Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotikaanvändning. Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Regeringen har under 2025 presenterat en uppdaterad livsmedelsstrategi 2.0. Man missade tyvärr chansen att konkretisera den tidigare livsmedelsstrategins allmänna målsättningar för svensk livsmedelsproduktion och den innehöll även alltför få reformer som gör skillnad på gårdsnivå. För Centerpartiet råder inga tvivel om att lantbruksföretagens kostnader behöver sänkas och de administrativa bördorna behöver minska.
Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen har förvärrat problematiken och den har inte heller gjorts tillräckligt den här mandatperioden för att främja kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn genom bättre naturbruksutbildningar.
Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 understryker behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion. I dag har Sverige alltför låg självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel och vi måste sluta blunda för det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att kunna klara en allvarlig kris eller krig i framtiden.
Regeringen har aviserat att man ska investera i beredskapslager för livsmedel och jordbrukets insatsvaror de kommande åren. Det är positivt, men dessvärre har beskedet dröj. Vid sidan om lagerhållning behöver regeringen investera i ett mer robust jordbruk. Svenskt jordbruk behöver bli mindre fossilberoende och beredskapen på gårdsnivå behöver stärkas, så att det finns förutsättningar att klara exempelvis ett längre strömavbrott eller en bristsituation på vatten. Det behöver också skapas förutsättningar att bedriva jordbruk i hela landet, det vill säga även i landets glesbefolkade delar och i landsdelar med sämre odlingsförutsättningar.
Svenskt jordbruk regleras i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv och konstruktiv part i de samtal och förhandlingar som förs om jordbrukspolitiken på europeisk nivå, minst i diskussionerna om nästa gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2028–2034. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det behövs även särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig.
Regeringen har avsatt medel i den strategiska planen för att kompensera svenska mjölkproducenter för den svenska beteslagstiftningen. Centerpartiet välkomnar denna budgetsatsning, som vi länge har efterfrågat, och förhoppningen är att även kommissionen ska godkänna den. Regeringen borde även verka för att en motsvarande djurvälfärdsersättning, en dikopeng, ska bli verklighet för svensk nötköttsproduktion. Det behövs fler betande mular i de svenska landskapen och de fyller både en viktig roll för att bevara den biologisk mångfald och för att upprätthålla den svenska livsmedelsberedskapen. Trots dessa beroenden uppgår den svenska försörjningsgraden på nötkött till endast 58 procent.
Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande extremväder med såväl svår torka som kraftiga översvämningar visar på klimatförändringens påverkan, för att hantera detta måste det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen.
Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskapselement som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och omkring odlingslandskapet.
För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen reformeras. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats, och som Centerpartiet länge efterfrågat. Regeringen har utlovat åtgärder men vi väntar fortfarande på att se resultat. Viltskadorna inom jordbruket har ökat kraftigt på senare år och det krävs handlingskraft för att minska skador från klövvilt och de stora fåglarna. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En långsiktigt hållbar jakt- och viltvårdspolitik med bred förankring behövs för att stävja utvecklingen, men också för att utveckla viltet som resurs.
Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Särskilt behöver förvaltningssystemet för Östersjön reformeras för att skapa långsiktig hållbarhet. Tills de förändringarna finns på plats behöver Sverige ta sitt ansvar inom EU och driva på för att de kvoter som tilldelas är hållbara och skyddar ekosystemen.
Sverige har med sin långa kust och stora tillgång till vatten goda förutsättningar att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra att äta mer av och ur ett sysselsättningsperspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljöförstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byråkrati är några hämmande faktorer. Även förekomsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden.
Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd. För att hela Sverige ska leva, för svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogsbrukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs i den gröna omställningen kommer att öka då skogen är en förutsättning för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Skogen kan bidra till att vi kan ersätta fossila råvaror och samtidigt stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin. Dessutom är skogen en långsiktig kolsänka och viktig för värdefulla ekosystemtjänster. Skogsutredningen har presenterat två betänkanden med flera bra förslag som har förutsättningar att främja ett hållbart skogsbruk och samtidigt öka den skogliga tillväxten. Det är viktigt att förslagen realiseras av regeringen.
Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet. För svenska skogsägare finns det en risk att den här mandatperioden blir fyra förlorade år, trots en hög svansföring av Tidöpartierna före valet. Sittande regering har inte mäktat med några avgörande beslut vare sig när det gäller att stärka äganderätten eller att nyttiggöra skogens resurser som en hävstång för jobb och grön tillväxt.
Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
642 197 |
−2 800 |
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
574 373 |
10 000 |
|
1:3 |
Statens veterinärmedicinska anstalt |
243 865 |
−1 100 |
|
1:4 |
Bidrag till veterinär fältverksamhet |
158 824 |
±0 |
|
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
9 933 |
±0 |
|
1:6 |
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar |
133 349 |
±0 |
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
57 778 |
±0 |
|
1:8 |
Statens jordbruksverk |
937 527 |
−4 100 |
|
1:9 |
Bekämpning av växtskadegörare |
18 000 |
±0 |
|
1:10 |
Gårdsstöd m.m. |
7 681 572 |
±0 |
|
1:11 |
Intervention för jordbruksprodukter m.m. |
194 333 |
±0 |
|
1:12 |
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 |
3 257 312 |
250 000 |
|
1:13 |
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 |
2 204 200 |
±0 |
|
1:14 |
Livsmedelsverket |
727 547 |
−2 700 |
|
1:15 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
131 160 |
±0 |
|
1:16 |
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. |
57 413 |
±0 |
|
1:17 |
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur |
531 000 |
±0 |
|
1:18 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
34 830 |
±0 |
|
1:19 |
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. |
24 116 |
±0 |
|
1:20 |
Åtgärder på fjällägenheter |
1 529 |
±0 |
|
1:21 |
Främjande av rennäringen m.m. |
131 915 |
±0 |
|
1:22 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
2 421 487 |
−10 600 |
|
1:23 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
848 164 |
6 500 |
|
1:24 |
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien |
1 177 |
±0 |
|
1:25 |
Slakterikontroll |
168 053 |
−700 |
|
1:26 |
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet |
1 071 000 |
65 000 |
|
1:27 |
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 |
104 000 |
20 000 |
|
1:28 |
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 |
200 000 |
±0 |
|
Summa |
22 566 654 |
329 500 |
|
|
Helena Lindahl (C) |
|
|
Stina Larsson (C) |
Rickard Nordin (C) |
|
Anders Karlsson (C) |
|