Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ISÖB-lagstiftningen (lagen om kontaktförbud m.m. för internetrelaterade sexualbrott mot barn) så att den anpassas efter vårt digitaliserade samhälle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Varje år föds omkring 110 000–115 000 barn i Sverige. Dessa barn förtjänar en trygg uppväxt fri från övergrepp. I verkligheten ser det annorlunda ut: en aktuell kartläggning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att närmare 30 procent av elever i årskurs 9 uppger att de utsatts för sexuella övergrepp, en kraftig ökning från 2016 då motsvarande siffra låg på 20 procent. Det motsvarar i dag nästan 9 barn i en genomsnittlig skolklass.
Enligt Brå anmäldes 25 296 sexualbrott under 2024, en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Av dessa var 4 146 våldtäkter mot barn (0–17 år) – vilket innebär att nära hälften av alla våldtäktsanmälningar rör barn. Antalet våldtäkter mot barn under 15 år ökade dessutom med 14 procent på bara ett år. Den negativa trenden visar inga tecken på att vända.
Allt yngre barn drabbas av internetrelaterade sexualbrott. Antalet polisanmälningar som rör spridning av övergreppsmaterial på nätet ökar, och brottsoffren blir allt yngre. En stor del av övergreppen sker via digitala plattformar där förövare manipulerar barn till sexuell posering. Här blir lagstiftningens brister tydliga. I dag räknas sparade bilder inte som sexuell posering om de inte skickats i direkt anslutning till en chatt. Det innebär i praktiken ett kryphål som förövare kan utnyttja.
Lagen om olaga integritetsintrång har moderniserats för att möta digital brottslighet, men ISÖB-lagstiftningen har inte fullt ut följt med samhällsutvecklingen. När syftet med lagstiftningen är att skydda barn och stärka samhällets förmåga att övervaka och kontrollera personer dömda för allvarliga sexualbrott, måste den vara anpassad efter vår digitala verklighet.
Vi talar om de mest vidriga brotten som kan begås – mot barn som ofta inte ens hunnit börja skolan. Det är barns rätt till trygghet som måste väga tyngst, inte förövarnas möjligheter att hitta kryphål i lagen.
En översyn av ISÖB-lagstiftningen är därför nödvändig för att stärka barnens skydd i ett digitaliserat samhälle Jag har tidigare motionerat i frågan Riksmötet 2024/25 - vissa framsteg har gjorts men de är inte tillräckliga för att stänga alla kryphål och möta den snabba tekniska- och sociala förändringen.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|