Människor tillbringar en stor del av sina liv på jobbet. Därför är det avgörande att arbetsplatsen inte bara är trygg och säker, utan också att den respekterar vår personliga integritet. Under de senaste åren har övervakning och olika former av kontroller blivit vanligare i arbetslivet. Det kan handla om att arbetsgivaren följer hur vi rör oss via gps, loggar hur vi använder datorn, sätter upp kameror eller begär utdrag ur belastningsregistret. Ibland sker detta utan tydliga regler, och utan att den anställde ens får veta vad som kontrolleras. Det riskerar att skapa en arbetsmiljö präglad av misstro i stället för tillit.
Teknikutvecklingen har gjort det mycket enklare att övervaka människor i detalj. Men bara för att något är möjligt betyder det inte att det är rimligt. Vi behöver moderna regler som tydligt sätter gränser: kontroller får bara användas när det verkligen behövs, de ska göras öppet, och de ska aldrig gå längre än syftet kräver.
Bakgrundskontroller är ett annat område där intrånget ofta blir större än nödvändigt. Det finns företag som samlar in information från sociala medier, databaser och rättsprocesser, uppgifter som ofta saknar koppling till själva jobbet. En person ska inte riskera att nekas arbete för att arbetsgivaren hittat något på nätet som saknar relevans för yrkesrollen.
Även uppgifter om brottslighet måste hanteras med försiktighet. Om människor stängs ute från arbetsmarknaden på grund av gamla domar, utan att det finns en tydlig lag eller ett verkligt säkerhetsskäl, leder det till att människor straffas två gånger. Därför måste det finnas klara regler för när en arbetsgivare får ta del av sådana uppgifter och det ska bara gälla yrken där det är absolut nödvändigt.
När det gäller alkohol- och drogtester är det självklart att de kan behövas i vissa situationer, till exempel i yrken där säkerheten står på spel. Men de får inte användas rutinmässigt eller som en generell metod för kontroll. Tester måste vara välgrundade och tillförlitliga och ha ett tydligt syfte.
Slutligen behöver den som ifrågasätter övervakning eller kontroll skyddas. Ingen ska riskera att bli av med jobbet eller få försämrade villkor för att man påpekar att arbetsgivaren gått för långt. Den som utsatts för otillåten övervakning ska också ha rätt till ersättning.
För att politiken ska kunna följa utvecklingen behövs dessutom återkommande kartläggningar. Vi föreslår att Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) får i uppdrag att regelbundet undersöka hur omfattande olika former av kontroll är på arbetsplatserna och att rapportera till riksdagen.
Arbetslivet måste vila på tillit och respekt för människors värdighet. Kontroller och övervakning kan ibland vara nödvändiga, men de får aldrig bli slentrian eller gå utöver vad som är rimligt. Med tydligare regler och starkare skydd kan vi skapa arbetsplatser där både säkerhet och integritet värnas.
|
Leila Ali Elmi (MP) |
|
|
Annika Hirvonen (MP) |
Janine Alm Ericson (MP) |
|
Ulrika Westerlund (MP) |
|