Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
309 753 |
±0 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 439 255 |
±0 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
812 668 |
±0 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
489 278 |
±0 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
619 542 |
±0 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
76 910 |
±0 |
|
1:7 |
Turismfrämjande |
114 613 |
±0 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
390 747 |
±0 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
±0 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
228 281 |
±0 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
12 327 |
±0 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
234 589 |
±0 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
±0 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
39 910 |
±0 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
38 850 |
±0 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
11 000 |
±0 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 860 |
±0 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
371 096 |
±0 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
100 000 |
±0 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
37 082 |
±0 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
130 363 |
±0 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
568 367 |
±0 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
107 772 |
±0 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
23 517 |
±0 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
45 136 |
±0 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
419 000 |
±0 |
|
Summa |
8 955 115 |
±0 |
|
Sveriges näringsliv är ett av världens mest framstående, känt för sin anpassningsförmåga, innovativa kraft och starka omvärldsbevakning. Näringslivet förser samhället med allt ifrån maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Samhällsviktiga näringsverksamheter, såsom livsmedelsproduktion, behöver särskilt rustas för de nya förutsättningarna med ett nytt klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet, genom nya jobb och företag.
De stora samhällsutmaningarna innebär risker och möjligheter som vi i Miljöpartiet står redo att hantera och tillvarata. I vår budget presenterar vi därför omfattande satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft i såväl utgiftsområde 20 och 21 som 18 och 22.
Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industrirevolution och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft.
Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna:
De svåra globala utmaningar vi nu befinner oss i, med klimatkris och kraftig förlust av biologisk mångfald, måste vändas till en drivkraft för grön omställning till ett hållbart samhälle, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft.
För att nå miljömålen och målet om nettonollutsläpp till 2045 krävs investeringar i hållbar industriteknik. Under 2021 infördes en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna industriinvesteringar. Riskavtäckning kan bidra till att underlätta företagens möjligheter att finansiera långsiktiga investeringar. I budgetpropositionen för 2026 avvecklar regeringen de statliga kreditgarantierna för gröna industriinvesteringar. Miljöpartiet motsätter sig detta och föreslår att riksdagen beslutar att regeringen bemyndigas att under 2026 ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar som, inklusive tidigare utfärdade garantier, uppgår till högst 100 miljarder kronor.
|
Katarina Luhr (MP) |
|
|
Emma Nohrén (MP) |
Linus Lakso (MP) |
|
Amanda Palmstierna (MP) |
Rebecka Le Moine (MP) |