Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda huruvida det går att klassa antidemokratiska organisationer som olagliga eller som inhemsk terrorism och tillkännager detta för regeringen.
Demokratin är en grundpelare i vårt samhälle, men den hotas alltmer av antidemokratiska krafter som verkar inom landet. Dessa organisationer, som ofta främjar våldsbejakande extremism eller undergräver demokratiska institutioner, utgör ett allvarligt hot mot vår samhällsordning och medborgarnas säkerhet.
Enligt Säkerhetspolisens bedömningar har hotet från våldsbejakande extremism förändrats under de senaste åren, med en gradvis minskning av vissa externa hot men en fortsatt risk från inhemska aktörer. Regeringen har redan en samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism, men denna behöver utökas för att explicit adressera antidemokratiska organisationer som inte nödvändigtvis är kopplade till utländsk terrorism utan verkar internt för att destabilisera samhället.
I dag finns lagar som reglerar terroristorganisationer, exempelvis lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som har uppdaterats för att hantera sådana hot. Dock saknas en tydlig ram för att klassa inhemska antidemokratiska grupper, såsom de som främjar hat, konspirationsteorier eller våld mot demokratiska processer, som olagliga eller som inhemsk terrorism.
Denna brist skapar luckor i rättssystemet, där sådana organisationer kan verka fritt, rekrytera medlemmar och sprida propaganda som undergräver förtroendet för våra institutioner. I förlängningen hotar det hela vår demokrati.
Syftet med denna motion är att säkerställa att Sveriges demokrati förblir väl fungerande och att våra medborgare känner sig trygga. Genom att införa en klassificering av antidemokratiska organisationer som inhemsk terrorism kan vi ge myndigheter som Säkerhetspolisen och Polisen bättre verktyg för att ingripa tidigt, förbjuda verksamheter och skydda samhället.
Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har redan ett nationellt ansvar för att förebygga sådana hot, och en lagändring skulle stärka deras arbete. Internationellt samarbete, som inom EU:s ramverk mot terrorism, visar att liknande åtgärder har varit effektiva i andra länder.
Regeringen bör därför skyndsamt utreda hur lagstiftningen kan skärpas för att inkludera antidemokratiska organisationer i definitionen av inhemsk terrorism. Detta inkluderar att definiera kriterier för klassificering, såsom främjande av våld mot demokratiska processer, hatbrott eller systematisk desinformation som hotar samhällssäkerheten. En sådan reform skulle inte inskränka yttrandefriheten utan rikta sig mot organisationer som aktivt arbetar mot demokratin.
|
Ann-Sofie Alm (M) |
|