Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i det pågående utredningsarbetet särskilt bör säkerställa kultursektorns behov och möjligheten till avdragsrätt för företagsdonationer till kulturorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
För Kristdemokraterna är balansen mellan samhällets tre sektorer grundläggande. Det civila samhället utgörs av familjer, föreningar, stiftelser, organisationer och sammanslutningar av människor som utan vinstsyfte bidrar till gemenskap, utveckling och mervärde. Näringslivet är samhällets ekonomiska motor, som skapar jobb och skatteintäkter, medan den offentliga sektorn – stat, kommun och region – finansierad av skattemedel, främst ska ha en understödjande och samordnande funktion gentemot de två andra sektorerna.
Svenskt kulturliv har under lång tid i alltför hög utsträckning präglats av offentlig drift och finansiering. Det offentliga ska ha en understödjande roll, men inte spela huvudrollen. En stark kultursektor behöver också den privata sektorns bidrag och engagemang. Det är därför angeläget att underlätta alternativa finansieringsvägar och att hitta en bättre balans mellan samhällets sektorer.
Sponsring och donationer är redan i dag en realitet för många kulturorganisationer, men kan bli en ännu viktigare del av framtidens kulturliv. För att detta ska ske behövs regelverk som gör det enklare och mer attraktivt för enskilda och företag att bidra.
Regeringen har redan tillsatt en utredning om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (Fi 2023:07) som genom tilläggsdirektiv också fått i uppdrag att analysera behovet av och formerna för skattelättnader vid sponsring. Vidare pågår utredningen En breddad finansiering av kulturområdet (dir. 2025:61), som ska föreslå incitament för att stärka den icke-offentliga finansieringen av kultursektorn. Dessa initiativ är viktiga, men det är avgörande att kultursektorns behov tydligt belyses i analyserna och att frågan om avdragsrätt för företagsdonationer till kulturorganisationer ges särskild tyngd.
En sådan reform kan skapa ökad långsiktighet och mångfald i kulturens finansiering, ge kulturarbetare och organisationer nya förutsättningar och bidra till att fler företag ser värdet i att engagera sig i kulturlivet.
|
Cecilia Engström (KD) |
Roland Utbult (KD) |