Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av rutavdrag för trygghetstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Bostadsinbrott i Sverige
Årligen anmäls cirka 10 000 bostadsinbrott, men mörkertalet är stort och det faktiska antalet inbrott är större. I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning 2023 uppgav 1,2 procent av hushållen uppgav att de föregående år utsatts för bostadsinbrott.[1] Det motsvarar ungefär 60 000 hushåll. Andelen som uppger att de utsatts har varierat mellan 1,2 och 1,7 procent sedan 2015.
Det har samtidigt skett en ökning av anmälda brott i källare eller vind, och dessa uppgår till över 30 000[2]. Dessa räknas dock inte in i bostadsinbrotten.
Endast 4 procent av de bostadsinbrott som handlades av polisen under 2023 klarades upp. Det finns en skäligen misstänkt i färre än var tionde bostadsinbrottsutredning.[3]
Oro för bostadsinbrott
Var fjärde svensk oroar sig för att utsättas för inbrott i hemmet. 40 procent av de som utsätts för inbrott känner sig efteråt mer otrygga i hemmet.[4] 89 procent av de som har ett hemlarm upplever sig däremot tryggare tack vare det.
Ungefär var fjärde person har hemlarm,[5] men personer med låg inkomst har i lägre utsträckning inbrottslarm, vilket delvis kan antas bero på att de inte upplever sig ha råd.[6] 36 procent av de som vill skaffa hemlarm uppger att skälet till att de inte skaffat det är kostnaden.[7]
RUT-avdrag för hemlarm och andra säkerhetstjänster
För att minska inbrotten och för att fler ska känna sig trygga hemma bör installation av hemlarm inkluderas i RUT-avdraget. En opinionsundersökning visar att fler än hälften av svenskarna är positiva till ett sådant förslag.[8] Även säkerhetstjänster i omedelbar anslutning till hemmet bör ingå i RUT-avdraget, exempelvis kostnader för själva hemlarmstjänsten.
Riksdagens utredningstjänst har beräknat kostnaden för en sådan reform, och ett antagande är att kostnaden i uteblivna skatteintäkter skulle uppgå till 210–350 miljoner kronor. Då är dock inga inkomstförstärkningar från positiva sysselsättningseffekter inkluderade, eller minskade kostnader för brott och skador på fastigheter vid färre inbrott.[9] Det är ett rimligt antagande att en sådan reform skulle ha en hög självfinansieringsgrad.
Referenser
Brottsförebyggande rådet, Brå (2023). Nationella trygghetsundersökningen 2023.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2024). Bostadsinbrott.
Kantar Sifo (2022). Svenskarna och trygghet (på uppdrag av Verisure).
Kantar Sifo (2023). Svenskarna och trygghet (på uppdrag av Verisure).
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2011). Tryggare kan ingen…? Svenskarnas uppfattning och trygghet och säkerhet.
Riksdagens utredningstjänst, RUT (2021). Hemlarm och väktartjänster i RUT-avdraget (2021:1519).
Stöldskyddsföreningen, SSF (2019). Fungerar larm mot inbrott?
|
Oliver Rosengren (M) |
Fredrik Kärrholm (M) |
[1] Brå (2023)
[2] Brå (2024)
[3] BRÅ (2024)
[4] Kantar Sifo (2022)
[5] SSF (2019)
[6] MSB (2011)
[7] Kantar Sifo (2019)
[8] Kantar Sifo (2019)
[9] RUT 2021:1519