Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ersättningsnivån för vigselförrättare och tillkännager detta för regeringen.
För många människor är vigseln en av livets allra viktigaste ceremonier – ett ögonblick som markerar början på ett nytt kapitel och som ofta präglas av både glädje, högtidlighet och personliga minnen. Det är en stund då kärlek, gemenskap och framtidstro står i centrum, och där varje detalj kan ha stor betydelse för paret. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att välja en borgerlig vigsel framför en kyrklig, vilket också har lett till större variation i önskemål kring var och hur ceremonin ska äga rum. Det kan handla om en blomstrande trädgård, vid sommarstugan, på en fjällstation eller på någon annan plats som har en särskild, personlig betydelse för paret.
Den ökade efterfrågan på skräddarsydda vigslar ställer samtidigt högre krav på de vigselförrättare som ska leda ceremonin. Det kräver både tid, engagemang och flexibilitet. Trots detta har ersättningen för uppdraget inte förändrats sedan 1987 vilket innebär att vigselförättaren kan gå med ekonomisk förlust.
Att vara vigselförrättare är visserligen ett hedersuppdrag – men det är också ett offentligt åtagande som fyller en viktig funktion i samhället. Vigselförrättaren garanterar att ceremonin genomförs juridisk korrekt. Även om uppdraget skall ses som ett hedersuppdrag är det rimligt att staten reglerar ersättningsnivån då den legat på samma nivå sedan 1987. Därför bör en översyn göras med utgångspunkt i att höja ersättningsnivån.
|
Johan Andersson (S) |
|