Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regeringens möjlighet att beakta individers behov av stärkt skydd vid oetiska publiceringar i medier och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har en mångfald av olika medier vilket är en stor tillgång. Många medier är ofta ”kyrkan mitt i byn” och är förutsättning för oss medborgare att kunna hålla oss välinformerade om vad som händer i vårt lokalsamhälle. Det är lokaltidningsreportern som sitter på kommunfullmäktigedebatten en måndagskväll i Bollnäs och sedan förmedlar vad som har sagts och gjorts i lokaltidningen. Tyvärr har många kommuner runt om i Sverige idag en undermålig lokal bevakning av nyheter. Trots att svenska folket aldrig har lagt så mycket resurser på medier och prenumerationer så har de lokala tidningars förmåga att attrahera kunder minskat. Staten har kompenserat mediernas bortfall av intäkter genom ett utökat mediestöd men det gör samtidigt att rågången mellan politiken och medierna minskar. I en fri demokrati så ska naturligtvis även medier klara sig utan statliga bidrag och olika subventioner.
I den nya digitala ekonomin så räknar man idag trafiken och klicken till olika nyheter. Det sker på olika sätt men är en väl beprövad metod hos både stora och små mediehus. En stor mediekoncern skickar ut en statistik en gång i veckan till alla medarbetare över vilka nyhetsartiklar som det har klickats mest på berättade man i koncernens publika mediepodd. I samma podd berättade man om hur andra stora mediehus skickar ut dagliga uppdateringar över vilka nyheter som drar mest klick.
Det är en stor skillnad mot för tiden där nyheterna levererades i tryckta medier på morgon och kväll beroende på vilken produkt som konsumerades.
Skyddet mot publiceringar som orsakar stor publicitetsskada har dock inte följt med den nya tidens sätt att distribuera nyheter i media. I jakten på klick och annonsintäkter så riskerar det att nyheter och vinklingar som aldrig hade passerat kvalitetskontrollen i tryckta medier nu publiceras istället. Mångfalden av olika medier har också gjort att effektsökeriet hos mindre nogräknade publicister blir stort.
Den här utvecklingen är inte unik för Sverige utan motsvarande medieutveckling sker i många andra länder. Det som skiljer vårt land från andra är att möjligheten till skadestånd vid oanständiga publiceringar är betydligt mindre. Det betyder att individer hamnar i ett kraftigt underläge mot publicister och den ordningen borde ses över i fortlöpande arbetet som sker på medieområdet.
|
Lars Beckman (M) |
|