Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över relevant lagstiftning för att införa ett nationellt förbud mot regelbundna och institutionaliserade offentliga böneutrop och tillkännager detta för regeringen.
Böneutrop rymmer ett vittnesbörd, kallelse till bön samt en proklamation av islam över en stad, eller annat geografiskt område: ”Allah är störst. Allah är störst. Jag vittnar att det finns ingen gud (som är värd tillbedjan) utom Allah.
Böneutropet bär på likheter med det som vi i vardagligt tal benämner torgmöte. Böneutrop och religiösa torgmöten har gemensamt att de sprider ett religiöst budskap i det offentliga rummet. De flesta av oss har mött exempelvis Frälsningsarmén, Hare krishna och Jehovas vittnen när de försöker kommunicera sitt religiösa budskap. Dessa torgmöten äger rum efter en ansökan att få vara på en viss plats och under en viss tid.
Böneutrop är dock inget torgmöte, det handlar om att konstant, som vi vet från muslimska länder att fem gånger, varje dag i veckan, året om, få tvinga på andra människor sin trosbekännelse.
Upp till dags dato finns böneutrop som regelbundet ropas ut över bostadsområden i Fittja, Karlskrona och Växjö. Flera debattörer menar att vi måste tillåta detta utifrån religionsfriheten. Det är både okunnigt och felaktigt.
Böneutrop är inte ett nödvändigt rekvisit för att kunna utöva religionen. Detta bevisas bäst av att de flesta muslimska moskéer inte har eller vill ansöka om tillstånd för böneutrop. Dessutom, om religionsfriheten skulle kräva ett godkännande av böneutrop så måste vi bevilja böneutrop fem gånger om dagen sju dagar i veckan, året runt, och inte endast en gång i veckan.
Som kristdemokrat kommer jag alltid försvara alla människors rätt att få utöva sin religion, alldeles oavsett om man är kristen, muslim, jude, ateist, buddist, osv. Religionsfriheten – att ensam eller tillsammans med andra – få utöva sin religion är grundlagsfäst och skall så vara.
Religionsfriheten är en mänsklig rättighet och får inte sättas på undantag alldeles oavsett vad vi tycker om andra religioner som finns i vårt land. Vår rätt till religionsfrihet får dock inte begränsa andras rätt till samma sak. Rättigheter begränsas således av andras rätt till samma rättigheter. Religionsfrihet är även rätten att inte ha en religiös tro.
Det innebär att vi inte ska behöva eller tvingas till att lyssna till återkommande och institutionaliserade trosbekännelser, som via högtalare, ropas ut från religiösa byggnader som medborgare inte kan värja sig ifrån i sina hem.
|
Hans Eklind (KD) |
|