Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge företag en rimlig ekonomisk kompensation då de erbjuder lärlingsplatser på gymnasienivå som leder till en yrkesexamen och tillkännager detta för regeringen.
Det finns ungdomar som har en hög tröskel för att kunna eller vilja ta till sig teoretiska studier. För dessa ungdomar är det avgörande att det finns vägar till en fullständig gymnasieexamen genom praktiskt lärande. En lärlingsutbildning direkt på ett företag, som leder fram till en yrkesexamen, är en sådan väg.
Det är möjligt att utforma lärlingsutbildningar som leder till en yrkesexamen inom de områden där det finns möjlighet att genomgå ett gesällprov. Ett gesällprov kan avläggas efter ett visst antal timmars dokumenterad utbildning och erfarenhet i yrket, eller motsvarande av branschen validerade kunskaper. Gesällprovet är ett yrkesprov som ska visa att den prövade har de kunskaper, kompetenser och färdigheter som krävs för att självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer i yrket. Provet ska utföras i nära anslutning till att utbildningen i yrket slutförs.
För att fler företag ska kunna och vilja erbjuda lärlingsplatser krävs incitament. Att ta emot en lärling innebär ansvar, handledningstid och produktionsbortfall. För små företag kan detta vara avgörande för om de alls kan ta emot en lärling.
Om fler ungdomar ges möjlighet att nå en yrkesexamen genom en lärlingsutbildning stärks både arbetsmarknaden och samhället i stort. Varje ungdom som annars riskerar att hoppa av gymnasiet men istället får jobb och utbildning är en investering i framtiden. Alla kan eller vill inte studera teoretiska ämnen, och skolsystemet måste ge plats för olika förutsättningar.
Regeringen bör ta fram ett konkret upplägg för hur företag kan ges en rimlig ekonomisk kompensation när de erbjuder lärlingsplatser på gymnasienivå som leder till yrkesexamen, särskilt inom yrken där gesällprov finns.
|
Camilla Brunsberg (M) |
|