Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa bankernas skyldigheter att förebygga och motverka bedrägerier samt att införa ett tydligare ansvar för banker att ersätta kunder som drabbas och tillkännager detta för regeringen.
Bedrägerier har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige, både i omfattning och komplexitet. Den snabba digitaliseringen och utvecklingen av nya betaltjänster har skapat nya möjligheter för kriminella att utnyttja sårbara konsumenter. Enligt Finansinspektionen uppgick de rapporterade förlusterna från betaltjänstbedrägerier under 2024 till över 1 miljard kronor, och polisanmälningar om så kallade vishing-bedrägerier har under de senaste fem åren lett till förluster på över 2 miljarder kronor.
Högsta domstolen slog 2022 fast att banker kan hållas ansvariga även när kunder manipulerats att själva genomföra en transaktion. Trots detta avslås fortfarande en majoritet av ersättningsansökningarna, vilket undergräver förtroendet för det finansiella systemet. Särskilt äldre är en utsatt grupp, och det är orimligt att ansvaret i huvudsak läggs på individen.
Bankerna har både möjligheten och ansvaret att förebygga bedrägerier. Det krävs bindande krav på avancerade övervakningssystem, beloppsgränser, tidsfördröjningar och effektiv informationsskyldighet gentemot kunderna. Om en bank inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att stoppa ett bedrägeri ska banken vara ersättningsskyldig. Det skulle skapa starkare incitament för bankerna att investera i förebyggande arbete och återupprätta tilliten till det finansiella systemet.
Ett tryggt och säkert banksystem är en grundbult i vårt samhälle. Att stärka skyddet för konsumenter mot bedrägerier är därför både en rättvisefråga och en demokratifråga.
|
Anna-Belle Strömberg (S) |
|
|
Peder Björk (S) |
Peter Hedberg (S) |
|
Malin Larsson (S) |
|