Förslag till riksdagsbeslut
Estonias förlisning 1994 som kostade över 500 svenskar livet har trots otaliga utredningar aldrig lyckats förklara sjunkförlopp eller fastställa något ansvar. De nya hål som journalisten Henrik Evertsson filmade 2019 utreds av Statens haverikommission SHK och dess motsvarighet i Estland OJK. Arbetshypotesen har varit att de orsakats vid bottenkontakt med det har visat sig att alla skadorna inte kan förklaras på det viset. De som inte kan ha uppkommit vid bottenkontakten har då orsakats på annat sätt i ett tidigare skede av förlisningen.
Samtidigt omgärdas förlisningen och utredningsinsatserna fortfarande av omfattande sekretess. Då det nu gått över 30 år sedan förlisningen torde det knappast finnas något som hotar Sveriges nationella säkerhet som motiverar en fortsatt sekretess. Ett hävande av sekretessavtal och hemligstämplade handlingar och full transparens i samtliga utredningar skulle öka möjligheterna att skapa ökad klarhet kring katastrofen samt öka en skadad tilltro till utredande och ansvariga myndigheter.
Likaså skulle ett fortsatt undantag från den så kallade gravfridslagen för nya undersökningar vara av stort värde. Ursprunget och innehållet i det internationella avtalet var att förhindra plundring och förbjuda att föremål tas upp från Estonia. Den svenska lagstiftningen går mycket längre och förbjuder explicit all vetenskaplig utredning som innebär att man genomför fortsatta vetenskapliga undersökningar och dokumentation av Estonia. Ett fortsatt undantag från förbudet att genomföra undersökningar av vraket är en förutsättning för att kunna skapa ökad klarhet.
|
Jan Riise (MP) |
|