Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om ett förstärkt stöd för det svenska världsarvet Hälsingegårdarna och tillkännager detta för regeringen.
Definitionen av ett världsarv är att det är en plats, miljö eller objekt som har enastående universellt värde för hela mänskligheten, och som har erkänts av UNESCO enligt Världsarvskonventionen från 1972.
Sverige har 15 Världsarv, ett av kulturarven utgörs av Världsarvet Hälsingegårdar.
Varje stat som undertecknar Världsarvskonventionen, vilket Sverige gjort, förbinder sig att identifiera, skydda, bevara, vårda, tillgängliggöra och kommunicera världsarven.
Ansvaret för de svenska Världsarven har delegerats av staten till Riksantikvarieämbetet. För närvarande utgår inget ekonomiskt stöd till de olika Världsarven. Ofta har ansvaret fått axlas av regioner, kommuner där Världsarven ligger, eller som i vårt fall av sex privata gårdsägare.
Gårdsägarna har fått ta ett orimligt stort ansvar för att bevara gårdarna och tillgängliggöra dem för allmänheten. Det är omöjligt att finansiera verksamheten på gårdarna med intäkter från guidning och eventuell butiksförsäljning. Kostnaderna överstiger intäkterna mångfalt, trots mycket stora insatser av obetald egen tid från ägarnas sida.
Några direkta bidrag från regionen eller kommunen får inte utgå, i o m att vi är privatägda. Det skulle strida mot Kommunalskattelagen.
De sju gårdar som ingår i Världsarvet Hälsingegårdar, har tillsammans ca 65 000 besökare på sommarsäsongen.
Riksantikvarieämbetet äskar inte medel till Världsarven från Regeringen som då väljer att ej heller avsätta medel. Det är dags att regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ta fram en långsiktigt hållbar strategi för att bevara Världsarvet Hälsingegårdarna.
|
Anders W Jonsson (C) |
|