Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta större hänsyn till de svenska fåglarna vid planering och utplacering av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
Vindkraftverken står för en stor del av de fåglar som dör en onaturlig död i Sverige.
Vindkraften i Sverige beräknas kunna döda ca 30 000–40 000 fåglar/år. En grupp fåglar
som drabbas extra hårt är rovfåglar, och även hönsfåglar.
Vindkraftverkens placering och storlek är oerhört viktigt att se över. Varje placering
innebär att fågelsträck eller fåglars naturliga födorutter störs av vindkraftverken.
Fåglarnas naturliga liv blir stört av stora vindkraftverk. Att bygga ut vindkraften
kommer mer och mer att begränsa möjligheterna för dagens fåglar, men även för
framtidens fåglar, att röra sig fritt i luftrummet. I andra sammanhang avsätter man stora
reservat för att skydda vissa hotade fåglar och arter, men när det gäller
vindkraftsutbyggnad är man tydligen mer beredd att offra både vanliga och ovanliga
fåglar och fågelarter.
”Vi kan knappast rå för att små fåglarna dör”, sjöng Allan Edwall om
industrialiseringen. Men med den kunskap vi har idag om fågeldöden på grund av
vindkraftverken så kan vi påverka det, och då är det viktigt att vi gör det också.
Vi kan påverka detta om vi istället placerar vindkraften på ställen som inte stör
naturen och djurlivet. Att stora områden inte kan användas för födointag för fåglarna
utan risk för omedelbar fågeldöd gör att den biologiska mångfalden begränsas i dessa
områden. Detta måste man ta större hänsyn till vid placering av eventuella framtida
vindkraftsetableringar.
|
Sten Bergheden (M) |
|