Motion till riksdagen
2025/26:3251
av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M)

Förbättrad tillgång till organiserad idrottsverksamhet för barn – samarbete mellan skola och föreningsliv

---

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge skolor ett utökat uppdrag att samverka med idrottsföreningar, så att barn kan delta i organiserad idrottsverksamhet under eftermiddagen i stället för att enbart erbjudas fritidsverksamhet, och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla en modell för samordning av resurser mellan skola och föreningsliv för att stärka barns tillgång till idrott och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Fysisk inaktivitet bland barn är ett växande folkhälsoproblem. Samtidigt är tillgången till organiserad idrott ojämnt fördelad – särskilt för barn i familjer med begränsade resurser eller för barn med funktionsnedsättningar.

I många kommuner står idrottsanläggningar tomma under eftermiddagarna, medan kvällstiderna är hårt belastade. Det innebär att barn ofta får träna sent på kvällen, vilket påverkar sömn, kostvanor och skolprestationer negativt. Föräldrar upplever samtidigt svårigheter att få vardagen att gå ihop när träningstiderna ligger sent.

Här finns en möjlighet att tänka nytt. Genom att skolor får ett tydligare uppdrag att samverka med idrottsföreningar kan organiserad träning erbjudas direkt efter skoldagens slut, vanligtvis mellan kl. 14 och 17. På detta sätt skapas:

Bättre folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet och minskad risk för ohälsa.

Mer jämlika möjligheter till idrott, oavsett familjens ekonomi eller förutsättningar.

Effektivare nyttjande av idrottsanläggningar och en bättre balans i hela samhällets resursanvändning.

Avlastning för fritidshemmen och bättre förutsättningar för familjelivet.

Erfarenheter från Island och Norge visar att denna modell fungerar väl. På Island kombineras eftermiddagsidrott med ett fritidskort – ett ekonomiskt stöd som alla barn kan använda för organiserade fritidsaktiviteter. Resultatet är ökad delaktighet, stärkt folkhälsa och minskade skillnader mellan barn.

Att förlägga idrottsaktiviteter till eftermiddagen har också särskilda fördelar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och andra stödbehov. Skolmiljön är en trygg plats och eftermiddagstid underlättar tillgång till stöd, anpassningar och utbildade ledare.

Förslaget ger flera samhällsvinster:

• Bättre hälsa och skolresultat för barn.
• Minskade skillnader mellan barn från olika socioekonomiska bakgrunder.
• Stärkt inkludering av barn med funktionsnedsättningar.
• Effektivare nyttjande av samhällets idrottsinfrastruktur.
• Nya arbetstillfällen genom ökad efterfrågan på tränare och ledare.
• Långsiktiga besparingar för hälso- och sjukvården.

Avslutning

Genom att samordna skolans resurser med idrottsföreningarnas kompetens kan fler barn få tillgång till meningsfulla och hälsosamma aktiviteter. Förslaget stärker barns rättigheter enligt barnkonventionens artikel 31 – rätten till vila, fritid, lek och deltagande i kulturella och idrottsliga aktiviteter.

Detta är en konkret åtgärd för att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling, samtidigt som samhällets resurser används mer effektivt.

Camilla Brunsberg (M)

Marléne Lund Kopparklint (M)