Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att likställa djurplågeri med brott som begås mot särskilt utsatta grupper, såsom barn, äldre eller personer i beroendeställning, och tillkännager detta för regeringen.
I svensk lagstiftning har det under lång tid funnits en stark utveckling när det gäller att ge utsatta grupper ett särskilt skydd. Barn, äldre och personer i beroendeställning har tillerkänts ett förstärkt straffrättsligt skydd, eftersom de är sårbara och i hög grad utlämnade till andras maktutövning.
Djur är i praktiken i en liknande situation. De är kännande varelser, helt beroende av människans omsorg och makt. Trots detta behandlas djurplågeri i straffrättslig mening fortfarande på en nivå som i många fall inte motsvarar brottets allvar. Straffvärdet är i regel lågt och sällan jämförbart med de straff som utdöms för brott mot människor i beroendeställning. Detta står i kontrast till det samhälleliga värde vi i dag tillskriver djur, och det växande intresset för djurvälfärd och etik.
För att lagstiftningen ska spegla den värdering som samhället faktiskt gör av djurs ställning bör det övervägas att likställa djurplågeri med brott som begås mot individer i beroendeställning. Det skulle innebära en tydligare signal om att djur inte är egendom, utan levande individer vars utsatthet ska tas på största allvar. En sådan reform skulle sannolikt innebära höjda straffsatser och ge domstolar bättre möjlighet att utdöma påföljder som står i proportion till brottets karaktär.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att tillsätta en utredning med syfte att analysera hur straffrätten kan utvecklas för att säkerställa ett starkare skydd för djur, inklusive möjligheten att jämställa djurplågeri med brott som begås mot särskilt utsatta grupper. Detta skulle både förstärka respekten för djurvälfärd och tydliggöra att samhället inte accepterar att de mest försvarslösa utsätts för lidande.
|
Michael Rubbestad (SD) |
|