Förslag till riksdagsbeslut
Den organiserade brottsligheten tar sig allt grövre uttryck och vi ser samtidigt hur fler delar av välfärden möter yrkeskriminella. Det finns goda skäl till att se över hur vi skyddar de personer som kommer i kontakt med dem. Det kan handla om förskolläraren som behöver göra en orosanmälan, vårdpersonal som dokumenterar skador eller HVB-personal som arbetar nära ett placerat barn. Anställda inom kommuner och regioner som i olika sammanhang fattar beslut riskerar att hamna i en utsatt situation med påtryckningar och hot om våld i samband med sin yrkesutövning.
Officiella dokument, orosanmälningar, journalanteckningar riskerar att bli uppslagsverk för kriminella för att komma åt hederliga människor som jobbar inom skola, vård och omsorg. Det finns dessutom en risk att myndighetsbeslut kan påverkas eller att utsatta drar sig för att exempelvis göra en orosanmälan.
Därmed bör vi överväga möjligheten att anonymisera vissa personer i samband med myndighetsbeslut och då förändra de lagar som ställer krav på fullständiga namn i samband med ex. journalanteckningar, underlag till socialtjänstens beslut eller orosanmälningar från pedagogisk verksamhet. Det kan exempelvis ersättas med ett anställnings-ID som gör att det fortsatt finns spårbarhet i systemen och för att möta rättssäkerheten.
Tyvärr kräver samhällsutvecklingen att vi behöver ändra på delar av vår tidigare öppenhet och säkerställa att fler vågar fatta svåra myndighetsbeslut, göra den där orosanmälningen eller jobba inom vården oavsett vilken patient som är i behov av vård.
|
Caroline Högström (M) |
|