Förslag till riksdagsbeslut
Kroppskameror används i dag av polisen, SJ:s tågvärdar, kommunala parkeringsvakter och i pilotprojekt med ordningsvakter i flera kommuner. Erfarenheterna är genomgående positiva. Kamerorna har visat sig bidra till ökad trygghet, minskat våld och hot mot tjänstepersoner samt stärkt bevisläget vid rättsprocesser.
Trots detta finns det ännu ingen nationell reglering som gör kroppskameror obligatoriska för ordningsvakter eller naturvårdsvakter. Detta skapar en ojämnhet i hur ordningsstörningar och mindre förseelser hanteras. Ordningsvakter och naturvårdsvakter har i dag begränsade verktyg för att styrka bevisbördan vid ingripanden. Avsaknaden av kameror kan leda till ord-mot-ord-situationer, vilket försvårar både rättssäkerheten och efterföljande processer. Polisen belastas med ärenden som skulle kunna hanteras snabbare och enklare om bevismaterial från kroppskameror fanns tillgängligt.
Kroppskameror stärker rättssäkerheten, minskar konfliktnivåer och skyddar både allmänheten och tjänstepersoner. Sverige bör införa enhetliga och tydliga regler som gör kamerorna till ett självklart verktyg för ordningsvakter och naturvårdsvakter i deras arbete.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|