Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.
Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroendet och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det.
För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen, i syfte att regionerna ska få ett större inflytande. Vi vill också att regionerna, i samverkan med den nationella nivån, tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet.
Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men vi vill samtidigt förbättra möjligheterna till privat finansiering. Vi har sedan tidigare lagt förslag om att underlätta kultursponsring, sänka dansbandsmomsen, införa avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst med mera. Det finns behov av ytterligare åtgärder på detta område som kan bidra till en bredare finansiering av kulturen.
Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Särskilt viktigt är att det finns förutsättningar för lokal nyhetsbevakning vilket är av stor betydelse för en fungerande demokrati.
Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet och behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att vi ska ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet fortsatt ska vara relevant för en bred publik. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Då är det också viktigt med en tillräcklig finansiering som gör det möjligt att upprätthålla och utveckla verksamheten över tid. Därför behövs också breda överenskommelser om sändningstillstånd för att säkra den oberoende ställning som public service behöver ha.
Civilsamhället behöver vara tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta tillvara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas. Dessa organisationer och föreningar bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstadkomma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Studieförbunden, som bland annat bidrar till kultur i hela landet med exempelvis replokaler där unga kan utvecklas inom musiken, måste värnas. Därför föreslår Centerpartiet ytterligare resurser till studieförbunden. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion ökat stöd till allmänna samlingslokaler, som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet. Idrott är den största folkrörelsen i Sverige och har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler. Inom folkhögskolan finns också möjlighet till utbildning som rustar för arbetsmarknaden. Dessa är exempel på civilsamhällets verksamheter. Staten behöver bidra genom att skapa goda förutsättningar.
Idrotts- och friluftslivet har mycket att erbjuda i form av hälsa, livsglädje och samvaro. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv riktning. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader.
Centerpartiet vill främja ett brett idrottsliv i hela landet, där både traditionella och nya sporter – även digitala – blir tillgängliga för fler. Det handlar om jämlikhet, delaktighet och att skapa möjligheter oavsett var man bor.
Idrotten och friluftslivet har också stora möjligheter att bidra till politiska mål såsom en levande landsbygd, barn och ungas hälsa, ökad trygghet i socioekonomiskt utsatta områden, minskad ofrivillig ensamhet bland äldre, bättre integration samt folkhälsa. Centerpartiet föreslår ett särskilt stöd om 50 miljoner kr till idrotten i utsatta områden samt 75 miljoner kr till barn och ungas idrottande.
Friluftslivet stärker såväl hälsa och gemenskap som beredskap. När fler får tillgång till natur och vandringsleder får vi ett friskare, tryggare och mer robust samhälle. Vi stärker därför medlen till friluftslivet. Vi vill samtidigt stärka kunskapen om allemansrätten och underlätta för friluftsrörelserna att verka. Friluftslivet behöver också få långsiktigt stabila ramvillkor och aktivt bidra till att stärka beredskapen i hela landet.
Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar att idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Det är viktigt att Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete kan fortsätta så att pojkar och flickor kan idrotta på samma villkor.
Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Vi vill tillsammans med idrotten och funktionshindersrörelsen ta fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för deltagande i parasport på olika nivåer. Centerpartiet föreslår en särskild satsning om 50 miljoner kronor för att främja en jämlik och jämställd idrott. Satsningen inkluderar riktade medel till parasport, som kan gå till anpassade anläggningar, hjälpmedel och ledarutbildning. Det är en rättvisefråga. Idrotten ska vara för alla.
Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets‑, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.
Sverige har också en viktig roll att spela i kampen mot dopning inom idrotten. Insatserna som genomförs inom idrotten med statligt stöd är av betydelse både för folkhälsan och för att upprätthålla världsantidopningskoden. Regeringen bör ta initiativ till att fler myndigheter och civilsamhällesaktörer kan bidra till att stärka och vidareutveckla antidopninginsatser, både i och utanför Sverige.
I samband med att spelskatten höjs anser Centerpartiet att det vore klokt att se över enhetligheten i skatten på spel, med särskild inriktning på att sänka skatten för trav och relaterade verksamheter och höja den på exempelvis nätcasinoverksamhet.
När Sverige tar medaljer i OS och Paralympics samlas hela landet i stolthet och gemenskap, samtidigt som människor i nästa generation inspireras att själva börja idrotta.
Elitidrotten spelar en viktig roll för att motivera barn, unga och vuxna till att själva börja träna eller delta i organiserad idrott och för att motivera till frivilliga insatser i idrottsföreningar. Elitidrottens förutsättningar och samlade resurstilldelning behöver ses över och förbättras i takt med förändringar i omvärlden. Vi ökar därför medlen till elitidrotten med 50 miljoner kronor. För att svensk elitidrott ska kunna vara internationellt konkurrenskraftig vill vi stärka den ekonomiska tryggheten och socialförsäkringsskyddet för elitidrottare.
Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen.
Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut och antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser, för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera, och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med näringslivet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagningsreglerna ses över.
Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande.
Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
83 206 |
−400 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
501 582 |
±0 |
|
1:3 |
Skapande skola |
226 464 |
±0 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
44 153 |
±0 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 753 |
±0 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 692 255 |
±0 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
20 616 |
−100 |
|
2:1 |
Bidrag till Operan och Dramaten |
802 500 |
±0 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
358 244 |
±0 |
|
2:3 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
249 098 |
±0 |
|
2:4 |
Statens musikverk |
113 346 |
−1 900 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
233 678 |
±0 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
151 335 |
−900 |
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
78 893 |
−300 |
|
4:1 |
Konstnärsnämnden |
25 302 |
−100 |
|
4:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
570 530 |
±0 |
|
5:1 |
Riksarkivet |
618 945 |
−2 100 |
|
6:1 |
Riksantikvarieämbetet |
341 359 |
−1 100 |
|
6:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
299 782 |
±0 |
|
6:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
490 000 |
±0 |
|
6:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
±0 |
|
7:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 612 476 |
−7 500 |
|
7:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
284 714 |
±0 |
|
7:3 |
Bidrag till vissa museer |
82 218 |
±0 |
|
7:4 |
Forum för levande historia |
65 842 |
−500 |
|
7:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
±0 |
|
7:6 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 518 |
±0 |
|
7:7 |
Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet |
53 708 |
±0 |
|
8:1 |
Stöd till trossamfund |
82 000 |
±0 |
|
9:1 |
Filmstöd |
555 444 |
±0 |
|
10:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 574 |
±0 |
|
10:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 592 |
±0 |
|
10:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
733 |
±0 |
|
10:4 |
Stöd till taltidningar |
43 406 |
±0 |
|
11:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
87 533 |
−300 |
|
11:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
240 680 |
±0 |
|
11:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
2 000 |
±0 |
|
12:1 |
Stöd till idrotten |
2 152 811 |
225 000 |
|
12:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
50 000 |
|
12:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
109 785 |
25 000 |
|
12:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
±0 |
|
12:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
223 758 |
−15 000 |
|
12:6 |
Stöd till plats för idrott |
250 000 |
±0 |
|
13:1 |
Statsbidrag till studieförbund |
1 496 023 |
500 000 |
|
13:2 |
Statsbidrag till folkhögskolor |
2 521 760 |
±0 |
|
13:3 |
Bidrag till tolkutbildning |
57 331 |
±0 |
|
13:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
268 158 |
±0 |
|
14:1 |
Spelinspektionen |
104 855 |
−500 |
|
Summa |
17 337 204 |
769 300 |
|
|
Catarina Deremar (C) |
|
|
Anne-Li Sjölund (C) |
Rickard Nordin (C) |