Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över och tydliggöra gällande riktlinjer för skolavslutningar i kyrkan, särskilt i fråga om tillåtligheten av konfessionella inslag, och tillkännager detta för regeringen.
Många svenska skolor har en lång tradition av att hålla sina skolavslutningar i kyrkan. Denna sed går tillbaka till 1800-talet och har blivit en naturlig och uppskattad del av vårt gemensamma kulturarv. Skolavslutningar i kyrkan är mer än bara en plats för avslutande ceremonier – de utgör ett återkommande kulturellt och socialt nav där generationer förenas i sång, eftertanke och gemenskap.
Dessa ceremonier har ett stort värde, både historiskt och samhälleligt. De skapar kontinuitet över generationer, stärker känslan av sammanhang och bidrar till en gemensam värdegrund. Kyrkorummet fungerar i detta sammanhang inte bara som en religiös plats, utan som en symbol för kontinuitet, historia och samhörighet.
Trots detta råder fortfarande osäkerhet kring i vilken omfattning skolavslutningar får hållas i kyrkan och om inslag som psalmsång eller korta betraktelser av kyrkans företrädare är tillåtna. Skollagen och Skolverkets riktlinjer tillåter skolavslutningar i kyrkan, men förbjuder konfessionella inslag under obligatoriska skolaktiviteter. Detta skapar en gråzon som gör att många skolor väljer att helt avstå från kyrkan – inte på grund av brist på vilja, utan av rädsla för att bryta mot regelverket.
Denna osäkerhet riskerar att leda till att en viktig del av den svenska skoltraditionen försvinner. När djupt rotade traditioner ifrågasätts eller tonas ned, förlorar vi också delar av den identitet och det sammanhang som bidragit till att forma vårt land. Sverige är ett sekulärt land, men det innebär inte att kristendomen – som haft avgörande betydelse för landets historia, kultur och värdegrund – ska osynliggöras i det offentliga rummet.
Det är därför rimligt att regeringen ser över regelverket och klargör att skolavslutningar kan hållas i samverkan med kyrkan, även om detta inkluderar traditionella religiösa inslag såsom psalmsång eller en kort betraktelse. Dessa moment är ofta mer kulturellt än religiöst präglade och ska inte automatiskt tolkas som konfessionella i den bemärkelse som skollagen syftar till att förhindra.
Att värna om dessa traditioner är att värna om den sammanhållning, identitet och historia som förenar människor i vårt land. Är det något som sannerligen förenar vårt land är det att få sjunga ”Den blomstertid nu kommer” till tonerna av en kyrkorgel innan det härliga sommarlovet börjar.
|
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|