Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper.
I dag är närmare 356 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration.
För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbetslöshet är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Tyvärr går den nuvarande regeringen i helt motsatt riktning. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden.
Den viktiga reform av Arbetsförmedlingen som Centerpartiet var drivande för har den nuvarande regeringen tyvärr inte förvaltat. I stället går utvecklingen i motsatt riktning och myndigheten har snarare gått tillbaka till att arbeta som man gjorde tidigare.
Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och tryggar framtidens arbetsmarknad.
Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effektiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver påskyndas genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta. Jobbfokuset i trygghetssystemen behöver därför öka avsevärt.
Efter att Tidöregeringen avvecklade intensivåret har ett vakuum uppstått i integrationspolitiken. Centerpartiet förespråkar en ny modell som vi kallar nystartsåret. En obligatorisk insats för alla som står långt ifrån arbetsmarknaden och inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige ska ta del av ett nystartsår med studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper, detta kombinerat med praktik och matchning. Efter avslutat nystartsår ges automatiskt rätt till etableringsjobb och/eller nystartsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Den som efter längre arbetslöshet vägrar delta i nystartsår kommer få påtagligt lägre bidrag. Intensivåret behöver kombineras med en reformerad språkundervisning för invandrare som har ett starkare fokus på genomströmning och att komma i arbete. Därför vill Centerpartiet omvandla sfi till jobbsvenska med fokus på att den studerande ska komma i arbete genom samarbete med näringslivet, med tydligare inriktning mot antingen jobb eller fortsatta studier.
Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen måste reformeringen av Arbetsförmedlingen genomföras, så att arbetslösa får hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet.
Centerpartiet verkar för en reform av a-kassan, där ersättningsgraden är 80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1 090 kronor och ett golvbelopp på 500 kronor, 70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kronor och ett golvbelopp på 440 kronor, 65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kronor och ett golvbelopp på 410 kronor, 60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kronor och ett golvbelopp på 380 kronor.
Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
7 821 683 |
−2 034 000 |
|
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser |
45 973 112 |
−12 330 000 |
|
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser |
6 073 822 |
1 010 000 |
|
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
20 212 263 |
−2 500 000 |
|
1:5 |
Nystartsjobb och etableringsjobb |
2 153 201 |
±0 |
|
1:6 |
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige |
132 554 |
−700 |
|
1:7 |
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 |
1 864 000 |
±0 |
|
1:8 |
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering |
52 809 |
−200 |
|
1:9 |
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen |
86 510 |
−400 |
|
1:10 |
Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen |
66 560 |
±0 |
|
1:11 |
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten |
8 303 |
±0 |
|
1:12 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
2 292 000 |
±0 |
|
1:13 |
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd |
3 150 824 |
±0 |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
1 010 926 |
−14 200 |
|
2:2 |
Arbetsdomstolen |
38 613 |
−200 |
|
2:3 |
Internationella arbetsorganisationen (ILO) |
43 722 |
±0 |
|
2:4 |
Medlingsinstitutet |
69 750 |
−400 |
|
2:5 |
Regional skyddsombudsverksamhet |
112 000 |
±0 |
|
Summa |
91 162 652 |
−15 870 100 |
|
|
Jonny Cato (C) |
|
|
Helena Vilhelmsson (C) |
Christofer Bergenblock (C) |