En välfungerande skola förutsätter en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudman och rektor. I kommunal verksamhet är kommunen huvudman, och huvudmannens ansvar är tydligt reglerat i kommunallagen. Av den följer att frågor om mål, inriktning och kvalitet inte kan delegeras bort.
I skollagen finns emellertid skrivningen att rektor styr över skolans inre organisation. Begreppet har stor betydelse för skolans faktiska kvalitet och utveckling, men saknar en tydlig definition. Detta skapar en risk för konflikter mellan det politiska ansvaret och tjänstemannaansvaret.
Om rektorns mandat över inre organisation tolkas för vidsträckt kan det leda till att huvudmannen i praktiken utestängs från att utöva sitt ansvar. Detta vore olyckligt eftersom kommunen som huvudman också är ansvarig inför medborgarna för skolans resultat. Å andra sidan är det av stor vikt att rektorer har ett tydligt mandat för att kunna organisera det pedagogiska arbetet och leda verksamheten på ett professionellt sätt.
Problemet är att lagstiftaren inte närmare har definierat eller avgränsat innebörden av inre organisation, och inte heller förarbetena ger vägledning. Detta skapar osäkerhet för både rektorer och huvudmän. I takt med att frågor om ansvar och styrning i skolan blir alltmer aktuella, inte minst i ljuset av diskussioner om stärkt tjänstemannaansvar, riskerar denna otydlighet att bli än mer besvärande.
För att säkerställa en balans mellan rektors mandat och huvudmannens ansvar bör regeringen tillsätta en utredning som ser över begreppet inre organisation i skollagen och föreslår en tydligare reglering. Målet bör vara en lagstiftning som stärker kvaliteten i skolan genom att skapa tydlighet i ansvarsfördelningen.
|
Charlotte Nordström (M) |
|