Användningen av neuroleptiska läkemedel (även kallade antipsykotiska) bland barn och ungdomar har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Enligt Socialstyrelsen ökade antalet barn i åldern 13–17 år som hämtade ut dessa läkemedel från 387 till 525 per 100 000 invånare mellan 2012 och 2017. Denna utveckling är oroväckande, särskilt då läkemedlen ofta skrivs ut utan att barnet har en fastställd psykosdiagnos.
En rapport från Socialstyrelsen visar att 28 procent av pojkarna i åldern 13–17 år på LSS-boenden fick antipsykotisk medicin, trots att endast 0,8 procent hade en psykos- eller schizofrenidiagnos. Detta väcker frågor om huruvida förskrivningen sker i enlighet med god klinisk praxis.
Neuroleptika kan orsaka allvarliga biverkningar såsom viktuppgång, metabola förändringar och rörelsestörningar, och dessa biverkningar kan vara särskilt skadliga för barns tillväxt och utveckling. Samtidigt visar rapporter från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att barn- och ungdomspsykiatrin är hårt belastad, vilket kan leda till att läkemedel används som en genväg i brist på personalresurser och terapitillgång.
Mot denna bakgrund föreslås två åtgärder:
Johnny Svedin (SD) |
|