Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Utgiftsområde 8

Migration

1

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Utgiftsområde 8 – Migration

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................................. 3
2 Utgiftsområde 8 Migration............................................................................................... 4
  2.1 Utgiftsområdets utformning ................................................................................ 4
  2.2 Utgiftsutveckling.................................................................................................... 4
  2.3 Mål för utgiftsområdet.......................................................................................... 5
  2.4 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................................... 5
  2.5 Resultatredovisning ............................................................................................... 7
    Delmål 1: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd  
      tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med  
      miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande  
      internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat  
      asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring ................ 7
    Delmål 2: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som minskar den
      irreguljära migrationen till Sverige och EU ....................................... 11
    Delmål 3: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som bidrar till att
      personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig  
      rätt att vistas i Sverige lämnar landet .................................................. 14
    Delmål 4: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som säkerställer  
      en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges  
      konkurrenskraft ..................................................................................... 15
    Delmål 5: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som förhindrar,  
      upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk ....................................... 16
    Delmål 6: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som stimulerar  
      frivillig återvandring .............................................................................. 18
  2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ................................................... 18
  2.7 Politikens inriktning ............................................................................................ 20
  2.8 Den årliga revisionens iakttagelser .................................................................... 26
  2.9 Budgetförslag........................................................................................................ 27
    2.9.1 1:1 Migrationsverket.............................................................................. 27
    2.9.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader.............................................. 29
    2.9.3 1:3 Migrationspolitiska åtgärder .......................................................... 30
    2.9.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål .............................................. 32

2.9.51:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

............................................................................................................ 33

2.9.6 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden......................................... 34
2.9.7 1:7 Utresor för avvisade och utvisade ................................................ 35

2.9.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar ................................................................................................. 36

2

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt tabell 1.1.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp  
Tusental kronor    
Anslag    
   
1:1 Migrationsverket 5 512 282
   
1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 223 000
   
1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 600 013
   
1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 461
   
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 160 800
   
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 107 602
   
1:7 Utresor för avvisade och utvisade 340 202
   
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 665 000
   
Summa anslag inom utgiftsområdet 13 524 360
     
Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden    
Tusental kronor      
Anslag   Beställningsbemyndigande Tidsperiod
     
1:3 Migrationspolitiska åtgärder 787 000 2027–2028
     
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande    
och flyktingar   670 000 2027–2030
     
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 1 457 000  
       

3

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

2 Utgiftsområde 8 Migration

2.1Utgiftsområdets utformning

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige, mottagandet av asylsökande, svenskt medborgarskap och återvändande av personer som har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (avlägsnandebeslut). Utgiftsområdet innefattar myndigheterna Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Det innefattar även Kriminalvården när det gäller verksamhet med utresor för personer med ett avlägsnandebeslut.

Inom utgiftsområdet finansieras Migrationsverkets förvaltningsutgifter, utgifter för ersättningar och bostadskostnader, utgifter för offentliga biträden och för utresor för avvisade och utvisade. Vidare finansieras verksamheten vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen, deltagande i EU-samarbete, migrationspolitiska projekt och stöd till internationella organisationer samt EU-fonder inom området.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 08 Migration

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat
  2024 20251 2025 2026 2027 2028
1:1 Migrationsverket 4          
  793 5 299 5 228 5 512 5 538 5 380
             
1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4          
  999 4 133 4 200 4 223 4 194 4 448
             
1:3 Migrationspolitiska åtgärder 132 280 238 1 600 1 045 1 045
             
1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 855 915 874 915 958 928
             
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i            
utlänningsmål 124 171 93 161 141 201
             
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 197 265 139 108 61 59
             
1:7 Utresor för avvisade och utvisade 272 325 304 340 442 442
             
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för            
asylsökande och flyktingar 394 550 546 665 733 590
             
Totalt för utgiftsområde 08 Migration 11 11        
  765 938 11 622 13 524 13 112 13 093
             

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2026–2028 för utgiftsområde 08 Migration

Miljoner kronor

  2026 2027 2028
Anvisat 20251 11 938 11 938 11 938
Pris- och löneomräkning2 115 216 341
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 2 248 1 744 1 351
       
varav BP263 360 931 957
Volymer -776 -786 -536
       
Överföring till/från andra utgiftsområden      
       
Övrigt      
       
Ny utgiftsram 13 524 13 112 13 093
       

4

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2026 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

  2026
Transfereringar1 5 595
Verksamhetsutgifter2 7 920
Investeringar3 9
Summa utgiftsram 13 524
   

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2024 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har fastslagit mål för utgiftsområdet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 08, bet. 2023/24: SfU4, rskr. 2023/24:83). Målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som

–ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring,

–minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU,

–bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet,

–säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft,

–förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk och

–stimulerar frivillig återvandring.

Då nya mål för utgiftsområdet fastslogs i budgetpropositionen för 2024 är det första gången som resultatredovisning för området sker utifrån de nya målen och de resultatindikatorer som har identifierats för redovisning och resultatuppföljning. Det innebär att det i vissa fall inte är möjligt att redovisa längre tidsserier.

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Målet för utgiftsområdet delas upp i sex delmål. Till varje delmål finns ett antal resultatindikatorer för att bedöma måluppfyllelsen.

Delmål 1: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring.

Resultatindikatorer för att bedöma delmål 1 är:

–antal asylsökande och personer med tillfälligt skydd i Sverige jämfört med EU,

5

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

–andel avgjorda asylärenden inom författningsstyrd tid,

–vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrationsverkets mottagningssystem,

–andel av det totala antalet asylsökande i mottagningssystemet som bor på Migrationsverkets asylboenden,

–andel mål i migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen som avgjorts inom de av regeringen uppställda verksamhetsmålen om rimlig handläggningstid, samt

–andel mål i migrationsdomstol med ändrad utgång.

Delmål 2: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU.

Resultatindikatorer för att bedöma delmål 2 är:

–antal rapporterade irreguljära gränspassager till EU,

–antal personer som nekats inresa vid Sveriges yttre gräns,

–antal asylsökande, varav med preskriberade avlägsnandebeslut, med visum, viseringsfria och barn födda i Sverige,

–andel beviljade asylansökningar (förstagångsansökningar) i Sverige jämfört med EU.

Delmål 3: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet.

Resultatindikatorer för att bedöma delmål 3 är:

–antal personer som återvänt i enlighet med ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och andelen personer som återvänt självmant av det totala antalet personer som återvänt,

–kapacitet och beläggningsgrad vid återvändandecenter och förvar, samt

–tid från lagakraftvunnet avlägsnandebeslut till utresa.

Delmål 4: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft.

Resultatindikatorer för att bedöma delmål 4 är:

–antal ansökningar om arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft,

–antal prövade och andel beviljade ansökningar om arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft, samt

–handläggningstid för arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft.

Delmål 5: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som förhindrar, upptäcker, och åtgärdar fusk och missbruk.

Resultatindikatorer för att bedöma delmål 5 är:

–antal utförda inre utlänningskontroller och antalet kontroller som har lett till ett beslut om avlägsnande eller förvar, samt

–antal beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och statusförklaring.

Delmål 6: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som stimulerar frivillig återvandring.

Resultatindikatorer för att bedöma delmål 6 är:

–antal ansökningar om och andel beviljade bidrag för återvandring.

6

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

2.5Resultatredovisning

Delmål 1: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring

Förutsättningar för god måluppfyllelse

För att upprätthålla en kontrollerad invandring krävs ett välfungerande migrations- och asylsystem där endast de som har skyddsbehov beviljas tillfälligt skydd liksom att personer utan skyddsskäl inte tar sig irreguljärt till Sverige. För att nå målet måste Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra ansvariga myndigheter bedriva en effektiv verksamhet där alla asylsökande får en skyndsam och rättssäker prövning. Långa handläggningstider och lång vistelsetid i Migrationsverkets mottagande medför höga kostnader för staten och motverkar både etablering och återvändande. Samtidigt kan handläggningstiderna påverkas av faktorer som ligger utanför myndigheternas kontroll, såsom antalet asylsökande och ärendenas komplexitet. Dessa faktorer varierar över tid, vilket komplicerar jämförelser mellan år. Mottagandet av asylsökande ska vara ordnat och underlätta en effektiv asylprocess genom att asylsökande som utgångspunkt ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för i eget boende.

Antalet asylsökande per invånare minskade i Sverige

För tredje året i rad var det totala antalet asylsökande i EU strax under en miljon människor och antalet asylsökande i EU var ca 10 procent lägre 2024 än 2023.

Antalet asylsökande i Sverige minskade från 1,6 per tusen invånare 2023 till 1,1 per tusen invånare 2024. Genomsnittet för EU var 2,2 asylsökande per tusen invånare. Flest asylsökande per invånare hade Cypern, med 9,8, följt av Grekland med 7,1. Av 27 länder i EU hamnar Sverige på plats femton räknat till det högsta antalet asylansökningar per tusen invånare.

Diagram 2.1 Andel asylsökande per capita i EU och Sverige

Procent

20

15

10

5

0

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

EU27 - per capita 1000 inv. Sverige - per capita 1000 inv.

Källa: Eurostat.

7

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Skyddssökande från Ukraina

Fram till 2024 hade ca 4,3 miljoner personer tillfälligt skydd i EU, varav Sveriges andel var 1 procent. Under 2024 inkom i Sverige 10 563 nya ansökningar om tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv, varav 48 procent var från män och 52 procent från kvinnor. Antalet barn uppgick till 2 535, vilket utgjorde ungefär en fjärdedel av det totala antalet sökande. Det är en minskning jämfört med 2023 då ca 11 400 ansökningar inkom. Totalt bifölls under 2024 ca 10 800 ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet, varav hälften från män och hälften från kvinnor. Under 2023 var 57 procent av dem som beviljades skydd kvinnor och 2022 var andelen kvinnor 61 procent. Den totala kostnaden för mottagande och stöd av personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet uppgick till 1,5 miljarder kronor, jämfört med ca 1,8 miljarder kronor 2023. Det förklaras främst av minskade utbetalda ersättningar till kommuner för anordnande av boende till skyddsbehövande och av minskade utbetalningar till skyddsbehövande avseende dagersättning.

Andel avgjorda förstagångsärenden om asyl inom författningsstyrd tid ökar väsentligt

Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden om asyl var ca en månad kortare 2024 än 2023: 162 dagar jämfört med 194 dagar, och andelen avgjorda ärenden inom författningsstyrd tid ökade med 10 procentenheter till 70 procent. Den författningsstyrda tiden för att avgöra förstagångsansökningar om asyl i Sverige är högst sex månader. Dessutom var den aktuella handläggningstiden för de öppna ärendena kortare, vilket indikerar att Migrationsverkets styrning mot att avgöra äldre ärenden har varit effektiv. Antalet öppna förstagångsärenden vid årets slut var historiskt få: 3 574 ärenden jämfört med 4 603 ärenden 2023 och 8 142 ärenden 2022.

Liksom tidigare var handläggningstiden i genomsnitt något längre för ansökningar från kvinnor än från män. En bidragande orsak till det är att ansökningar från män i högre utsträckning än för kvinnor leder till beslut om överföring enligt Dublinförordningen eller omedelbar verkställighet av avlägsnandebeslutet, vilka har kortare handläggningstid. Bifallsandelen för kvinnor var fortsatt högre än för män vilket också följer tidigare mönster.

Diagram 2.2 Andel avgjorda respektive öppna förstagångsärenden asyl inom författningsstyrd tid, och totalt antal avgjorda respektive öppna förstagångsärenden asyl

Antal                                                                                                                                                     Procent
160 000                                                                                                                                                             80
140 000                                                                                                                                                              
120 000                                                                                                                                                             60
100 000                                                                                                                                                              
80 000                                                                                                                                                             40
60 000                                                                                                                                                              
                                                                                                                                                             
40 000                                                                                                                                                             20
20 000                                                                                                                                                              
0   Avgjorda   Öppna     Avgjorda   Öppna     Avgjorda   Öppna     Avgjorda   Öppna       Avgjorda   Öppna     Avgjorda   Öppna     Avgjorda       Öppna     Avgjorda   Öppna     Avgjorda   Öppna     Avgjorda   Öppna 0
                                                                   
  2015   2016   2017   2018     2019     2020     2021     2022     2023   2024    
                Avgjorda författningsstyrd tid                         Öppna författningsstyrd tid      
Källa: Migrationsverket.                                                                                                                                          

8

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Antalet inkomna förlängningsärenden 2024 var ca 31 000 ärenden jämfört med drygt 46 000 ärenden 2023. Betydligt fler ärenden avgjordes än vad som inkom: 42 100 ärenden avgjordes. Andelen ärenden som avgjordes inom författningsstyrd tid minskade dock något, från 58 procent 2023 till 54 procent 2024. Detta beror bl.a. på att andelen avgjorda äldre ärenden ökade.

I slutet av 2024 hade Migrationsverket totalt drygt 14 000 öppna asylärenden (förstagång och förlängning), vilket är en markant minskning jämfört med drygt 25 000 ärenden 2023 och knappt 29 000 ärenden 2022.

Vistelsetiden för asylsökande i mottagningssystemet minskar

Under 2024 var den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet från ansökan till utskrivning 531 dagar, jämfört med 620 dagar 2023. För asylsökande vars ansökan om uppehållstillstånd beviljades av Migrationsverket som första instans var vistelsetiden i genomsnitt 312 dagar, vilket är 47 dagar kortare än 2023. Kvinnors vistelsetid var kortare än mäns, men skillnaden var tämligen liten och föregående år var förhållandet det omvända. För den som beviljats uppehållstillstånd efter överklagande till migrationsdomstol eller av Migrationsverket efter anförda verkställighetshinder minskade vistelsetiden från ca 2 800 dagar 2023 till 2 300 dagar 2024. Inte heller här fanns några större skillnader i vistelsetid mellan män och kvinnor.

Diagram 2.3 Genomsnittlig vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrationsverkets mottagningssystem

Antal dagar

1100

1000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Beviljade asylansökningar/Bifall från Migrationsverket

Överföring enligt Dublinförordningen

Avslag exkl. överföringar enligt Dublinförordningen (Normalprocess)

Källa: Migrationsverket.

Ännu ingen ökning av andelen som bor på Migrationsverkets asylboenden

Under 2024 var det totala antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet 14 200. Av dessa bodde 3 800, inklusive personer som fått avslag, i Migrationsverkets asylboenden. Detta motsvarar 27 procent vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2023 då 32 procent bodde på Migrationsverkets boenden (6 200 av 19 700 asylsökanden). Antal platser på återvändandecenter var 1 269 under 2024, med en beläggningsgrad på i genomsnitt 31 procent.

9

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.4 Andel av det totala antalet asylsökande i mottagningssystemet som bor på Migrationsverkets asylboenden

Andel

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Andel Migrationsverkets asylboende   Andel EBO   Andel övriga
   

Källa: Migrationsverket.

Utgångspunkten är att både asylsökande och personer som har fått avslag på sin asylansökan ska bo på Migrationsverkets asylboenden, s.k. mottagningscenter och återvändandecenter, i stället för i eget boende. Lagändringarna som syftar till att öka andelen i Migrationsverkets boenden trädde i kraft den 1 mars 2025. Ändringarna innebär bl.a. att nya asylsökande som huvudregel endast ska ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag under asyltiden om de bor på ett asylboende som de har tilldelats. För asylsökande som redan är registrerade i mottagningssystemet börjar de nya bestämmelserna gälla den 1 september 2025. Den 15 oktober 2024 mottog regeringen slutbetänkandet från Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande som föreslår mer långtgående åtgärder för att asylsökande ska bo på Migrationsverkets asylboenden. Betänkandet har remitterats och förslagen analyseras nu i Regeringskansliet.

Migrationsdomstolarna avgör fler mål i vissa ärendekategorier

Regeringen har satt upp verksamhetsmål som varierar med ärendekategorier för migrationsdomstolarna (inräknat Migrationsöverdomstolen). Av målen i migrationsdomstolarna ska 90 procent av avlägsnandemål avseende ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra. Av målen i Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.

Under 2024 nådde migrationsdomstolarna verksamhetsmålen för verkställighetsmål och för övriga migrationsmål, vilket innebar en förbättring jämfört med 2023 då enbart verksamhetsmålet för verkställighetsmål nåddes. Störst förbättring skedde inom verksamhetsmålen för avlägsnandemål rörande asyl samt övriga migrationsmål där tiden från att ärendet kom in till domstolen tills dess att ett avgörande meddelades (omloppstiden) minskade med ca 2,1 respektive 2,2 månader jämfört med 2023. Tre av fyra migrationsdomstolar nådde målsättningen för verkställighetsmål samt övriga migrationsmål. En domstol nådde målet för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn medan ingen domstol nådde målet för övriga avlägsnandemål

10

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

om asyl. Måluppfyllelsen för dessa två ärendekategorier har förbättrats sedan 2022. Migrationsöverdomstolen uppnådde sitt verksamhetsmål och det skedde en förbättring av omloppstiden. Under året avgjordes merparten (90 procent) av målen inom 1,4 månader mot 1,6 månader år 2023.

Diagram 2.5 Andel mål i migrationsdomstol som avgjorts inom tidsspannet för verksamhetsmålet för vissa ärendekategorier

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
  Ensamkommande barn     Övriga avlägsnandemål     Verkställighetsmål Övriga migrationsmål
         
         

Källa: Domstolsverket.

Migrationsdomstolarna ändrar få beslut

Andelen bifall i migrationsdomstol var 2024, liksom de föregående åren, generellt sett relativt låg vilket indikerar att den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets avslagsbeslut var god. När det gäller ärenden som rörde asyl, anknytning, arbetsmarknad eller massflyktdirektivet var andelen bifall 1–5 procent. Andelen återförvisade ärenden var generellt högre än bifallen, vilket följer mönstret från tidigare år. Att ett ärende återförvisas behöver dock inte betyda att Migrationsverkets handläggning har varit felaktig utan kan även bero på att nya omständigheter har tillkommit i ärendet. I ärendekategorin arbetsmarknad förstagångsansökningar ökade antalet återförvisningar med 9,7 procent mellan 2023 och 2024.

Delmål 2: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU

Förutsättningar för god måluppfyllelse

Måluppfyllelsen bedöms utifrån antalet asylsökande och beviljandegraden för förstagångsansökningar om asyl. God måluppfyllelse kännetecknas av ett lågt antal sökande i kombination med en hög beviljandegrad på de ärenden som inkommer, vilket indikerar att de sökande som kommer till Sverige har skyddsskäl och inte söker sig till Sverige av andra anledningar. Även antalet irreguljära gränspassager till Sverige och EU samt insatser på migrationsområdet som bidrar till att minska den irreguljära migrationen indikerar måluppfyllelsen. Begreppet irreguljär migration avser personer som reser in över yttre EU-gräns eller över Sveriges gräns utan tillstånd för inresa. Därutöver kan personer även befinna sig olovligen i landet, exempelvis om personen trots lagakraftvunnet avlägsnandebeslut inte återvänder.

11

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Antalet asylansökningar fortsätter att minska

Antalet inkomna förstagångsansökningar om asyl i Sverige var 9 588 under 2024, varav 3 800 avsåg kvinnor och 5 788 avsåg män. Det är det lägsta antalet asylansökningar på 20 år. Under 2023 var antalet 12 472. Av dessa hade ungefär en fjärdedel ett preskriberat avlägsnandebeslut, vilket är på ungefär samma nivå som året innan. Antalet ansökningar från barn födda i Sverige var 890, vilket är en minskning från 2023 då antalet var 1 106. Under 2024 var antalet inkomna förstagångsansökningar från barn utan vårdnadshavare 276, varav 206 pojkar och 70 flickor. Motsvarande antal ansökningar 2023 var 341, varav 261 pojkar och 80 flickor. Andelen bifall för barn utan vårdnadshavare var 97 procent 2024 och 98 procent 2023.

Diagram 2.6 Inkomna förstagångsansökningar asyl

Antal

180 000

160 000

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20 000

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Asylansökningar Sverige

Källa: Migrationsverket.

Under 2024 uppgick det totala antalet inkomna asylärenden i Sverige till 30 976 (såväl förstagångssom förlängningsärenden). Det var en minskning från 2023 då det totala antalet inkomna asylärenden var 46 168. Antalet inkomna förlängningsärenden minskade markant under 2024 jämfört med 2023, från 33 696 till 21 388. Av dessa avsåg 10 035 kvinnor och 11 353 män.

Andelen beviljade förstagångsansökningar om asyl var i stort sett oförändrad

Andelen förstagångsansökningar som bifölls av Migrationsverket efter prövning i sak låg kvar på ungefär samma nivå som föregående år, med en marginell ökning från 33 procent 2023 till 34 procent 2024. Liksom tidigare år var andelen bifall större avseende kvinnor än män (42 procent respektive 29 procent).

Även för förlängningsärenden har det varit små förändringar i bifallsfrekvensen under de senaste åren. Under 2024 bifölls 97 procent av förlängningsärendena, dvs. samma nivå som föregående år. Det var i princip ingen skillnad mellan kvinnor och män.

12

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.7 Avgjorda förstagångsärenden asyl utifrån utgång i ärendet och bifallsandel fördelat på kön

Antal                                                                                                                                           Procent
80 000                                                                                                                                                         100
70 000                                                                                                                                                         90
                                                                                                                                                         
60 000                                                                                                                                                         80
                                                                                                                                                        70
                                                                                                                                                           
50 000                                                                                                                                                         60
                                                                                                                                                           
40 000                                                                                                                                                         50
30 000                                                                                                                                                         40
                                                                                                                                                         
20 000                                                                                                                                                         30
                                                                                                                                                        20
10 000                                                                                                                                                        
                                                                                                                                                            10
                                                                                                                                                           
                                                                                                                                                           
0                                                                                                                                                         0
2015   2016   2017     2018 2019     2020     2021     2022 2023     2024      
    Beviljade                                   Avslag                                                   Dublin*                      
                                                                                                             
                                                                                                             
    Övriga**                                   Bifallsandel kvinnor/flickor               Bifallsandel män/pojkar
                                                   
                                                   

*Asylprövningen ska övertas av annan stat enligt den s.k. Dublinförordningen, dvs. Sverige prövar inte ansökan i sak.

**Övriga består av ansökningar som Migrationsverket inte prövat i sak, t.ex. för att den sökande avvikit eller återtagit sin ansökan.

Källa: Migrationsverket.

Irreguljära gränspassager till EU minskade

Under 2024 var antalet irreguljära gränspassager till EU ca 240 000, vilket är en minskning jämfört med 2023 då antalet uppgick till ca 381 000.

Diagram 2.8 Irreguljära gränspassager in till EU

Antal

2 000 000

1 800 000

1 600 000

1 400 000

1 200 000

1 000 000

800000

600000

400000

200 000

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Irreguljära gränspassager in till EU

Källa: Frontex.

En viktig del i att upprätthålla en ordnad migration och bekämpa gränsöverskridande brottslighet är en väl fungerande kontroll vid yttre gräns, det vill säga gränsen mot länder som inte ingår i Schengensamarbetet. Under året har kontroller vid yttre gräns resulterat i 976 nekade inresor, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med 2023. Beslut om nekad inresa motiveras oftast av avsaknad av giltigt tillstånd för inresa eller avsaknad av handling som styrker syftet med vistelsen. Medborgare i Kosovo är de som nekas inresa oftast, följt av medborgare i Storbritannien, Serbien och Albanien.

13

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Delmål 3: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet

Förutsättningar för god måluppfyllelse

Personer som saknar laglig rätt att vistas i Sverige ska lämna landet. För att motverka utbredningen av skuggsamhället och öka återvändandet krävs bl.a. utvecklade samarbeten med tredjeland om återtagande. Dessutom krävs ett nära samarbete mellan Migrationsverket, Kriminalvården och Polismyndigheten för att bedriva en effektiv verksamhet som främjar återvändande och för att förhindra att personer avviker.

Fler återvänder självmant

Migrationsverket har i uppdrag att arbeta för att den som har fått ett avlägsnandebeslut lämnar landet självmant i enlighet med beslutet. Antalet personer med avlägsnandebeslut som återvände självmant var ca 8 300 personer under 2024, vilket är drygt 700 personer fler än under 2023. Av dessa reste 69 procent till hemlandet, jämfört med 63 procent 2023 och 61 procent 2022.

Om tvång kan komma att behövas för att verkställa ett avlägsnandebeslut, eller om personen avviker, kan Migrationsverket överlämna ärendet till Polismyndigheten för verkställighet. Överlämnande på grund av att individen avvikit utgjorde 85 procent av de överlämnade ärendena under 2024, vilket var en viss ökning jämfört med föregående år då andelen var ca 80 procent. Polismyndigheten verkställde 2 480 beslut om utvisning under 2024 jämfört med 2 829 året innan.

Diagram 2.9 Antal personer som återvänder

Antal

25000

20000

15 000

10 000

5 000

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
    Konstaterade självmana utresor - Migrationsverket     Tvång - polisen  
         
         

Källa: Migrationsverket.

Antalet platser på återvändandecenter och förvar har ökat

Migrationsverket ska erbjuda personer som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut plats på ett återvändandecenter. I slutet av 2024 var sex återvändandecenter i drift med en kapacitet på 1 400 platser och i slutet av året fattades beslut om en utbyggnad med ytterligare 400 platser. Beläggningsgraden för 2024 uppgick till i genomsnitt 31 procent.

Migrationsverket och Polismyndigheten kan besluta om att ta en person i förvar, alternativt ställa personen under uppsikt, bl.a. om det finns risk att vederbörande kom

14

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

mer att avvika eller på annat sätt försöka hindra en verkställighet av avlägsnandebeslutet. Kapaciteten vid Migrationsverkets förvar fortsätter att öka och uppgick i slutet av 2024 till 593 platser, jämfört med 567 platser i slutet av 2023. Beläggningsgraden vid förvaren ökade under samma period från 65 till 82 procent. Den genomsnittliga vistelsetiden på förvaren var 49 dagar, vilket i stort sett var densamma som 2023. Antalet förvarstagna under 2024 var 3 695 personer, varav 407 kvinnor och 3 282 män. 2023 var antalet förvarstagna 3 184, varav 408 kvinnor och 2 771 män.

Tiden från avlägsnandebeslut till utresa har blivit kortare

Tiden från lagakraftvunnet avlägsnandebeslut till utresa var i genomsnitt 198 dagar 2024, vilket är ca 60 dagar kortare än 2023. Skillnaderna mellan könen när det gäller tid till utresa var marginella. Den genomsnittliga tiden från avlägsnandebeslutet till utresa var 319 dagar, vilket är ca 80 dagar kortare än 2023 och ca 140 dagar kortare än 2022.

Diagram 2.10 Tid från avlägsnandebeslut till utresa

Antal dagar

500

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024

Genomsnittlig tid mellan avlägsnandebesult och utresa, dagar

Genomsnittlig tid mellan laga kraft och utresta, dagar

Källa: Migrationsverket.

Delmål 4: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft

Förutsättningar för god måluppfyllelse

Målet innebär bl.a. att Sverige ska vara attraktivt för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, forskare och doktorander. Med högkvalificerad arbetskraft avses yrken som kräver högskolekompetens, chefsyrken, forskare, och innehavare av EU-blåkort och ICT-tillstånd. För att uppnå detta mål krävs bl.a. en rättssäker, smidig och effektiv tillståndsprocess med korta handläggningstider.

Lika många ansökningar om arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft, men färre ansökningar i övrigt

Under 2024 inkom nästan 80 000 ansökningar om arbetstillstånd, varav strax under hälften (36 881) utgjordes av förstagångsärenden. Det var en minskning med nästan 12 000 ärenden jämfört med föregående år. Minskningen skedde i ärenden med lägre krav på utbildningsnivå och i princip inte alls i ärenden om högkvalificerad arbetskraft (ca 7 700 ärenden 2024 jämfört med 7 800 ärenden 2023). Detta var en förändring mot året innan då ansökningarna minskade generellt. Sannolikt berodde minskningen

15

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

bland ärenden med lägre utbildningsnivå på införandet av ett högre försörjningskrav i november 2023. Antalet inkomna ansökningar för forskare och doktorander uppgick till ca 4 600 ärenden under 2024 jämfört med ca 5 300 ärenden under 2023.

Minskningen skedde bland doktorander.

Totalt avgjordes 91 331 ärenden, varav 44 261 ärenden var förstagångsärenden. Även antalet förlängningsärenden minskade (44 761 jämfört med 42 711) mot föregående år. Bifallsandelen för samtliga ärenden var 69 procent 2024 vilket är en minskning från 2023 då bifallsandelen var 75 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden för kvinnor var något kortare (166 dagar) jämfört med män (178 dagar). Myndigheten avgjorde färre ärenden 2024 än föregående år, men på grund av att antalet inkomna ansökningar minskade, minskade mängden öppna ärenden totalt (31 670 jämfört med 43 409 föregående år). Den genomsnittliga handläggningstiden kortades med 19 dagar och en större andel (68 procent) avgjordes inom författningsstyrd tid.

Handläggningstiderna kortades för alla ärenden, men särskilt för högkvalificerad arbetskraft

Totalt avgjordes 36 105 ärenden om högkvalificerad arbetskraft under 2024. För högkvalificerad arbetskraft var den genomsnittliga handläggningstiden för kompletta ansökningar 18 dagar och det var ingen skillnad mellan könen. I kompletta ärenden fick 87 procent beslut inom servicemålet om 30 dagar. Det finns alltid en viss andel ärenden där det inte går att fatta beslut inom de 30 dagarna på grund av faktorer som myndigheten inte styr över. Det kan vara att den sökande inte har visat upp sitt pass eller att det finns ett behov av att remittera ärendet till Säkerhetspolisen. Tillstånd för forskare prioriterades under året och den genomsnittliga handläggningstiden för forskare minskade från 103 dagar 2023, till 45 dagar 2024.

Delmål 5: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk

Förutsättningar för god måluppfyllelse

En ansvarfull och restriktiv migrationspolitik innebär att migrationssystemet behöver vara utformat på ett sådant sätt att fusk och missbruk kan förhindras, upptäckas och åtgärdas, bl.a. genom god samverkan och informationsdelning mellan myndigheter, anpassade it-stöd och adekvata kontrollåtgärder. Arbetet mot felaktiga utbetalningar redovisas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. I utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv redovisas arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Antalet inre utlänningskontroller ökar markant

Under 2024 registrerades 37 953 genomförda inre utlänningskontroller vilket är nästan 80 procent fler än året innan. Ökningen av antalet inre utlänningskontroller beror bl.a. på tillgång till ny teknik och att fler poliser har utbildats för ändamålet. Antalet individer utan tillstånd som påträffats vid dessa kontroller har ökat med 38 procent och uppgick till 3 429 personer 2024, vilket är ungefär 1 000 personer fler än 2023. Av dem som kontrollerades var det 1 776 som frihetsberövades och placerades på ett förvar. För 882 individer ledde kontrollen till att avlägsnandebeslutet verkställdes.

16

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.11 Antal utförda inre utlänningskontroller

Antal

40000

35000

30000

25000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
    Antal inre utlänningskontroller         Antal påträffade*      
                 

*Antalet individer utan tillstånd som påträffats vid dessa kontroller – notera att statistiken om inre utlänningskontroll är bristfällig enligt polisen.

Källa: Polismyndigheten.

Återkallelse av uppehållstillstånd på samma nivå

Antalet initierade ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd har varit relativt konstant de senaste två åren och uppgick till ca 11 000 ärenden per år. Antalet återkallelser uppgick till 7 900 ärenden, vilket är 70 procent av de initierade ärendena. Migrationsverket uppger att det med viss säkerhet kan sägas att upphörd bosättning är det vanligaste skälet till att ett ärende om återkallelse initieras. Det sker huvudsakligen när Skatteverket meddelar Migrationsverket att en person har avregistrerats från folkbokföringen som utflyttad. Under 2024 återkallades ca 3 100 tillstånd på grund av upphörd bosättning, jämfört med ca 3 300 året innan.

Diagram 2.12 Återkallade uppehållstillstånd pga. upphörd bosättning

Antal

3500

3000

2500

2000

1 500

1 000

500

0

2022 2023 2024
    Kvinnor   Män
     
     

Källa: Migrationsverket.

Arbetstillstånd var det ärendeslag där flest ärenden om återkallelse initierades med ca 6 400 ärenden under 2024. Återkallelse av arbetstillstånd kan ske när utlänningen har ett giltigt tillstånd men byter arbetsgivare. Det gamla tillståndet återkallas och ett nytt beviljas. Återkallelse av arbetstillstånd sker också när utlänningen aldrig påbörjar sin anställning eller Migrationsverket får information om att villkoren för tillståndet inte längre är uppfyllda.

17

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Anknytning var det näst största ärendeslaget bland återkallelseärenden med ca 2 000 ärenden, följt av asyl med ca 1 000 ärenden. Fördelningen var den samma året innan.

Antalet återkallelser av statusförklaring har ökat kraftigt vilket beror på att Migrationsverket har genomfört fler kontroller och blivit effektivare i sin hantering.

Tabell 2.5 Återkallande av tillstånd och statusförklaring 2022–2024

Kategorier 2022     2023     2024    
                   
  Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
                   
Tillstånd*                  
                   
Antal initierade                  
ärenden 3 095 4 632 7 727 4 487 6 726 11 213 4 389 6 669 11 058
                   
Antal beslut 2 005 3 215 5 220 5 086 7 590 12 676 4 562 6 709 11 271
                   
varav antal                  
återkallade 1 164 1 952 3 116 3 204 4 855 8 059 3 109 4 790 7 899
                   
Andel återkallade 58% 61% 60% 63% 64% 64% 68% 71% 70%
                   
Statusförklaring**                  
                   
Antal initierade                  
ärenden 343 581 924 342 675 1 017 434 846 1 280
                   
Antal beslut 256 427 683 541 815 1 356 425 848 1 273
                   
varav antal                  
återkallade 102 159 261 199 462 661 226 486 712
                   
Andel återkallade 40% 37% 38% 37% 57% 49% 53% 57% 56%
                   

*Nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som varit av betydelse för att få tillståndet.

**Om man har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av asyl innebär det att man först har fått en statusförklaring, antingen flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring. Om Migrationsverket återkallar statusförklaringen påverkar det inte automatiskt uppehållstillståndet. Statusförklaringen kan alltså återkallas utan att uppehållstillståndet påverkas.

Källa: Migrationsverket.

Delmål 6: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som stimulerar frivillig återvandring

Förutsättningar för god måluppfyllelse

Målet om att stimulera frivillig återvandring kan bl.a. nås genom ökad information om de möjligheter till stöd för återvandring som finns. Insatser som kan bidra till att stimulera frivillig återvandring och återintegrering kan också genomföras inom andra relevanta politikområden, såsom viserings-, handels, bistånds- och utrikespolitiken.

Intensifierat arbete för att öka den frivilliga återvandringen

Under 2024 ansökte 68 personer om bidrag för att återvandra. Antalet sökande ligger därmed kvar på samma nivå som föregående år då 71 personer ansökte. Fyra personer beviljades återvandringsbidrag under 2024, vilket är en marginell ökning från 2023 då en person beviljades bidrag. Under 2026 avser regeringen att kraftigt höja bidraget för frivillig återvandring, vilket kan öka antalet personer som nyttjar bidraget. Det kan t.ex. handla om individer som av olika skäl upplever att de inte har integrerats i det svenska samhället.

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

När det gäller den aspekt av det första delmålet som gäller en kontrollerad asylinvandring på EU:s miniminivå konstaterar regeringen att antalet asylsökansökningar i Sverige fortsatte att minska till en historiskt låg nivå 2024. Även

18

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

antalet asylsökande per invånare minskade från 1,6 per tusen invånare 2023 till 1,1 per tusen invånare 2024.

Vidare bedöms att effektiviteten i systemet har ökat samtidigt som rättssäkerheten bibehålls. Vistelsetiderna i asylsystemet sjunker och Migrationsverket avgör fler ärenden inom författningsstyrd tid, vilket är bra såväl ur effektivitetssom rättssäkerhetssynpunkt.

När det gäller domstolarnas handläggningstider återstår ännu en del arbete, men utvecklingen är även på detta område positiv. Samtidigt skiljer sig handläggningstiderna fortsatt åt mellan migrationsdomstolarna. Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen av handläggningstiderna.

Omläggningen till ett nytt mottagningssystem har inletts och måluppfyllelsen är därför ännu låg när det gäller övergången till att asylsökande som utgångspunkt ska bo i Migrationsverkets asylboenden och inte i eget boende. Regeringen bedömer att rättssäkerheten i systemet som helhet är fortsatt god då en låg andel av Migrationsverkets avslagsbeslut ändras i högre instans.

När det gäller det andra delmålet om en minskad irreguljär migration till Sverige och EU kan konstateras att antalet asylsökande till Sverige minskar samtidigt som beviljandegraden är oförändrad. Det är positivt att det därmed totalt sett är färre utan skyddsbehov som söker sig till Sverige. Samtidigt innebär den förhållandevis låga beviljandegraden att det fortfarande är alltför många som söker sig till Sverige utan att ha skyddsskäl. Att den irreguljära migrationen till EU har minskat under 2024 är positivt även för Sverige.

Utvecklingen vad gäller det tredje delmålet avseende återvändande är positiv, i synnerhet när det gäller personer som självmant väljer att lämna Sverige efter ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut. Andelen utresor som skedde till den återvändandes hemland ökade också, vilket är positivt eftersom en utresa till annat EU-land kan medföra att personen överförs tillbaka till Sverige i enlighet med Dublinförordningen. Ledtiderna till utresa blev kortare, vilket är bra både för den enskilde och för samhället. När det gäller det tvångsvisa återvändandet bedömer regeringen att förutsättningarna för ett effektivt återvändande har förbättrats genom att kapaciteten i både återvändandecenter och förvar har ökat. Därutöver har de inre utlänningskontrollerna ökat markant, liksom antalet individer utan tillstånd som påträffats vid dessa kontroller. Vidare har regeringen förstärkt återvändandesamarbetet med flera tredje länder. Antalet beslut om förvarstagande har också ökat.

När det gäller det fjärde delmålet om en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som stärker Sveriges konkurrenskraft konstaterar regeringen att högkvalificerade personer ansöker om tillstånd för att få arbeta i Sverige i princip i samma utsträckning som förut. Samtidigt minskar de ansökningar som gäller övrig arbetskraft, i linje med regeringens ambition att fler av de arbeten som ställer lägre krav på t.ex. utbildning i huvudsak bör gå till personer som redan befinner sig i Sverige. Det minskar också risken för fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring. Regeringen ser det som mycket viktigt för möjligheten att attrahera talanger till Sverige att Migrationsverket fått ned den genomsnittliga handläggningstiden för högkvalificerad arbetskraft till bara några veckor, så att företag enkelt kan rekrytera den internationella kompetens som efterfrågas. Migrationsverkets särskilda prioritering att minska handläggningstiden för tillstånd för forskare är ett steg i rätt riktning.

Arbetet med det femte delmålet att förhindra, upptäcka och åtgärda fusk och missbruk har lett till positiva resultat. Antalet genomförda utlänningskontroller har

19

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

ökat. Migrationsverkets intensifierade arbete märks även i att antalet återkallade tillstånd och statusförklaringar har ökat betydligt. Majoriteten av dem som påträffas i inre utlänningskontroller som saknar tillstånd att vara i Sverige tas också i förvar eller lämnar landet enligt avvisnings- eller utvisningsbeslut.

När det, avslutningsvis, gäller det sjätte delmålet är antalet som ansöker om och beviljas återvandringsbidrag fortfarande på en mycket låg nivå. Regeringen avser dock att kraftigt höja återvandringsbidraget under 2026 och har under 2025 tillsatt en nationell samordnare. Åtgärderna syftar till att vända utvecklingen.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen bedömningen att utvecklingen går i rätt riktning i de fall reformer och andra beslut har fått genomslag och att målen för migrationspolitiken därmed delvis har uppnåtts. Eftersom de nya målen slogs fast i budgetpropositionen för 2024 och ett flertal reformer inom migrationsområdet nyligen har genomförts eller kommer att genomföras först senare under mandatperioden förväntar sig regeringen dock att resultaten ska fortsätta att förbättras på flera områden t.ex. att fler bor i Migrationsverkets asylboenden och att den frivilliga återvandringen ökar.

2.7Politikens inriktning

Regeringen genomför ett paradigmskifte för att åstadkomma en restriktiv och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för asylrelaterad invandring, ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet av regeringens politik kan ses i en stadigt minskande asylinvandring som under 2024 var på en historiskt låg nivå. Fokus i svensk migrationspolitik skiftar nu från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Regeringen avser att i samma tempo fortsätta arbetet för att skapa ordning och reda i migrationspolitiken. Under 2024 och 2025 har flera av regeringens tillsatta utredningar på migrationsområdet redovisat betänkanden med förslag på omfattande ändringar i lagstiftning. Det handlar bl.a. om förslag som syftar till att uppvärdera medborgarskapets betydelse och om förslag som ska öka legitimiteten i migrationssystemet exempelvis genom att fler brottsdömda ska kunna utvisas och att uppehållstillstånd ska kunna återkallas för den som missköter sig. Steg för steg skärper regeringen kontrollen över vilka som befinner sig i landet och vidtar åtgärder för att migrationssystemet ska vara mer rättvist och rättssäkert.

Arbetskraftsinvandringen ska vara ändamålsenlig och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft framför allt genom att högkvalificerad arbetskraft samt forskare och doktorander väljer att bosätta sig i Sverige. Det ställer krav på effektiva tillståndsprocesser och regeringen har därför gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring som är viktig för Sveriges konkurrenskraft, och gett Migrationsverket tillsammans med flera myndigheter ett uppdrag om att attrahera och behålla internationell spetskompetens och annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft. För att fortsätta skiftet till en mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring avser regeringen att återkomma till riksdagen med en proposition med utgångspunkt i betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). Regeringen avser även att återkomma till riksdagen med en proposition med förslag som syftar till att förbättra de migrationsrättsliga förutsättningarna för utländska forskare och doktorander att verka i Sverige (Ds 2024:31).

En annan viktig del i omläggningen av migrationspolitiken är att den ska bidra till att förbättra förutsättningarna för integration för den som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring kan tillsammans med andra åtgärder

20

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

underlätta för personer som redan finns i Sverige, men har svag anknytning till arbetsmarknaden, att få jobb och lättare integreras i det svenska samhället. Likaså kan förslagen om att införa ett försörjningskrav och krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för medborgarskap bidra till att öka delaktigheten i samhället. Regeringens övriga insatser på integrationsområdet beskrivs under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Delegationen för migrationsstudier (Delmi) är en fristående kommitté som bidrar till forskning om migrationspolitiken. Regeringen avser att pröva organisationsformen för Delmi samt hur framtida styrning och organisering av verksamheten kan möta behoven av underlag.

Migrationsverket har en central roll i omläggningen av migrationspolitiken

Migrationsverket behöver ha stabila ekonomiska planeringsförutsättningar för att kunna fullfölja det nuvarande uppdraget och samtidigt genomföra ytterligare reformer. Det handlar t.ex. om att Migrationsverket ska fortsätta ställa om mottagningssystemet för att kunna erbjuda ett ordnat och effektivt mottagande och för att arbeta effektivt med återvändande bl.a. genom att korta vistelsetiderna i mottagningssystemet. Myndigheten behöver dessutom ges fortsatt goda förutsättningar att hantera den löpande verksamheten vilket inkluderar mottagandet av personer med tillfälligt skydd från Ukraina. Regeringen avser därför att tillföra Migrationsverket medel för 2027 och förväntar sig samtidigt att myndigheten fortsätter genomföra effektiviseringsåtgärder, t.ex. digitalisering, i syfte att minska kostnaderna på anslaget. I budgetpropositionen för 2025 tillfördes Migrationsverket medel för 2026.

Migrationsverket tar ut ansökningsavgifter som betalas av sökande för handläggningen av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd, pass och medborgarskap. Ansökningsavgifterna har under en längre tid varit lägre än de faktiska kostnaderna för handläggning och administration, vilket medfört mycket stora årliga underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten. För att avgifterna i högre grad ska motsvara kostnaderna för ärendehanteringen avser regeringen att under 2027 höja avgifterna i de ärenden som omfattas av Migrationsverkets avgiftsbelagda verksamhet.

Migrationsverket behöver förstärka beredskapen inom det civila försvaret

Migrationsverket är beredskapsmyndighet inom det civila försvaret, vilket innebär att myndigheten ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Läget i omvärlden medför att Migrationsverket skyndsamt behöver förstärka beredskapen inom ett flertal områden. Det handlar bl.a. om personalförstärkningar, utbildning och att beredskapsanpassa anläggningar. Regeringen avser att tillföra Migrationsverket medel fr.o.m. 2026 för att förstärka beredskapen inom det civila försvaret.

Skärpta villkor för anhöriginvandring enligt EU-rättens miniminivåer

Regeringen avser skärpa regelverket för anhöriginvandringen, bl.a. genom att skärpa försörjningskravet, som ett led i att strama åt migrationspolitiken. Utgångspunkten är att villkoren inte ska vara mer generösa än vad som krävs enligt EU-rätten, samtidigt som Sveriges internationella åtaganden fortsatt respekteras. I september 2025 tog regeringen emot betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95), där det bl.a. föreslås att det i vissa anknytningsärenden ska införas en väntetid som

21

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

huvudregel innan uppehållstillstånd kan beviljas och att försörjningskrav vid anhöriginvandring ska gälla i fler fall samt även vid förlängning av uppehållstillstånd. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2026. Förslagen i betänkandet medför kostnader för Migrationsverket och regeringen avser därför att tillföra Migrationsverket medel fr.o.m. 2027.

Medborgarskapets värde stärks genom skärpta krav, bl.a. krav på egenförsörjning och språkkunskaper

Kraven för att förvärva svenskt medborgarskap ska skärpas. Skärpta krav bidrar till att uppvärdera medborgarskapets betydelse och att främja ett inkluderande samhälle där individen ökar sina möjligheter att aktivt delta i samhället. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och har stor betydelse både rättsligt och symboliskt. Den som blir medborgare ska ingå fullt ut i samhällsgemenskapen.

Regeringen tog den 14 januari i år emot betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1). Betänkandet innehåller bl.a. förslag om att införa ett försörjningskrav, att det ska krävas en längre hemvisttid i Sverige samt skärpta krav på ett hederligt levnadssätt. En promemoria med kompletterande förslag till SOU 2025:1, Självförsörjning som krav för svenskt medborgarskap, har tagits fram inom Justitiedepartementet och remitterats. I promemorian lämnas ett alternativt förslag om försörjningskravets nivå och vilka inkomster som ska få beaktas. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2026. Förslagen bedöms sammantaget medföra ökade kostnader för Migrationsverket genom att det innebär en mer omfattande prövning av ansökningar om medborgarskap. Migrationsverket bör därför tillföras medel fr.o.m. 2026.

Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att förvärva svenskt medborgarskap

Att ha kunskaper i det svenska språket samt förstå hur samhället är organiserat och fungerar är centralt för att en person ska kunna delta aktivt i det svenska samhället. Utan sådana kunskaper är det svårt att förstå sina skyldigheter och tillvarata sina rättigheter. Alla EU-länder, förutom Sverige och Irland, har i dag någon form av språk- eller samhällskunskapskrav kopplade till förvärv av medborgarskap. Regeringen anser att sådana krav bör införas också i Sverige bl.a. i syfte att uppvärdera medborgarskapets betydelse. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition som innehåller förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap med utgångspunkt i delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) och betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1).

Kunskapskraven ska bl.a. kunna uppfyllas genom godkänt resultat på ett medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap. Universitets- och högskolerådet har givits det övergripande ansvaret för att utveckla och genomföra provet. Utgångspunkten är att införandet av ett medborgarskapsprov ska genomföras i två steg, så skyndsamt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt. Det första steget planeras att genomföras under 2026. Regeringen avser att tillföra Universitets- och högskolerådet medel fr.o.m. 2025 för kostnader för att utveckla och genomföra provet (se utg.omr. 16 avsnitt 5.8.2).

Regeringen avser att införa en avgift för de sökande som ska genomföra ett medborgarskapsprov. Intäkterna från avgiften kommer att redovisas mot en

22

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

inkomsttitel på statens budget. Regeringens avsikt är att avgiften över tid ska motsvara kostnaderna för framtagande och drift av provet.

En ny mottagandelag införs

Regeringen fortsätter den omfattande omställningen av systemet för mottagande av asylsökande. Omställningen syftar till att skapa ett ordnat mottagande, att främja en effektivare asyl- och återvändandeprocess och att bekämpa skuggsamhället. Under 2025 trädde regler i kraft som syftar till att asylsökande som huvudregel ska bo på Migrationsverkets boenden, bl.a. genom att villkora rätten till dagersättning och särskilt bidrag under asyltiden med att bo på ett sådant boende.

Den 15 oktober 2024 tog regeringen emot betänkandet Mottagandelagen – En ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet innehåller bl.a. förslag om skyldigheter att delta i närvarokontroller på Migrationsverkets boenden och att vistas inom ett begränsat geografiskt område. Det föreslås vidare att även personer med utvisningsbeslut ska omfattas av bestämmelserna. Omställningen ställer krav på ett förstärkt arbete med säkerhet och trygghet på Migrationsverkets boenden. Det gäller särskilt asylsökande barn. Förslagen i betänkandet bereds nu i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2026. Förslagen bedöms medföra ökade kostnader för Migrationsverket för att förstärka säkerheten och tryggheten vid asylboendena och genomföra närvarokontroller. Mottagandet av asylsökande är ett statligt ansvar och staten ersätter kommuner och regioner för kostnader som uppstår i den kommunala verksamheten. Förslagen bedöms innebära ökade kostnader för statlig ersättning till kommunerna samt för dagersättning och särskilt bidrag bl.a. till asylsökande i återvändandefasen. Regeringen avser därför att tillföra medel på Migrationsverkets förvaltningsanslag och på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader fr.o.m. 2026. Därutöver bedöms förslagen medföra konsekvenser för ett antal andra myndigheter vilka kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Samhällsintroduktionen utökas för att ge bättre förståelse för asylprocessen och svenska normer och värderingar

Migrationsverkets samhällsintroduktion är viktig för att asylsökande ska känna till sina rättigheter och skyldigheter i Sverige. Under 2025 infördes en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i introduktionen. Regeringen bedömer dock att den nuvarande samhällsintroduktionen som uppgår till en dag inte är tillräckligt omfattande för att möjliggöra nödvändig fördjupning i frågor om exempelvis svenska normer och värderingar. Inte heller finns tillräcklig tid för att ge tillräcklig kunskap om asylprocessen och förståelse för att den kan resultera i ett avslag. En utökad samhällsintroduktion kan bidra till att förbereda de personer som får avslag på sin asylansökan på ett återvändande och också underlätta integrationen för de som beviljas uppehållstillstånd. Regeringen avser därför att tillföra Migrationsverket medel för att utöka samhällsintroduktionen från en till två dagar fr.o.m. 2026. Den utökade samhällsintroduktionen ska inte gälla asylsökande som är föremål för gränsförfarande enligt EU:s asylprocedurförordning.

Ytterligare steg tas för att effektivisera återvändandearbetet och möjliggöra att fler tas i förvar

Ett väl fungerande återvändande av personer som inte har rätt att vistas i Sverige är en viktig del i genomförandet av paradigmskiftet inom migrationspolitiken. Det är ett arbete som kräver långsiktighet. Betänkandet (SOU 2024:68) innehåller förslag om åtgärder för att personer med avlägsnandebeslut ska bo på Migrationsverkets

23

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

boenden. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2026. En effektivare återvändandeverksamhet kräver bl.a. att Migrationsverket fortsätter arbeta aktivt för att så många som möjligt av dem som får ett avlägsnandebeslut ska bo på ett återvändandecenter. Myndigheten behöver också i större utsträckning kunna använda sig av uppsikt och förvar. Det utgör ett viktigt verktyg för att öka återvändandet och för att motverka framväxten av ett skuggsamhälle.

Migrationsverket kraftsamlar för att utöka sin förvarskapacitet till 1 000 platser så snart som möjligt och senast 2029. Genom den högre kapaciteten kommer fler personer att kunna tas i förvar. Den 1 augusti 2025 trädde nya lagändringar i kraft som syftar till att förbättra ordningen och säkerheten vid Migrationsverkets förvar. Lagändringarna ger Migrationsverket utökade möjligheter att använda tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren, såsom kroppsvisitationer, undersökning av bostadsrum, förvaringsställen och försändelser samt möjlighet för Migrationsverket att besluta om en allmän inpasseringskontroll. Det har även införts en ny form av kontroll av besök, s.k. glasrutebesök.

En annan viktig åtgärd för att öka återvändandet är att utveckla samarbetet med tredjeländer, bl.a. vad avser de länder som inte uppfyller sin folkrättsliga förpliktelse att ta tillbaka sina medborgare. Det sker bl.a. genom att använda verktyg inom viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken. Regeringens arbete har resulterat i att återvändande numera kan genomföras i större utsträckning än tidigare till flera länder dit det tidigare varit förenat med stora svårigheter att återvända. Det har vidare bidragit till att stärka migrationshanteringen i flera tredjeländer. Regeringen fortsätter även att stödja det gemensamma arbete på återvändandeområdet som bedrivs inom EU.

Särskilda säkerhetsavdelningar införs på Migrationsverkets förvar

Betänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar (SOU 2025:16) överlämnades till regeringen den 17 februari 2025. I betänkandet lämnas förslag som bl.a. innebär utökade möjligheter att ta en utlänning i förvar och att tiden som en utlänning får vara förvarstagen inför avlägsnandet förlängs till att motsvara den längsta tid som är tillåten enligt EU-rätten. Vidare föreslås att nya uppsiktsformer som ett alternativ till förvar införs, skyldighet att bo på en anvisad plats (boendeskyldighet) och skyldighet att vistas inom ett anvisat geografiskt område (vistelseskyldighet). Vistelseskyldigheten ska kunna förenas med villkor om elektronisk övervakning. Utredningen föreslår också att det ska inrättas särskilda säkerhetsavdelningar på förvaren. Regeringen avser återkomma till riksdagen med en proposition under 2026.

Förslagen i sin helhet bedöms bl.a. bidra till en tydligare och förbättrad process för förvarstagande och till bättre förutsättningar för individanpassade och proportionerliga åtgärder. Vidare bedöms förslagen leda till en förbättrad situation på förvaren för både de förvarstagna och de anställda. Förslagen möjliggör att fler kan tas i förvar och regeringen bedömer att ökningen ryms inom den planerade utbyggnaden till 1 000 förvarsplatser. Det är samtidigt svårt att bedöma de sammantagna konsekvenserna som omläggningen av migrationspolitiken har för det framtida behovet av förvarsplatser. Regeringen kommer därför noga att följa utvecklingen av förvarskapaciteten och vid behov se över dimensioneringen av förvarsplatser.

Förslagen i betänkandet bedöms innebära kostnader för Migrationsverket för att inrätta säkerhetsavdelningar och för utbildningsinsatser kopplat till utökade befogenheter för Migrationsverkets personal. Förslagen bedöms även medföra ökade kostnader för migrationsdomstolarna genom ett ökat antal överklagade mål om

24

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

förvarsbeslut. Regeringen avser att tillföra myndigheterna medel för dessa kostnader fr.o.m. 2026.

Fler ska kunna utvisas på grund av brott

En av statens viktigaste uppgifter är att upprätthålla trygghet och säkerhet samt respekt för lagarna. Kravet på laglydighet gäller både svenska medborgare och utlänningar, men endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i landet. När en utlänning döms för brott måste det finnas goda möjligheter att besluta om utvisning. De lagändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2022 var otillräckliga och har inte fått utlovad effekt. Det svenska regelverket om utvisning på grund av brott behöver därför skärpas ytterligare för att möjliggöra utvisning i betydligt fler fall än i dag.

Betänkandet Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (SOU 2025:54) överlämnades till regeringen i maj 2025. Betänkandet innehåller bl.a. förslag om att brott ska vara utvisningsgrundande i högre utsträckning än i dag, att åklagare ska vara skyldiga att yrka på utvisning när brottet är utvisningsgrundande samt att straffskalan för vissa brott enligt 20 kap. utlänningslagen ska skärpas. Förslagen bedöms leda till betydligt fler brottsutvisningar och innebära ett skärpt och mer ändamålsenligt regelverk. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2026.

Förslagen bedöms medföra ökade kostnader för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten för att utreda frågan om utvisning och för allmänna domstolar för att pröva frågan om utvisning. Ett ökat antal utvisningsyrkanden bedöms även öka kostnaderna för offentliga försvarare. Vidare bedöms förslagen leda till ökade kostnader för både Polismyndigheten och Kriminalvården för att verkställa fler utvisningar. Att antalet brottsutvisade ökar antas också leda till fler förvarsbeslut, vilket medför ökade kostnader för rättsliga biträden. Kriminalvårdens kostnader för häktesplaceringar kan även öka genom att fler utlänningar häktas på grund av risken för att de undandrar sig utvisning. Regeringen avser att tillföra medel till berörda myndigheter fr.o.m. 2026, se avsnitt 2.9.7 och utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.9.

Fortsatt arbete med att genomföra EU:s migrations- och asylpakt

Genom antagandet av EU:s migrations- och asylpakt är grunden för ett reformerat europeiskt asylsystem på plats. De nya reglerna som ska börja tillämpas sommaren 2026 innebär stärkt kontroll av EU:s yttre gräns, snabbare asylprocesser och ett effektivare återvändande. Ett omfattande arbete pågår för att anpassa svensk lagstiftning och processer till de aktuella rättsakterna, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att se över behovet av anpassning av svensk rätt. Syftet är att möjliggöra en effektiv och rättssäker tillämpning av rättsakterna samtidigt som ett ansvarsfullt och restriktivt regelverk säkerställs i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten.

EU har beslutat att tilldela Sverige och andra medlemsländer medel genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden för kostnader för att genomföra EU:s migrations- och asylpakt och som en del i halvtidsutvärderingen av den pågående programperioden. Regeringen avser att tillföra Migrationsverket medel på anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för att kanalisera de extra medel som Sverige har tilldelats.

För att minska den irreguljära migrationen till EU anser regeringen att det också krävs fördjupade samarbeten med prioriterade partnerländer längs med de främsta migrationsrutterna och diskussioner om och genomförande av nya och innovativa

25

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

verktyg. Regeringen verkar också för ökad samordning inom EU och med nordiska länder för att få större genomslag för bilaterala insatser.

Asylsökandes rätt till offentligt biträde begränsas

För asylsökande som riskerar att avvisas eller utvisas från Sverige förordnas som huvudregel ett offentligt biträde som bistår sökanden under alla skeden av asylprocessen. Miniminivåutredningen föreslår i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31) att statens kostnadsansvar för rättsligt stöd ska begränsas. Ansvaret ska endast avse sådan kostnadsfri rådgivning som asylprocedurförordningen respektive asyl- och migrationshanteringsförordningen föreskriver. Utredningen föreslår att en asylsökande under asylprocessen hos Migrationsverket endast ska ha rätt till en timmes kostnadsfri rättslig rådgivning, och om skäl finns ska ytterligare en timmes rådgivning beviljas.

Förslaget bedöms minska kostnaderna för offentliga biträden (se avsnitt 2.9.6). Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Kostnaderna för offentliga biträden bedöms dessutom minska till följd av att det väntas komma färre asylsökande till Sverige under kommande år.

Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar

Enligt kommittédirektiven till Miniminivåutredningen ska utredaren undersöka under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras och hur vissa utlänningar som har permanent uppehållstillstånd ska förmås att bli svenska medborgare (dir. 2023:137 och dir. 2024:115).

Miniminivåutredningens slutbetänkande ska redovisas senast den 2 oktober 2025. Förslagen kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet.

Förslagen beräknas innebära ökade kostnader för handläggning av ärenden för Migrationsverket och ett ökat inflöde av ärenden till migrationsdomstolarna. Förslagen kan även innebära ökade kostnader för offentliga biträden, vilket innebär att den beräknade besparingen av förslagen om begränsad rätt till offentligt biträde blir något mindre. Regeringen avser att tillföra medel för att reglerna ska kunna träda i kraft den 1 juli 2026. Migrationsverket tillförs medel för 2026–2028 och migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen medel för 2027–2028. Eftersom det i nuläget saknas vissa beredningsunderlag för att närmare bedöma kostnaderna för förslagen kan regeringen behöva återkomma i kommande ekonomiska propositioner.

2.8Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Migrationsverkets årsredovisning 2024 lämnat ett uttalande med reservation. Som grund för uttalande om reservation anger Riksrevisionen att Migrationsverket inte har redovisat samtliga återrapporteringskrav i sin resultatredovisning. Regeringen har följt upp att Migrationsverket vidtar nödvändiga åtgärder med anledning av Riksrevisionens reservation.

26

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

2.9Budgetförslag

2.9.11:1 Migrationsverket

Tabell 2.4 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

2024 Utfall 4 792 723 Anslagssparande -34 192
         
2025 Anslag 5 298 7361 Utgiftsprognos 5 227 858
2026 Förslag 5 512 282    
         
2027 Beräknat 5 537 9802    
2028 Beräknat 5 380 1933    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 5 450 414 tkr i 2026 års prisnivå.

3Motsvarar 5 194 174 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för förvarslokaler.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.5 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

  2026 2027 2028
Anvisat 20251 5 298 736 5 298 736 5 298 736
Pris- och löneomräkning2 98 488 185 200 291 779
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 115 058 54 044 -210 322
varav BP263 228 000 672 500 390 500
– Ekonomiska förutsättningar för omläggningen av      
migrationspolitiken   270 000  
– Tillskott pga. nytt regelverk förvarsverksamheten inkl.      
säkerhetsavdelningar 28 000 9 000 9 000
       
– Tillskott pga. skärpta krav för svenskt medborgarskap 30 000 17 000 17 000

–Utökad samhällsintroduktion för asylsökande från en till två

dagar 12 000 11 000 10 000
       
– Tillskott till Migrationsverket t.f.a. skärpta villkor      
anhöriginvandring   10 000 10 000
       
– Ny mottagandelag 102 500 205 000 201 000
       
– Etableringsboendelagen 500 1 500 1 500
– Civilt försvar: Migrationsverket beredskapsmyndighet 6 000 8 000 10 000
       
– Särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och      
utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd 8 000 8 000 8 000

–Ökade kostnader pga. genomförandet av

Miniminivåutredningens förslag 41 000 133 000 124 000
       
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 5 512 282 5 537 980 5 380 193
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

27

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Migrationsverket har en central roll i omläggningen av migrationspolitiken och behöver ha stabila ekonomiska planeringsförutsättningar för att kunna fullfölja det nuvarande uppdraget och samtidigt genomföra ytterligare reformer, t.ex. att ställa om mottagningssystemet, arbeta effektivt med återvändande och hantera mottagandet av personer med tillfälligt skydd från Ukraina. Anslaget beräknas därför öka med 270 miljoner kronor för 2027.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Förslagen kommer att innebära kostnader för Migrationsverket för att inrätta säkerhetsavdelningar och för utbildningsinsatser kopplat till utökade befogenheter för personal. Anslaget ökas med anledning av detta med 28 miljoner kronor för 2026 och beräknas öka med 9 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förslagen innebär att Migrationsverkets prövning av ansökningar om medborgarskap kommer att bli mer omfattande vilket medför ökade kostnader. Anslaget ökas därför med 30 miljoner kronor för 2026 och beräknas öka med

17 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Migrationsverkets samhällsintroduktion för asylsökande bör utökas i omfattning för att möjliggöra nödvändig fördjupning i frågor om exempelvis svenska normer och värderingar. Som en följd av detta ökas anslaget med 12 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 11 miljoner kronor och fr.o.m. 2028 med 10 miljoner kronor.

Regeringen avser att lämna en proposition om skärpta villkor för anhöriginvandring som ett led i att strama åt migrationspolitiken. Förslagen medför kostnader för Migrationsverket, bl.a. för en mer omfattande handläggning till följd av förslag om att försörjningskrav vid anhörigvandring ska gälla även vid förlängning av uppehållstillstånd. Anslaget beräknas därför öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen fortsätter den omfattande omställningen av systemet för mottagande av asylsökande och avser att under 2026 lämna en proposition om en ny mottagandelag. Förslagen innebär bl.a. att även personer med utvisningsbeslut som huvudregel ska bo på Migrationsverkets boende för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag. Förslagen medför ökade kostnader för Migrationsverket för ökad bemanning och andra åtgärder för att förstärka säkerheten och tryggheten vid asylboendena och genomföra närvarokontroller. Anslaget ökas därför med 102,5 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 205 miljoner kronor och fr.o.m. 2028 beräknas anslaget öka med 201 miljoner kronor.

Förslagen i betänkandet Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända (SOU 2025:35) bereds nu i Regeringskansliet. Den nya lagen bedöms innebära nya uppgifter för bl.a. Migrationsverket. Anslaget ökas därför med 0,5 miljoner kronor för 2026. Från och med 2027 beräknas anslaget öka med 1,5 miljoner kronor (se utg.omr. 13, avsnitt 3.6).

Migrationsverket behöver förstärka beredskapen inom det civila försvaret bl.a. genom personalförstärkningar, utbildning och att beredskapsanpassa anläggningar. För detta ändamål ökas anslaget med 6 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 8 miljoner kronor och fr.o.m. 2028 beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor. Anslaget 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Regeringen arbetar vidare i syfte att ta bort särregler för avgifter för tandvård för asylsökande och för vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

28

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Förslaget beräknas innebära ökade kostnader för Migrationsverket. Anslaget ökas därför med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2026.

Miniminivåutredningens slutbetänkande ska redovisas hösten 2025. Förslagen kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet. Förslagen beräknas innebära ökade kostnader för handläggning av ärenden för Migrationsverket och därför ökas anslaget med 41 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 133 miljoner kronor och för 2028 beräknas anslaget öka med 124 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 5 512 282 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 5 537 980 000 kronor respektive

5 380 193 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten består av ansökningsavgifter som betalas av sökande för handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd, pass och medborgarskap. De offentligrättsliga avgiftsintäkterna får inte disponeras av myndigheten.

Tabell 2.6 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Migrationsverket

Tusentals kronor

        Kostnader    
  Ack. resultat   Verksamhet som ska   Ack. resultat
  t.o.m. år   ens intäkter täckas   utgående
Verksamhet 2024 Resultat 2025 2026 2026 Resultat 2026 2026
             
Verksamheter där            
intäkterna inte            
disponeras            
             
Offentligrättslig            
verksamhet            
             
varav arbets- och            
uppehållstillstånd -6 929 293 -1 197 000 317 000 1 505 000 -1 188 000 -9 314 293
             
varav pass -163 887 -19 000 15 000 34 000 -19 000 -201 887
             
varav svenskt            
medborgarskap -577 694 -209 000 99 000 318 000 -219 000 -1 005 694
             
Verksamheter där            
intäkterna            
disponeras            
             
Uppdragsverksamhet 0 0 4 000 4 000 0 0
             

Uppgifterna avser de totala kostnaderna för de aktuella verksamheterna. Andelen av kostnaderna som ska täckas av intäkterna anges i Migrationsverkets regleringsbrev.

Källa: Migrationsverket.

2.9.21:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tabell 2.7 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

2024 Utfall 4 998 506 Anslagssparande 1 837 994
         
2025 Anslag 4 133 0001 Utgiftsprognos 4 200 000
2026 Förslag 4 223 000    
         
2027 Beräknat 4 194 000    
         
2028 Beräknat 4 448 000    
         

29

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för boende och stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och för statsbidrag till kommuner och regioner.

Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. att delta i tidiga insatser.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.8 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

  2026 2027 2028
       
Anvisat 20251 4 133 000 4 133 000 4 133 000
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 866 000 847 000 851 000
       
varav BP26 53 000 114 000 118 000
       
– Ny mottagandelag: ökade kostnader för säkerhet och      
trygghet 53 000 114 000 118 000
       
Makroekonomisk utveckling      
       
Volymer -776 000 -786 000 -536 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 4 223 000 4 194 000 4 448 000
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen fortsätter den omfattande omställningen av systemet för mottagande av asylsökande och avser att under 2026 lämna en proposition om en ny mottagandelag. Förslagen innebär bl.a. åtgärder för att förstärka säkerheten och tryggheten vid asylboendena och ökade kostnader för ersättning till personer med utvisningsbeslut. Anslaget ökas därför med 53 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 114 miljoner kronor och fr.o.m. 2028 beräknas anslaget öka med 118 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 4 223 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 4 194 000 000 kronor respektive 4 448 000 000 kronor.

2.9.31:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

2024 Utfall 131 556 Anslagssparande 19 457
2025 Anslag 280 0131 Utgiftsprognos 238 340
2026 Förslag 1 600 013    
         
2027 Beräknat 1 045 013    
2028 Beräknat 1 045 013    
         

30

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för:

–migrationspolitiska projekt och analyser,

–statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet, bland annat för kapacitetshöjande åtgärder i ursprungs- och transitländer,

–stärkt samarbete med andra länder och internationella organisationer för att främja de migrationspolitiska målen,

–statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning av familjemedlemmar och släktingar under fredstid,

–förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet,

–återvandringsprojekt och bidrag i samband återvandring inklusive administration,

–informationsinsatser för ökad frivillig återvandring,

–anhörigresor,

–bidrag inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

  2026 2027 2028
Anvisat 20251 280 013 280 013 280 013
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 1 320 000 765 000 765 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 1 600 013 1 045 013 1 045 013
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 1 600 013 000 kronor anvisas under anslaget

1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 1 045 013 000 kronor respektive 1 045 013 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 787 000 000 kronor 2027 och 2028.

Skälen för regeringens förslag

Bemyndigandet avser olika poster på anslaget. För att kunna finansiera långsiktiga migrationspolitiska insatser behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret. Regeringen behöver även kunna göra utfästelser inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism som sträcker sig två år framåt i tiden. Vidare behöver bemyndigandet omfatta Migrationsverkets hantering av återvandringsbidrag. Om återvandringsbidrag beviljas ska utbetalningen ske vid flera tidpunkter som sträcker sig över budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive

31

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 787 000 000 kronor 2027–2028.

Tabell 2.11 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

  Prognos 2025 Förslag 2026 Beräknat 2027 Beräknat 2028
Ekonomiska åtaganden vid        
årets början   100 000    
Nya ekonomiska åtaganden 100 000 687 000    
         
Utgifter mot anslag till följd av        
ekonomiska åtaganden     -412 000 -375 000
Ekonomiska åtaganden vid        
årets slut 100 000 787 000    
         
Beslutat/föreslaget        
bemyndigande 100 000 787 000    
         

2.9.41:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

2024 Utfall 854 742 Anslagssparande -30 410
         
2025 Anslag 915 1791 Utgiftsprognos 873 868
2026 Förslag 915 461    
         
2027 Beräknat 958 2892    
2028 Beräknat 928 2393    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 943 081 tkr i 2026 års prisnivå.

3Motsvarar 896 067 tkr i 2026 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för:

–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål,

–utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål samt

–Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verksamhet med utlännings- och medborgarskapsmål.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

  2026 2027 2028
Anvisat 20251 915 179 915 179 915 179
Pris- och löneomräkning2 16 093 31 111 49 528
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder -15 811 11 999 -36 468
       
varav BP263 1 000 88 000 102 000
– Ökade kostnader för Migrationsdomstolarna pga. nytt      
regelverk för förvar 1 000 3 000 3 000
       

–Ökade kostnader pga. genomförandet av

Miniminivåutredningens förslag 85 000 99 000

32

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

2026 2027 2028

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag 915 461 958 289 928 239

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2025. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2027–2028 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om ett nytt regelverk för uppsikt och förvar. Förslagen innebär att fler personer kan tas i förvar vilket medför kostnader för migrationsdomstolarna genom ett ökat antal överklagade mål om förvarsbeslut. Anslaget ökas därför med 1 miljon kronor för 2026, och fr.o.m. 2027 beräknas anslaget öka med 3 miljoner kronor.

Miniminivåutredningens slutbetänkande ska redovisas hösten 2025. Förslagen kommer därefter att beredas inom Regeringskansliet. Förslagen beräknas innebära ett ökat inflöde av ärenden till migrationsdomstolarna. Anslaget beräknas därför öka med 85 miljoner kronor för 2027 och 99 miljoner kronor för 2028.

Regeringen föreslår att 915 461 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 958 289 000 kronor respektive 928 239 000 kronor.

2.9.51:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

2024 Utfall 123 951 Anslagssparande 76 849
         
2025 Anslag 170 8001 Utgiftsprognos 93 345
2026 Förslag 160 800    
         
2027 Beräknat 140 800    
         
2028 Beräknat 200 800    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för:

–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål,

–utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål enligt utlänningslagen (2005:716),

–utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i mål enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. I kostnaderna för tolkar får även kostnader för tolkförmedlings administrativa avgifter ingå.

33

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

  2026 2027 2028
Anvisat 20251 170 800 170 800 170 800
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder -10 000 -30 000 30 000
       
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 160 800 140 800 200 800
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 160 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Rättsliga biträden

m.m.vid domstolsprövning i utlänningsmål för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 140 800 000 kronor respektive 200 800 000 kronor.

2.9.61:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

2024 Utfall 196 902 Anslagssparande 67 700
2025 Anslag 264 6021 Utgiftsprognos 139 024
2026 Förslag 107 602    
         
2027 Beräknat 60 602    
2028 Beräknat 58 602    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

  2026 2027 2028
       
Anvisat 20251 264 602 264 602 264 602
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder -157 000 -204 000 -206 000
       
varav BP26 -157 000 -204 000 -206 000
       
– Minskade kostnader pga. Miniminivåutredningens förslag -159 000 -212 000 -214 000
       

–Ökat behov pga. genomförande av Miniminivåutredningens

förslag 2 000 8 000 8 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 107 602 60 602 58 602
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

34

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Förslaget om att begränsa asylsökandes rätt till kostnadsfri rådgivning till två timmar bedöms innebära att kostnader för offentliga biträden minskar. Vidare bedöms kostnaderna för offentliga biträden minska till följd av att det väntas komma färre asylsökande till Sverige under kommande år. Anslaget minskas därför med 159 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget minska med 212 miljoner kronor och för 2028 beräknas anslaget minska med 214 miljoner kronor. Förslagen i Miniminivåutredningens slutbetänkande kan dock innebära att den beräknade besparingen blir något mindre. Anslaget ökas därför med 2 miljoner kronor 2026 och beräknas öka med 8 miljoner kronor per år 2027–2028.

Regeringen föreslår att 107 602 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 60 602 000 kronor respektive 58 602 000 kronor.

2.9.71:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

2024 Utfall 272 492 Anslagssparande 52 710
2025 Anslag 325 2021 Utgiftsprognos 303 867
2026 Förslag 340 202    
         
2027 Beräknat 442 202    
         
2028 Beräknat 442 202    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan, samt för kostnader för Migrationsverkets personal vid övervakning av tvångsvisa resor.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

  2026 2027 2028
       
Anvisat 20251 325 202 325 202 325 202
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 15 000 117 000 117 000
       
varav BP26 15 000 117 000 117 000
       
– Tillskott pga. skärpta regler om utvisning pga. brott 15 000 117 000 117 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 340 202 442 202 442 202
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen avser att under 2026 lämna en proposition om ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott. Förslagen medför ökade kostnader för Kriminalvården för att verkställa fler utvisningar. Anslaget ökas därför med 15 miljoner kronor för

35

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget öka med 117 miljoner kronor respektive år.

Regeringen föreslår att 340 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till

442 202 000 kronor respektive 442 202 000 kronor.

2.9.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

2024 Utfall 394 385 Anslagssparande 6 065
         
2025 Anslag 550 0001 Utgiftsprognos 546 167
2026 Förslag 665 000    
         
2027 Beräknat 733 450    
         
2028 Beräknat 590 450    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2025 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2026–2028 för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

  2026 2027 2028
Anvisat 20251 550 000 550 000 550 000
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 115 000 183 450 40 450
       
varav BP26 220 000 143 000 435 000
       
– AMIF: EU-finansierade medel för genomförandet av      
migrations- och asylpakten 220 000 143 000 435 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 665 000 733 450 590 450
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2024 (bet. 2024/25:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

EU har beslutat att tilldela Sverige medel inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden för kostnader för att genomföra EU:s migrations- och asylpakt och som en del i halvtidsutvärderingen av den pågående programperioden. För att möjliggöra att dessa medel nyttjas, ökas anslaget med 220 miljoner kronor för 2026. För 2027 beräknas anslaget öka med 143 miljoner kronor och för 2028 med 435 miljoner kronor.

36

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 8

Regeringen föreslår att 665 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU- budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2026. För 2027 och 2028 beräknas anslaget till 733 450 000 kronor respektive 590 450 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 670 000 000 kronor 2027–2030.

Skälen för regeringens förslag

Migrationsverket är ansvarig myndighet i Sverige för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. För att kunna använda fondmedlen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

670 000 000 kronor 2027–2030.

Tabell 2.22 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

    Prognos   Beräknat Beräknat Beräknat
  Utfall 2024 2025 Förslag 2026 2027 2028 2029–2030
             
Ekonomiska            
åtaganden vid årets            
början 813 080 589 805 700 000      
             
Nya ekonomiska            
åtaganden 233 985 475 656 335 282      
             
Utgifter mot anslag till            
följd av ekonomiska            
åtaganden -282 420 -357 978 -365 282 -321 137 -332 514 -16 349
             
Övriga förändringar            
av ekonomiska            
åtaganden -174 840 -7 483        
             
Ekonomiska            
åtaganden vid årets            
slut 589 805 700 000 670 000      
             
Beslutat/föreslaget            
bemyndigande 650 000 700 000 670 000      
             

37