Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
77 066 828 |
±0 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
15 306 336 |
±0 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
71 191 794 |
±0 |
|
1:4 |
Forskning och teknikutveckling |
1 463 905 |
±0 |
|
1:5 |
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten |
15 781 |
±0 |
|
1:6 |
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk |
522 014 |
±0 |
|
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
381 980 |
±0 |
|
1:8 |
Försvarets radioanstalt |
3 425 329 |
±0 |
|
1:9 |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
796 361 |
±0 |
|
1:10 |
Nämnder m.m. |
9 236 |
±0 |
|
1:11 |
Försvarets materielverk |
4 248 967 |
±0 |
|
1:12 |
Försvarsunderrättelsedomstolen |
14 981 |
±0 |
|
1:13 |
Myndigheten för totalförsvarsanalys |
93 821 |
±0 |
|
1:14 |
Stöd till Ukraina |
39 725 000 |
±0 |
|
2:1 |
Kustbevakningen |
2 031 678 |
±0 |
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor |
506 850 |
±0 |
|
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
27 580 |
±0 |
|
2:4 |
Krisberedskap |
4 040 508 |
±0 |
|
2:5 |
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal |
454 671 |
±0 |
|
2:6 |
Myndigheten för civilt försvar |
2 017 449 |
±0 |
|
2:7 |
Statens haverikommission |
67 141 |
±0 |
|
2:8 |
Myndigheten för psykologiskt försvar |
159 794 |
±0 |
|
2:9 |
Rakel Generation 2 |
799 389 |
±0 |
|
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
655 092 |
−108 000 |
|
Summa |
225 022 485 |
−108 000 |
|
Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det allvarliga politiska läget med ett fullskaligt invasionskrig i Europa, samt fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. Miljöpartiet har ställt sig bakom huvudinriktningen i Försvarsberedningens rapport Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad och proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030. Därefter har Miljöpartiet tillsammans med övriga riksdagspartier ställt sig bakom en kompletterande överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och utbyggnaden av totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att man inför en totalförsvarsfond vid sidan av balansmålet som skapar ett ekonomiskt utrymme på upp till 300 miljarder kronor för en snabb utbyggnad av totalförsvaret. En viktig del i uppgörelsen är att upp till 50 miljarder kronor frigörs för investeringar i civilt försvar och för att stärka den civila beredskapen.
Miljöpartiet bidrar konstruktivt inom försvarspolitiken och värnar en bred enighet. Sverige står nu inför en historiskt stor upprustning och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga samtidigt som den sker på ett resurseffektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas, måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt – en långsiktigt hållbar försvarsuppbyggnad. Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan stat.
I valrörelsen 2022 talade Ulf Kristersson om att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga stöd. I budgetpropositionen för 2026 vill regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden om 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom 40-åriga prissäkringsavtal för ny kärnkraft.
Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp.
Ny kärnkraft kommer mest troligt inte att kunna bidra till ett enda av Sveriges klimatmål, varken till 2030, 2040 eller 2045. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Regeringen har satt ett mål om motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035. Givet en genomsnittlig försening hamnar vi då bortom 2045. Mycket tyder på att tidsplanen kommer att spricka. Vattenfall har meddelat att man kan ta ett eventuellt investeringsbeslut tidigast år 2029. Ingen av de SMR-leverantörer som Vattenfall har fortsatt dialog med har hittills byggt en enda färdig reaktor.
Miljöpartiet avslår den föreslagna bemyndiganderamen för statliga lån om 440 miljarder kronor samt bemyndiganderamen för prissäkringsavtal om 400 miljarder. Vi avvisar regeringens anslag för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer samt för differenskontrakt för nya reaktorer. Vidare avvisar vi medel till genomförande av kärnkraftsprövningsutredningen samt de satsningar som görs på tillståndsprocesser specifikt öronmärkta för kärnkraft. Det handlar om totalt 212 miljoner kronor för 2026, 280 miljoner för 2027 samt 430 miljoner för 2028.
Inom ramen för utgiftsområde 6 innebär det att vi avvisar de 108 miljoner som avsatts till Strålsäkerhetsmyndigheten för mottagande, prövning och granskning av nya kärntekniska anläggningar.
|
Emma Berginger (MP) |
|
|
Janine Alm Ericson (MP) |
Jacob Risberg (MP) |