Förslag till riksdagsbeslut
Ett starkt företagsklimat är avgörande för att skapa tillväxt och därmed finansiera vårt välfärdssystem. Samtidigt är trygghetssystemen en viktig del av företagsklimatet, eftersom de bidrar till tillit och stabilitet i samhället. Ett framgångsrikt förenklingsarbete måste därför kombineras med politik för sammanhållning och jämlikhet.
De senaste decennierna har många regelverk blivit alltmer komplicerade. Störst påverkan har detta på små och medelstora företag, som ofta saknar resurser att hantera byråkratin. Det är också i just dessa företag som nya jobb växer fram.
Trots återkommande initiativ för regelförenkling upplever många företagare att reglerna inte blivit enklare. Riksrevisionen konstaterade redan 2012 att arbetet under de borgerliga regeringarna inte hade gjort märkbar skillnad i företagens vardag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satte däremot 2021 upp fem tydliga mål för förenklingspolitiken. Dessa var välavvägda, men behöver operationaliseras och följas upp långsiktigt.
Ett särskilt viktigt steg för att underlätta företagens vardag är att skapa ”en väg in” till myndigheterna. Det innebär att företag inte ska behöva lämna samma eller snarlika uppgifter flera gånger till olika myndigheter. I dag är detta en av de mest tids- och resurskrävande delarna i småföretagares kontakter med staten.
”En väg in” har föreslagits i flera utredningar, men har ännu inte blivit verklighet. För att lyckas krävs ökad samordning mellan myndigheter och tydliga krav på informationsdelning inom staten. Ett fungerande system skulle spara tid, minska kostnader och skapa bättre förtroende mellan företag och myndigheter.
För att få verklig effekt krävs också sektoriella regelöversyner. Erfarenheterna från livsmedelsstrategin visar att systematiska genomgångar av regelverk inom en sektor kan minska regelbördan på ett mer effektivt sätt än principen ”en regel in, en regel ut”.
En stor del av regelbördan beror dessutom på EU-reglering och hur den implementeras i Sverige. Därför måste en ny översyn säkerställa att implementeringen stärker, snarare än försvagar, svensk konkurrenskraft.
Våra myndigheter behöver också få ett tydligare främjandeuppdrag gentemot företag, exempelvis genom kortare handläggningstider och bättre service. Slutligen behöver kvaliteten på konsekvensutredningar höjas. De måste göras tidigt, grundligt och med ett tydligt näringspolitiskt perspektiv. Regelrådets uppgifter bör i detta sammanhang ses över, för att stärka dess roll i att säkerställa kvalitet i nya regler.
Sammanfattningsvis behövs ett brett och långsiktigt arbete för enklare regler, där företagare får tydligare stöd och staten tar ansvar för att regelverken inte blir onödigt betungande. Det är så vi stärker Sveriges företagsklimat – och i förlängningen vår gemensamma välfärd.
|
Mathias Tegnér (S) |
|