Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Integrationsåtgärder |
101 825 |
±0 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
4 389 646 |
363 000 |
|
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
170 437 |
±0 |
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
110 919 |
15 000 |
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
682 039 |
310 000 |
|
3:2 |
Jämställdhetsmyndigheten |
188 197 |
±0 |
|
3:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
48 163 |
±0 |
|
4:1 |
Åtgärder mot utanförskap |
175 000 |
±0 |
|
99:1 |
Ny myndighet för arbete mot segregation |
±0 |
70 000 |
|
99:2 |
Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar |
±0 |
100 000 |
|
Summa |
5 866 226 |
858 000 |
|
Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat.
Sverige bör vara en förebild när det gäller global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vi avsätter 200 miljoner kronor för år 2026, 600 miljoner kronor för år 2027 och 700 miljoner kronor för år 2028.
Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn. Den sänkning som regeringen genomfört under mandatperioden i 1:2 bör därför återställas. Vi avsätter därmed 50 miljoner kr år 2026.
Vi anser att det är ett feltänkande att så som regeringen föreslår strypa den indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända som nu finns. Indexeringen har tidigare justerats upp med koppling till förändring i prisbasbeloppet. I takt med ökade kostnader, inte minst på grund av inflation och ett tufft läge för kommunerna, är det allt annat än ansvarstagande att dra ner på denna post. För att återställa indexeringen av schablonersättningen för mottagande av nyanlända avsätter vi 113 miljoner kronor för 2026.
Vidare ser vi hur misstänkliggörandet mot individer och grupper ökar i vårt samhälle och olika typer av rasism blommar upp, bland annat till följd av kriget mellan Israel och Palestina. Judar, muslimer och transpersoner är några av de grupper som fått utstå ökat hat och hot under året. Även arbetet mot funkofobi och afrofobi kräver fortsatta kraftfulla åtgärder. För att förstärka arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering tillför vi 10 miljoner årligen på anslag 2:2. Vi utökar också stödet till dem som utsatts för olika typer av hat, genom att inrätta en nationell stödlinje för hatbrott. I dagsläget är det många som utsätts för hatbrott som inte vågar göra en polisanmälan. Därför behövs en stödlinje, bemannad med erfaren och kunnig personal, som kan erbjuda såväl stöd som vägledning för alla typer av hatbrott. Vi avsätter 5 miljoner för en nationell stödlinje på anslag 2:2.
Regeringen har gjort satsningar för att bekämpa antisemitism, vilket är ett bra och viktigt steg. Samtidigt måste vi också fokusera på andra former av rasism och diskriminering. Med tanke på den aktuella situationen i omvärlden, är insatser mot islamofobi särskilt angelägna. I samma anda gör regeringen en satsning på ökad kunskap om Förintelsen genom utökade stöd till Forum för levande historia – något vi välkomnar. Men vi ser också att Forum för levande historia bör få ett utökat uppdrag att bidra till att öka medie- och informationskunnigheten och motverka ökad rasism och hatbrott. Vi avsätter 50 miljoner för detta ändamål på utgiftsområde 17 (anslag 1:4).
Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för våldsutsatta kvinnors situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våld, hedersrelaterat våld och vad som krävs för att förbättra kvinnornas situation.
Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd. Men vi ser också att kvinno- och tjejjourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta våldsamma normer. Trots att statsbidraget sedan förra året både permanentats och ökats till kvinno- och tjejjourerna, ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge kvinnor det stöd de faktiskt behöver. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Vi satsar därför ytterligare 30 miljoner på kvinno- och tjejjourernas verksamhet.
Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet. Vi skjuter till 20 miljoner till dessa organisationer.
Lagstiftningen för placering i skyddade boenden har nyligen stärkts. Med ökade krav, inklusive att barn ska få egna placeringsbeslut, riskerar kostnaderna öka för kommunerna. Antalet placeringar har gått ner till viss del och det finns en oro hos t ex Unizon över detta. Det är svårt att veta exakta skäl.
Miljöpartiet vill att staten fortsättningsvis ska stå för halva kostnaden för placeringar på skyddade boenden. Kommunen får i efterhand fakturera för halva placeringskostnaden. Detta enligt ett system som redan finns i Danmark och som kan skapa större stabilitet vad gäller ekonomiska förutsättningar för placeringar för de som behöver. Vi avsätter 260 miljoner årligen i detta syfte.
För många som genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det brist på både information om och möjligheter att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, men även en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken att de inte har ett medborgarkontor; för 41 kommuner saknas information. Miljöpartiet vill göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som är i behov och för att utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. Satsningen behöver bli märkbar i hela landet. Vi avsätter 100 mk årligen i detta syfte till ett nytt anslag 99:2.
Segregation är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från staten. Det skapar onödig utsatthet och problem för både samhället och individen. Minskad segregation kan samtidigt minska behovet av vissa integrationsinsatser, och det är smartare och mer effektivt att bygga ett samhälle som fungerar för alla från början. Miljöpartiet anser att en förstärkt myndighet mot segregation behöver inrättas.
|
Leila Ali Elmi (MP) |
|
|
Janine Alm Ericson (MP) |
Annika Hirvonen (MP) |
|
Amanda Palmstierna (MP) |
Nils Seye Larsen (MP) |
|
Malte Tängmark Roos (MP) |
|