Förslag till riksdagsbeslut
Sverige förvaltade i april 2022 cirka 28,7 miljoner euro i frysta ryska tillgångar, enligt tidningen The Irish Times. Detta är en resurs som bär med sig både ett moraliskt och strategiskt ansvar. Dessa tillgångar är inte bara en ekonomisk post – de representerar en möjlighet för Sverige att ta en ledande roll på den internationella scenen, stärka rättvisan och bidra till global stabilitet. Genom att agera med beslutsamhet och klokskap kan Sverige omvandla dessa medel till en kraft för positiv förändring, särskilt i en tid då världen står inför komplexa geopolitiska utmaningar.
Att strategiskt omfördela dessa frysta tillgångar till ändamål som främjar återuppbyggnad, humanitära insatser och stöd till offer för konflikter är både en praktisk och symbolisk handling. Det skulle sända en tydlig signal om Sveriges orubbliga engagemang för internationell rätt och solidaritet. Till exempel skulle medlen kunna användas för att stödja återuppbyggnaden av infrastruktur i krigsdrabbade områden, finansiera humanitära projekt eller stärka rättsliga processer för att hålla förövare av internationella brott till svars. Sådana insatser skulle inte bara lindra lidande utan också cementera Sveriges position som en moralisk och diplomatisk förebild.
Vidare är hanteringen av dessa tillgångar en chans att visa på transparens och ansvarstagande. Genom att etablera en tydlig, rättsligt förankrad process för hur dessa medel ska användas kan Sverige säkerställa att de kommer till nytta på ett sätt som är förenligt med internationella normer och principer. Detta kräver en noggrann balans mellan effektivitet och rättvisa, där varje steg tas med omsorg för att maximera den positiva effekten.
Sverige har en lång tradition av att stå upp för mänskliga rättigheter och globalt samarbete. Genom att ta initiativ till att använda dessa frysta tillgångar på ett konstruktivt sätt kan landet inte bara bidra till konkreta förbättringar utan också inspirera andra nationer att följa efter. Detta är en möjlighet att omvandla en passiv resurs till en aktiv kraft för rättvisa, återuppbyggnad och hopp. Mot bakgrund av Rysslands snabba upprustning och hänsynslösa agerande behövs en skyndsam, transparent och strategisk hantering av dessa tillgångar, så att Sverige kan fortsätta att vara en ledstjärna i en värld som desperat behöver ledarskap och solidaritet.
Det torde finnas ett brett folkligt stöd för att använda sig av nämnda modell i syfte att bistå Ukraina under nuvarande anfallskrig och Sveriges regering har också drivit på för att så ska ske från EU. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har därtill varit tydlig i offentliga sammanhang med regeringens uppfattning, då hon tydligt visat sitt missnöje över att man från EU-håll inte kunnat enas i en sådan transferering. Samtidigt finns det ett EU-beslut om de ”oförutsedda intäkterna” från de immobiliserade (frysta) ryska tillgångarna för att stödja Ukrainas försvar och återuppbyggnad.
Regeringen bör mot bakgrund av detta verka för att de frysta ryska tillgångar som finns i Sverige kan användas av Ukraina på ett adekvat sätt. Därtill behöver Sverige driva på för att det ska upprättas ett gemensamt rättsligt ramverk inom EU för att kunna omdirigera frysta ryska tillgångar till Ukraina.
|
Markus Wiechel (SD) |
|