1 141 000 | 2 282 000 | 2 282 000 |
| – Kartläggningsmaterial för svenska som andraspråk | 7 500 | 15 000 | |
| – Obligatoriska standardiserade tester | 9 500 | ||
| – Frihetsberövande påföljder för unga | 300 | 1 100 | 1 100 |
| – Skärpta villkor för friskolesektorn | 26 500 | 62 000 | 71 000 |
| – Fler verktyg till socialtjänsten när samtycke saknas | 469 600 | 469 600 | |
| – Statistikinsamling av resultatutveckling i skolan | 2 100 | 2 100 | |
| – Utökad insyn i enskilda huvudmän | 19 000 | 2 000 | 2 000 |
| – Stärkt trygghet och studiero i skolan | 120 400 | 118 100 | 118 100 |
| – Drivkrafter för biståndsmottagare | 40 000 | ||
| – Reglering av lärares undervisningstid | 1 283 000 | 2 565 000 | |
| – Utökad undervisningstid genomförs ej | |||
| – Utredningsfunktion för suicid | 1 000 | 1 000 | |
| – Civilt försvar: Lagerhållningsskyldighet – regioner | 721 000 | 721 000 | |
| – Civilt försvar: Lagerhållningsskyldighet – kommuner | 13 000 | 13 000 | |
| – Mobilförbud i skolan | 95 000 | 100 000 | 100 000 |
| – Införande av stödundervisning | 569 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 174 096 852 | 174 985 952 | 176 915 552 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen
Regeringen behandlar i denna proposition nya och planerade regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen. Tidigare beslutade regleringar, samt nya och planerade regleringar, framgår av tabell 2.9.
Övriga ekonomiska regleringar
I avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor regleras hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättningslandet (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31, rskr. 2003/04:269). Nettot av de utjämningsbelopp som regleras i artikel 6 i avtalet bör fördelas på samtliga kommuner respektive regioner med ett enhetligt belopp per invånare, eftersom de minskade skatteintäkter som följer av pendlingen fördelas på kommunsektorn genom inkomstutjämningen.
För 2026 föreslås att skillnaden mellan nettobeloppet för inkomståret 2022 och motsvarande belopp 2021 regleras genom att anslaget ökas med 69,6 miljoner kronor, varav 44,5 miljoner kronor beräknas avsättas för kommunerna och 25,1 miljoner kronor för regionerna. Fördelningen mellan kommuner och regioner är gjord i förhållande till medelskattesatsen för kommuner respektive regioner. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.
Regeringen aviserar i denna proposition att skatten på arbetsinkomster och pension ska sänkas. Det innebär bl.a. att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år ska förstärkas (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.1). Förstärkningen medför att det kommunala skatteunderlaget minskar, vilket innebär en minskning av kommunernas och regionernas skatteintäkter. Anslaget ökas till följd av detta med 3,89 miljarder kronor fr.o.m. 2026. Av detta belopp beräknas ca 2,49 miljarder kronor avsättas för kommunerna och ca 1,40 miljarder kronor för regionerna.
23
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Regeringen aviserar i denna proposition att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent fr.o.m. 1 juli 2026 (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.4). Att skattebefria en löneförmån innebär att underlaget för skatt på förvärvsinkomster minskar, vilket bl.a. innebär en minskning av kommunernas och regionernas skatteintäkter. Anslaget ökas till följd av detta med 0,07 miljarder kronor 2026. Av detta belopp beräknas ca 0,045 miljarder kronor avsättas för kommunerna och ca 0,025 miljarder kronor för regionerna. Anslaget beräknas öka med 0,13 miljarder kronor fr.o.m. 2027.
I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen att beloppsgränsen över vilken utgifter får dras av för resor till och från arbetet bör höjas från 11 000 till 13 000 kronor 2026. Regeringen aviserar i denna proposition att beloppsgränsen vid avdrag för resor till och från arbetet i stället bör höjas till 15 000 kronor 2026 (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.5). En ytterligare höjd beloppsgräns för avdrag medför att det kommunala skatteunderlaget ökar. Anslaget minskas till följd av detta med 0,62 miljarder kronor fr.o.m. 2026. Av detta belopp beräknas 0,40 miljarder kronor avse kommunerna och ca 0,22 miljarder kronor regionerna.
I denna proposition föreslår regeringen enklare och bättre regler för beskattning av delägare i fåmansföretag (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.8). Förslaget innebär att det kommunala skatteunderlaget minskar, vilket innebär en minskning av kommunernas och regionernas skatteintäkter. Anslaget ökas till följd av detta med 1,08 miljarder kronor fr.o.m. 2026. Av detta belopp beräknas ca
0,69 miljarder kronor avsättas för kommunerna och ca 0,39 miljarder kronor för regionerna.
Skatteväxlingar 2026
I systemet för kommunalekonomisk utjämning justeras de länsvisa skattesatserna när skatteväxlingar sker mellan kommuner och regioner. De länsvisa skattesatserna används för att beräkna inkomstutjämningsbidragen och inkomstutjämningsavgifterna. Skatteväxlingar medför också ett behov av att justera fördelningen av statsbidrag mellan kommuner och regioner på anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Vid behov avser regeringen att besluta om en sådan justering i samband med beslutet om regleringsbrev för budgetåret 2026. Justeringen påverkar inte den totala anslagsnivån.
Tabell 2.9 Ekonomiska regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen och övriga regleringar för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning
Miljoner kronor
| Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | Förslag för | Beräknat för | Beräknat | |
| kommuner | kommuner | kommuner | regioner | regioner | för regioner | |
| 2026 | 2027 | 2028 | 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 2025 | 118 725 | 118 725 | 118 725 | 48 025 | 48 025 | 48 025 |
| Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen i BP26 | ||||||
| Medicinskt ansvarig för | ||||||
| rehab (utg.omr. 9 avsnitt | ||||||
| 3.5) | 161 | 323 | 323 | 0 | 0 | 0 |
| Språkkrav i | ||||||
| äldreomsorgen (utg.omr. | ||||||
| 9 avsnitt 6.5) | 90 | 165 | 150 | |||
| Genomförande av NIS2 | ||||||
| (utg.omr. 6 avsnitt 5.5.3) | 200 | 200 | 200 | 50 | 50 | 50 |
| Avskaffade av nationella | ||||||
| prov i lågstadiet | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.2) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
24
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
| Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | Förslag för | Beräknat för | Beräknat | |
| kommuner | kommuner | kommuner | regioner | regioner | för regioner | |
| 2026 | 2027 | 2028 | 2026 | 2027 | 2028 | |
| Obligatoriska | ||||||
| hyresgarantier till | ||||||
| barnfamiljer (utg.omr. 18 | ||||||
| avsnitt 3.7.2) | 34,5 | 34,5 | 34,5 | 0 | 0 | 0 |
| Ställföreträdarskap | ||||||
| (utg.omr. 4 avsnitt 3.9.5) | 60 | 60 | 60 | 0 | 0 | 0 |
| Ställföreträdarskap | ||||||
| (utg.omr. 4 avsnitt 3.9.5) | 0 | 0 | 0 | |||
| Genomförande av CER- | ||||||
| direktiven (utg.omr. 6 | ||||||
| avsnitt 5.5.1) | 60 | 60 | 60 | 15 | 15 | 15 |
| Kommunal anslutning till | ||||||
| UBM (utg.omr. 25 avsnitt | ||||||
| 2.7.3) | 15 | 15 | 15 | 0 | 0 | 0 |
| Förbättrad kontroll av | ||||||
| privata utförare (utg.omr. | ||||||
| 25 avsnitt 2.7.4) | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Nytt betygsystem | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.2) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Utökad | ||||||
| anmälningsskyldighet för | ||||||
| kommuner till IVO | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt 6.5) | 4 | 3 | 3 | 0 | 0 | 0 |
| Vattkoppsvaccin | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt 4.5) | 0 | 0 | 0 | 0 | 43 | 43 |
| Aktivitetskrav (utg.omr. 9 | ||||||
| avsnitt 6.5) | 1 141 | 2 282 | 2 282 | 0 | 0 | 0 |
| Kartläggningsmaterial för | ||||||
| svenska som andraspråk | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.2) | 0 | 7,5 | 15 | 0 | 0 | 0 |
| Obligatoriskt | ||||||
| standardiserade tester | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.2) | 0 | 0 | 9,5 | 0 | 0 | 0 |
| Frihetsberövande | ||||||
| påföljder för unga | ||||||
| (utg.omr. 4 avsnitt 3.8.1) | 0,3 | 1,1 | 1,1 | 0 | 0 | 0 |
| Skärpta villkor för | ||||||
| friskolor (utg.omr. 16 | ||||||
| avsnitt 3.5.5) | 26,5 | 62 | 71 | 0 | 0 | 0 |
| Fler verktyg till | ||||||
| socialtjänsten när | ||||||
| samtycke saknas | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt 6.5) | 0 | 469,6 | 469,6 | 0 | 0 | 0 |
| Statistikinsamling av | ||||||
| resultatutveckling1 | 0 | 2,1 | 2,1 | 0 | 0 | 0 |
| Utökad insyn i enskilda | ||||||
| huvudmän (utg.omr. 16 | ||||||
| avsnitt 3.5.5) | 19 | 2 | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Stärkt trygghet och | ||||||
| studiero i skolan | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.3) | 120,4 | 118,1 | 118,1 | 0 | 0 | 0 |
25
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
| Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | Förslag för | Beräknat för | Beräknat | |
| kommuner | kommuner | kommuner | regioner | regioner | för regioner | |
| 2026 | 2027 | 2028 | 2026 | 2027 | 2028 | |
| Drivkrafter för bistånds- | ||||||
| mottagare (utg.omr. 9 | ||||||
| avsnitt 6.5) | 0 | 40 | 80 | 80 | ||
| Reglering av lärares | ||||||
| undervisningstid | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.2) | 0 | 1283 | 2565 | 0 | 0 | 0 |
| Sucicidprevention | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt 4.5) | 0 | 0,5 | 0,5 | 0 | 0,5 | 0,5 |
| Civilt försvar | ||||||
| lagerhållning regioner | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt 3.5) | 0 | 0 | 0 | 0 | 721 | 721 |
| Civilt försvar | ||||||
| lagerhållning kommuner | ||||||
| (utg.omr. 9 avsnitt 3.5) | 0 | 13 | 13 | 0 | 0 | 0 |
| Mobilförbud i skolan | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.3) | 95 | 100 | 100 | 0 | 0 | 0 |
| Stödundervisning | ||||||
| (utg.omr. 16 avsnitt | ||||||
| 3.5.2) | 0 | 0 | 569 | 0 | 0 | 0 |
| Tidigare beslutade och förändringar av tidigare aviserade regleringar | ||||||
| Nedsättning | ||||||
| fastighetsskatt | ||||||
| nybyggnation | 128 | 256 | 256 | 0 | 0 | 0 |
| Ökade möjligheter till | ||||||
| avsättning i | ||||||
| periodiseringsfond | 0 | 107 | 107 | 0 | 60 | 60 |
| Pensionsgruppens | ||||||
| överenskommelse: | ||||||
| justerade åldersgränser | ||||||
| Justering bilförmån | ||||||
| Ämnesbetyg – | ||||||
| implementering | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Grundläggande | ||||||
| behörighet på | ||||||
| yrkesprogram | 0 | 0 | 0 | |||
| Planering och | ||||||
| dimensionering av | ||||||
| gymnasial utbildning | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Digitala och centralt | ||||||
| rättade nationella prov | 0 | 0 | 0 | |||
| Skattelättnader | ||||||
| cykelförmån | 28 | 28 | 28 | 16 | 16 | 16 |
| Stärkt rätt till assistans | 0 | 0 | 0 | |||
| Stärkta skolbibliotek | 216 | 216 | 216 | 0 | 0 | 0 |
| Senarelagd | ||||||
| åldersgränshöjning för | ||||||
| förhöjt grundavdrag | 2 109 | 0 | 0 | 1 191 | 0 | 0 |
| Ny socialtjänstlag | 63 | 63 | 63 | 0 | 0 | 0 |
| Uppföljning av betyg i | ||||||
| gymnasieskolan | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Sjukhusfysiker | 0 | 0 | 0 | 50 | 50 | 50 |
| Informationsutbyte | ||||||
| avseende Komvux | 7 | 7 | 7 | 0 | 0 | 0 |
26
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
| Förslag för | Beräknat för | Beräknat för | Förslag för | Beräknat för | Beräknat | |
| kommuner | kommuner | kommuner | regioner | regioner | för regioner | |
| 2026 | 2027 | 2028 | 2026 | 2027 | 2028 | |
| Brottsförebyggande | ||||||
| arbete enligt | ||||||
| socialtjänstlagen | 30 | 30 | 30 | 0 | 0 | 0 |
| Åtgärder för att stärka | ||||||
| samhällsvårdens innehåll | 176 | 176 | 176 | 0 | 0 | 0 |
| Fler verktyg för | ||||||
| socialtjänsten för att | ||||||
| stärka skyddet för barn | 31 | 31 | 31 | 0 | 0 | 0 |
| En effektivare | ||||||
| kontaktförbudslagstiftnin | ||||||
| g | 8 | 8 | 8 | 0 | 0 | 0 |
| Reglering av ansvar för | ||||||
| förtroendevaldas | ||||||
| trygghet | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Sänkt ersättningsnivå för | ||||||
| expertskatt | 19 | 38 | 70 | 11 | 22 | 40 |
| Höjd beloppsgräns vid | ||||||
| avdrag för resor till och | ||||||
| från arbetet | ||||||
| Förbättrade | ||||||
| skattemässiga villkor för | ||||||
| enskilda näringsidkare | ||||||
| Utökat anhörigstöd | 150 | 300 | 300 | 0 | 0 | 0 |
| Fast omsorgskontakt i | ||||||
| SÄBO | 244 | 487 | 487 | 0 | 0 | 0 |
| Frihetsberövande | ||||||
| påföljder för unga | 2 | 4 | 4 | 0 | 0 | 0 |
| Tioårig grundskola | 0 | 0 | 194 | 0 | 0 | 0 |
| Skolor mot brott | 68 | 68 | 68 | 0 | 0 | 0 |
| Övriga ekonomiska regleringar | ||||||
| Skatteavtalet Sverige | ||||||
| Danmark | 44 | 44 | 44 | 25 | 25 | 25 |
| Sänkt skatt på | ||||||
| arbetsinkomst | 2 486 | 2 486 | 2 486 | 1 404 | 1 404 | 1 404 |
| Skattefrihet för förmån av | ||||||
| laddel | 45 | 83 | 83 | 25 | 47 | 47 |
| Ytterligare höjning av | ||||||
| avdrag vid resor | ||||||
| Enklare skatteregler | 690 | 690 | 690 | 390 | 390 | 390 |
| Medel till RKA | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
| Summa | 124 327 | 125 513 | 127 430 | 49 770 | 49 473 | 49 486 |
1I betänkandet Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44) föreslås att standardiserade tester ska genomföras i de obligatoriska skolformerna. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen föreslår att 174 096 852 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 174 985 952 000 kronor respektive 176 915 552 000 kronor.
27
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
2.8.21:2 Utjämningsbidrag för
Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:2 Utjämningsbidrag för
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | 5 827 340 | Anslagssparande | 28 |
| 2025 | Anslag | 6 128 3701 | Utgiftsprognos | 6 128 670 |
| 2026 | Förslag | 6 364 352 | ||
| 2027 | Beräknat | 6 364 352 | ||
| 2028 | Beräknat | 6 364 352 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 6 092 052 | 6 092 052 | 6 092 052 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 272 300 | 272 300 | 272 300 |
| varav BP26 | 272 300 | 272 300 | 272 300 |
| – Justering av |
272 300 | 272 300 | 272 300 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 6 364 352 | 6 364 352 | 6 364 352 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Statens utgifter för utjämningen av kostnader för verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Omslutningen i utjämningssystemet för
Regeringen föreslår att 6 364 352 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för
6 364 352 000 kronor per år.
28
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
2.8.31:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | 7 150 | Anslagssparande | |
| 2025 | Anslag | 7 1501 | Utgiftsprognos | 7 100 |
| 2026 | Förslag | 8 650 | ||
| 2027 | Beräknat | 7 150 | ||
| 2028 | Beräknat | 7 150 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för statsbidrag till två organisationer inom det kommunalekonomiska området, Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Anslaget får vidare användas till insatser för utveckling av statens styrning av kommuner och regioner.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 7 150 | 7 150 | 7 150 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | 1 500 | ||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 8 650 | 7 150 | 7 150 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Staten och SKR har som medlemmar i RKR genom avtal förbundit sig att stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med 1 400 000 kronor vardera per år. RKR har ansökt om statligt bidrag med 1 400 000 kronor för 2026 års verksamhet (Fi2025/00699).
Staten och SKR har i avtal förbundit sig att stödja RKA:s verksamhet ekonomiskt med högst 4 550 000 kronor vardera per år. Från och med 2011 stödjer SKR enligt ett tilläggsavtal föreningen med ytterligare 400 000 kronor per år, för att täcka delar av driftskostnaden för databasen Kolada. Från och med 2020 stödjer staten enligt ett tilläggsavtal föreningen med 1 200 000 kronor årligen för föreningens arbete med att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet och ett utökat stöd till kommuner och regioner för att arbeta med detta. RKA har ansökt om statligt bidrag med 7 250 000 kronor för 2026 års verksamhet (Fi2024/02629). Regeringen föreslår att RKA beviljas 7 250 000 kronor i bidrag.
Regeringen föreslår att 8 650 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 7 150 000 kronor per år.
29
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
2.8.41:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner
Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | Anslagssparande | |
| 2025 | Anslag | 303 0001 Utgiftsprognos | 300 889 |
| 2026 | Förslag | 250 000 | |
| 2027 | Beräknat | 250 000 | |
| 2028 | Beräknat | 250 000 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till enskilda regioner, som syftar till att stärka effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Anslaget får även användas för vissa administrativa utgifter kopplade till bidragsgivning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 250 000 | 250 000 | 250 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 250 000 | 250 000 | 250 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Syftet med anslaget är att stödja regioner som planerar att vidta åtgärder för att stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården genom omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder i verksamheten och dess administration. Regeringen har beslutat att inrätta en delegation inom Kammarkollegiet för att hantera statsbidraget. Delegationen ska även kunna bistå med analyser, föreslå åtgärder som kan öka verksamheternas effektivitet och sprida goda exempel. Regeringen har noterat frågan om uppdelningen av administration respektive bidragsgivning och avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2027.
Regeringen föreslår att 250 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 250 000 000 kronor per år.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor
30
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Skälen för regeringens förslag
För att kunna fatta beslut om tillfälligt ekonomiskt stöd till regioner som omfattar längre tid än innevarande budgetår krävs ett beställningsbemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor
Tabell 2.16 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner
Tusental kronor
| Prognos 2025 | Förslag 2026 | Beräknat 2027 | Beräknat 2028 | |
| Ekonomiska åtaganden vid | ||||
| årets början | 500 000 | |||
| Nya ekonomiska åtaganden | 500 000 | 250 000 | ||
| Utgifter mot anslag till följd av | ||||
| ekonomiska åtaganden | ||||
| Ekonomiska åtaganden vid | ||||
| årets slut | 500 000 | 500 000 | ||
| Beslutat/föreslaget | ||||
| bemyndigande | 1 250 000 | 500 000 | ||
2.8.51:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn
Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn
Tusental kronor
| 2024 | Utfall | Anslagssparande | ||
| 2025 | Anslag | 8 0001 | Utgiftsprognos | 7 944 |
| 2026 | Förslag | 3 500 | ||
| 2027 | Beräknat | 500 | ||
| 2028 | Beräknat | 500 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för
–inrättandet av en statsbidragsportal
–stöd för försöksverksamhet i kommuner och regioner
–stöd för att stärka mindre kommuners kapacitet.
31
Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 25
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Anvisat 20251 | 8 000 | 8 000 | 8 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| varav BP26 | |||
| – Flytt av medel försöksverksamhet | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 3 500 | 500 | 500 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
För att främja försöksverksamhet i kommunsektorn (se avsnitt 2.5.8) beslutades efter förslag i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8.5) att anslaget skulle ökas med 3 000 000 kronor. Anslaget minskas 2026 med 3 000 000 kronor som flyttas till anslaget 1:7 Statskontoret inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Regeringen föreslår att 3 500 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 500 000 kronor per år.
32