Förslag till riksdagsbeslut
Svensk bostadsmarknad är orättvis och otillräcklig. Den svarar inte mot behoven som uppstår när livets planerade och oplanerade händelser inträffar; ett uppbrott från en våldsam relation, ett nytt jobb på annan ort eller en studieplats på ett universitet. Bostadspolitiken har misslyckats när unga såväl som vuxna inte kan flytta eftersom tröskeln för långvarigt boende antingen kräver oändligt lång kötid eller en månadsinkomst långt över medianinkomsten.
Över hela landet har människor behov av att kunna flytta när livet förändras. Oavsett om det handlar om ett jobb i en ny stad, att en ungdom vill flytta hemifrån eller att ett par vill flytta till något mindre när barnen har flyttat hemifrån. Behovet av bostäder ser olika ut över hela landet och politiken måste därför utgå från lokala behov.
På många ställen i landet har allmännyttan krympt dramatiskt och många fastigheter är eftersatta. Dessutom har hyresrätten under lång tid missgynnats ekonomiskt, framför allt skattemässigt, jämfört med andra upplåtelseformer på bostadsmarknaden. Den som äger sin bostad erbjuds bland annat rotavdrag och ränteavdrag. Även fastighetsbeskattningen missgynnar i dag hyresrätten.
Med en byggbransch i kris och med ett skriande behov av bostäder på flera håll i landet är det nödvändigt med nationell politik för att stimulera byggandet i landet. I stället har regeringen avskaffat investeringsstödet så att de stora investeringar som hade behövts blir svåra att genomföra.
Sverige behöver en framåtsyftande och långsiktig politik som svarar mot de förväntningar som finns på bra och tillgängligt boende.
|
Kristoffer Lindberg (S) |
|
|
Patrik Lundqvist (S) |
Linnéa Wickman (S) |
|
Sanna Backeskog (S) |
|