Förslag till riksdagsbeslut
Vi har ett nytt geopolitiskt läge. Utrikes- och handelspolitiken präglas av ett före och ett efter den 24 februari 2022. Även om Rysslands angreppskrig främst påverkade handeln med Ryssland har den sino-ryska axeln i utrikes- och handelspolitiken blivit allt tydligare under de två senaste åren.
Kina är i dag en av världens största ekonomier och en central aktör i det internationella systemet. Landets politiska, ekonomiska och militära utveckling har direkt påverkan på global säkerhet, handel och klimat. Men Kinas växande globala närvaro har också en säkerhetspolitisk dimension. Säkerhetspolisen pekar i sin årsrapport 2023–2024 ut Kina, tillsammans med Ryssland och Iran, som ett av de största säkerhetshoten mot Sverige.
Relationerna med Kina innebär ständiga avvägningar mellan frågor om demokrati och mänskliga rättigheter och handelsfrågor kopplade till Sverige som innovations- och kunskapsnation. Den nuvarande Kinastrategin betonar helhetsperspektivet där nyttan för det svenska samhället ska stå i centrum, samtidigt som säkerhet inom alla relevanta områden säkerställs.
Det råder ingen tvekan om att Kina är en viktig handelspartner för Sverige. Men det är också uppenbart att Kina är berett att använda handel som ett verktyg för att utöva politiskt inflytande – något som ofta står i strid med svenska intressen. Därför behöver Sverige se över sina handelsrelationer i Sydostasien för att undvika ett överdrivet beroende av Kina. En sådan omviktning kan göras utan vare sig symbolpolitik eller provokation, och utan att förändra Sveriges eller EU:s ståndpunkt i ett-Kina-frågan.
En omviktning av handelspolitiken kan stärka banden till andra växande ekonomier i regionen. Taiwan är här ett särskilt viktigt exempel – en global ledare inom halvledarkomponenter och med stor erfarenhet inom cybersäkerhet. Idag är Sveriges representation på Taiwan anorektisk i jämförelse med andra länder, trots att våra gemensamma intressen är många och handeln har ökat kraftigt de senaste åren.
Taiwan är en välfungerande demokrati som delar många av Sveriges värden: frihet, öppenhet, frihandel och mänskliga rättigheter. Landet har genomgått en demokratisk utveckling som förtjänar stöd och uppmuntran. Sverige och Taiwan är båda små, exportberoende demokratier som gynnas av djupare relationer.
Utbytet mellan våra länder omfattar allt från industri och ICT till medicin, högteknologi och studentutbyten. Taiwan har dessutom utvecklade strategier för att hantera desinformation, vilket är av direkt intresse för Sverige.
Att stärka banden till Taiwan är därför inte bara en fråga om handel utan också om demokrati, säkerhet och gemensamma värderingar.
Sverige måste stå fast vid en oförändrad ett-Kina-politik, men vi får inte acceptera kinesiska påtryckningar eller anpassningar till Pekings världsbild. Händelser som Skatteverkets beslut att registrera Taiwan som ”provins i Kina” i folkbokföringen visar hur kinesiska påtryckningar successivt kan påverka våra institutioner. Detta sluttande plan måste stoppas.
Samtidigt måste Sverige stärka prövningen av utländska investeringar i strategiska branscher, för att säkerställa att vår innovationskraft och kritiska infrastruktur inte hamnar under inflytande av aktörer som kan utgöra säkerhetsrisker.
Sverige behöver en ny Kinastrategi som tar höjd för det förändrade världsläget. Strategin bör ta ett helhetsgrepp över relationen till Kina, samtidigt som relationen till Taiwan fördjupas. En tydligare balans mellan handel, säkerhet och demokratiska värden är nödvändig. Sverige ska kunna upprätthålla handel med Kina, men inte på bekostnad av vår utrikespolitiska självständighet eller vår säkerhet.
En ny strategi måste därför:
Sveriges långsiktiga intressen kräver en ny, sammanhållen Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv.
|
Mathias Tegnér (S) |
|