Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell riktlinje för skolhälsovårdens organisation som möjliggör en återinrättad skolhälsovård och tillkännager detta för regeringen.
Historiskt sett har skolhälsovården utgjort en självklar del av skolans ansvar för att främja barns hälsa och tidigt upptäcka hälsoproblem. Under 1900-talet var det lagstadgat att alla skolor i Sverige skulle ha tillgång till skolhälsovård, där skolöverläkare, skolsköterska och andra medicinska professioner hade ett tydligt uppdrag att arbeta med barns psykiska och fysiska hälsa. Denna organisation fungerade som en förlängning av det nationella folkhälsoarbetet, där tidiga insatser och hälsoscreeningar tidigt upptäckte neuropsykiatriska diagnoser och andra hälsoproblem.
Sedan 2010 har denna organisatoriska grund förändrats. Begreppet hälsovård har tagits bort ur skolans reglering, och ansvaret för skolhälsovården har mer och mer flyttats till rektorer och andra skolledare, vilket har lett till en otydlig och ofta bristfällig organisation. Resultatet blir att många skolor saknar tillräcklig medicinsk kompetens i elevhälsan, med skolläkare som bara är närvarande ett fåtal gånger om året eller inte alls. Konsekvensen av detta är att upptäckten av hälsoproblem och neuropsykiatriska svårigheter försenas eller uteblir helt, vilket påverkar elevernas hälsa och skolgång negativt.
Det finns anledning att påminnas om att skolhälsovården tidigare var en självklart integrerad och väl utbyggd funktion, där skolöverläkare och skolläkare hade ett tydligt ansvar för att tidigt upptäcka hälsoproblem och bidra till elevernas goda hälsa. Den nuvarande otydligheten riskerar att försvaga möjligheterna att upptäcka och åtgärda hälsorelaterade svårigheter i tid, särskilt bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa.
Det är därför av avgörande betydelse att regeringen tar initiativ till en tydlig nationell riktlinje för skolhälsovårdens organisation och finansiering. Det handlar om att säkerställa att alla skolor har tillgång till förmåga att erbjuda regelbundna hälsokontroller, screeningar och tidig diagnostik, samt att det finns tydliga krav på medicinsk kompetens i elevhälsan. Samtidigt måste ansvaret för hälsovården tydliggöras i lagstiftning, så att elevhälsans medicinska del återigen får samma status som andra delar av skolans arbete med barns utveckling och lärande.
Genom att tydliggöra och förstärka skolans medicinska hälsovård kan vi bidra till att fler barn och unga får den hjälp och det stöd de behöver tidigt i livet, vilket är en grundläggande förutsättningen för hälsa, utveckling och goda skolresultat. Det är en investering i framtiden och ett steg mot ett mer jämlikt och hälsosamt samhälle.
|
Markus Wiechel (SD) |
|