Förslag till riksdagsbeslut
Estetiska ingrepp och plastikkirurgi är en växande bransch i Sverige och internationellt. Samtidigt har branschen länge präglats av otydligt ansvar, bristande tillsyn och allvarliga brister i patientsäkerheten. Redan 2019 uppmärksammades behovet av att tydliggöra ansvaret för komplikationer som uppstår vid estetiska ingrepp. Trots detta har få konkreta åtgärder genomförts.
IVO:s rapport från november 2024 visar att problemen kvarstår, trots att lagen från 2021 kräver att endast legitimerade läkare eller tandläkare får utföra kirurgiska estetiska ingrepp, och endast legitimerad personal får utföra injektionsbehandlingar. Rapporten pekar på allvarliga brister såsom otillräcklig kompetens, bristande hygienrutiner, felaktig läkemedelshantering och undermålig dokumentation. Dessa brister har lett till vårdskador – och i vissa fall även dödsfall.
Liberalerna var pådrivande för den nya lagstiftningen där patienter skyddas bättre, bland annat genom skärpta kompetenskrav, krav på information och betänketid samt en åldersgräns på 18 år. En patient som drabbas av vårdskador efter estetiska ingrepp har givetvis samma ovillkorliga rätt till vård som alla andra, och det ska inte ställas ekonomiska krav på den enskilde. Men den principen utesluter inte att den privata aktör som orsakat skadan också kan hållas ansvarig. För estetiska ingrepp utan medicinska skäl och utanför det offentliga systemet bör det utredas om ett visst kostnadsansvar bör införas, till exempel genom obligatoriska ansvarsförsäkringar. Det bör även utredas hur en sådan modell kan utformas rättssäkert.
Behovet av ökad samverkan inom EU är stort, särskilt i relation till estetiska behandlingar som svenskar genomgår i andra länder.
|
Helene Odenjung (L) |
|