Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa likvärdig vård inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) i hela landet, med Värmland som exempel på de stora brister som finns, och tillkännager detta för regeringen.
Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Sverige. Situationen är särskilt allvarlig i Värmland, där över 1 000 barn och ungdomar står i kö för en fördjupad neuropsykiatrisk utredning och cirka 250 väntar på sitt första besök hos BUP (SVT, 2024). Samtidigt rapporterar BUP i regionen om personalbrist – bland annat saknas flera överläkare – vilket ytterligare förvärrar situationen för barn och unga. Denna resursbrist riskerar att leda till att barn inte får hjälp i tid och därmed får ökade problem som kunde ha förebyggts.
Statistiken över psykisk ohälsa i Värmland visar på allvaret. Varje år dör i genomsnitt 43 personer i länet till följd av självmord (Region Värmland, 2023). Att inte barn och unga får tidiga insatser innebär att fler riskerar att hamna i livshotande situationer.
BUP:s köer och bristande resurser får också konsekvenser för skolan. En regional konferens 2024, ”Hälsa för lärande – lärande för hälsa”, samlade Värmlands kommuner och visade på vikten av att skolor ges förutsättningar att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa. Men utan en fungerande barn- och ungdomspsykiatri som kan ta vid när problemen blir mer omfattande, räcker skolans insatser inte till.
Värmlands situation är ett tydligt exempel på hur allvarliga konsekvenserna blir när BUP inte har tillräckliga resurser. Barn och unga ska inte behöva vänta i månader eller år på vård som kan vara avgörande för deras framtid och i vissa fall för deras liv.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|