Förslag till riksdagsbeslut
Vi behöver bättre kunna försvara vår demokrati och suveränitet. Vi vill i alla sammanhang försvara vårt öppna samhälle, där vi har friheten att fatta våra egna beslut, gemensamt bygga det samhälle vi vill ha.
Sveriges försvarsförmåga, särskilt i de norra delarna av landet och på nordkalotten, är av avgörande betydelse för den nationella och regionala säkerheten. Vi behöver nya armébrigader och multinationell försvarsledningsenhet. Det är därför nödvändigt att Försvarsberedningens förslag om utökad grundutbildning av värnpliktiga utökas från dagens 8.000 till 10.000 värnpliktiga år 2030 och 12.000 år 2032. Samt att ytterligare en utökning till minst 14.000 värnpliktiga till år 2035 ska genomföras.
För att stärka Sveriges militära närvaro och förmåga i norra Sverige behövs i linje med försvarsberedningens beslut fler armébrigader. Genom att etablera nya brigader i strategiska områden och utveckla planer för en multinationell försvarsledningsenhet kan vi säkerställa ett snabbt och samordnat försvar. Den multinationella försvarsledningsenheten skulle förbättra samordningen med våra nordiska grannar och allierade, och stärka den gemensamma försvarsberedskapen i regionen.
Försvaret av Sverige vilar inte enbart på militära styrkor utan även på en fungerande civil infrastruktur. Det är därför nödvändigt att fortsätta arbetet med att bygga ett starkt totalförsvar som inkluderar både civila och militära aktörer. Vi måste säkerställa att totalförsvaret är rustat för att hantera både militära hot och civila kriser, såsom naturkatastrofer eller störningar i försörjningskedjor.
Natomedlemskapet höjer tröskeln i förhållande till en kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde, men det ställer också krav på att vi måste fortsätta stärka vår nationella försvarsförmåga så att vi både stärker vår egen som våra Natogrannars säkerhet. Vi betonar att försvarsplaneringen och uppgifterna måste byggas upp så att de olika armé-, flyg- och sjöstridskrafterna samordnas och grupperas på ett så effektivt sätt som möjligt. Rysslands nya förhållningssätt och den omkullkastade säkerhetsordningen för vår del i världen måste tas på största allvar. Förmågan att både ge och ta emot stöd och hjälp från Nato och andra länder, bilateralt som multilateralt, måste förbättras.
Nordkalotten är en strategiskt viktig region där samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge är avgörande för att kunna möta framtida hot. Regeringen bör prioritera en operativ samordning mellan dessa länder, vilket skulle innebära att försvarsplaneringen samverkar över landsgränserna och att det finns en gemensam beredskap för att skydda Nordkalotten.
För att stärka försvarsberedskapen i norra Europa och Nordkalotten måste Socialdemokraterna verka för att gemensamma militärövningar mellan Sverige, Finland och Norge blir en regelbunden och viktig del av försvarspolitiken. Genom att öva tillsammans och samordna våra arméstridskrafter kan vi säkerställa att våra nationer, i praktiken, kan agera som en gemensam armé vid en eventuell kris eller konflikt.
Med tanke på det säkerhetspolitiska läget är det avgörande att stärka militär närvaro i norra Sverige. Socialdemokraterna bör arbeta för att etablera ytterligare regementen i regionen för att möta hot mot Sveriges territorium, säkerställa en snabb mobilisering och för att bidra till regional utveckling och nya arbetstillfällen.
För att möjliggöra samverkan och transporter av såväl militär som civilt gods och personal från norska atlantkusten till finska Lappland är en uppgradering av öst-västliga kommunikationer av största vikt. En särskilt viktig transportkorridor är Malmbanan, som sträcker sig från Luleå via Kiruna till Narvik. Banan spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomiska och strategiska säkerhet. Den är central för transport av råvaror som järnmalm, men den har även en kritisk roll för försörjningstransporter i händelse av en konflikt eller kris. Socialdemokraterna bör därför verka för att Malmbanan moderniseras och förstärks, så att den kan hantera både ökad kommersiell trafik och militära behov vid kriser.
Umeås kluster för civil och militär forskning är redan idag ett centrum för civil och militär forskning, utveckling och utbildning inom kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära och explosiva ämnen (CBRNE). Försvarsmakten bör därför få i uppdrag att arbeta för att stärka och vidareutveckla detta kluster för att säkerställa att Sverige har den spetskompetens som krävs inom dessa områden, både för civila och militära ändamål. I och med Sveriges inträde i Nato och Rysslands krig mot Ukraina har det blivit tydligt att vi måste utveckla och utöka vår försvarsmässiga förmåga.
|
Isak From (S) |
|
|
Lars Isacsson (S) |
Peter Hedberg (S) |
|
Malin Larsson (S) |
Zara Leghissa (S) |
|
Anna-Caren Sätherberg (S) |
Kristoffer Lindberg (S) |