Motion till riksdagen
2025/26:3302
av Lars Püss (M)

Finansiering av infrastruktur

---

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att säkra en långsiktig och hållbar finansiering av underhållet av Sveriges infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En välfungerande infrastruktur är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, arbetspendling och regional utveckling. Detta gäller inte minst i Halland, där både industrin och logistiksektorn är starkt beroende av tillförlitliga väg- och järnvägsförbindelser. Halland är dessutom en strategiskt viktig transportlänk mellan södra och västra Sverige och utgör en central del av godsflödena längs med västkusten.

Trots detta är underhållssituationen för vägar och järnvägar bekymmersam. Näringslivets beräkningar visar att den nationella underhållsskulden riskerar att fördubblas mellan 2015 och 2033, från 59 till 113 miljarder kronor. Detta slår direkt mot Hallands företag och invånare. Bristande vägunderhåll påverkar transporter till och från våra hamnar, livsmedelsindustrins logistikflöden och försämrar möjligheterna till kompetensförsörjning genom pendlingsresor, särskilt från inlandet.

Det är bra och positivt att regeringen har tagit stora steg för att förbättra vägunderhåll och nyinvesteringar i väg och järnväg, där 200 miljarder kronor mer satsats i den nya infrastrukturpropositionen jämfört med den förra. Samtidigt måste mycket göras vidare.

Särskilt utsatta är de mindre vägarna på landsbygden och järnvägssträckor med stor betydelse för industrin. I dag är det uppskattningsvis fyra gånger dyrare att åtgärda eftersatt underhåll än att utföra förebyggande åtgärder. Det är alltså inte bara en fråga om funktion – utan också om ekonomi och ansvarstagande.

Den nationella planen för underhåll av järnväg 2022–2033 minskar endast underhållsskulden marginellt, från 46 till 37 miljarder kronor. Denna ambitionsnivå räcker inte. Än mer oroande är avsaknaden av långsiktig finansiering – där infrastrukturen riskerar att bli ett budgetreglage i lågkonjunktur, trots att transportbehoven i Halland och övriga Sverige är fortsatt höga.

För att möta både de nationella och regionala behoven, särskilt i en tillväxtregion som Halland, bör följande reformer genomföras:

• Långsiktig underhållsplan
  Trafikverkets underhållsplan bör utvidgas till ett 20-årigt perspektiv, i stället för dagens fyra år. Det skapar stabilitet och förutsägbarhet för att långsiktigt kunna avveckla underhållsskulden – något som särskilt gynnar regioner med snabbt växande transportbehov, som Halland.
• Tydlig underhållsstandard för industribananätet
  De järnvägsbanor som är centrala för Hallands industri – till exempel sträckningar för godstrafik genom inlandet – måste underhållas så att de håller den kvalitet de byggts för. Trafikverket bör fastställa en miniminivå för acceptabel standard som sedan utgör ”golvet” för underhållsarbetet.
• Stärkt bärighetsanslag för landsbygdens vägar
  Vägnätet på landsbygden i Halland behöver stärkas. För att främja företagsamhet, service och arbetspendling i hela länet bör det s.k. bärighetsanslaget – det vill säga medel till de vägar med sämst bärighet – höjas i den nationella planen.
• Tillräckliga anslag per kilometer väg
  Underhållsanslagen per kilometer väg måste höjas till en nivå där underhållsskulden långsiktigt kan byggas bort. Det är särskilt viktigt i en växande region som Halland, där befolkningstillväxt och industriutveckling ställer högre krav på tillförlitlig infrastruktur.

Halland är ett av Sveriges starkaste logistiklän, men det är också ett län där både inland och kust måste fungera tillsammans. Bristande infrastruktur hotar denna balans och hämmar tillväxten. Genom att långsiktigt säkra finansiering och underhåll kan vi stärka Hallands konkurrenskraft och förbättra villkoren för både företag och hushåll i hela länet.

Lars Püss (M)