Förslag till riksdagsbeslut
FN har utsett år 2025 till Kooperationens år, syftet är att medlemsstaterna under året ska sprida kunskap om den kooperativa företagsformen. Den sociala ekonomin har av FN:s generalsekreterare Antonio Gutiérrez lyfts som en viktig del i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen. Den sociala ekonomin består av organiserade verksamheter som främst har ett samhälleligt ändamål och är fristående från den offentliga sektorn.
I november 2023 antog EU:s ministerråds rekommendationer rörande den sociala ekonomin som gäller för alla medlemsstater. Ministerrådets beslut innebär att Sverige senast november 2025 ska ha tagit fram strategier och redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller som planeras att vidtas för att stärka den sociala ekonomin. Sverige har mycket att vinna på att stärka den sociala ekonomin, där kooperativa företag är en viktig del. Regeringen därför snarast ta initiativ för att ta fram en samlad strategi för den sociala ekonomin och inrättandet av ett kansli för att samordna arbetet med den sociala ekonomin.
Socialt företagande är en viktig företagsform för att skapa arbetstillfällen för de som står långt utanför arbetsmarknaden och som har svårt att etablera sig. Arbetssökande med funktionsnedsättningar får möjlighet till en anpassad arbetsmiljö. Det är en företagsform som ger deltagarna möjlighet att kvalificera sig för de sociala trygghetssystemen och därmed bidra till att minska den sociala utsattheten.
Satsningar på kooperativa företag och andra delar av den sociala ekonomin kan bidra till att öka Sveriges ekonomiska tillväxt och skapa nya arbetstillfällen och samtidigt synliggöra den potential och expansiva kraft som finns där.
Inom den sociala ekonomin verkar en mängd olika företag och organisationer som kooperativ, ömsesidiga bolag och ideella föreningar. Gemensamt för den sociala ekonomin är att verksamheterna sätter människor, samhälle och miljö främst och har ett långsiktigt perspektiv på vinster.
Centrala delar i en strategi kan vara att inrätta ett kansli inom Regeringskansliet för att samordna arbetet med den sociala ekonomin samt att ge Tillväxtverket ett kunskaps-främjande uppdrag då okunskapen om social ekonomi och kooperativt företagande är stor.
En annan viktig del som en sådan strategi bör adressera är åtgärder för att stärka det finansiella stödet för verksamheter inom den sociala ekonomin, bland annat genom bättre finansieringsmöjligheter för kooperativa företag.
Regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att arbeta för att öka kunskapen om den sociala ekonomin samt underlätta möjligheterna för kooperativa företag inom den sociala ekonomin att starta och utveckla sin verksamhet.
|
Johan Andersson (S) |
|
|
Karin Sundin (S) |
Denis Begic (S) |
|
Mathias Tegnér (S) |
Azadeh Rojhan (S) |
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
Louise Thunström (S) |
|
Lars Mejern Larsson (S) |
Malin Larsson (S) |
|
Mattias Vepsä (S) |
|