Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett nationellt inriktningsmål för tillväxten i anslutning till det finanspolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Europa behöver växla upp. Det är kärnan i Mario Draghis genomlysning av Europeiska unionens konkurrenskraft – och Sverige behöver hörsamma det genom reformer på hemmaplan. Ett tydligt svenskt tillväxtmål, som kompletterar det finanspolitiska ramverket, kan samla politiken kring en gemensam uppgift: att steg för steg höja välståndet för människor och företag i hela landet.
Kraven på oss som land växer. Den demografiska utmaningen pressar välfärdens finansiering, säkerhetsläget kräver en ny typ av uthållighet och de höga målen kring utsläppsminskningar tarvar resurser. Bara med en starkare produktivitet, fler som arbetar, en likvid kapitalmarknad som räcker till både industrialisering och klimatomställning, och en förstärkt förmåga att locka kompetens och investeringar, kan Sverige komma ut som vinnare. Då krävs tillväxt.
Ett tillväxtmål gör uppdraget tydligt och bidrar med en kompass för politiken att vägledas av. Det ger företag, kommuner och regioner en stabil förväntan om att den nationella politiken kommer prioritera tillväxt och konkurrenskraft.
Målet bör vara tillväxtpositivt men robust, utgå från real BNP per capita och utvärderas över rullande flerårsperioder, likt överskottsmålet som finns till för att disciplinera finanspolitiken. Så undviks att tillfälliga konjunktursvängningar inte styr politiken. Ambitionsnivån bör vara på en sådan nivå att Sverige över tid står sig väl i jämförelse med övriga EU och i nivå med de mest framgångsrika ekonomierna i OECD.
Med en sådan reformkompass pekas riktningen ut och håller ihop besluten om exempelvis skatter, arbetsmarknad, regelverk, infrastruktur och utbildning. Genom en koppling till andra relevanta indikatorer som produktivitet, arbete, investeringar och innovation, kan riksdag och regering följa utvecklingen.
Uppföljning, mätning och oberoende granskning bör ske med en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda statistik- och analysfunktioner hos statens oberoende myndigheter. Underlaget ska vara transparent, jämförbart och förutsägbart över tid.
Ett nationellt tillväxtmål har potential att bidra till en tydligare riktning, högre förutsägbarhet och ett starkare fokus på långsiktiga beslut. Det uppmuntrar blocköverskridande samling kring reformer som stärker arbetslinjen, höjer produktiviteten och ökar investeringsviljan. Det kan också göra Sverige mer robust i lågkonjunktur, mer dynamiskt i högkonjunktur och mer attraktivt för företag och människor som vill växa. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Jesper Skalberg Karlsson (M) |
|