Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bygga Sydostlänken enligt dess ursprungliga förslag, inklusive triangelspår i Älmhult, utdragsspår i Stilleryd, full signalutbyggnad och planskilda korsningar, och tillkännager detta för regeringen.
Sydostlänken, mellan Älmhult–Olofström–Karlshamn, är en av de mest strategiska infrastruktursatsningarna för södra Sverige. Den binder samman Södra stambanan med Blekinge kustbana och Karlshamns hamn. Därigenom skapas en sammanhängande länk för både exportindustrins godstransporter och framtida persontrafik.
Projektet har ett brett stöd från regioner, kommuner och näringsliv. Samtidigt har Trafikverket föreslagit kostnadsbesparingar som innebär att delar av den ursprungliga planen skjuts upp eller tas bort. Det handlar bland annat om triangelspåret i Älmhult, utdragsspåret i Stilleryd, full signalutbyggnad samt planskilda korsningar.
Omvärldsläget och Nato
Med Sveriges medlemskap i Nato och ett allvarligare säkerhetspolitiskt omvärldsläge än på decennier måste vi stärka vår nationella beredskap. Robust infrastruktur är en del av totalförsvaret.
I sydöstra Sverige finns både F17 i Kallinge och Marinbasen i Karlskrona. Dessa förband har en avgörande betydelse för Sveriges och Natos samlade försvar i Östersjöområdet. För att säkerställa snabba, säkra och hållbara transporter av materiel, personal och resurser behövs ett järnvägsnät utan flaskhalsar.
Att bygga en halvfärdig lösning, där centrala komponenter tas bort redan i startskedet, riskerar att försvaga både totalförsvaret och förtroendet för statens långsiktiga planering.
Klimat och industriell konkurrenskraft
Sydostlänken är också ett klimatprojekt. Genom att flytta över transporter från lastbil till järnväg kan utsläppen från transportsektorn minska kraftigt. Samtidigt får svensk industri, inte minst Volvo Cars i Olofström och exporthamnen i Karlshamn, konkurrenskraftiga, tillförlitliga och hållbara transportlösningar.
Om delar av projektet stryks eller skjuts upp riskerar nyttorna att försenas, medan lastbilstrafiken fortsätter att växa. Det vore kortsiktigt och kostsamt att bygga in begränsningar i järnvägsnätet redan från början.
Slutsats
Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget, Sveriges medlemskap i Nato, behovet av robust järnvägsinfrastruktur för totalförsvaret och kraven på en klimatsmart transportsektor är det rimligt och nödvändigt att Sydostlänken byggs på allra bästa sätt från början.
Projektet bör därför genomföras i sin helhet, enligt den ursprungliga planen.
|
Magnus Manhammar (S) |
|